Kompendium 13F.pdf

princip. ”Dimman” medför också att risken för att spruta och traktor täcks med sprutrester ärstörre grad än för konventionell lantbrukssprutning.Miljörisker vid bekämpning i trädkulturerHantering, påfyllning och rengöringAntalet bekämpningar i dessa kulturer blir betydligt högre än i jordbruksproduktionen. Mångabehandlingstillfällen leder till många påfyllningar. Vid varje enskilt hanteringstillfälle förekommeren risk för läckage av koncentrerat bekämpningsmedel. Det finns i dessa branschermånga påfyllnadsplatser som inte är tillfredställande säkra. Det förekommer att påfyllnadsplatsenfrån början var en gräsmatta, men efter ett antal veckors användning och slitage harmer karaktären av uppkörd, packad jord. Man kan misstänka att den biologiska aktiviteten ärtämligen låg i detta material. Tidigt på våren och sent på hösten kommer en lägre temperaturatt reducera nedbrytningshastigheten.Det finns en förekommande uppfattning bland fruktodlare att sprutan inte behöver rengöras,eftersom man inte byter till preparat som kan skada grödan. Bristfällig invändig rengöring gerdessvärre upphov till fällningar, som sätter igen spridarna. Detta leder till ojämn avsättning,driftstopp och ett behov av att rengöra under drift, med tillhörande arbetsmiljörisker.Eftersom många inte rengör sina sprutor och traktorer utvändigt och sprutan kan ha körts genomsprutdimman, finns det även risk för att preparat tvättas av om sprutan och traktorn stårparkerad utomhus mellan bekämpningarna.Det krävs ytterligare ansträngningar för att skapa fler påfyllningsplatser, utformade så att ensäker och korrekt hantering underlättas. I detta ingår även att få påfyllningsplatsen korrektplacerad i förhållande till kemikalieförråd, vattendrag och brandfarliga aktiveter samt utformaden med optimala förutsättningar för en god arbetsmiljö.I en studie över hur hanteringen, användningen av skyddsutrustning och påfyllningsplatsensåg ut på ett antal företag ges en bild över brister och möjliga ändringar (Nilsson, 2004). Endastfem fruktodlingsföretag ingick i studien, resten var jordbruk.VindavdriftSprutvätskans droppar får sin rörelseenergi genom tillsats av den oftast snett uppåtriktadeluftströmmen, vilket ökar risken för vindavdrift, på samma sätt som en lantbrukssprutas bomhöjdpåverkar vindavdriften. Skillnaden är att fläktsprutor för fruktodling ger en avsevärtmycket större vindavdrift. Enligt tyska forskare (t ex i: JKI, www) kan man generellt uppskattavindavdriften till ca 10 ggr större än en lantbruksspruta.Det generella värdet påverkas av många faktorer, som t ex vindhastighet, duschkvalitet, körhastighet,trädens egenskaper (storlek, form, djup, beskärningsprincip, täthet, tid på året, etc),luftströmmens karaktär och riktning, utloppens placering, osv.Inom jordbruket finns ett hjälpmedel, den sk Hjälpredan, för att beräkna ett rimligt säkertskyddsavstånd, beroende på ett väder- och tekniska faktorer. Ett motsvarande hjälpmedel(Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta ifruktodling) har under vintern 2007/2008 utformats av Eskil Nilsson, Visavi AB, på uppdrag6