broschyren som pdf. - Greppa näringen

Nr 2PRAKTISKA RÅD FRÅN GREPPA NÄRINGENAtt tänka på inför första kvävegivanNågra korta råd om första kvävegivan till vallar och höstsådd spannmålSammanfattningLägg inte för höga och tidigakvävegivor- Risk för utlakning på lätt jord- Risk för denitrifikation på styvarejordAnvänd ”kväveburk” till flytgödseloch urinVallar, 8 ton ts/ha- blandvall, 3 sk, 70-90 kg N/ha- gräsvall, 3 sk, 90-110 kg N/haHöstkorn: 50-70 kg N/haRåg: 40-60 kg N/haHöstvete och rågvete- 30 kg N/ha på lätta, varma jordar- 60 kg N/ha på tyngre, kalla jordarEn god strategi, såväl för börsen som miljön, är att inte lägga höga och tidigakvävegivor. Vanligtvis är tidiga kvävegivor utsatta för betydliga förlustrisker,eftersom det tar lång tid innan plantorna tar upp allt kväve.På lätta jordar är risken uppenbar att det tillförda kvävet försvinnergenom utlakning. På styvare jordarna är denitrifikationen den främstaorsaken till förluster. Denitrifikationen är en process som uppträder vidsyrefria förhållanden och innebär att kväve avgår till luften.Text Anders Bauer, HushållningssällskapetMalmöhusFoto Erik Karlsson, Hasse BengtssonKväveanalysNedanstående kväverekommendationer gäller oberoende om kvävet tillförsi form av handels- eller stallgödsel. Används stallgödsel är det viktigtatt göra en korrekt värdering av den mängd kväve som tillförs med stallgödseln.Det finns tabellvärden över mängden kväve i olika gödselslagmen skillnader i utfodringsintensitet, gödselhantering och vattenmängdgör att det är stora variationer i stallgödselns innehåll av växtnäringsämnenmellan olika gårdar.För att få ett representativt värde måste gödseln analyseras. Analysenkan antingen göras genom att ett prov skickas till något av analysföretagenGreppa Näringens Praktiska Råd nr 2www.greppa.nu1

”Kväveburken” är etthjälpmedel vid mätningav kväveinnehållet igödseln.RågRågen odlas vanligen på lätta jordar där skörden sättsav vattentillgången på sommaren. På sådana jordarfår inte beståndet vara för tjockt. Om rågen är som en”päls” kan man avvakta till första halvan av april.Om bestånden är tunna till normala kan första kvävegivantillföras i månadsskiftet mars/april.Vanligen ligger denna giva inom intervallet 40-60 kg N/ha.Veller med hjälp av ”kväveburken”. De flesta seriösamaskinstationer har tillgång till ”kväveburken” ochkan bestämma kväveinnehållet i flytgödseln på gården.Första kvävegivan på gårdar med en historisk högdjurtäthet bör i normalfallet ligga i det nedre intervalletav rekommendationen. Greppa Näringen har enberäkningshjälp för kväveeffekt av olika gödselslagoch spridningstekniker.Gör själv ett produktblad över din egen gödsel påwww.greppa.nu.VallarVallarnas kvävebehov inför första skörd tillförs såsnart som möjligt. Tänk på att kvävegödslingen påverkarklöverinnehållet i blandvallarna. Höga kvävegivormissgynnar klövern. Nedanstående givor utgårfrån en totalskörd på 8 ton ts/ha.Blandvall med 20% klöver, 3 skördarGräsvall, 3 skördar70 – 90 kg N/ha90 – 110 kg N/haHöstkornHöstkornet är den av spannmålsgrödorna som förstkommer in i stråskjutningsfasen, den period i spannmålensutveckling då kvävebehovet är som störst. Föratt minimera risken för ytterligare reduktion av sidoskottmåste kväve finnas tillgängligt under dennaperiod. Det är därför viktigt att den första kvävegivantillförs höstkornet tidigt. I Skåne bör kvävet tillföras islutet av mars eller början av april. I nordligare län börkvävegivan tillföras i första halvan av april.Höstvete och rågveteI början av april är det aktuellt i Skåne att tillförahöst- och rågvetet den första kvävegivan. I nordligareområden kan första kvävegivan tillföras från mittentill slutet av april. Generellt kan man säga att förstakvävegivan bör ligga i intervallet 15 – 40% av dentotala kvävegivan.Vanligen ligger kvävenivån i första givan i intervallet30 – 60 kg N/ha; 30 kg N/ha på lättare jordar och varmalägen och 60 kg N/ha på tyngre, kalla jordar.Högre givor är inte försvarbara eftersom grödanskväveupptag så här års är mycket litet. Höst- och rågvetetar inte upp mer än något tiotal kilo kväve framtill stråskjutningen, vilken normalt infaller kring ellerstrax efter första maj i Skåne. Vid senarelagd förstagivakan det dock vara motiverat att öka givan något.I svagt utvecklade fält kan man diskutera en höjningav kvävenivån i den tidiga givan. Försök visar attgränsen för att påverka skottantalet går vid ca 500skott/m 2 . Bestånd med mindre än 500 skott/m 2 gynnasav en tidig kvävegiva. För att minska reduktionen avsidoskott behövs framförallt svalt väder under aprilmånad. Kvävemängdens påverkan på bestockningenska inte överdrivas och 50 kg kväve räcker för atttäcka plantans behov.En bra strategi är att tillföra de svagt utveckladefälten den planerade kvävegivan i början av april, föratt sedan tidigarelägga huvudgivan en vecka till tiodagar. Denna strategi minimerar riskerna för förlustersamtidigt som grödans kvävebehov säkerställs införstråskjutningen.Vanligen ligger denna giva inom intervallet 50-70 kg N/ha.V2 www.greppa.nu Greppa Näringens Praktiska Råd nr 2VRådgivnings- och informationsprojektet Greppa Näringen är ett samarbetemellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och en mängd företag inomlantbruksnäringen. Du når oss på: www.greppa.nu • tel 0771-573 456