Kompendium 13F.pdf

av Greppa Växtskyddet (Greppa Växtskyddet, www). Den sk ”Hjälpreda för fruktodling” baseraspå ett faktaunderlag som utvecklats i två SJV-finansierade projekt (Svensson et al.,2004; Nilsson et al., 2006). Faktaunderlaget stödjer sig till stora delar på mätningar gjorda vidJKI i Tyskland (Julius Kuhn Institut, tidigare BBA) när det gäller vindavdriften från den vanligastförekommande fruktsprutan i Sverige; Schaumann. Dessutom drar man nytta av JKI:sklassning av teknisk utrustning för att reducera vindavdriften. I detta sammanhang är det viktigtatt lägga märke till att JKI föreskriver att sprutan skall kunna ställas in och justeras efteraktuella odlingsförutsättningar, enligt en detaljerad föreskrift, innan man kan dra nytta avJKI:s avdriftsreducering. Detta inställningsförfarande finns beskrivet i Bilaga 1.I ”Hjälpreda för fruktodling” är vindhastigheten en viktig parameter. De svenska fruktodlingarnaär ofta omgärdade av lähäckar, som minskar vindhastigheten. Därigenom kommer lähäckaratt minska storleken på skyddsavståndet. En annan egenskap hos lähäckar är att de kanfiltrera bort en del av sprutvätskan som passerar. Denna egenskap har inte varit möjlig attkvantifiera och ingår inte i reduceringen av skyddsavståndet.Sammanfattat har både väderfaktorer, tekniska komponenter och sprutans inställning en storinverkan på vindavdriften. Sprutans inställning i förhållande till trädens egenskaper är ettmoment som kan optimeras och minska vindavdriften. Framför allt gäller det att minska dendelen av droppduschen som går över trädet. I detta sammanhang bör man också påminna omatt kalibrering av fruktsprutor är något mer komplicerat än för lantbrukssprutor. Regelmässigkalibrering sker inte ofta under säsong.Äldre fruktsprutor har begränsade möjligheter till avstängning av enskilda spridare och dessutomett litet urval av spridare. Det händer därför att man använder en och samma inställninggenomhela odlingen, trots olika storlek, ålder och form på träden. Det är däremot vanligareatt givan ändras under säsongen, i takt med att bladverket växer och tätnar.Med KULM-medel har individuella rådgivningsinsatser genomförts tidigare (Krister Trulsson,pers medd, 2006). Bara genom att stänga av och rikta om luftström och spridare kundeman spara i genomsnitt 25 % av sprutvätskan, något som ger vinst både för miljö och odlare.OgräsbekämpningenOgräset bekämpas under träden maximalt en meter ut från stammen på båda sidor. Det handlardärför om en slags bandsprutning, där endast en del av arealen bekämpas. Bekämpningenhar karaktären av totalbekämpning, eftersom fruktträdets stamdel normalt inte reagerar negativtpå de valda herbiciderna.Ogräsbekämpningen utförs med en liten rampspruta, med totalt en till tre spridare och med enskärm för att inte droppduschen skall nå fruktträdets bladverk. Riskabel vindavdrift förekommerknappast i denna situation, eftersom fruktodlaren själv är på sin vakt så att inte trädenskadas. Många ogrässprutor är hemmabyggen av varierande kvalitet. De används endast någrafå gånger per säsong och underhåll och modernisering syns inte vara ett prioriterat område.Kalibrering sker sällan.Normalt gör man tre eller fyra bekämpningar per år. Förutom Glyfosatpreparat används ävenDuplosan Super och Basta. Gallery, Kerb Flo 400 och Reglone är även de inregistrerade förfrukt, men anges som ”gula” i IP-regelverket. (SJV1, www).Det finns ganska många utrustningar för mekanisk ogräsbekämpning i fruktodling på marknaden,men endast ett försumbart antal används utanför den ekologiska fruktodlingen. Den7