Ångmaskiner (fördjupning) - Tekniska museet

ÅNGMASKIN ”COLIBRI” MEDUNDERELDAD TUBPANNA1877 GÖRANSSONS MEKANISKA VERKSTAD, STOCKHOLMVid 1800-talets mitt började ångslupar att användas för närtransporter av gods ochmänniskor. I Stockholm utvecklades en livlig sluptrafik, där både Saltsjön och Mälarenkunde utnyttjas. Till en början användes roddslupar som fördes fram av de beryktade”roddarmadammerna”. En konkurrent till dessa var vevsluparna, framdrivnaav skovelhjul som vevades av passagerarna. Slutligen gjorde ångsluparna entré.I dåtidens Stockholm – före spårvagnarnastillkomst – med ett bristfälligt gatunät,var sluptrafiken av stor betydelse och omfattning.Även det välbärgade borgerskapets begynnandeintresse för naturupplevelserspelade roll för tillkomsten av ångslupen. Ioch med ångsluparnas inträde öppnadesen ny värld utanför staden, där snart sommarvillornamarkerade en ny livsstil.MUSEETS COLIBRIMASKINMaskinen konstruerades av C. Hagelin ochtillverkades 1877 av Göranssons Mek.Verkstad i Stockholm. Det allmännaanvändningsområdet för sådana små maskinervar som propellermaskin i mindreångslupar. Museets maskin användes i enslup hemmahörande i Mariefred. Den haralltså gått på Mälaren och varit förskonadfrån saltvattnets svårare rostangrepp.Det är en 2-cylindrig s.k. tvillingmaskin(två identiskt lika cylindrar) med trunkkolvar(vevstakens övre ände är lagrad på enkolvtapp, som i nutida förbränningsmotorer).Den är försedd med rundslidsamt anordning för omkastning av rotationsriktningen.Vevhuset är slutet. Smörjsystemetför vevaxel och vevstakslager(övre och nedre) är av typ ”plasksmörjning”,medan cylindern och sliden smörjs medhjälp av en lubrikator (en smörjapparat somdrivs av maskinen).Ångpannan är en undereldad rökrörspannamed 14 tuber, varav några är stagtubersom bidrar till att pannans gavlar ejbuktar ut under inverkan av det inre trycket.Pannan har en slags ångdom som är gjutenoch sitter på en lucka. Denna skruvasfast över ”manhålet” på pannans rygg. Pannanär vidare försedd med vattenståndsglas,manometer (ångtrycksmätare) ochrenspluggar. Säkerhetsventil saknas, likasåutblåsningskran.Pannan ligger på ett fundament av plåtsom inrymmer eldstad med roster och askrum.Ovanför eldstadsluckan finns ett sotskåpsamt rökupptag.Maskinen utvecklade enligt givaren ca 4hk (3kW).UTKONKURRERADES AVFÖRBRÄNNINGSMOTORERVid och strax efter sekelskiftet började demindre ångmaskinerna att utkonkurrerasav förbränningsmotorer. Dessförinnan komdock ”Colibrimaskiner” att tillverkas vidmånga verkstäder och i ganska stort antalunder perioden 1870–1910.SISTE ÄGARENDen som sist ägde maskinen var en hr G.Lundin som hade tryckeri och pappershandeli Mariefred. 1936 sålde han maskinentill museet för 75 kronor. Han hade tänktsig att få 125 kronor men gick med på detlägre beloppet.I korrespondens med museet i sambandmed överlämnandet skrev ägaren: ”Helamaskineriet var väl fint i flydda tider, menom man komme med det nu, skulle det säkertväcka munterhet.”KÄLLOR:Teknisk Tidskrift årgång 1878.Olsson, CeGe och Ekström, Gert, Alla våraångslupar, Stockholm 1984.Bilaga till TM 13.221 (Tekniska museetsarkiv).TM 13.221Ångslupen ”Putte” byggdes 1883 av Härnösands Mekaniska Verkstad. Bilden togs en sommarkvälldå länsman var på besök, på 1910-talet.9