à tgärder mot kvickrot i ekologisk produktion - Greppa näringen

Åtgärder mot kvickroti ekologisk produktionRåd i praktikenJordbruksinformation 29 – 2008

Undvik odling av ärter, åkerböna och lupini renbeståndTrindsäd konkurrerar dåligt med kvickrot ochandra rotogräs. Trindsäd i renbestånd sluter siglångsamt och medför mycket stor risk för uppförökningav kvickrot och andra ogräs.Trindsäd i samodling med stråsäd har blandannat i odlingssystemförsök i Skåne visat sigge bättre konkurrenstryck mot ogräs. Om duodlar trindsäd i renbestånd är det viktigt att dukan bekämpa rotogräs både hösten före ochdirekt efter skörd av grödan.Kvickrotens biologi ochförekomstKvickrot (Elymusrepens) är ett flerårigtogräs med un -derjordiska stamutlöpare(rhizom)(Figur 2). Utlöpar -na befinner sighuvudsakligen i deöversta 10 centimetrarnaav markenoch går inte nerunder plogdjup.Kvickroten spridersig både vegetativtmed skott ifrånstamutlöparna och med frön.Figur 2. Kvickrot (Elymusrepens).Illustration: Fredrik StendahlKvickrot föredrar lätt, mullrik eller sandblandadjord, men förkommer på all slagsåkermark i hela landet. Den kräver god tillgångpå ljus och växtnäring, och trivs i konkurrenssvagagrödor på näringsrik jord.Kvickroten är väl anpassad till svalt och fuktigtklimat. Vid lägre temperaturer växer deunderjordiska delarna mer än de ovanjordiskaoch kvickroten är därför ett mer uttalat ro t -ogräs i kallare klimat. Kvickroten kräver godtillgång på ljus och är väl anpassad till långaoch svala sommardagar.Kvickrot finns i de flesta grödor, men kanha något sämre konkurrensförmåga i intensivtodlade vallar med 3–4 skördesystem och ihackgrödor. Råg har stark konkurrenskraftmot kvickrot.Hela det grunt liggande utlöparsystemetstörs vid jordbearbetning. Kvickroten har lägstenergi i sina stamutlöpare och är känsligast förstörning när de ovanjordiska skotten har 3–4blad (Figur 3).Figur 3. Utveckling och tillväxt av kvickrot frånsönderdelade utlöpare. Fram till 3–4 bladsstadietförbrukar kvickroten mer energi i det under -jordiska utlöparsystemet än vad som tillförs viafotosyntesen. (Håkansson, 1989)Egenskaper hos frön och fröplantorKvickrotens fröproduktion är beroende avkonkurrenssituationen, men antalet frön per axär omkring 50. Fröna gror lätt samma år ellerefterföljande år och bygger inte upp någotstort förråd i marken. En liten andel av frönakan dock överleva i mer än ett år i marken.Största groningsdjup är ca 7 cm. En jämn plöjninghindrar därmed uppkomst av fröplantor.Egenskaper hos stamutlöparnaKvickrotens stamutlöparna befinner sig ovanförplogdjup.Kvickroten växer kvickt och har ingen uttaladsäsongsvila utan växer så fort det finnsvärme, ljus, vatten och näring. Den har godmöjlighet till vegetativ spridning efter en jordbearbetningsom har sönderdelat stamutlöparna.Nya skott kommer från alla små delaroch fältet blir fort grönt. En bearbetning måsteföljas upp med ytterligare jordbearbetning föratt tömma kvickrotsbitarna på energi.Kvickrot gynnas av milda vintrar. Djuptjäle försenar uppkomsten av kvickrotennågot, men den kommer mycket snabbt påvåren och växer så fort det är plusgrader i marken.3

Vidare läsningDock Gustavsson, A. 2004. Ogräs och ogräsreglering i ekologisk växtodling. I ”Ekologiskväxtodling” Kurspärm. Jordbruksverket.Gissén, C. & Larsson, I. 2008 (red.). Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer1987–2005, Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000–2005 i de skånska odlingssystemförsöken.Rapport 2008:1. Rapportserie Lantskap Trädgård Jordbruk. SLU Alnarp. Fakulteten förlandskapsplanering,trädgårds- och jordbruksvetenskap.Håkansson S, 1989. Jordbearbetningen och ogräset. Aktuellt från lantbruksuniversitetet382. SLU, Uppsala.Håkansson S, 2003. Weeds and weed management on arable land: an ecologicalapproach. CAB international, 247 s.Lundkvist, A. & Fogelfors, H. 2004. Ogräsreglering på åkermark. Institutionen förekologi och växtproduktionslära. Rapport 6. Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala,Sverige.Melander, B. 1994. Modelling the effects of Elymus repens (L.) Gould competition onyields of cereals, peas and oilseed rape. Weed Research, 34, 99–108Pekrun C & Claupein W, 2006. The implication of stubble tillage for weed populationdynamics in organic farming. Weed Research, 46, 414–423Skuterud, R. 1984. Growth of Elymus repens (L.) Gould and Agrostis gigantea Roth. atdifferent light intensities. Weed Research, 24, 51–57www.sjv.se/ekoograsText: Ann-Marie Dock Gustavsson, JordbruksverketOmslagsfoto: Anita Norén. Kvickrot i vårvete. Den högra delen bearbetad flergånger på hösten än den vänstra delen före plöjning.Jordbruksverket551 82 JönköpingTfn 036–15 50 00 vxE-post: jordbruksverket@sjv.seWebbplats: www.sjv.seISSN 1102-8025JO08:29