Kompendium 13F.pdf

Kompenseringarna tar utgångspunkt i att träden är olika höga, men också hur täta de förväntasvara, dvs efter vilken princip de har beskurits; ”slank spindel”, ”spindelträd” eller ”kronträd”.Kompenseringen bygger på holländska erfarenheter och på TRV-principen (TrädRadsVolymeller Tree Row Volume). Där räknar man ut trädkronans volym i m 3 per ha, för att sedan utnyttjaen omvandling som bygger på en norm med ett visst antal liter per m 3 .I vissa länder, som t ex Norge och vissa delar av Australien har man en beräkning som byggerpå en viss mängd sprutvätska per 100 m rad. Till detta kommer en justering för tvärsnittet, dvshur högt trädet är och hur bred raden är. Principiellt samma, men i tillämpningen olika, ärprincipen med ”Bladväggsyta” (Laubwandfläche), lanserad under många år av Heribert Koch,som är en erfaren rådgivare i sprutteknik i Mainz, Tyskland (Koch, pers medd). Han menarockså att man skall ta till sig detta begrepp i sprutvätskekalibreringen, på så sätt att man försökeruppskatta summan av lövväggsytan på ett fält och låter detta vara den besprutade ytan,till vilket man skall tilldela en viss vätskemängd. Detta argument innebär en förenklad formav TRV. Här ser man målet som en yta och inte som en volym. Förenklingen är mer sann förmoderna planteringar med tunna trädrader än gamla kronträd, som sannerligen inte kan betraktassom en yta.Genomförande av kalibreringOm odlaren är uppenbart bekant med kalibreringsförfarandet (t ex genom nyligen utförd funktionstestning),kan man gå direkt till att diskutera val av spridare och deras olika egenskaper. Iannat fall följer man nedanstående genomförande.Bestäm körhastigheten enligt metoden som anges ovan. Upprepa ett par gånger så att du fårett medelvärde, speciellt om det skiljer mellan gångerna. Avvikelserna kan bero på att varvtaletställs in olika från gång till gång, eller att det är dålig precision i tidtagningen. Ett fel på 1sekund kan ge ett hastighetsfel på 0,2 – 0,5 km/h, beroende på hastighet. Det är att rekommenderaatt sprutans fläkt och pump igång, även om det inte är nödvändigt. Viktigt är att setill att varvtalet verkligen är samma vid kalibrering och körning.Parkera därefter sprutan mitt i raden i en del av odlingen som kan anses vara typisk, dvs sommotsvarar den dominerande eller viktigaste odlingen.Ett alternativ till nästa steg är att använda odlarens utgångsvärden på giva, radavstånd, uppmättkörhastighet och spridarbestyckning.I annat fall gör man en grov uppskattning av hur många spridare som bör vara öppna, genomatt sätta igång fläkt och pump. Stå rakt bakom sprutan och avgör om det finns spridare somskjuter över trädtoppen, respektive om där finns spridare som sprutar under understa grenvåningen,träffar marken eller stambasen. Stäng av de aktuella och gör ett nytt försök.Observera att detta är endast en första, grov uppskattning och inte den slutgiltiga anpassningenefter trädens egenskaper. Vi kommer tillbaka för att göra finjusteringar senare, men detbehövs ett utgångsläge för att genomföra kalibreringen. Bestäm vilken vätskemängd som kanvara lämplig.Mät radavståndet.11