Kompendium 13F.pdf

Området för Jordbruk - odlingssystem, teknik ochproduktkvalitetSLU, AlnarpUnderlag för modul 13 FVäxtskydd - FläktsprutaSven Axel SvenssonKompendium2008-05-25

FörordDetta kompendium behandlar åtgärder och bakgrundsfakta till hur man bäst anpassar en fläktsprutatill trädens egenskaper för att minimera onödig användning av växtskyddsmedel. Detskall användas för utbildning av rådgivare som skall genomföra rådgivningsinsatser hos enskildafruktodlare.Alnarp i maj 2008Sven Axel Svensson3

INNEHÅLLBakgrund .................................................................................................................................... 5Miljörisker vid bekämpning i trädkulturer................................................................................. 6Hantering, påfyllning och rengöring ...................................................................................... 6Vindavdrift ............................................................................................................................. 6Ogräsbekämpningen............................................................................................................... 7Potential till minskning av riskerna............................................................................................ 8Hantering – punktkällor ......................................................................................................... 8Ogräsbekämpning................................................................................................................... 8Vindavdrift – diffus spridning................................................................................................ 8Förslag till Rådgivningsmodul 13 F Växtskydd - Fruktspruta................................................... 8Modul 13 F – kortfattat innehåll ................................................................................................ 9Förutsättningar ....................................................................................................................... 9Kalibrering ............................................................................................................................. 9Anpassning av sprutans utlopp och spridare efter trädens egenskaper ................................ 13Vindavdriften - Hjälpreda .................................................................................................... 21Referenser............................................................................................................................. 24Internetreferenser ................................................................................................................. 24Personliga meddelanden....................................................................................................... 25Bilaga 1 (Inställning och handhavande av sprututrustning för fruktodling – JKI) .................. 264

BakgrundFläktsprutor, dvs sprutor där transport av sprutduschen, inträngning av sprutduschen samt avsättningav dropparna sker med stöd av en kraftig luftström, används i vissa sektorer av trädgårdsodlingenskulturer. Detta gäller framför allt för fruktodling, men tekniken används även istörre bärbuskar samt för vissa plantskoleväxter. Fläktsprutan används för att sprida bekämpningsmedeli trädens och buskarnas bladverk och kronor mot svampsjukdomar, insekter ochkvalster. För ogräsbekämpningen används en annan enklare typ av spruta, med endast någrafå spridare och utan luftassistans.I Sverige finns 309 företag som odlar frukt på sammanlagt 1871 ha. Inom denna bransch finns61 % av företagen och 79 % av arealen i Skåne med en koncentration till Österlen och nordostom Kristianstad. Dessutom finns odlingar spridda över Skåne, med viss tyngdpunkt mot Bjäre-och Kullahalvön. Utanför Skåne län finns det odlingar spridda med en liten koncentrationtill Jönköpingstrakten som omfattar 78,3 ha.Produktion av plantskoleväxter sker i 158 företag och omfattar 393 ha på friland och 55 ha påsk containeryta (hårdgjord eller dukklädd odlingsyta). Produktionen är spridd över landet ochi Skåne finns 50 % av företagen och 58 % av arealen. Plantskolenäringen producerar en stormängd kulturer med stora skillnader i storlek och bladverk. Detta innebär att inte alla företag iplantskolebranschen använder fläktspruta (SCB, www).Odling av framförallt frukt, men även plantskoleväxter, kräver bra klimatförutsättningar ochinte alltför kraftiga jordar, vilket innebär att en stor del av odlingarna lokaliserats till områdenmed gynnsamt lokalklimat och mycket stora natur- och kulturvärden, dvs även intressanta förturistaktiviteter. På flera orter ligger odlingarna blandade med både permanent och fritidshusbebyggelse.Det finns ingen registrering av antalet fläktsprutor för fruktodling i Sverige, men uppskattningaranger ca 250 fläktsprutor i Sverige. Uppgiften baseras på intervjuer av rådgivare, forskare,återförsäljare, m fl och redovisas av SJV (SJV2, www).Antalet behandlingar varierar mycket mellan åren och mellan företagen, beroende på klimat,angrepp, sorter, policy, rådgivning, etc. Totalt kan variationen ligga mellan 8 och 21 behandlingarper ha och år (SNV, www).Bekämpningssäsongen är lång, jämfört med andra grödor. De första bekämpningarna sker påvåren, innan knopparna spruckit ut och den sista bekämpningen sker inte förrän efter skörd påhösten. Nedbrytningen av bekämpningsmedel tar längre tid under kyligare omständigheter,jämfört med den intensiva odlingssäsongen. Detta innebär att förutsättningarna är mycket olikaunder bekämpningssäsongen. Både säsongens längd och intensiteten i bekämpningsarbetetär större, jämfört med många jordbruksgrödor.Fläktsprutans kraftiga luftström används främst för att kunna nå upp i trädens kronor och föratt få en tillräcklig inträngning i bladverket. Dessutom tillser luftströmmen att bladen ändrarläge så att sprutvätskan når så många delar som möjligt. Tack vare, och för att bättre utnyttja,luftströmmens transporterande förmåga kan man använda små droppar, som följer luftens hastighet.De skulle utan luftströmmen ha förlorat sin rörelseenergi innan de nådde trädet ochskulle aldrig nå upp till trädtopparna. Det är betecknande att en dansk benämning för fruktsprutaär ’tågesprøjte’, dvs dimspruta. Vindavdriften är det stora problemet med denna sprut-5

princip. ”Dimman” medför också att risken för att spruta och traktor täcks med sprutrester ärstörre grad än för konventionell lantbrukssprutning.Miljörisker vid bekämpning i trädkulturerHantering, påfyllning och rengöringAntalet bekämpningar i dessa kulturer blir betydligt högre än i jordbruksproduktionen. Mångabehandlingstillfällen leder till många påfyllningar. Vid varje enskilt hanteringstillfälle förekommeren risk för läckage av koncentrerat bekämpningsmedel. Det finns i dessa branschermånga påfyllnadsplatser som inte är tillfredställande säkra. Det förekommer att påfyllnadsplatsenfrån början var en gräsmatta, men efter ett antal veckors användning och slitage harmer karaktären av uppkörd, packad jord. Man kan misstänka att den biologiska aktiviteten ärtämligen låg i detta material. Tidigt på våren och sent på hösten kommer en lägre temperaturatt reducera nedbrytningshastigheten.Det finns en förekommande uppfattning bland fruktodlare att sprutan inte behöver rengöras,eftersom man inte byter till preparat som kan skada grödan. Bristfällig invändig rengöring gerdessvärre upphov till fällningar, som sätter igen spridarna. Detta leder till ojämn avsättning,driftstopp och ett behov av att rengöra under drift, med tillhörande arbetsmiljörisker.Eftersom många inte rengör sina sprutor och traktorer utvändigt och sprutan kan ha körts genomsprutdimman, finns det även risk för att preparat tvättas av om sprutan och traktorn stårparkerad utomhus mellan bekämpningarna.Det krävs ytterligare ansträngningar för att skapa fler påfyllningsplatser, utformade så att ensäker och korrekt hantering underlättas. I detta ingår även att få påfyllningsplatsen korrektplacerad i förhållande till kemikalieförråd, vattendrag och brandfarliga aktiveter samt utformaden med optimala förutsättningar för en god arbetsmiljö.I en studie över hur hanteringen, användningen av skyddsutrustning och påfyllningsplatsensåg ut på ett antal företag ges en bild över brister och möjliga ändringar (Nilsson, 2004). Endastfem fruktodlingsföretag ingick i studien, resten var jordbruk.VindavdriftSprutvätskans droppar får sin rörelseenergi genom tillsats av den oftast snett uppåtriktadeluftströmmen, vilket ökar risken för vindavdrift, på samma sätt som en lantbrukssprutas bomhöjdpåverkar vindavdriften. Skillnaden är att fläktsprutor för fruktodling ger en avsevärtmycket större vindavdrift. Enligt tyska forskare (t ex i: JKI, www) kan man generellt uppskattavindavdriften till ca 10 ggr större än en lantbruksspruta.Det generella värdet påverkas av många faktorer, som t ex vindhastighet, duschkvalitet, körhastighet,trädens egenskaper (storlek, form, djup, beskärningsprincip, täthet, tid på året, etc),luftströmmens karaktär och riktning, utloppens placering, osv.Inom jordbruket finns ett hjälpmedel, den sk Hjälpredan, för att beräkna ett rimligt säkertskyddsavstånd, beroende på ett väder- och tekniska faktorer. Ett motsvarande hjälpmedel(Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta ifruktodling) har under vintern 2007/2008 utformats av Eskil Nilsson, Visavi AB, på uppdrag6

av Greppa Växtskyddet (Greppa Växtskyddet, www). Den sk ”Hjälpreda för fruktodling” baseraspå ett faktaunderlag som utvecklats i två SJV-finansierade projekt (Svensson et al.,2004; Nilsson et al., 2006). Faktaunderlaget stödjer sig till stora delar på mätningar gjorda vidJKI i Tyskland (Julius Kuhn Institut, tidigare BBA) när det gäller vindavdriften från den vanligastförekommande fruktsprutan i Sverige; Schaumann. Dessutom drar man nytta av JKI:sklassning av teknisk utrustning för att reducera vindavdriften. I detta sammanhang är det viktigtatt lägga märke till att JKI föreskriver att sprutan skall kunna ställas in och justeras efteraktuella odlingsförutsättningar, enligt en detaljerad föreskrift, innan man kan dra nytta avJKI:s avdriftsreducering. Detta inställningsförfarande finns beskrivet i Bilaga 1.I ”Hjälpreda för fruktodling” är vindhastigheten en viktig parameter. De svenska fruktodlingarnaär ofta omgärdade av lähäckar, som minskar vindhastigheten. Därigenom kommer lähäckaratt minska storleken på skyddsavståndet. En annan egenskap hos lähäckar är att de kanfiltrera bort en del av sprutvätskan som passerar. Denna egenskap har inte varit möjlig attkvantifiera och ingår inte i reduceringen av skyddsavståndet.Sammanfattat har både väderfaktorer, tekniska komponenter och sprutans inställning en storinverkan på vindavdriften. Sprutans inställning i förhållande till trädens egenskaper är ettmoment som kan optimeras och minska vindavdriften. Framför allt gäller det att minska dendelen av droppduschen som går över trädet. I detta sammanhang bör man också påminna omatt kalibrering av fruktsprutor är något mer komplicerat än för lantbrukssprutor. Regelmässigkalibrering sker inte ofta under säsong.Äldre fruktsprutor har begränsade möjligheter till avstängning av enskilda spridare och dessutomett litet urval av spridare. Det händer därför att man använder en och samma inställninggenomhela odlingen, trots olika storlek, ålder och form på träden. Det är däremot vanligareatt givan ändras under säsongen, i takt med att bladverket växer och tätnar.Med KULM-medel har individuella rådgivningsinsatser genomförts tidigare (Krister Trulsson,pers medd, 2006). Bara genom att stänga av och rikta om luftström och spridare kundeman spara i genomsnitt 25 % av sprutvätskan, något som ger vinst både för miljö och odlare.OgräsbekämpningenOgräset bekämpas under träden maximalt en meter ut från stammen på båda sidor. Det handlardärför om en slags bandsprutning, där endast en del av arealen bekämpas. Bekämpningenhar karaktären av totalbekämpning, eftersom fruktträdets stamdel normalt inte reagerar negativtpå de valda herbiciderna.Ogräsbekämpningen utförs med en liten rampspruta, med totalt en till tre spridare och med enskärm för att inte droppduschen skall nå fruktträdets bladverk. Riskabel vindavdrift förekommerknappast i denna situation, eftersom fruktodlaren själv är på sin vakt så att inte trädenskadas. Många ogrässprutor är hemmabyggen av varierande kvalitet. De används endast någrafå gånger per säsong och underhåll och modernisering syns inte vara ett prioriterat område.Kalibrering sker sällan.Normalt gör man tre eller fyra bekämpningar per år. Förutom Glyfosatpreparat används ävenDuplosan Super och Basta. Gallery, Kerb Flo 400 och Reglone är även de inregistrerade förfrukt, men anges som ”gula” i IP-regelverket. (SJV1, www).Det finns ganska många utrustningar för mekanisk ogräsbekämpning i fruktodling på marknaden,men endast ett försumbart antal används utanför den ekologiska fruktodlingen. Den7

största anledningen är en betydligt lägre kapacitet och högre kostnader än den kemiska ogräsbekämpningen.Dessutom finns en misstanke om att frukten påverkas negativt, både vad gällerkvalitet och kvantitet.Potential till minskning av riskernaHantering – punktkällorGenom att påfyllnadsplatsen är bra placerad med hänsyn till brunnar, vattendrag och närhetentill kemikalieförrådet och att den utformas på ett sådant sätt att den fungerar under hela säsongenminskar riskerna kring hanteringen mycket.Är sprutan väl rengjord invändigt minskar risken för driftstörning och en bra utvändig rengörningminskar riskerna för att preparat tvättas av den parkerade sprutan.OgräsbekämpningRisken för läckage av herbicider kan minskas genom att vissa delar av den kemiska ogräsbekämpningenersätts med mekanisk ogräsbekämpning, antingen på så sätt att vissa behandlingarersätts, eller att endast en mindre yta besprutas och resten behandlas med mekanisk behandling.Med en funktionstestad ogrässpruta ökar möjligheterna till en precis bekämpning.Vindavdrift – diffus spridningVindavdriften kan begränsas genom en fläktspruta som ställts in efter trädens karaktär, genomatt luftutloppets riktning, antalet öppna munstycken och luftmängden anpassas. Detta gällersåväl under trädens säsongutveckling som mellan olika stora träd i odlingen.. Grundförutsättningenför att dessa åtgärder skall kunna genomföras är att sprutan är funktionstestad ochdärmed är till alla delar fungerande.”Hjälpredan för fruktodling” användes för att beräkna ett rimligt vindanpassat skyddsavstånd.Därvid förutsättes att sprutan kan justeras. Kalibrering – som innebär att man skaffar sig ettredskap att uppnå de givor och duschkvaliteter man önskar sig – är ett viktigt delmoment.Därmed kan man successivt hålla givan i balans med behovet – eftersom olika stora träd behöverolika mängder. Givorna före och efter blom är också olika.Dessutom anger Hjälpredan möjligheter att utnyttja sk ”särskilt avdriftsreducerande utrustning”,som på ett kontrollerat sätt kan minska skyddsavstånden ytterligare.Förslag till Rådgivningsmodul 13 F Växtskydd - FruktsprutaGenom rådgivning kan riskerna minskas. Vissa rådgivningsinsatser finns redan, men de behöverkompletteras. Ämnet punktkällor och hantering skiljer sig inte väsentligt från lantbruket,varför Rådgivningsmodul 13A Växtskydd – Hantering är tillämplig.8

Funktionstest av sprutan leder till att sprutan har uppfyller en rad maskintekniska krav. Dentekniska konditionen är viktig för att undvika driftstörningar, men är också en förutsättningför att kunna ställa in och modifiera sprutan. Däri ingår kalibrering.Hjälpredan för fruktodling har hittills (maj 2008) inte följts upp med rådgivning till odlare,vare sig i grupp eller enskilt. Nya registreringar av växtskyddsmedel med komplicerade hänvisningartill Hjälpredan har ytterligare ökat förvirringen.Inom Greppa Växtskyddet har tagits fram en Rådgivningsmodul 13 F Växtskydd – Fruktspruta.Modul 13 F – kortfattat innehåll Förutsättningar Kalibrering Anpassning av sprutans utlopp och spridare efter trädens egenskaper Vindanpassat skyddsavstånd – Hjälpreda för fruktodling ÖvrigtFörutsättningarSprutan ska vara nyligen funktionstestad eller i motsvarande funktionsdugligt skick. Sprutanskall vara omsorgsfullt rengjord. Det bör finnas en karta över odlingen och omgivningarna.Där bör framgå de viktigaste uppgifterna för odlingen, som arealer, radavstånd, ålder, trädtyp,dosering och vätskemängd. Dessutom bör det framgå områden som är kritiska ur vindavdriftsynpunkt.Rådgivningen bör genomföras när fruktträden har bladverk. Första steget sker i en planteringsom bedöms vara den vanligaste hos odlaren. Vädret skall vara lämpligt, dvs ej stark vind ochregn.KalibreringSyfteFrämsta syftet med kalibreringen är att odlaren skall förvissa sig om att rätt vätskemängdsprids över fältet – och vilka parametrar som används för förändringBakgrundKalibrering av fläktsprutor i fruktodling omfattar fler parametrar än en normal lantbruksspruta.Grundsambandet är dock detsamma. Det finns en kalibreringsskiva från Hardi, som byggerpå formeln och som också underlättar val av spridare och tryck.Q × B × Vq tot= och600q1q=ntot9

Kompenseringarna tar utgångspunkt i att träden är olika höga, men också hur täta de förväntasvara, dvs efter vilken princip de har beskurits; ”slank spindel”, ”spindelträd” eller ”kronträd”.Kompenseringen bygger på holländska erfarenheter och på TRV-principen (TrädRadsVolymeller Tree Row Volume). Där räknar man ut trädkronans volym i m 3 per ha, för att sedan utnyttjaen omvandling som bygger på en norm med ett visst antal liter per m 3 .I vissa länder, som t ex Norge och vissa delar av Australien har man en beräkning som byggerpå en viss mängd sprutvätska per 100 m rad. Till detta kommer en justering för tvärsnittet, dvshur högt trädet är och hur bred raden är. Principiellt samma, men i tillämpningen olika, ärprincipen med ”Bladväggsyta” (Laubwandfläche), lanserad under många år av Heribert Koch,som är en erfaren rådgivare i sprutteknik i Mainz, Tyskland (Koch, pers medd). Han menarockså att man skall ta till sig detta begrepp i sprutvätskekalibreringen, på så sätt att man försökeruppskatta summan av lövväggsytan på ett fält och låter detta vara den besprutade ytan,till vilket man skall tilldela en viss vätskemängd. Detta argument innebär en förenklad formav TRV. Här ser man målet som en yta och inte som en volym. Förenklingen är mer sann förmoderna planteringar med tunna trädrader än gamla kronträd, som sannerligen inte kan betraktassom en yta.Genomförande av kalibreringOm odlaren är uppenbart bekant med kalibreringsförfarandet (t ex genom nyligen utförd funktionstestning),kan man gå direkt till att diskutera val av spridare och deras olika egenskaper. Iannat fall följer man nedanstående genomförande.Bestäm körhastigheten enligt metoden som anges ovan. Upprepa ett par gånger så att du fårett medelvärde, speciellt om det skiljer mellan gångerna. Avvikelserna kan bero på att varvtaletställs in olika från gång till gång, eller att det är dålig precision i tidtagningen. Ett fel på 1sekund kan ge ett hastighetsfel på 0,2 – 0,5 km/h, beroende på hastighet. Det är att rekommenderaatt sprutans fläkt och pump igång, även om det inte är nödvändigt. Viktigt är att setill att varvtalet verkligen är samma vid kalibrering och körning.Parkera därefter sprutan mitt i raden i en del av odlingen som kan anses vara typisk, dvs sommotsvarar den dominerande eller viktigaste odlingen.Ett alternativ till nästa steg är att använda odlarens utgångsvärden på giva, radavstånd, uppmättkörhastighet och spridarbestyckning.I annat fall gör man en grov uppskattning av hur många spridare som bör vara öppna, genomatt sätta igång fläkt och pump. Stå rakt bakom sprutan och avgör om det finns spridare somskjuter över trädtoppen, respektive om där finns spridare som sprutar under understa grenvåningen,träffar marken eller stambasen. Stäng av de aktuella och gör ett nytt försök.Observera att detta är endast en första, grov uppskattning och inte den slutgiltiga anpassningenefter trädens egenskaper. Vi kommer tillbaka för att göra finjusteringar senare, men detbehövs ett utgångsläge för att genomföra kalibreringen. Bestäm vilken vätskemängd som kanvara lämplig.Mät radavståndet.11

Alternativ 2: Fäst ett plastband (ca 2 m långt, t ex med en magnet eller dubbelhäftande tejp)på samma punkt på utloppet. Rikta utloppet eller styrplåten, så att bandet pekar på punkt nr 1.Tillse att högsta vimpeln precis påverkas av luftströmmen.Ställ in den undre begränsningen, ungefär enligt Bilaga 1Rikta utloppet tills undre begränsningen ligger precis på nedre vimpeln på trädstammen.Den första grova luftinställningena) flera flyttbara utlopp (t ex Hardi SPV – Mini Variant, eller DouvenFörsök att uppnå den önskade luftriktningen genom att låta det översta luftutloppet vara såmycket nedåtriktat som möjligt. Undvik uppåtriktade utlopp i de övre positionerna.b) Luftutlopp med styrplåtar (t ex Wanner)Ställ in efter anvisningarna, men observera: Om luftströmmen är starkt påverkad av fläktriktningen,kommer plåtarna att behöva vara olika på höger och vänster sida – se bilderna frånBBA-bilagan.14

Schaumann original (t.v.) och Schaumann ”Skorsten” (t.h.)c) Schaumann originalVidden på utloppet, dvs vinkeln mellan övre och undre begränsning går ej att ändra och förkorta träd kan man därför inte ställa in sprutan enligt reglerna. Den enda lösningen är att vinklaner luftutloppet så att undre begränsningen stryker längs marken. Vrid inte ner utloppet sålångt att damm, jord och gamla löv virvlar upp, eftersom det kan innebära att frukten smutsasner och en ökad fara för spridning av de primära skorvsporerna. Se figuren ovan.d) Skorstenssprutor (t ex Schaumann, Munckhof)Dessa utlopp kan hanteras på liknande sätt som för a) flera flyttbara utlopp, med den skillnadenatt skorstenens höjd inte kan ändras. Rikta övre, resp undre begränsningslinjen mot trädtopp,resp trädbas enligt tidigare. Se figur.e) Tvärströmsfläktar (t ex Holder)Denna typ av luftutlopp går ej att vinkla vare sig uppåt eller nedåt. Den enda inställningenkommer att gälla vilka spridare som är öppna – plus eventuellt att vinkla luftströmmen bakåt.f) Axialfläktar utan vare sig styrplåtar eller vridbara utlopp (t ex äldre Holder)Dessa sprutor måste hanteras ungefär som Schaumann, med den skillnaden att luftutloppetinte kan ändras. Det är endast de olika spridarna som kan påverka träffbilden.Grov inställning av vätskefördelningenMed den grova luftinställningen klar, skall vätskefördelningen ställas in. Grundregeln är att entillräcklig mängd sprutvätska skall träffa de nedersta grenarna, såväl som de översta toppgrenarna,MEN INTE MER. Däremellan skall vi sträva efter en jämn vätskefördelning, såvidainte träden har mycket oregelbundet tvärsnitt.Parkera nu sprutan mellan karaktäristiska träd (samma typ som styrt inriktningen av luftriktningen).Placera stänger med hållare för vattenkänsliga papper i åtminstone två träd.15

Olika synpunkter på hur sprutvätskefördelningen skall varaTidigare nämnde Heribert Koch har i olika sammanhang starkt argumenterat för att vätskefördelningenskall vara likformigt fördelad över höjden, som om fruktträdsraden vore en tunnskiva, en ”Laubwandfläche” (löv-väggsyta). Vad menar Heribert Koch i sin argumentation?Han menar att vätskefördelningen skall vara likformigt fördelad över höjden, dvs framför alltskall man inte ta någon hänsyn till att bladverket är tätare på någon del av höjden. Han brukardra parallellerna med jordbruksgrödor, där vi alltid har samma vätskefördelning längs bommen,trots att växternas höjd varierar.Mot detta kan man argumentera att växternas höjd i en jordbruksgröda sällan varierar på ettsådant sätt att vi skulle kunna ta hänsyn till detta i inställningen av spridarna. Samtidigt har virekommendationer om att vi behöver olika vätskemängd, beroende på hur långt grödans bladverkär utvecklat (ett samband mellan bladmassa – vätskemängd).Det finns en viktig poäng med Heribert Kochs resonemang. De glesa delarna av ett bladverkbör rimligtvis få samma avsättning (t ex uttryckt i ug/cm 2 ) som de tätare delarna av bladverket.Så länge vi förutsätter att målet utgöres av några enstaka grenar (utan ”djup” som filtrerarbort dropparna på vägen), måste målet i toppen passeras av samma mängd som alla andra delar,för att få korrekt avsättning. Slutsats: man kan inte reducera vätskemängden i toppen, baraför att målet är glest. Om man gör det, blir avsättningen för låg.Detsamma gäller resten av trädet, så länge man inte har en trädform där bladverket har ettstort djup med stor filterverkan. Vi bör kunna stödja oss på Heribert Kochs teser när det gällersituationen före blom och för de modernaste (tunnaste) trädformerna. Det är däremot svårt attbortse från att ett kronträd senare på säsongen har ett djup med filterverkan, se figur. I dessasenare sammanhang bör man ta hänsyn till att den tjockaste och tätaste delen behöver en högrevätskemängd som utgångsläge.Det viktigaste är dock att se till resultatet. Den uppmätta avsättningen i topp, respektive i centrumav den tätare delen skall vara likvärdig.Inställning av sprutor med styrplåtar eller separata luftutloppFör de flesta av spruttyperna har den översta, resp understa spridaren redan blivit inriktad vidjusteringen av luftströmmen. Det gäller framför allt de sprutor som har justerbara luftriktningsplåtareller de som har separata, justerbara luftutlopp med spridare.Starta fläkt och pump och öppna spridarna. Kontrollera så att inte det finns spridare som sprutarrakt in i styrplåtar (efter att plåtarna har vridits). Se till att sprutvätska följer med luftströmmenfrån den översta spridaren upp till trädtoppen och från den undre spridaren motnedre grenarna.Om de enskilda spridarna kan vridas, försök fördela deras riktningar någorlunda jämnt mellanden övre och undre spridaren.Om träden är av typen extrema kronträd bör man vrida spridarna så att man får något störreansamling mot den tätaste delen av kronan.16

Inställning av sprutor utan styrplåtarI denna grupp hamnar den traditionella Schaumannsprutan och äldre axialfläktsprutor utanstyrplåtar. Riktningen på Schaumannutloppen justerades i första avsnittet. Det gäller nu attvälja vilka spridare som skall vara stängda . I övre regionen handlar det om att stänga så attluft med vätska når den övre delen av trädet, inklusive ca 30 cm över toppen, men med en minimalavsättning på högsta positionenDet kan hända att när man har en eller två spridare avstängda i de översta positionerna, såmåste man justera luftriktningen, för att få vätskeduschens avgränsning korrekt.Finjustering med vattenkänsligt papperDet finns många olika sätt att fastställa var sprutvätskan hamnar. Det finns metoder med olikaspårämnen och färgämnen. Det finns metoder med konstgjorda blad, t ex filtrerpapper ellersvarta plastskivor. Det finns metoder som innebär att man placerar ut många objekt på fleraställen i trädet, eller att man tvättar av bladen och mäter koncentrationen i tvättvätskan. Denenklaste, billigaste och mest illustrativa metoden är att använda vattenkänsligt papper, eftersomdet ger en direkt bild av avsättningen samt att man kan använda samma träd om och omigen, så länge det torkar upp någorlunda emellan sprutningarna.Efter den grova inställningen, fortsätter man med vattenkänsliga papper i trädet för att dokumenterahur vätskefördelningen är. Högst prioritet har att undersöka så att inte onödig sprutvätskablåses över eller under bladverket.17

Man måste kompromissa när man bestämmer hurmånga punkter man vill sätta upp vattenkänsliga papperpå. För många papper innebär att bilden över trädet blirsvåröverskådlig samt att det tar för lång tid att genomförauppsättning och insamling. En lämplig kompromisskan vara att sätta upp papper på en stång i centrumav trädet: Se figuren till höger, där trädet förutsättesvara 2,5 m högt. Lägsta papper sitter på 0,5 m, trädtopppå 2,5 m, 30 cm + 30 cm därutöver. Tre papper sättespå jämna avstånd mellan 0,5 och 2,5 m.Papperna längs stången i trädets centrum kompletterasmed ett papper närmast utloppet och ett papper på”baksidan” av trädet. Träden i fruktodlingen är inte alltidexakt lika. Det är därför lämpligt att använda tvåträd, med en stång i vardera för att få ett bättre underlag.Detta innebär att det åtgår 9 papper per stång, ellertotalt 18 papper per sprutning.Det är den översta positionen som är svårast och somkräver flest upprepningar. Här kan man ”snåla” lite,genom att under de första sprutningarna endast användade översta tre papperna (nr 1 – 3). Erfarenheten visar attman normalt inte lyckas träffa rätt i första försöket itopp-positionerna. Oftast träffas position nr 1 av förhög avsättning och det är därför lämpligt att vänta medatt sätta upp blad i alla positionerna tills man har fåttfördelningen i toppen korrekt. Däremot är det fortfarandelämpligt att använda stänger i två träd, eftersomtopp-positionerna lätt påverkas av vinden.Metoderna för att få ett tillfredställande resultat är detsammasom tidigare, nämligen att a) vrida eller placeraom luftutlopp och styrplåtar b) öppna eller stänga avaktuella spridare.3.1 m2.8 m2.5 m2.0 m1.5 m1.0 m0.5 mDet kommer inte att synas några skarpa gränser mellanluftströmmen som för droppar med sig och tillståndetutanför luftströmmen. Vad kan man då betrakta somtillräcklig avsättning i position nr 3 och vad kan räknassom ”tillräckligt lite” i position 1?18

I handledningar till vattenkänsligt papper och i litteraturen har man försökt att kvantifieranödvändig avsättning och täckningsgrad, vilket är två olika mått för storleken på avsättningenoch hur den är fördelad.I anvisningarna för hur vattenkänsligt papper skall användas ges ett antal exempel på avsättning,uttryckt i antal droppar per cm 2 . Man anger ett antal miniminivåer:Miniminivå:Antal droppar per cm 2Typ av besprutning20 – 30 Insekticider20 – 30 Herbicider (före uppkomst)30 – 40 Kontaktverkande herbicider (efter uppkomst)50 – 70 FungiciderMan illustrerar också med bildexempel (”standard cards”) hur olika förutsättningar ger olikaavsättning. Man ser t ex i bilderna nedan hur en vätskemängd på 40 l/ha kan ge 258 dropparper cm 2 . Jämför detta med Heribert Kochs bilder av hur avsättningen ser ut på vindruvor vid400 l/ha!19

Bilder från broschyr, medföljande vattenkänsliga papper (Novartis, 1997)Två faktorer bör ha inverkat och skapat skillnaden. Det ena är att Koch använder injektorspridare(Albuz AVI 015, 7 bar), som ger en grövre duschkvalitet – färre droppar. För den aktuellaspridaren har vi endast funnit angivna VMD-värden för tryck upp till 5 bar (470 um – Grovduschkvalitet). Min bedömning är att Koch vid 7 bar bör ha fått en duschkvalitet i närheten avgränsen mellan Grov och Medium.Den andra inverkande faktorn är att exemplen med vattenkänsligt papper har skapats underoptimala förhållanden, medan Kochs bilder är tagna i en någorlunda realistisk miljö (Koch etal., 2007).20

Exempel på olika avsättningsformer på druvor och stjälkar hos vindruvor. Skillnaden mellanbilderna beror på att preparatets egenskaper påverkar sprutvätskans fysikaliska egenskaperoch därmed avsättningsresultatet. Vänster: Prosper, 800 ml i 400 l/ha, AVI 015. Höger: Scala,2 kg i 400 l/ha, AVI 015.(Koch et al., 2007)I andra sammanhang har man mätt täckningsgraden med instrument för bildbehandling, samtidigtsom man låtit personer bedöma och klassa de vattenkänsliga papperna (Derksen et al.,2003).Ingendera metoden är tillräckligt säker. För täckningsgrader mellan 20 och 40 % underskattarbildbehandlingen antalet prickar, jämfört med den visuella bedömningen. Emellertid visadebildbehandlingen bästa upprepbarhet och överensstämmelse både för antalet prickar och täckningsgrad.Den visuella bedömningen visade sig vara besvärligast för droppstorlekar under100 um och med en jämn fördelning över pappret. Det mänskliga ögat lurades till att tro atttäckningsgraden var väsentligen mycket högre än vad den i själva verket är.I fruktodlingssammanhang användes normalt en fin eller mycket fin duschkvalitet, vilket göratt man just kan förvänta sig en ganska jämn täckning med mycket små droppar/prickar. Varberedd på att ögat vill låta sig luras. Titta noga, räkna dropparna på en cm2 och använd enlupp om du är tveksam.Slutsatsen bör vara att vi bör lägga en acceptabel gräns vid ungefär den bild som redovisaslängst upp till höger i figur x; för VMD 300 um, 40 l/ha, 76 droppar/cm2. Man kan uppskattaatt täckningsgraden är tillräcklig för de tre exemplen med VMD 200 um (de tre nere till vänster),trots att de flesta prickarna är mindre än för VMD 300 um. Man bör dock vara på sin vaktför det fenomen som Derksen et al (2003) beskriver för små droppar som är jämnt fördelade.NoteringNotera inställningarna med markeringar på sprutan, protokoll, skiss och/eller fotoVindavdriften - HjälpredaSyftet med Hjälpredan är att stödja odlare genom att anvisa rimliga skyddsavstånd, så attvindavdrift av bekämpningsmedel inte orsakar skador eller störningar på känsliga områden.Faktorer som inverkar på vindavdriften är vindriktning, vindhastighet, duschkvalitet (droppstorlek)samt om fruktodlingen har en stor filterverkan eller ej (”före blom – efter blom”).21

Den aktuella dosen inverkar självfallet på ”intensiteten” och därmed också på avsättningensstorlek. Slutligen finns en svårbeskriven teknisk faktor, som kan kallas för luftriktningskaraktär.Den inrymmer egenskaper som luftströmmens styrka, om den är riktad uppåt eller nedåt,osv. I skriften ”Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning avfläktspruta i fruktodling” finns anvisningar och tabeller.Grunden är att man genom experiment och mätningar har skaffat sig en modell för hur spridningskurvanser ut för olika värden på de påverkande faktorerna.Riktvärdena för ”Särskild hänsyn” är beräknade så att maximalt 1 % av preparatets högsta doshamnar utanför sprutdragen bortom skyddsavståndet. Gränsvärdet 1 % är beräknat efter att ettöppet vatten skall tåla denna avsättning av ett specifikt preparat, som betraktas som särskiltfarligt för vattenlevande organismer. Det känsliga objektet kan finnas i fältet eller utanför fältet.För ”Allmän hänsyn” gäller på samma sätt gränsen 4 %. Genom att utnyttja detta kan man”flytta avdriftskurvan” tills gränsvärdet underskrides. Detta uttryckes i de olika tabellerna. Igrundläget anges skyddsavstånd för en spruta som på något sätt anges som normal. Detta angessom att avdriftsreduktionen är klass 0 %.Reducering av skyddsavståndMan kan minska skyddsavståndet genom att använda bättre teknik. Allmänt uttryckt handlardet i de flesta fall om att byta till spridare/tryck som ger större droppar, t ex injektorspridareeller motsvarande. Detta kombineras också ofta med att man har begränsningar i luftströmmenför de rader som är närmast det område som skall skyddas.Minskningen av skyddsavstånd är reglerat i Hjälpredan. Här tar Sverige hjälp av den omfattandetestning som skett av JKI (tidigare BBA). För sprutor som finns på den svenska marknadenär förutsättningarna listade i Hjälpredan. Många sprutor på den europeiska marknadenhar testats och har blivit ”klassade” av JKI. Detta finansieras normalt av respektive spruttillverkare.SJV finansierade en testning av Schaumann original och Schaumann ombyggd med injektorspridare.Det visade sig att den ombyggda Schaumannsprutan uppfyller en 25 % avdriftsreduktion,under förutsättning att spridare Albuz AVI 80-02 användes. Tryck max 10 Bar. Tvåolika varvtal på fläkten testades; 540 rpm och 280 rpm. Båda fallen gav likvärdigt resultat.Inställningarna finns angivna i Hjälpredan.Den ombyggnad som är väsentlig och som ger möjlighet till godkänd reduktion är att den ursprungligaspridarrampen är ersatt av standardhållare (inkl droppskydd), så att moderna munstyckenav olika fabrikat kan användas. Rampen är dessutom flyttad och placerad framförluftutloppet. Se figur. För att kunna sänka fläktvarvtalet med bibehållet vätsketryck, måstepump och fläkt drivas med separata system.Det är viktigt att komma ihåg, att av Schaumanns olika modeller är det endast den ombyggdaSchaumannsprutan enligt ovan som kan påräkna någon avdriftsreducering. Det innebär ocksåatt det är endast de ombyggda Schaumannsprutorna som kan använda modernare typer avspridare.22

Utloppet på en ombyggd Schaumannspruta, respektive på en Schaumann originalVad kan man informera om?Man kan gå igenom Hjälpredan och hur man beräknar skyddsavstånd för olika situationer.Om den aktuella sprutan inte går att förse med spridare som ger grövre droppdusch, måsteman stoppa den praktiska inslaget där. Mycket intressant är dock att med exempel i Hjälpredankan visa hur man med en modern spruta kan minska skyddsavståndet. Spridning av vissabekämpningsmedel föreskriver som minimum en spruta som tillhör gruppen ”Särskilt reducerandeutrustning”. Det är naturligtvis lämpligt att informera om vad detta innebär i den aktuellaodlingen.Om sprutan kan förses med injektorspridare, kan man visuellt och mycket tydligt visa hurvindavdriften minskar genom användning av denna typ av spridare. Även om inte sprutan pådetta sätt klarar av kraven på en klassning för avdriftsreduktion, så innebär dessa spridare hursom helst en avdriftsminskning – och en synlig sådan. Det kan vara mycket intressant för odlaremed känsliga grannar.Det är viktigt att odlaren får möjlighet att se effekten på lite avstånd, gärna mot solen – ljuset.Injektorspridarens större droppar, jämfört med den traditionella virvelkammarspridaren, kaninnebära en sämre täckning, men ett stort antal försök visar att det inte sker någon förändringav den biologiska effekten (Friessleben, 2005). Det är först när man arbetar med dossänkningar,ner mot 60 % av rekommenderad dos, som man kan se en skillnad till injektorspridarensnackdel (Svensson et al, 2004).Om odlaren har en spruta som uppfyller en driftreducering, går man genom vad som fordrasvad den skall uppfylla olika reduktionsklasser.23

Diskutera med odlaren, med kartan som underlag, vilka delar som tillhör allmän, respektivesärskild hänsyn. Tag exempel med vindriktningar, olika preparat och avdriftsreducering. Räknaut skyddsavstånden och visa hur olika alternativ kan förändra avstånden.Notera de viktigaste punkterna.ReferenserDerksen, Cooper, Krause, and Ozkan. 2003. Visual and image system. measurement of spraydeposits using water sensitive paper. Applied Engin. in Agr 19(5):549-552.Friessleben, R. 2005. Balancing drift management with biological performance and efficacy.Föredrag vid SJV Växtskyddskonferens, 8 nov, 2005, Alnarp.Koch H., Strub O., Knewitz H. 2007. Droplet spectrum, agrochemical and the target - whataffects deposit formation? SuProFruit 2007, Alnarp, SwedenNilsson, J. 2004. Påfyllning av lantbruksspruta - plats, utrustning och rutiner. Engelsk titel:Filling of pesticide sprayer - location, equipment and routines. Examensarbete inom teknikagronomprogrammet.Rapport 2004:3 Institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik. SLUAlnarp. ISSN 1652-1552Novartis, 1997. Broschyr för användning av vattenkänsligt papper.Svensson. S.A., Eriksson. A-M & Nilsson. E, 2004. Vindanpassade skyddsavstånd för fläktsprutori fruktodling - kunskapsöversikt (Wind related buffer zones for orchard sprayers - asurvey of knowledge). Rapport 2004:1. Institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik, SLUAlnarp. Engelsk sammanfattningNilsson J., Svensson S.A., Nilsson E., Eriksson A-M., Englund J-E. 2006. Vindanpassadeskyddsavstånd för fläktsprutor i fruktodling Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionenför landskaps- och trädgårdsteknik) vol 2006:4Svensson, S.A., Jaeken, P. och Eriksson, A-M. 2004. Linjärdosering i fruktodlingsforskning,Rapport 2004:4. Inst för lantbruksteknik, SLU AlnarpSvensson, S.A. och Zhu, H. 2008. Flöden och droppstorleksförhållanden för pneumatiskaspridare. Arbetsmaterial.InternetreferenserGreppa Växtskyddet. Hjälpreda för vindanpassat skyddsavstånd i fruktodlingar.http://www.greppa.nu/greppavaxtskyddet/greppavaxtskyddetbroschyrer/hjalpredaforvindanpassatskyddsavstandifruktodlingar.5.1c0ae76117773233f780005696.htmlJKI. Verfahren zur Eintragung von Pflanzenschutzgeräten in den Abschnitt „Abdrift“ desVerzeichnisses „Verlustmindernde Geräte“http://www.jki.bund.de/cln_045/nn_925772/SharedDocs/21__veroeff/rlgerpr__pdf/rl1233,templateId=raw,property=publicationFile.pdf/rl1233.pdf24

SJV1. Godkända växtskyddsmedel i Fruktodling 2008.http://www.sjv.se/download/18.1c72e95711857a2245380003956/Fruktodling+2008.pdfSJV2. Obligatoriskt test av lantbrukssprutor bra för miljön.http://www.sjv.se/presskontakten/pressmeddelanden/obligatoriskttestavlantbrukssprutorbraformiljon.5.7502f61001ea08a0c7fff106036.htmlSNV. Naturvårdsverkets allmänna råd för tillståndsprövning enligt 14 § SNFS 1997:2 rörandeanvändning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde.http://www.naturvardsverket.se/Documents/foreskrifter/nfs2000/NFS2000_07.pdfSCB. Frilandsodlingens omfattning under perioden 1971-1999http://www.scb.se/templates/tableOrChart____28795.aspPersonliga meddelandenHeribert Koch, rådgivare i sprutteknik, Landesanstalt für Pflanzenbau und PflanzenschutzRheinland-Pfalz, Essenheimer Straße 144, 55128 Mainz (Bretzenheim), TysklandKrister Trulsson, tidigare fruktrådgivare vid Äppelriket Österlen.25

Bilaga 1(Logotype från BBA)Inställning och handhavande av sprututrustning för fruktodlingPå flera ställen i BBA:s lista över utrustning för att reducera vindavdriften, används nedanståendeuttryck, förutom specifikationer om spridartyp, tryck, mm:Im übrigen sind die Geräte entsprechend der BBAEinstellanleitungfür die optimale flüssigkeitsverteilung einzustellen.Det innebär att man kan tillämpa de detaljerade specifikationerna i BBA:s lista och påräknaen vindavdriftsreduktion först när sprutan uppfyller anvisningarna i detta dokument.Den svenska versionen är fritt översatt från BBA:s tyska text (version maj 2006).Den optimala vätskefördelningen hos fläktsprutor ställs in med enkla hjälpmedel efter dehögsta träden. Anpassning till lägre bladverk görs genom avstängning av parvisa spridare påhöger och vänster sida.1. Hjälpmedel• Måttstång, 4 m• Tumstock, 2 m• Stång för att rikta in spridarna, 2 m• Markeringstejp• Långt tygband (”snitsel”) , 2 cm x 2 m• Två korta tygband, 2 cm x 0,5 m2. Fastställ det maximala behandlingsområdet i höjdled• Undre behandlingsgräns: Normalt 20 cm över mark eller uppmätt i aktuell odling• Övre behandlingsgräns: Högsta trädhöjd + tillväxt + 30 cm tillägg3. Inställning av luftriktningsplåtar 1) (figur 1)• Ställ upp måttstången och sprutan på en vindskyddad plats (använd aktuellt radavståndenligt figur 1)• Markera övre och undre behandlingsgränser på måttstången med markeringstejp• Rikta in luftflödet symmetriskt 2) mot markeringarna, genom att:26

o Maximalt fläktvarvtal användeso Begränsningen för luftströmmen görs synlig genom stång och snitsel 3)o Justera luftriktningsplåtarna så att luftströmmens gräns stämmer med markeringenpå måttstången 4)o Markera luftriktningsplåtarnas inställning på sprutan, eller mät och notera t exvinklar. 5) Figur 1: Inställning av luftriktningsplåtarna mot behand-lingsgränserna och bestämning av ”vriden luftström”4. Fastställ vilken slags symmetri sprututrustningen har• När luftriktningsplåtarna är osymmetriska skall utrustningen räknas som ”vriden luftström”6)• När luftriktningsplåtarna är symmetriska – Kontrollera luftflödets riktning i mitteno Fäst korta tygband på mittersta munstycket på både höger och vänster sidao Ha fläkten inkopplado Vid osymmetrisk riktning på tygbanden: Utrustningen räknas som ”vriden luftström”.o Vid symmetrisk riktning på tygbanden: Utrustningen räknas ej som ”vridenluftström”.5. Inställning av spridarnas riktning 7) (figur 2a eller 3a)• Dela in området mellan behandlingsgränserna i lika stora delar på måttstängerna• Markera delområdena med markeringstejp och notera områdenas storlek• Rikta spridarna mot markeringarnao Sätt stången mot spridarna och använd den som syftkäppo Vid ”vriden luftström”: Rikta in spridarna osymmetriskt (figur 2a)o Vid ”ej vriden luftström”: Rikta in spridarna symmetriskt (fgur 3a)o Kontrollera vätskeduschen hos de öppna spridarna 8)o Undvik besprutning riktad mot sprutan själv 9)• Markera spridarnas riktning på sprutan, alt. mät vinklarna och notera 10)27

Figur 2a. Inställning av spridarna för utrustningmed ”vriden luftström”Figur 3a. Inställning av spridarna för utrustningutan ”vriden luftström”.6. Visuell besiktning och inställning för ändrade behandlingsgränser (figur 2b eller 3 b)• Kör med sprutan vid odlingens högsta träd• Gör en visuell kontroll av sprutduscharna• Kör därefter med sprutan vid odlingens lägsta träd• Stäng spridarna parvis så att spridningsområdet anpassas till den övre och undre gränsen• Visuell kontroll av sprutduschenFigur 2b. Anpassning till trädhöjden genomspridaravstängning för utrustning med”vriden luftström”Figur 3b. Anpassning till trädhöjden genomspridaravstängning för utrustning utan”vriden luftström”28

7. Kommentarer/förtydliganden1. Om luftriktningsplåtar saknas och luftströmmen samtidigt är osymmetrisk, så är ingenoptimal inställning möjlig. I detta fall måste sprutan kompletteras/byggas om.Om den undre luftströmsgränsen hamnar alltför högt, trots en maximalt låg inställningav de undre luftriktningsplåtarna, så kan sprutan inte ställas in korrekt för blad näramarken.Om den övre luftströmsgränsen hamnar nedanför den önskade övre behandlingsgränsen,trots en maximalt hög inställning av de övre luftriktningsplåtarna, så kan sprutaninte ställas in korrekt för blad nära toppen.Om den övre luftströmsgränsen hamnar ovanför den önskade övre behandlingsgränsen,trots en maximalt låg inställning av de övre luftriktningsplåtarna, så kommersprutan ur luftströmssynpunkt att vara alltför högt inställd. Den önskade behandlingshöjdenerhålles i så fall genom avstängning av parvisa spridare.2. Om luftriktningsplåtarna inte kan ändras och behandlingsgränserna genom luftströmmeninte träffas, respektive överskrides, så är en optimal inställning ej möjlig.3. Fäst tygbandet på stången och håll det mot den aktuella luftriktningsplåten.4. Börja med den vänstra sidan för vänsterroterande fläktar och vice versa5. Därmed är begränsningen för sprutan fastlagd.6. ”Vriden luftström”: Fläktbladens rotation, tillsammans med luftkanalernas utformning,medför att luftströmmen får en rotation, som kan finnas kvar vid utträdet genom luftutloppen.Detta medför att luftströmmen har olika riktning på höger och vänster sida.7. Inriktningen av spridarna beror på om sprutan (fläkten) ger upphov till ”vriden luftström”eller ej. För utrustningar med ”vriden luftström” balanseras luftriktningensosymmetri med en motriktad osymmetri hos spridarriktningarna. Den motsvarandebilden används som utgångspunkt för vidare inställning. Formeln för att beräkna storlekenpå måttstångens avsnitt hämtas från denna bild/återgivning.8. Spridare som vridits ur sitt läge kan bli delvis avstängda, dvs inte ge fullt flöde.9. Så många spridare som möjligt bör vara öppna. Eventuellt är det nödvändigt att stängaparvisa spridare. Det innebär att ny beräkning av avstånden på måttstången måste göras.10. Dessa grundinställningar skall inte förändras. Anpassningen till trädhöjden görsuteslutande genom avstängning genom övre eller undre par av spridare.Den tyska ursprungstexten återfinns på:http://www.jki.bund.de/cln_045/nn_925828/SharedDocs/10__FA/Publikationen/Pflanzenschutzgeraete/forschung/handhabungspruehgeraeteobstbau__pdf,templateId=raw,property=publicationFile.pdf/handhabungspruehgeraeteobstbau_pdf.pdfFörfattare till den tyska ursprungstexten:29