10.07.2015 Views

7.07 MB - Nobina AB

7.07 MB - Nobina AB

7.07 MB - Nobina AB

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Årsredovisning2010/2011NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 1


FramvagnsvinjettInnehåll<strong>Nobina</strong> och året i korthet 4VD-ord 8MarknadÖversikt 10Regional trafik 15Interregional trafik 20<strong>Nobina</strong>Verksamheten 22Organisation och verksamhetsstyrning 26Ansvar – miljö och säkerhet 28Affärsområden 33BolagsstyrningBolagsstyrningsrapport 48Aktien 52Styrelse och ledning 54Förvaltningsberättelse 56RäkenskaperKoncernens resultaträkning och rapportöver koncernens totalresultat 61Koncernens balansräkning 62Koncernens förändringar i eget kapital 63Koncernens kassaflödesanalys 64Moderbolagets resultaträkning och rapportöver moderbolagets totalresultat 65Moderbolagets balansräkning 66Moderbolagets förändringar i eget kapital 67Moderbolagets kassaflödesanalys 68Noter 69Revisionsberättelse 93Branschtermer och nyckeltal 94Årsstämma 95Adresser 952 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


i korthetOm <strong>Nobina</strong>På en marknad i stor förändring har <strong>Nobina</strong> försvarat en marknadsledande ställning efterett framgångsrikt genomfört förändringsarbete. Ambitionen är att med fortsatt lönsamhetstärka sin position i Norden och ta andelar i värdekedjan genom såväl förbättrat kunderbjudandesom optimering av bussflotta och trafikplanering. Branschens mest engagerademedarbetare ska genom målstyrt och delegerat ledarskap vara drivande i förflyttningen.AffärsmodellStrategi – lönsam tillväxt<strong>Nobina</strong> har en väl fungerande affärsmodellsom bygger på stabila intäkter genom långakontrakt och relationer. Marknadslogikenoch den valda modellen innebär att verksamhetenbedrivs med låg risk. En gedigen kontraktsportföljoch stora anbudsvolymer gerstabilitet medan ett ökat antal kontrakt medinslag av incitament, som en följd av pågåendeavregleringar, ger förutsättningar tilltillväxt och bättre marginaler.<strong>Nobina</strong>s marknadsledande position iNorden innebär betydande fördelar i sambandmed anbudsförfaranden, kontraktshantering,fordonsdrift och trafikplanering.Verksamheten är uppdelad i de två affärsområdenaRegional respektive Interregionaltrafik. <strong>Nobina</strong> är ett av de största kollektivtrafikföretageni norra Europa med en bussflottapå cirka 3 600 bussar och cirka 280miljoner genomförda kundresor per år.ÖvergRipande mål<strong>Nobina</strong> ska fortsätta vara en starkt drivandeaktör på marknaden för att öka det kollektivaresandet med buss i Norden, vidgatrafikföretagens ansvar för kunderbjudandetsamt förbättra möjligheten att stärkalönsamheten i kontrakten genom merbalanserade villkor mellan parterna.Stabil och lönsam tillväxt uppnås genom att vinna rätt kontrakt, snarare än störremarknadsandelar, samt att optimera bussflottan och den dagliga driften i befintligakontrakt. <strong>Nobina</strong> fokuserar på att:Sträva efter stor tillgänglig anbudsvolym för att vinna merlönsamma kontrakt■ <strong>Nobina</strong> ska öka kvaliteten i anbudsarbetet och delta i ett stort antal upphandlingar,men bara där förutsättningarna för lönsamhet är goda.Utveckla kunderbjudandet och ta en större del av värdekedjan■ Inom såväl regional som interregional trafik ska <strong>Nobina</strong> stärka erbjudandet tillkund genom kontinuerlig produktutveckling och ökat ansvar för att påverkaresan och resandet.I alla led prioritera och förbättra lönsamhet■ <strong>Nobina</strong> ska nå ökad effektivitet i såväl befintliga som nya kontrakt med stödav koncerngemensamma arbetsprocesser.■ Optimera indexering, bränsleförbrukning och trafikplanering.Ständigt utveckla ledarskap och delaktighet bland medarbetarna■ Prioritera rekrytering och träning av ledarskap för alla med personalledande arbete.■ Genom målstyrning och kontinuerlig återkoppling synliggöra och engagera allamedarbetare.Fortsätta att aktivt driva strukturomvandlingen■ <strong>Nobina</strong> ska tillvarata möjligheterna på marknaden och öka andelen incitamenti trafikavtalen. Det innebär att utöka trafikföretagets åtagande genom störreansvar för utbud, tidtabell och försäljning samt ersättning för både trafikproduktionoch antalet resande.■ Delta i marknadens konsolidering till aktiva och kvalitetsinriktade aktörer.affärsidé<strong>Nobina</strong>s affärsidé är att förenkla kundens vardagsresoroch visionen är tydlig: »Alla vill resa med oss»4 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


Framvagnsvinjett2010/2011Året som gickÅret som gick präglades av snöyra, askmoln – och business as usual.Sammantaget var det ett händelserikt år med omfattande förändringarpå marknaden inför den nya kollektivtrafiklag som träder i kraft nästa år.marknadorganisationutmärkelseRny lag om lägre körkortsålderSveriges riksdag beslutade om lägrekörkortsålder för busskörkort vilketväntas gynna rekryteringen av yngreförare till branschen.ny kollektivtrafiklagi sverige2012 avregleras kollektivtrafiken iSverige och privata trafikföretag fårmöjlighet att etablera nya linjer påkommersiell basis. Grundläggandekollektivtrafik kommer även fortsättningsvisatt erbjudas av trafikföretaggenom offentlig upphandling av trafikhuvudmän.Ny koncernstrukturI början av året etablerades en nykoncernstruktur för ökad effektivitetoch tydligare affärsfokus. <strong>Nobina</strong>Sverige, Norge, Finland och Danmarkingår i det nya affärsområdet Regionaltrafik medan Swebus utgör detandra affärsområdet Interregionaltrafik. Samtidigt samlades de centralafunktionerna i färre enheter för ökadsamordning.Stein Nilsenny VD i NorgeI december 2010blev Stein Nilsenny VD för <strong>Nobina</strong> iNorge. Han har långerfarenhet från persontrafikbranschenoch kom närmastfrån NSB där han var koncerndirektörmed ansvar for NSB Persontog.Dessförinnan arbetade han i SASkoncerneni mer än 20 år.Årets HR-chef 2010<strong>Nobina</strong>s personaldirektör Ann-MarieSilokangas utsågs till årets HR-chef.Hon fick utmärkelsenför sitt arbete med attutveckla ledarskapet ikoncernen och skapa enkultur där den enskildeindividen syns och utvecklas.årets trafikföretag i DanmarkI maj 2010 utsågs <strong>Nobina</strong> till »Åretsoperatör» i Danmark av Movia,uppdragsgivare i KöpenhamnsochSjällands området.Swebus – hållbart varumärkeI början av 2011 utsågs Swebus tillSveriges tredje bästa transportföretagför sitt miljöarbete ochsociala ansvarstagande i varumärkesundersökningenSustainable brands.6 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


en alldelesvanlig vardag


marknad – översikt» Busstrafiken stod för cirka 59 procentav det totala kollektiva resandet ochökade något under 2010.trafik. Och i takt med att allt fler trafikområdenöppnas upp för konkurrens kommerprisbilden att förbättras och gynna de trafikföretagsom kan leverera bra kvalitet till ettbra pris.resandet i nordenResandet ökar i Sverige och det gäller bådebilresor och kollektivtrafik. Busstrafikenstod för cirka 59 procent av det totala kollektivaresandet och ökade med 0,4 procent flerresor under 2010. Det kan jämföras medtunnelbanan som stod för cirka 27 procentoch tåg för cirka 14 procent av resorna.I Norge ökade antalet resande i kollektivtrafikenmed 1,3 procent under 2010, vilketmotsvarade utvecklingen under 2009, enligtden norska statistiska centralbyrån. Denstora tillväxten skedde i samband med attkollektivtrafiken kompletterades med tunnelbanaoch spårvagn, dock utgör dessa enrelativt liten del av den totala trafiken. Busstrafikenstod för cirka 60 procent av dentotala kollektivtrafiken och andelen har varitoförändrad de senaste åren.I Finland ökade det kollektiva resandet ihuvudstadsområdet med 2,2 procent under2010. Busstrafiken stod för drygt hälften avresorna och ökade samtidigt med fyra procent.Det kan jämföras med tunnelbanansom stod för cirka 17,5 procent och tåg förcirka 14,4 procent av resorna.I Danmark stod busstrafiken för cirka 40procent enligt en undersökning som genomfördes2009 och förhållandena var oförändradeunder 2010. Antalet resande har minskatsedan 2003 som ett resultat av ekonomisktillväxt och ökad konkurrens från bilensom huvudsakligt transportmedel. Enligtsamma mönster ökade antalet bussresor med2,4 procent under 2010 på grund av finanskrisen.De senaste två åren har det skettomfattande förändringar i kollektivtrafikeni form av nedskärningar, strukturellaomvandlingar och effektivisering av såvälstads- som regionaltrafik.Översikt kollektivtrafik i Sverige, Danmark, Norge och Finland 2010/2011All linjelagd kollektivtrafik (tåg & buss)Marknadsvärdemd SEKLinjelagdkollektiv busstrafikAntalbussarMarknadsvärdemd SEKAntalbussarKonkurrensutsattlinjelagd kollektiv busstrafikRegional trafikMarknadsvärdemd SEKInterregional trafikMarknadsvärdemd SEKSverige 30,2 7 696 14,8 7 186 14,0 0,8Danmark 24,5 3 247 8,4 3 177 8,2 0,3Norge 13,3 6 328 13,2 2 519 3,6 0,3Finland 20,6 4 913 7,6 1 354 2,7 0,8Summa 88,6 22 184 44,0 14 236 28,5 2,2Marknadsvärdena är uppskattningar gjorda av <strong>Nobina</strong>.12 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


närheti vardagenframvagnsvinjett


BAKGRUND: Så hamnade vi här – kollektivtrafiken i Sverige1960- och 1970-talet präglades aven kraftig nedgång för kollektivtrafikeni takt med att bilen gjorde sitt intåg isamhället. Trafikföretagen satt på ensamrätteroch styrde både prissättningoch trafik gentemot uppdragsgivarnainom sina respektive trafikområden.Trots ökade subventioner, dålig samordningav tidtabeller och krångligabiljettsystem var det emellertid svårtatt bryta mönstret och det fanns ettstort behov att flytta makten från trafikföretagentill politikerna. 1967 bildadesStorstockholms Lokaltrafik (SL) och1978 kom trafikhuvudmannareformen.1980-talet Trafikhuvudmannareformenslog igenom och resulterade i ettsamlat trafikutbud som handlades uppgenom offentlig upphandling och nyabiljettsystem. Vi gick från busslinjer tillbussystem och kollektivtrafiken fick ettrejält uppsving tack vare god ekonomioch en politisk vilja att fler skulle resatillsammans. Med de nya samordnadetrafiksystemen kunde stockholmarenresa genom hela staden för en femtiolappi månaden och jämtlänningenbehövde inte som tidigare fyra olikabiljetter för att resa till och från jobbet.Men det var först 1989, i samband mednästa trafikreform, som marknadenavreglerades helt.1990-talet avslutades med attkoncessions avtalen (med vissa småundantag) och trafikeringsrätternaövergick till huvudmännen som nukunde genom föra offentliga upphandlingarav ett önskat utbud oberoendeav gamla strukturer. Makten flyttadesfrån trafikföretagen som var tvungnaatt leverera motsvarande utbud somtidigare – men till väsentligt lägrepriser. Vi fick högre kvalitet tack vareett nytt köparperspektiv, men även enorealistisk prisbild till följd av den hårdakonkurrensen. Trafikföretagen var intemogna att bedöma marknaden och köptemarknadsandelar till underpriser i godförhoppning om lönsamma kontrakt.Samtidigt minskade skattemedlen tillföljd av den ekonomiska krisen ochdränerade trafikföretagen som hadebegränsade möjligheter att påverkaprodukten. Konsekvenserna av dennautveckling ser vi än idag.2000-talet gav oss tydligare trafikerbjudande,lägre kostnader och högrekvalitet. Samtidigt drogs trafikföretagenmed stora förluster och det fria upphandlingsförfarandethade utvecklatstill ett komplicerat system som begränsadebåde beställare och utbussförareeftersom det fokuserade mer på detaljeroch kostnader än på funktion och kundbehov.Runt om i världen ökade fokus påmiljö- och klimatfrågor, urbaniseringenfortgick, drivmedelspriserna sköt i höjdenoch man införde trängselavgifterför att förbättra framkomligheten. Efterden statliga utredningen Koll Framåtsom blev klar år 2007, enades kollektivtrafikbranscheni början av 2008 kringett förslag till en gemensam handlingsplanför att fördubbla kollektivtrafikensmarknadsandel på kort sikt och kollektivtrafikresandettill år 2020.2010-talet bjuder på utvecklingen avden nya kollektivtrafiklag som träder ikraft den 1 januari år 2012. Syftet medden nya lagen är att modernisera kollektivtrafikenoch anpassa den till EUsnya regelverk på området. Enligt dennya lagstiftningen ska trafikföretag fåetablera kommersiell kollektivtrafik frittinom alla geografiska marknadssegment,med målet att öka dynamiken ochbidra till ett större utbud av kollektivtrafikoch ett ökat resande. Samtidigtfår den regionala kollektivtrafikmyndighetenbättre förutsättningar att ageraeffektivt genom en mer funktionsenligbefogenhet och en tydligare roll- ochansvarsfördelning, menar regeringen.För resenärerna kommer den nya regleringenatt kunna leda till ett större antalresealternativ och ökad valfrihet.Från dåtid …… till nutid.14 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


Marknad – regional trafikMarknaden för regional trafikAffärsmodellen för regional trafik möjliggör säkra intäkter genom långa kontraktoch nära relationer med kunder och uppdragsgivare. Den nordiska marknadenär i stor omvälvning med pågående konsolidering genom förvärv ellersamgåenden. Snart löper också de sista koncessionsavtalen ut och allt flertrafikområden öppnas upp för offentliga upphandlingar.Modellen med offentligupphandlingETT TRAFIKOMRÅDE HANDLAS UPP …Politiskt styrda, offentligt ägda uppdragsgivare,ansvarar för den regionala trafikförsörjningen,ofta kommun eller landsting.Den regionala trafiken innefattar regiontrafik,stadstrafik och skolbusstrafik. På mångahåll i Norden sitter enskilda trafikhuvudmänoch trafikföretag på ensamrätter för driftengenom gamla så kallade koncessionsavtal,men på allt fler håll handlas trafiken uppoffentligt i enlighet med EUs nya trafikförordningsom förbjuder koncessionsavtal.I takt med att de nuvarande koncessionsavtalenlöper ut de närmaste åren kommerkollektivtrafiken i hela Norden attkon kurrensutsättas.… I EN OFFENTLIG UPPHANDLING …I de fall trafikavtalen tilldelas enligt lagenom offentlig upphandling bjuder trafikhuvudmannenin samtliga intresserade trafikföretagtill en offentlig upphandling. Förberedelserinför en upphandling påbörjas igod tid och verksamma dotterbolag börjar iallmänhet föra diskussioner med relevantatrafikhuvudmän upp till tre år före en aktuellprocess formellt påbörjas. Särskildaanbudsteam skapar sig en korrekt helhetsbildav förutsättningarna år för år, i varje enskiltfall. Planeringen omfattar alltifrån beläggningoch trafikplanering till investeringar imedarbetare, bränsle, bussar och depåer.Målet är att förbereda anbud som är attraktivaför alla parter – både uppdragsgivare ochkunder – och som också ger trafikföretageten tillfredsställande lönsamhet.<strong>Nobina</strong> är en aktiv part i den branschdialogsom förs mellan trafikföretag ochuppdragsgivare för att förbättra samsynen påmål och medel i upphandlingsförfarandet,såsom utvärderingsmodeller och allmännavillkor för ökad förutsägbarhet och transparens.Några konkreta resultat av dessa insatserär branschgemensamma avtalsmallar somarbetades fram under 2010 och nya typer avkvalitetsutvärderingar som nu används avallt fler huvudmän i upphandlingarna.… uppdragsgivaren OCH DEtVINNANDE trafikföretaget UPPRÄTTARETT AVTAL …Avtalet mellan uppdragsgivaren och trafikföretagetreglerar hur trafiken ska drivas ochlöper i allmänhet under fem till åtta år, medoption till förlängning. Avtalen reglerar alltifrån tidtabeller och biljettpriser till hurbussarna ska se ut och vilket bränsle som skaanvändas. Det finns en strävan efter attav talen ska vara mindre detaljerade och merfunktionsstyrda så att trafikföretagen i högreutsträckning ska kunna utforma sitt erbjudandeefter egen bedömning av marknadensbehov.Det vanligaste är att trafikföretaget fårbetalt enligt ett bruttoavtal. Då får trafikhuvudmannenalla biljettintäkter medanersättningen till trafikföretaget bestämsutifrån det antal kilometer och timmar somkörs, vilket ger begränsade incitament attpå kort sikt locka resenärer. Nettoavtal ärsällsynta, och ger istället huvuddelen avbiljettintäkterna till trafikföretagen ochgynnar de aktörer som kan bedriva en effektivverksamhet och attrahera fler resenärer.Nackdelen är att trafikföretaget inte kanstyra utbudet efter efterfrågan, det gör uppdragsgivaren.Ett incitamentsavtal slutligen,är en mellanform mellan brutto- och nettoavtaloch blir allt vanligare på marknaden.Det utgår från bruttoavtalet men ger trafikföretagetmöjlighet att öka sina intäkter omantalet resenärer ökar.… OCH DÄREFTER RULLAR TRAFIKENNär bolaget har förhandlat fram ett kontraktmed en trafikhuvudman och det har blivitundertecknat gäller, med få undantag, attdet inte går att omförhandla kontraktsvillkorenom inte båda parter ömsesidigt samtyckertill ändringarna. Vid trafikstartflyttar befintliga bussförare och övriga medarbetareinom driften vanligtvis med tilldet bussföretag som vinner kontraktet. Därigenomelimineras omedelbart kostnaderför lön, försäkringar och pensioner för dessamedarbetare för det bussföretag som lämnaröver trafiken. Det inkommande trafikföretagetmåste erbjuda anställning till förarna iden pool som utgörs av tidigare medarbetarehos det utgående trafikföretaget, före eventuellny anställning.De flesta kontrakt innehåller möjlighettill förlängning med ett till tre år, om trafikhuvudmannenett år före utgången av denursprungliga kontraktsperioden underrättartrafikföretaget om detta.NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 15


Marknad – regional trafikVägen till lönsamhetINTÄKTERVid dagens prisnivåer är biljettintäkternainte tillräckliga för att täcka uppdragsgivarnaskostnader. Skillnaden finansieras av skattemedel.Självfinansieringsgraden varierarbåde nationellt och över tid, men ligger nu igenomsnitt på 50–60 procent i hela Norden,med lokala variationer.Gemensamt för de olika typerna av trafikavtalär att förändringen av ersättningen övertid följer ett index som ska kompensera trafikföretagetnär kostnaderna för exempelvisdriv medel eller löner ökar. Hur ofta indexjusteras varierar lite mellan de nordiska länderna,men trenden går mot mer frekventa justeringar.I Danmark justeras index månadsvis,i Sverige och Finland kvartalsvis medan uppräkningeni Norge sker först ett år i efterskott.KOSTNADERPrissättning är vanligtvis den primära variabelnför trafikföretag att särskilja sig positivtunder upphandlingsprocessen, vilket somregel gynnar större, mer effektiva trafikföretag,som kan leverera transporttjänster tilllåga kostnader. <strong>Nobina</strong> har som princip attbara lämna anbud som har goda förutsättningarför bra lönsamhet, och väljer såledesinte att prisa in sig för att vinna över konkurrenterna.Som det största företaget inombusstrafik i Norden har <strong>Nobina</strong> uppnåttavsevärda besparingar genom att centraliseraen stor del av inköpen för vart och ett av koncernensverksamma dotterbolag. Detta betyderatt bolaget ofta kan upphandla kontrakttill pris nivåer som är konkurrenskraftiga tillexempel genom att söka upp förmånliga villkorför poster som bränsle, däck och reservdelartill bussar.Bussflottan utgör omkring 40 procent avavtalskostnaden. Ofta innehåller den lösningkunden väljer en kombination av nyinköptabussar och bussar som redan tidigare använtsi verksamheten. Investeringen sker införtrafikstart och målet är att omplacera ellerLönsamhetsutveckling i ett normalt kontrakt,sju år med möjlighet till två års förlängning1 2009006003000–300–600–900IntäkterBokfört värdeEBITDAREBITAckumulerat kassaflödesälja bussarna i samband med att kontraktetlöper ut. Ju mer standardiserade bussarna är,desto bredare användningsområde har deinom koncernen över tid. Uppdragsgivarnaskrav på bussarna kan emellertid vara mycketdetaljerade när det kommer till exempelvisbränsletyp, sitsklädsel, dörrbredd eller karossfärg,vilket kräver långsiktig planering för attoptimera användningen på sikt. Kraven påbussarna är likartade i de nordiska ländernamed undantag för Finland, vilket innebär attdet är svårare att omplacera bussar till ellerfrån landet i samband med nya kontrakt.Specifikation av bränsletyper ochemissions nivåer är idag standard i anbudsunderlagen.I linje med politiska mål ska40 procent av trafiken köras med bussar somanvänder ett förnyelsebart drivmedel år 2012och år 2020 ska andelen ha ökat till 90 procent.För att möta målen måste trafikföretagensnabbt anpassa sin bussflotta och ökaandelen för nyelsebara drivmedel. För allabuss företag och trafikhuvudmän innebärdetta en kostnadsökning och en stor omställning.<strong>Nobina</strong> intensifierar sin omvärldsbevakningoch kompetensutveckling inomområdet framtida drivmedel. Dialogen medleverantörer och uppdragsgivare fokuserar alltmer på inköp av bussar och i olika samarbetsprojektmed tillverkare och uppdrags givareutvärderas olika alternativa driv medel.LÖNSAMHETDe kundspecifika lösningarna liksom startenför ett nytt trafikavtal medför ofta nya investeringari bussflottan både vad gäller uppgraderingarav befintliga bussar och nya inköp.Kostnaderna och intäkterna i det enskildaavtalet blir därmed ojämnt fördelade underavtalsperioden, liksom lönsamheten. Dessutomkan otillräckliga indexuppräkningargöra eventuella kostnadsökningar för bränsleoch löner till ett problem för trafikföretagen.Ett rätt beräknat avtal i kombination medeffektiv drift ger dock en positiv lönsamhetsett över hela avtalsperioden. Avtalsportföljenssammansättning av nya och pågåendeavtal påverkar därmed den samlade lönsamhetenför det enskilda året. <strong>Nobina</strong> har cirka146 trafikavtal av varierande ålder och storlek.Optimering av bussflottan, effektiv trafikplaneringoch en bra dialog med uppdragsgivarenär bästa vägen till god lönsamhet.Genom att undvika tomma körsträckor,använda miljövänligt drivmedel, tillämpamiljövänlig körning och framförallt genomatt fylla bussarna, minskar både utsläppenoch kostnaderna.MSEK KONTRAKTSÅR OPTIONSÅRÅR 1 ÅR 2 ÅR 3 ÅR 4 ÅR 5 ÅR 6 ÅR 7 ÅR 8 ÅR 916 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


En ny väg framåt i NorrtäljeI juni 2011 startar <strong>Nobina</strong> ny trafik i Norrtälje för uppdragsgivaren SL. Detär första gången som SL låter ett trafikföretag få ett så stort ansvar för dendirekta kundrelationen. <strong>Nobina</strong> får i Norrtäljeavtalet stor frihet att utformautbud, tidtabeller och marknadsföring – och därmed en ökad möjlighet attpåverka antalet resande. Det innebär att <strong>Nobina</strong> tar högre risk, men ocksåstörre del av intäkterna.Den nya Norrtäljetrafiken är en av årets mest spännandehändelser. I avtalet med SL har <strong>Nobina</strong> fått utökat ansvar,stort handlingsutrymme och tydliga ekonomiska incitamentför att öka det kollektiva resandet mellan Norrtälje ochStockholm.Målet är att öka resandetKontraktet är indelat i två olika ersättningsmodeller. I denena – mer traditionella – delen får <strong>Nobina</strong> »vanlig» ersättningför trafik i och omkring Roslagen, lokal trafik i Norrtälje samtlandsbygdstrafik längre ut i länet. I den andra delen, somomfattar tre pendlarlinjer, får <strong>Nobina</strong> istället betalt enbartbaserat på antalet resande – en intäkt per påstigande i rusningstrafikoch en annan lägre intäkt per påstigande i lågtrafik.Det finns också utrymme för en kvalitetsbonus vidextra hög kundnöjdhet, vilket kan bli en utmaning då Norrtäljebornaidag är de mest nöjda i hela länet.– Vi ser fram emot att visa hur vi som trafikföretag kanöka resandet genom ett bättre erbjudande. För oss somhar ambitionen att dubbla antalet resenärer på sikt, är nöjdakunder trots allt en mycket bra utgångspunkt, säger trafikchefenLeif Enebrink.Hög service ombordDe tre pendlarlinjerna kommer att köras med dubbeldäckareoch ha trådlöst internet ombord. Bussarna går på RMEbränsle(biodiesel på rapsolja) som är helt fossilfritt. Fördelenmed dubbeldäckarna är att <strong>Nobina</strong> kan erbjuda en produktmed hög komfort som låter alla resande tillvarata restidenbättre. De blir också fullt tillgängliga för kunder med funktionshinder.– Ombord på bussen satsar vi på vänligt bemötande ochkorrekt information, exempelvis beträffande aktuella trafikstörningar.Vi kommer också att se över ressträckan ocheventuellt flytta ändhållplatser utifrån resmönstret ochanslutande trafik. Det är nästan bara fantasin som sättergränser för hur vi kan utveckla erbjudandet så att fler väljeratt resa i kollektivtrafiken, säger Leif Enebrink.Bättre kunskap om fördelarnaMålet är att öka bussresandet successivt, främst genom attnå bilresenärerna. Kollektivtrafikens nuvarande andel i pendlingär 50 procent från Norrtälje till Stockholm. En omfattandekartläggning och analys ligger till grund för bedömningenav den framtida potentialen. Under anbuds arbetetfrågade <strong>Nobina</strong> sina potentiella kunder vart de åker, hur deåker, när och varför inte. Genomsnittsbilisten trodde att dettog 45 procent längre tid än vad det tar i verkligheten, entimme. En viktig del i marknadsföringen framöver blir därföratt eliminera sådana fördomar och informera om möjligheteroch fördelar med kollektiv trafiken.Direkt efter att upphandlingsresultatet offentlig gjordesi december påbörjades arbetet med att förbereda trafikstarteni juni. Det är en ovanligt kort uppstartstid jämförtmed den mer normala på ett år.– Vi har stora planer för Norrtälje. Vissa idéer kommer attgenomföras direkt, medan andra får vänta tills vi har etableraten relation och hunnit testa systemet. Just nu pågår ettintensivt arbete med att få alla delar på plats samt utbildaoch inspirera alla medarbetare så att trafikstarten ska gå såsmidigt som möjligt, säger Leif Enebrink.Potential för lönsamhetDepåer och verkstäder har anpassats för att kunna ta emot denya dubbeldäckarna. Dessutom ligger bussanläggningarna iNorrtäljetrakten istället för i Stockholm. Genom att ha uppställningsplatserdär merparten av förarna bor kan bussarna startavid den aktuella körsträckan istället för att först transporterasfrån Stockholm till den första hållplatsen. På så sätt undvikerman tom körning och onödig belastning på miljön samtidigtsom förarna slipper en extra resa till jobbet.– Norrtäljeavtalet är ett tydligt steg i linje med den nya kollektivtrafiklagensom träder i kraft i Sverige 2012. Incitamentsdelenmed ersättning per påstigande resenär innebär alltsåhögre risk – om vi inte lyckas attrahera så många nya resenärersom vi uppskattar och önskar. Men fram förallt en enormpotential i möjligheten att påverka resandet för att skapa högreintäkter och bättre lönsamhet, säger Leif Enebrink.


Marknad – regional trafiknordisk översiktUnder 2010 påbörjades konsolideringen avden svenska marknaden genom ett flertalförvärv och samgåenden. Deutsche Bahnköpte Arriva. Veolia och Transdev håller påatt slå samman sina kollektivtrafikorganisationer.SL sålde sitt innehav om 30 procent iBusslink till Keolis som nu äger 100 procentav Busslink. Jämtländska KR-trafik ochNettbuss Sverige löste upp sina ägarband.Dessutom bildade ett antal mindre trafikföretagi bussbranschen alliansen Together.Vänersborgs Linjetrafik (VL-trafik) togsöver av Buss i Väst.SVERIGEI Sverige är <strong>Nobina</strong> marknadsledande inomregional trafik med en tredjedel av denoffentligt upphandlade marknaden som äruppdelad på 20 trafikhuvudmän och är värdomkring 14 miljarder kronor. Andra storaaktörer på marknaden är Keolis ägda Busslink,Arriva och Veolia. Nästan all linjelagdkollektivtrafik med buss upphandlas offentligt.I vissa städer löper fortfarande gamlakoncessionsavtal som begränsar konkurrensen.SL är den största trafikhuvudmannen dåStockholm ensamt står för närmare hälftenav all svensk kollektivtrafik.Enligt den svenska lagen om offentligupphandling ska en upphandlande myndighetanta det anbud som har lägst pris eller påannat sätt är ekonomiskt mest fördelaktigt.Det senare innebär att en anbudsgivare kanförsöka kompensera ett högre pris med enbättre erbjuden kvalitet. De senaste åren hartrafikhuvudmännen infört så kallade kvalitetsutvärderingarvid sidan om den kvantitativajämförelsen mellan inkomna anbud.I dessa fall poängsätts även verksamhetsbeskrivningenoch väger lika tungt som deterbjudna priset.Vanligast på den svenska marknaden ärbruttoavtal. Utvecklingen går emellertidmot incitamentsavtal. Ersättningen i kontraktenjusteras normalt utifrån kvartalsvisaindexeringsuppräkningar.I januari 2012 träder ny svensk lagstiftningför kollektivtrafiken i kraft med ett tydligarekundperspektiv och ett större ansvar – ochdärmed drivkraft – för trafikföretaget. Lagstiftningenbaseras i stort på de modeller somtagits fram inom ramen för fördubblingsarbetet,där branschen med starkt stöd av<strong>Nobina</strong> har varit aktiva. Målet är att moderniserakollektivtrafiken, skapa bättre dynamikpå marknaden och öka resandet. Strategiskabeslut om kollektivtrafik, som i dagofta fattas av länstrafikbolag, ska fattas i förvaltningsformför ökad insyn och bättresamordning med annan samhällsplanering.NORGEDen norska marknaden för kontraktsbundenregional trafik omsätter omkring 4 miljarderkronor och utgör 20 procent av den totalamarknaden för regional trafik. Marknadsledareär statligt ägda Nettbuss med 26 procentav den konkurrensutsatta kollektivabusstrafiken, medan <strong>Nobina</strong> är näst störstaaktör med 17 procent av marknaden. Därutöverfinns en rad små, lokala företag som tillhandahållertrafik genom koncessioner.Sedan 1994 har norska trafikhuvudmänhaft möjlighet, men inte varit tvingade, atttilldela trafikkontrakt genom offentlig upphandling.Andelen offentligt upphandladkollektivtrafik i Norge är därför mindre äni Sverige, men förväntas överstiga 50 procentunder 2011 till följd av ett EU-direktiv somförbjuder de nuvarande koncessionsavtalen.Allteftersom konkurrensen i Norge blirstörre, bedömer <strong>Nobina</strong> att utrymmetför konsolidering bland de lokala bussföretagenökar.Trafikhuvudmännen upphandlar oftastbåde skolbuss och linjebussar i ett sammanhang.Några av trafikpaketen omfattarnumera även färdtjänst. Anbudsunderlagetspecificerar liksom i Sverige de linjer ochtidtabeller som ska täckas av trafikföretagetoch innehåller vanligtvis detaljerade krav påbusstyp (exempelvis ålder och design påkaross och inredning), miljöstandard (såsombränsletyp, emissionsnivåer och avgasfilter)och kvalitet. I tätorter går trenden mothybridbussar och i glesbygden mot biodieselmed stränga utsläppskrav. Uppdragsgivarnaefterfrågar nästan uteslutande nya bussarvilket ställer höga krav på finansieringen.Justering av den indexerade ersättningensker endast en gång per år.FINLANDDen finländska marknaden för kollektivtrafikmed buss är värd motsvarande cirka 6,5miljarder kronor och väntas växa med 15procent de närmaste åren. Regionaltrafikeni Finland avreglerades i mitten av 1990-talet,men fortfarande är Helsingforsområdet,Tammerfors och Åbo de enda marknadersom är öppna för offentlig upphandling,vilket utgör omkring 40 procent av dentotala marknaden. I Åbo och Tammerforssaknar <strong>Nobina</strong> tillgång till en väl belägendepå i dagsläget och bedriver endast trafik iHelsingforsområdet. I resten av Finland ärkollektivtrafiken fortfarande helt skyddadfrån konkurrens, till förmån för små lokalatrafikföretag. Under året trädde ett nytt EUdirektivi kraft som begränsar koncessionsavtalenoch väntas öppna upp stora delar avden finländska marknaden för konkurrensde närmaste åren.Helsingforsområdet är Finlands störstamarknad för regional trafik. Anbudsförfarandeti Helsingforsområdet är utformat somi Sverige med trafikkontrakt som löper i femår. Men till skillnad från de andra nordiskaländerna tilldelas offentligt upphandladekontrakt i Finland normalt sett för varjespecifik linje, snarare än för ett helt regionalteller lokalt nätverk. Efter en sammanslagningav flera transport- och miljömyndigheteri Helsingforsområdet dominerar enenda trafikhuvudman, HRT HelsinginforsRegionens Trafik sedan 2010.En kraftig prispress har bidragit till enkonsolidering på den finska marknaden somnumera domineras av fem stora aktörer.Marknadsledare i Helsingforsregionen ärden kommunala aktören Helsingfors Busstrafikmed drygt 40 procent av marknaden.18 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


Marknad – regional trafik» <strong>Nobina</strong> har som princip att bara lämna anbud som har godaförutsättningar för bra lönsamhet, och väljer således inte attprisa in sig för att vinna över konkurrenterna.<strong>Nobina</strong> är näst störst med omkring en tredjedelav den offentligt upphandlade trafiken.Därefter kommer franska Veolia, statligajärnvägsaktören PohjolanLiikenne och sistWestendinLinjat.I dagsläget råder hård konkurrens i enprismiljö som kräver hög effektivitet för attkunna ge ett positivt rörelseresultat, menprisbilden har successivt blivit bättre desenaste fem åren. Dessutom är kostnadsindexeringenen stor utmaning. Den regleraskvartalsvis men har ett upplägg som gör atteventuella kostnads ökningar under det gångnakvartalet riskerar att inte täckas. Dialog pågårmed uppdragsgivaren, och det lokala transportförbundetkommer att öppna förhandlingarmed både den nya huvudmansorganisationenoch instanserna som kontrollerarindexen för att få rimligare villkor.DANMARKHösten 2008 startade <strong>Nobina</strong> på ett framgångsriktsätt trafik i Danmark för förstagången. Etableringen i Danmark innebar eninbrytning på en geografisk marknad som ärvärd cirka 7,5 miljarder kronor, det vill sägadrygt 15 procent av den nordiska marknadenför linjelagd kollektivtrafik med buss. Dendanska kollektivtrafiken med buss blev konkurrensutsatti början av 1990-talet och idagupphandlas samtliga trafikområden i landet.Kollektivtrafiken i Danmark fungerar påsamma sätt som på övriga nordiska marknader.Marknaden är konsoliderad med sexregioner och lika många uppdragsgivare.Arriva är marknadsledare med cirka 40 procentav marknaden efter tre stora förvärv;kommunala Bus Danmark, statliga järnvägsoperatörenCombus samt Veolias danskaverksamhet. Keolis är genom sitt danskaföretag City-Trafik det näst största trafikföretaget.<strong>Nobina</strong>s andel av marknaden uppgårtill knappt fem procent, men väntas ökade närmaste åren när en fjärdedel av trafikenupphandlas på nytt.Kvalitet är en större faktor än pris i Danmarkvilket påverkar utformningen av upphandlingarnaoch speglas i de stigandeanbudspriserna. De danska uppdragsgivarnaställer sig positiva till en utveckling där trafikföretagenär mer delaktiga i att utforma produktenoch får en större del av ersättningen.Många trafikområden har incitamentsavtalmed drivkrafter för mindre utsläpp och flernöjda kunder. Vad gäller indexeringen aversättningar fungerar denna bra i Danmark.Lönerna regleras halvårsvis och övriga delarsåsom drivmedel och underhåll månadsvis.STORA AKTÖRERArrivaArriva var tidigare börsnoterat i London, men köptes utfrån börsen av Deutsche Bahn i augusti 2010. I Norden harföretaget trafik i Sverige och Danmark. Företaget driveräven tågtrafik.VeoliaVeolia är ett franskt börsnoterat företag som också drivertrafik med tåg, spårvagn och färjor. Företaget är det endatrafikföretaget utöver <strong>Nobina</strong> som har eller har haft linjetrafiki hela Norden, men man har för några år sedan lämnat dendanska marknaden.Busslink/City-Trafik/KeolisFranska Keolis äger Busslink som tidigare hette SL-Bussoch då var helägt av Stockholms läns landsting. Keolis finnsliksom Arriva i både Sverige och Danmark men inte i Norgeoch Finland. Under 2010 sålde Landstinget sin ägarandelom 30 procent till franska Keolis som även äger företagetCity-Trafik i Danmark.Helb/Helsingfors stadStaden Helsingfors bussbolag Helb är ett av de största trafikföretageni Helsingforsregionen men har ingen verksamhetutanför Finland.Nettbuss/NSBDen statliga norska järnvägen NSB äger Norges största bussbolagNettbuss. Företaget har verksamhet också i Sverige(Orusttrafiken, KR-trafik och Säfflebussen) och i Danmark.TideTide är ett börsnoterat bolag med verksamhet inom bussresoroch båttransporter i Norge. I dag bedrivs verksamheten huvudsakligeni Bergen och Hordaland Fylke.TorghattengruppenTorghattengrupen inrymmer sedan november 2008 bolagetFosen med trafikföretaget Norgesbuss. Torghatten har ingenverksamhet utanför Norge.NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 19


Marknad – Interregional trafikMarknaden för interregional trafik<strong>Nobina</strong> är genom Swebus en lönsam marknadsledare inom långvägatrafik med buss i Sverige. Marknaden är i huvudsak avreglerad ochinnebär stora möjligheter för det enskilda trafikföretaget att utformasitt erbjudande till kund. Den långa bussresan tar en allt hårdare stridmot tåget, som har stora förtroende- och leveransutmaningar.<strong>Nobina</strong> definierar interregional trafik somexpresstrafik längre än tio mil. I vissa regionerär interregional trafik kombinerad medden regionala eller lokala kollektivtrafiken.I dessa fall kompenserar trafikhuvudmännenbussföretagen för att göra ett antal stopp inärheten av en reguljär, lokal kollektivbusslinjeinom en viss region.Förutsättningarna varierar mer mellande nordiska länderna än de gör för denregionala trafiken. <strong>Nobina</strong>s interregionalatrafikverksamhet utgår än så länge endastfrån Sverige.HÅRD KONKURRENSMarknaden för interregional trafik är vanligtvisavreglerad vilket innebär att trafikföretagethar fullt ansvar för alla aspekter avtjänsten, inklusive linjeplanering, schemanoch priser. Det finns inga intäkter från skattereller några trafikavtal med en offentliguppdrags givare. Varje intäktskrona kommerdirekt från resenären och erbjudandet baseraspå ett starkt varumärke, en bra produktoch effektiv distribution. Det kan jämförasmed den regionala trafiken som helt reglerasav den offentliga uppdragsgivaren som upphandlartjänsten.EN VÄXANDE MARKNAD<strong>Nobina</strong> bedömer att marknaden för interregionaltrafik kommer att fortsätta växa allteftersomfler linjer utvecklas. Framföralltungdomar men också pensionärer och kvinnorär stora resandekategorier för den interregionalatrafiken. Men allt fler resenäreruppskattar bussens prismässigt konkurrenskraftigaservice jämfört med järnväg ochflyg, kostnadsbesparingen för ställa bilenoch inte minst miljöaspekten.Tåget är visserligen ohotad marknads ledareför interregional trafik och växer snabbare änexpressbusstrafiken, men dynamiken väntasöka på marknaden.ANDRA TYPER AV INTERREGIONALA RESORPendlingstrafik bedöms för närvarande habegränsade möjligheter att utvecklas då denmesta trafiken är samhällsfinansierad ochdagens regler ger de offentliga trafikbolageninvändningsrätt mot nya etableringar. Dennya kollektivtrafiklagen som träder i kraft2012 kommer emellertid att ändra på detta.Specialresor till olika evenemang ären nischmarknad som drar till sig allt fleraktörer och resenärer. Det kan vara alltifrån Bokmässan, till Reggaefestivaleneller Vasaloppet.Även flygtransfertrafik är en växandemarknad, inte minst på grund av miljökravoch höga parkeringsavgifter.Nordisk översiktSVERIGEMarknaden för långväga trafik i Sverigeavreglerades 1999. Före det hade SJ rätt attavvisa öppnandet av långväga trafiktjänsterom dessa tjänster konkurrerade med järnvägen.Sedan dess har dock relativt få aktörergått in i marknaden för interregional trafik iSverige.<strong>Nobina</strong> har en väl fungerande affärsmodellför interregional busstrafik genom marknadsledandeSwebus, som erbjuder schemalagdainterregionala transporttjänster. Swebustransporterade ungefär 50 procent av allasom reste långdistans med buss i Sverigeunder 2010. Tvåa på marknaden är norskaNettbuss Express med omkring en femtedelav marknaden och verksamhet inom ramenför de två varumärkena Bus4you och Gobybus.Därefter kommer det norrländska trafikföretagetYbuss med omkring sju procentav marknaden. Resterande andel fördelasmellan ett antal mindre aktörer.NORGEMarknaden för interregional trafik i Norgedomineras av NOR-WAY Bussekspress,ett marknads föringsbolag ägt av 40 privatatrafikföretag med ungefär 3 miljonerresenärer per år kalenderåret 2010.En av anledningarna till den högregenomslagskraften för interregionala trafiktjänsteri Norge är att järnvägsnätet inte ärlika utbyggt som i Sverige.FINLANDMarknaden för interregional trafik i Finlanddomineras av två bolag, Expressbus Yhteenliittymäoch Oy Matkahuolto Ab. Vissa linjeri Finland där ursprungsdestination och slutdestinationbestår av medelstora städer harinte tidseffektiva tågförbindelser, vilket förklararsärställningen för långdistansresormed buss i landet.DANMARKDanmark karaktäriseras av ett begränsatutbud av långdistansbussar, som är avsevärtmindre än i de andra nordiska länderna.Den interregionala trafiken domineras avAbildskov AS. Huvud saken till detta ärkombinationen av ett välutvecklat järnvägsnät,ett litet land och en befolkningstäthetsom ger en bra bas för järnvägs- ochkollektivtrafik.20 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


Med kunden som uppdragsgivareInom den interregionala trafiken kommer varje intäktskrona direkt frånresenären och utbudet baseras på ett starkt varumärke, en bra produkt ocheffektiv distribution. Swebus utvecklar ständigt sitt erbjudande till kunden.I teknikens framkantI juni 2010 var Swebus först ut bland expressbussföretagenatt erbjuda sina kunder möjligheten att köpa biljetter viamobilen. Bussbiljetterna kan köpas via alla mobiltelefonmodeller,antingen genom en mobilapplikation, eller viawebbplatsen. Biljetterna betalas med ett bankkort och lösesombord på bussen genom att scanna in den streckkod somskickas till mobilen i samband med betalning.– De digitala kanalerna blir allt viktigare. Idag köps cirka70 procent av våra biljetter direkt via webben. Nu har vi tagitytterligare ett steg genom att erbjuda möjligheten att bådesöka och köpa resor via mobiltelefonen, säger Adam Laurell,affärs- och marknadschef för Swebus.De som har testat Swebus tjänster har varit mycket nöjdaoch är oftast återkommande köpare i den mobila plattformen.Målet är att i större utsträckning vara tillgängliga därkunderna befinner sig. Utmaningen är hitta tilläggstjänstersom passar Swebus produkter samt att på ett kostnadseffektivtsätt anpassa sig till säkerhetskrav och den uppsjöav tekniska tjänster som redan finns på marknaden.– Swebus verksamhet är helt marknadsdriven, därförmåste vi ständigt ligga i framkant i utvecklingen av vårterbjudande för att våra kunder ska fortsätta att välja ossframför konkurrenterna, säger Joakim Palmkvist, VD.Mot högre höjderUnder 2010 breddade Swebus sitt reseutbud och lanseradedirektturer på 35 minuter mellan Arlanda och Cityterminaleni Stockholm. Bussarna avgår varje kvart under rusningstrafik.Resan tar 35 minuter och ansluter till Swebus övrigalinjetrafik på Cityterminalen.– Över 16 miljoner resenärer tar sig till och från Arlandaårligen, och prognosen visar att den siffran kommer att ökaframöver. Med Swebus Flygtransfer tar vi upp kampen omden växande marknaden med huvudkonkurrenterna Flygbussarnaoch Arlanda Express, säger Joakim Palmkvist,VD för Swebus.Ombord på flygtransfern finns både gratis internet och frimorgontidning. Biljetterna säljs bland annat på Pressbyrån,7-Eleven, i biljettautomater på Arlanda och på Cityterminalensamt på Swebus webbplats.Många av flygresenärerna bor i Stockholmsregionen, men ihela Sverige finns ett växande behov att kunna resa kollektivttill landets största flygplats. Swebus blir först på marknadenmed att förlänga bussresan från flygplatsen till hemorten.Alla som bor i exempelvis Nyköping, Linköping ellerVästervik kan nu köpa en resa hela vägen till Arlanda medSwebus.– Från Arlandas sida ser vi mycket positivt på dennautökning av kollektivtrafiken. Flygplatsens roll är i hög gradatt knyta samman regional kollektivtrafik med globalkollektivtrafik. Med fler aktörer ökar konkurrensen vilket ökargynnar resenärerna, säger Jan Lindqvist, informationschefpå Arlanda.Antalet resenärer översteg snabbt förväntan, varförSwebus valde att utöka antalet turer på sträckan i börjanav sommaren.


nobina – verksamhetenMed uppdrag att förenkla vardagsresandetVem som helst kan köra buss, men inte alla kan förena kvalitet och effektivitetså att verksamheten blir lönsam. <strong>Nobina</strong> har bevisat att det går att förbättramarginalerna i en konkurrensutsatt bransch – och att det går att genomdrivaförändringar. Nyckelfaktorerna är erfarenhet, kundorientering och effektivitet.<strong>Nobina</strong> är ett modernt företag med tydligavärderingar och en effektiv processtyrning.Verksamheten är indelad i de två affärsområdenaRegional respektive Interregional trafik.Regional trafik bedrivs i koncernens dotterbolagi Sverige, Norge, Finland och Danmarkmedan Swebus som kör interregionaltrafik endast har verksamhet i Sverige. Koncernenhar fler än 10 000 medarbetare somarbetar med bland annat trafikplanering,service av bussar, försäljning och utbildning,men de allra flesta arbetar som bussförare.De senaste åren har <strong>Nobina</strong> identifieratvad som är viktigast för att bolaget ska kunnanärma sig visionen ”alla vill resa med oss”och satt igång att säkra kvaliteten och effektiviteteni de processer som tar verksamhetendit. Kundupplevd kvalitet och motiverademedarbetare är en central förutsättning. Ochpå en konkurrensutsatt och avreglerad marknadblir det ännu viktigare att <strong>Nobina</strong> ärtydliga med vad bolaget är och står för.FRAMGÅNGSRIK AFFÄRSMODELLMer än 90 procent av koncernens intäkterkommer från kontrakt för busstrafik somupphandlats av offentligt ägda uppdragsgivarepå den nordiska marknaden. Affärsmodellenför regional persontrafik bygger påatt selektera attraktiva anbud som kan tillgodoselönsam drift. Attraktiva anbud kanvinnas genom gedigen analys, noggrannberäkning och skapande av kreativa lösningarmedan vägen till lönsam drift går via effektivtrafikplanering och verksamhetsstyrningsamt flexibelt utnyttjande av koncernens bussar.Kontrakten omfattar vanligen fem till åttaår och i flertalet finns en möjlighet att ömsesidigtavtala om förlängning i vanligen ett tilltre år. Ersättningen är i regel baserad på kördakilometer och/eller timmar samt ofta ocksåantal bussar i trafik, vilket innebär stadigaintäktsströmmar och låg finansiell kreditriskeftersom motparten är offentligt ägda trafikhuvudmän.<strong>Nobina</strong> har en historik av en högandel vunna anbud och har lyckats väl medatt påverka de modeller som används förindexeringen av intäkterna, därmed reducerasrisken för obalans mellan erhållna intäkteroch faktiska kostnader.<strong>Nobina</strong> har även en framgångsrik affärsmodellför interregional busstrafik genomverksamheten inom Swebus. Marknaden förinterregional trafik är avreglerad i Sverigeoch varje intäktskrona för trafikföretagetkommer direkt från resenären, vilket förutsätterett starkt erbjudande och effektiv distribution.Swebus är högt rankat bland kunderna,erbjuder sina biljetter genom bra försäljningskanaler,har hög varumärkeskännedomoch svarade för mer än 50 procent av delångväga resorna i Sverige under 2010.erkänd marknadsledare<strong>Nobina</strong> är marknadsledare inom kollektivtrafikmed buss i Norden. Efter hundra år påmarknaden har <strong>Nobina</strong> omfattande kunskap,en beprövad affärsmodell och en starkmarknadsposition – faktorer som är värdefullai den pågående omstruktureringen ibranschen.I Sverige träder en ny lagstiftning för kollektivtrafikeni kraft i januari år 2012 medett tydligare kundperspektiv och ett störreansvar – och därmed drivkraft – för trafikföretaget.Och i övriga Norden öppnas allt flertrafikområden upp för offentliga upphandlingari takt med att de nuvarande koncessionsavtalenavvecklas i linje med gällandeEU-direktiv. <strong>Nobina</strong> har rätt position ochtillräcklig storlek för att kunna vara enledande kraft i den fortsatta omstruktureringenav marknaden.STARKT KUNDFOKUS<strong>Nobina</strong>s affärsidé är att förenkla kundens vardagsresor,det gäller såväl de regionala resornapå uppdrag av samhället med offentliga uppdragsgivaresom de interregionala resorna påuppdrag av kunden i en fri marknad. Därförkännetecknas verksamheten av starkt kundfokusoch ett nära samarbete med myndigheteroch politiker på riks- och lokalnivå föratt kunna erbjuda en attraktiv produkt tillsamtliga intressenter, vilket är av intresse för<strong>Nobina</strong>s kunder, uppdrags givare, ägare, samhälle,medarbetare och partners.Inom kontraktstrafiken har <strong>Nobina</strong> en tätdialog med trafikhuvudmannen för att tillsammansförbättra reseupplevelsen för kunden.Kontrakten är i regel mångåriga, varförett nära och målmedvetet samarbete, medstart inför upphandling, kan leda till betydandeförbättringar beträffande allt ifrån flerresande till bättre trafiklösningar och förmånligareavtalsmodeller.Den interregionala trafiken är helt kundstyrdoch i Swebus finns etablerade kanalerför att lyssna in marknadens behov. Utbudetav resor, platser och biljettpriser styrs avefterfrågan och erbjudandet utvecklaslöpande, exempelvis beträffande nya betalningslösningar,eventresor, flygtransfertrafikeller olika former av service. Tack vare flexibilitetoch nytänkande är Swebus alltidsnabba med att erbjuda ersättningstrafik isamband med trafikstörningar.22 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


starkt kundfokusFRAMGÅNGSRIK AFFÄRSMODELLerkänd marknadsledareGedigen trafikplaneringsförmågaoptimal busshanteringvärderingsdriven organisationAttraktiv arbetsgivareeffektiv verksamhetsstyrningAnsvarsfull samhällsaktör


nobina – verksamheten» Genom att optimera bussflottan kan<strong>Nobina</strong> driva trafik på ett lönsamt sätt.GEDIGEN TRAFIKPLANERINGSFÖRMÅGAEtt lönsamt kontrakt bygger på ett grundligtförarbete och ett resurseffektivt utförande.Arbetet med att förbereda ett anbud påbörjasredan ett till två år innan upphandlingenpåbörjas av trafikhuvudmannen. Då för<strong>Nobina</strong> en nära dialog med huvudman,branschorgan, medarbetare och kunder föratt analysera befintliga förutsättningar förresemönster och potentiella marknadsbehov.Anbudsplanerarna undersöker infrastruktur,provåker sträckor samt ser över nuvarande ochmöjliga depåalternativ. Målet är att erbjuda enattraktiv, lönsam och realistisk trafiklösningbåde på kort och lång sikt.Kontrakten löper över flera år och undertiden sker löpande utveckling i nära samarbetemed uppdragsgivare och medarbetarrepresentanterför att optimera tidtabeller,ressträckor och kunderbjudande sett ur perspektivetlönsamhet och körbarhet. Trafikplanerareoch trafikchefer ansvarar för att tafram lösningar som får trafiken att flytaeffektivt och som minimerar tomma körsträckorgenerellt, till exempel till och fråndepåer samt vänte tider och sträckor mellantrafiktjänst. Alla medarbetare uppmuntrasatt bidra i utvecklingsarbetet och det finnsetablerade kanaler för förslag, synpunktersamt rutiner för återkoppling på desamma.OPTIMAL bussHANTERING<strong>Nobina</strong> är det enda trafikföretaget på dennordiska marknaden med egen centraliseradhantering av bussar. Genom att optimerabussflottan ur ett koncernperspektiv förbättrar<strong>Nobina</strong> sina möjligheter att vinna anbudoch driva trafik på ett lönsamt sätt. Måletär att kontinuerligt sänka kostnaderna förbussar, vilka uppgår till cirka 10 procent avkoncernens totala kostnader.Bussflottan bestod 2010 av 3 618 bussar,varav 648 bussar ägda, 1 494 bussar leasadesgenom operationella och 1 476 bussar leasadesgenom finansiella avtal. Över 99 procentav bussarna är verksamma i trafik, inomramen för kontraktstrafiken eller genomuthyrning till Swebus. När en buss intelängre behövs i ett kontrakt kan den omplaceras,säljas eller skrotas. Extern uthyrningsker i undantagsfall och då endast i avvaktanpå en omplacering av bussarna. Verksamhetsåret2010/2011 köpte <strong>Nobina</strong> 395 bussaroch sålde 330 vilket är något mer än ennormaliserad återinvesteringsnivå på cirka260 bussar.Val av nya bussar har stor betydelse föroptimeringen av bussflottan och förbättringenav resurseffektiviteten. Ju mer standardiseradebussarna är, desto bredareanvändningsområde har de inom koncernen.De ingångna trafikavtalen specificerar alltfrån storlek, disposition och utseende tillmiljöstandard och snittålder samt varierarfrån ett trafikområde till ett annat. Dettabegränsar möjligheterna att standardiserabussflottan helt och hållet. I takt med attden nordiska marknaden avregleras, ökarmöjligheten att anpassa bussflottan utifrånmarknadsbehov, långsiktig funktion ochkostnadsoptimering snarare än kortsiktigaformella krav från varje enskild uppdragsgivare.Koncernens bussar har ett nyanskaffning s­värde på i storleksordningen 4,6 miljarderSEK och en avskrivningstid på upp till 14 år.Genomsnittsåldern för bussflottan är förnärvarande 6,2 år att jämföra med måletpå sju år.Hur väl <strong>Nobina</strong> lyckas optimera bussflottanberor på uppdragsgivarens krav påbussarna, hur förutseende <strong>Nobina</strong> är i sintrafikplanering i anbud och löpande kontraktoch hur väl bussarna vårdas i den dagligadriften. Sist men inte minst är finansieringslösningenavgörande för busshanteringen,vad gäller upplägg, kontroll ochuppföljning.<strong>Nobina</strong> prioriterar finansiella leasing avtalvilket optimerar kassaflödet från bussfinansieringeni takt med kontraktsersättningenpå bästa möjliga sätt. Nya regler omredovisning av operationella leasingavtal förväntasbli antagna under sommaren 2011,vilket innebär att även operationellt leasadeanläggningstillgångar ska redovisas som entillgång i koncernbalansräkningen.24 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


Tre vägar till en bättre framtidVägen till lönsamhet utgår från bussen. Allt ifrån trafikplanering och drift till körstil ochservice påverkar marginalerna. Ju effektivare trafikproduktion, desto bättre för miljönoch plånboken. Och ju bättre marginaler, desto mer kan <strong>Nobina</strong> satsa på miljöfrämjandeåtgärder och ökad kundnytta. För att smörja alla kuggar i hjulet bedriver <strong>Nobina</strong> sedanmånga år ett omfattande och systematiserat förbättringsarbete.Ökad kundnyttaFör att åstadkomma ständig förbättring krävs ett starktengagemang. Och för att genomföra förändring är det avgörandeatt börja i rätt ände och ta ett steg i taget. Under 2010valde 15 förbättringsgrupper i trafikområdet Nacka/Värmdöutanför Stockholm att fokusera på olika sätt att höja reseupplevelsenför kunden.– Målet var att öka Nöjd-kund-index (NKI) från 67 procenti april till 75 procent i december. Det gjorde förbättringsgruppernagenom att fråga kunderna om deras reseupplevelse,förbättra körsätt, punktlighet och bussar, säger AnnikaKolmert, chef för ledningssystem i <strong>Nobina</strong>-koncernen.En av de viktigaste synpunkterna som kom fram i undersökningenhandlade om förarnas information vid trafikstörningar.Eftersom informationen uppfattades som otydlig ochsvår att höra tog förbättringsgrupperna fram nya informationsmanualer,såg över utropsmikrofonerna och genomfördeövningar i mikrofonteknik. Dessutom förbättradesbussarna snabbare tack vare dagliga inspektioner, nya rutinerför skaderapportering och bättre planering.– De olika grupperna valde varsitt fokusområde och tillsammansförbättrades reseupplevelsen som helhet. I februari 2011nådde <strong>Nobina</strong> 77 procent NKI – högsta betyget någonsin trotsen mycket besvärlig vinter, säger Annika Kolmert.Bättre miljöFörbättringsgrupperna i just det här fallet fokuserade blandannat på arbetsmiljön i bussarna, men <strong>Nobina</strong> driver sedanlänge ett övergripande arbete för att minska verksamhetenstotala miljöbelastning. År 2007 utvecklade <strong>Nobina</strong> ett egetkoncept som kallas Den Gröna Resan. Med hjälp av tekniskutrustning på bussen, programvaror, förarutbildning,praktisk träning, individuellt stöd och uppföljning av enmiljöcoach ges föraren möjlighet att köra så miljövänligtsom möjligt.– Ombord på bussen finns en dator som övervakar minkörning. Jag har lärt mig att köra på ett helt nytt sätt föratt minska utsläppen och inte överförbruka bränsle, tillexempel genom att släppa gasen tidigare och i stället rullafram så långt det går. Under hela färden får jag via handdatornlöpande information om hur jag kör, vilket är ett stortstöd. Jag brukar också läsa körrapporten efter turen, sägerMarita Bergström, grön förare hos <strong>Nobina</strong>, Sandviken.Genom att planera körningen på ett bättre sätt minskarutsläppen av koldioxid och andra miljö- och hälsovådligaämnen, samtidigt som vägar, bromsar, däck och andra delarpå bussen slits mindre. Dessutom ökar trafiksäkerheten,arbetsmiljön och kunderna blir nöjdare.– Vissa förare kommer snabbt upp i en bränsleminskningpå mellan 10 och 15 procent. Sammantaget har bränsleförbrukningenoch koldioxidutsläppen minskat med fem tillsju procent på de orter som deltar i satsningen, sägerAnna Jonasson, projektledare på <strong>Nobina</strong>.förbättrad lönsamhetInom trafikplaneringen tillämpas ett framgångsrikt arbetssättsom kallas Affär & planering som går ut på att se överalla delar i planeringsarbetet för att hitta affärsmöjligheter ochöka kundtid – andelen trafik med kunder ombord. Det är ettav fem delprojekt i det övergripande arbetet Effektiv tid.Genom att systematiskt gå igenom de dagliga rutinernatillsammans med driftschef och driftspersonal, identifierasekonomisk potential och kommersiella villkor för specifikaarbetsmoment såsom depålogistik, schemaläggning,tomkörning och fordonservice.Parallellt med Affär & Planering startades delprojektOptimerad Personalplanering. Syftet var att öka personalplanerarnaskunskap och medvetande om hur de kan minskakostnaderna i den dagliga driften genom att minimera överochundertid, så kallade förlusttimmar.Affär & Planering har tillämpats framgångsrikt i Sverigeunder flera år och infördes i Norge under 2010. Den norskaverksamheten sparade 2,2 miljoner NOK under 2010 genomatt tillämpa arbetssättet.


nobina – organisation och verksamhetsstyrningStark företagskultur och tydliga värderingarAtt vara ett företag med tydliga värderingar blir en allt viktigare konkurrensfaktor.Delegerat ledarskap i en värderingsdriven organisation med inriktningpå det personliga mötet mellan ledare och medarbetare skapar engagemang– en förutsättning för att lyckas.stabil organisation<strong>Nobina</strong>s styrka ligger i den platta organisationenmed lokal beslutskraft i varje trafikområde.<strong>Nobina</strong> har idag 59 trafikområden medverksamhet på 35 orter. Varje trafikområdeleds och styrs av en trafikchef med en lokalledningsgrupp. Trafikchefen är ansvarig föraffären och har resultatansvar för sitt trafikområde.Förarna är indelade i mindregrupper med en driftsledare som närmastechef. Självständiga trafikområden skapargoda kundrelationer och stärker det lokalaengagemanget och ansvaret.I början av året genomfördes en omorganiseringfrån geografisk till affärsområdesmässigstyrning. Målet är att skapa en effektivareorganisation och nå större utbyte avkompetens mellan koncernens verksamhetsområdeni Norden.ATTRAKTIV ARBETSGIVARE<strong>Nobina</strong> strävar efter att vara branschens mestattraktiva arbetsgivare. Det är särskilt viktigti rekryteringen av nya och allt yngre bussförare.Bolaget arbetar därför hela tiden medatt utveckla engagerade och motiverademedarbetare och ser allt bättre resultat i sinamedarbetarundersökningar.<strong>Nobina</strong> är ensam som arbetsgivare i branschenom att erbjuda systematisk utbildning,MedarbetareMän 85% (85)Kvinnor 15% (15)nobinas VärderingarVi finns tillför vårakunderVi är lyhörda för kundens behov och bemöter kundenmed vänlighet och respekt. Vi håller våra löften, utvecklarprisvärda lösningar och förenklar för våra kunder.KompetensområdenBussförare och föraradmin91,5% (91,2)Verkstad 4,3% (5)Företagsledning,försäljning, marknad,HR och övrigt3,6% (2,8)Trafikplanering0,6% (1)Vi arbetarmed ständigutvecklingVi respekterarvarandraVi når mål och levererar resultat. Vi är resurseffektivaoch håller minst utlovad kvalitet. Vi arbetar med målstyrningoch systematisk uppföljning för att ständigtförbättra företaget och våra tjänster.Vi värnar allas lika värde och behandlar varandra medvänlighet och respekt. Tillsammans skapar vi ett tryggtoch kreativt arbetsklimat som stimulerar initiativ ochförbättringsförslag. Vi agerar på bristande respekt motkunder, varandra och företaget.Medarbetare i olika länderSverige 70,8% (80,3) *Vi värnargottledarskapVi har väl definierade krav på ledare och medarbetare.Vi sätter kunders och företagets intressen framförvåra egna. Vi främjar gränslöst samarbete. Vi ger återkopplingpå utfört arbete och uppmärksammar prestationer.Vi kan hantera förtroenden.Danmark 4,9% (2,5)Norge 12,8% (7,4)Finland 11,5% (9,8)Vi bryr ossVi tar ett aktivt ansvar för miljö och samhälle. Vi uppmuntrarhälsa och personlig utveckling. Vi följer lagaroch regler. Vi är engagerade och bryr oss om varandra,våra kunder och vår omvärld.* Inkluderar 5 097 medarbetare i <strong>Nobina</strong> Sverige och204 medarbetare i Swebus.26 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


nobina – organisation och verksamhetsstyrninguppföljning och återkoppling till alla medarbetare.Samtliga med arbetare erhållerexempelvis utvecklingssamtal på årsbasis,kompetensutveckling och individuella mål.Utbildningarna sker på olika nivåer – bådelokalt på respektive trafikområde och centralti koncernen.En annan viktig fråga är ledarutveckling.Under det kommande året kommer <strong>Nobina</strong>att fortsätta öka ledarnas förmåga att motiveraoch engagera sina medarbetare och därigenomöka det totala engagemanget ochutvecklingen i bolaget. <strong>Nobina</strong>-akademinoch förarskolan kommer att kompletterasmed utbildningar i ledarskap och gemensammaarbetssätt.Att vara ett företag med tydliga värderingarblir en allt viktigare konkurrensfaktor. Ettbevis för detta var att <strong>Nobina</strong> i två storaavtalsförlängningar blev rekommenderadeav de fackliga företrädarna just tack vare sinmed arbetarpolitik. Under 2011 lanserade<strong>Nobina</strong> en arbetsmanual för medarbetarna isamarbete med Kommunal. Att ett trafikföretaglanserar ett dokument tillsammansmed ett fackförbund är unikt för branschenoch ett tecken på att <strong>Nobina</strong> allt mer uppfattassom en attraktiv arbetsgivare och samarbetspartner.En annan bekräftelse för att<strong>Nobina</strong> arbetar progressivt är att bolagetspersonaldirektör utnämndes till Årets HRchef2010 på Kompetensgalan i Stockholm.kunder. Metoden är att ha tydliga och utförligaverksamhetsbeskrivningar som rör bolagetsolika funktioner med målet att dela ochsprida framgångsrika arbetssätt till hela koncernen.Det kan gälla allt ifrån hur man kontrollerareller parkerar en buss, till hur manbemöter påstigande kunder eller hanterar enmikrofon.Arbetssätten utgår från centrala mål ochhandlingsplaner för den löpande verksamheten.Ett antal processteam, som består avmedarbetare från olika delar av verksamheten,enas om lämpliga arbetssätt som formulerastill konkreta instruktioner i gemensammapolicydokument. Instruktionernatillämpas och följs upp inom ramen förkvalitetsstyrningen och de uppsatta målen.Under så kallade förbättringsdagar besökerett team av förbättringsledare de olikatrafikområdena för att se över hur de formuleradearbetssätten hanteras i praktiken.Återkoppling görs till trafikområdets chef<strong>Nobina</strong>s organisationsstruktursom har ansvar för att genomföra åtgärderdär det identifierats brister. Förbättringsledarnaansvarar också för att följa upp resultatenoch säkerställa att ändringar genomförs.I fem trafikområden i Sverige finns så kalladeförbättringsgrupper som tillsammansbedriver lokala kvalitetsprojekt. Varje driftsledareska ha minst en förbättringsgruppmed representanter från olika verksamhetsfunktioner.Under 2011 utökas arbetssättetfrån dagens fem trafikområden till tio i Sverige,samtidigt som arbetssättet sprids till deövriga verksamhetsländerna.Förbättringscoacher ansvarar för att startatrafikområdenas förbättringsarbete och ledadem framåt genom aktiv coaching på driftsmötenoch ledningsgruppsmöten. Under2010 fanns sex utbildade förbättrings coacheri Sverige och två i Norge. Under 2011 utbildasytterligare sex coacher, fyra i Sverige ochtvå i Finland.NOBINA <strong>AB</strong>Tydliga värderingarAlla som arbetar på <strong>Nobina</strong>, oavsett befattning,ska kunna identifiera sig med de värderingarsom ligger till grund för det dagligaarbetet i koncernen. Respektive ledning,lokal och central, har till uppgift att hållavärderingsdiskussioner levande genom attha dessa som en tydlig punkt på agendan.Värderingarna följs även upp i utvecklingssamtalenmed medarbetarna.AffärsområdeRegionaltrafikkoncernstabAffärsområdeInterregionaltrafikeffektiv verksamhetsstyrning<strong>Nobina</strong> har ett heltäckande och systematisktsätt att leda verksamheten. Syftet med ledningssystemetär att göra det enkelt att nåförbättrade ekonomiska resultat och nöjdareNOBINAsverigeNOBINAdanmarkNOBINAnorgeNOBINAfinlandswebusNOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 27


nobina – ANSVARAnsvar för miljö och säkerhet – en delav vårt uppdrag<strong>Nobina</strong>s affärsidé bygger på ansvar – för miljön och säkerheten, för medarbetareoch kunder. I takt med att intresset för hållbarhetsfrågor ökar, väljer allt fler attresa kollektivt. Och ju duktigare <strong>Nobina</strong> blir på att värna miljön genom fullabussar och skonsammare körning, desto bättre marginaler. Ansvar lönar sig.PRINCIP – MILJÖ OCH SÄKERHET ÄR ENNATURLIG OCH LÖNSAM DEL av AFFÄRSIDÉnMiljö, säkerhet och kvalitet är de viktigasteansvarsområdena för <strong>Nobina</strong> och de tre frågornahar en väldigt naturlig koppling. Jufler som reser kollektivt, desto bättre förmiljön. Och ju bättre kvalitet och ju högresäkerhet <strong>Nobina</strong> erbjuder på sina resor, destofler vill resa kollektivt med <strong>Nobina</strong>. Bolagetarbetar därför aktivt, systematiskt och integreratmed dessa frågor med målet att varaett av de mest miljöanpassade alternativenför kollektivtrafik och långväga bussresor.Som ett nordiskt marknadsledande företaginom kollektivtrafik med buss har<strong>Nobina</strong> stora möjligheter att påverka miljönpå ett positivt sätt. I trafiken kan inte baranya bränslen, utan också ny teknologi, effektivtunderhåll och sparsam körning bidra tillökad hållbarhet. Men den enskilt störstamiljö vinsten skapas genom fullsatta bussar.Dessutom är det mer lönsamt, vilket skaparutrymme för ytterligare satsningar på hållbarhet.Miljöfrågorna ska samverka medutveckling av processer, tjänster och kvalitetsfrågorså att ett långsiktigt värde skapasför alla intressenter.PRIORITERING – STÖRST RISK FÖRST<strong>Nobina</strong>s säkerhetspolicy slår fast att företagetska vara ett föredöme i trafiken. Högsäkerhet är grundläggande för hela företagetstrafik och all övrig operativ verksamhet.Även om punktlighet är en viktig parameterför den dagliga bussresan prioriteras säkerhetoch trygghet allra högst, före komfort ochbekvämlighet. Säkerhetsarbetet bedrivs systematisktoch integrerat med den övrigaverksamheten. Sedan 2008 finns ett koncerngemensamtsäkerhetsråd.På lång sikt behöver <strong>Nobina</strong> använda sinaresurser på bästa möjliga sätt för att vara konkurrenskraftigsamtidigt som belastningenpå miljön begränsas. <strong>Nobina</strong> ser över sinamiljö- och säkerhetsmål minst en gång omåret i samband med att affärsplanen uppdateras.Vid kontinuerliga miljörevisionergranskas miljöarbetet och dess resultat.I Norge och Finland är <strong>Nobina</strong> sedan fleraår certifierat enligt miljöstandarden ISO14001. På den svenska marknaden pågårarbete med certifiering av <strong>Nobina</strong> Sverigesmiljöledningssystem enligt samma standard.Under året certifierades samtliga trafikområdeni Stockholm. Swebus med sin inriktningmot konsumentmarknaden har istället valt attlåta sin trafik möta kraven för Naturskyddsföreningensmiljömärkning Bra Miljö val.I början av 2011 utsågs Swebus till Sverigestredje bästa transportföretag på miljö arbeteoch socialt ansvarstagande, enligt varumärkesundersökningenSustainable Brands.I undersökningen fick konsumenter bedömavilka som är de mest hållbara varumärkenapå den svenska marknaden med utgångspunkti FNs Global Compact och sombehandlar företagens ansvar för miljö,mänskliga rättigheter, arbetsrätt och motverkandeav korruption.År 2008 bildades ett miljöråd som utgörsav miljöcheferna i <strong>Nobina</strong>koncernens olikabolag. Syftet var att bidra till att miljömålenformuleras, kommuniceras och förankras påett sätt som bättre speglar ambitionerna påområdet och ger väl fungerande rutiner förarbetet i hela koncernen. Arbetet inleddessamma år med en kartläggning av de miljöfrågorverksamheten möter genom en bredstudie och en serie inventeringar på de egnadepåerna runt om i Norden. Koncernledningentog ställning till en bruttolista på157 miljöaspekter, översatte dem till miljöriskeroch bestämde att fem av de största riskernaska prioriteras; energiförbrukningenvid depåerna, miljökraven i samband medinköp, miljökompetensen i verksamheten,användningen av bränsle och partikelutsläpp.FNs ramkonvention för miljöpåverkanslår fast att växthusgaserna inte får öka på ettsätt som gör dem farliga för miljön. I Sverige,till exempel, finns ett nationellt miljömål attutsläppen 2008–2012 i genomsnitt ska varafyra procent lägre än de var 1990. Liknandemål finns för bland annat partiklar som ärfarliga att andas in och som förekommeri trafiken.28 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


framvagnsvinjettnågon annansvardagNOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 29


nobina – ANSVAR» Idén om kollektivtrafik bygger påsamhällsnytta och hållbarhet.Miljöstrategi– ett helhetsperspektivTEKNISKA VERKTYGModerna bussarDet finns både tydliga verksamhetsmål ochekonomiska incitament för att begränsabränsleförbrukningen. Valet av bussar är enfaktor som styr drivmedelsförbrukningenvid sidan om valet av drivmedel och körstilen.<strong>Nobina</strong> anskaffar – och avyttrar – flerbussar än någon annan i Norden. Miljöanpassadeinköp får allt större uppmärksamheti dialogen med trafikhuvudmän och leverantörer.Under föregående verksamhetsåranskaffade företaget 395 nya bussar, varavmajoriteten i den nyaste miljöklassen euroklass5.Förnyelsebara drivmedelBusstrafikens branschorganisation i Sverigehar satt upp mål för energianvändningensom ligger i linje med de politiska målsättningarna.År 2012 ska 40 procent av trafikenköras med bussar som använder ett förnyelsebartdrivmedel och år 2020 ska andelen haökat till 90 procent. För att möta dessa mål,och uppdragsgivarnas krav, måste trafikföretagensnabbt öka andelen förnyelsebara drivmedel.Därför intensifierar <strong>Nobina</strong> sin kompetensutvecklinginom området framtidadrivmedel.I olika samarbetsprojekt med busstillverkareoch trafikhuvudmän utvärderas ettantal olika alternativa drivmedel, till exempelnatur- och biogas i Skåne, rapsbaseradRME i Uppland och etanol i Dalarna ochStockholm. I Stockholmsområdet utvärde rasockså de allra första elhybridbussarna på densvenska marknaden gemensamt av <strong>Nobina</strong>,Scania och SL. <strong>Nobina</strong> genomför dessutomett projekt i Uppsala tillsammans medUpplands lokaltrafik, Scandinavian Biogasoch Biogas Öst, där två olika dieselbussarkonverterats till drift med flytande biogas.Den 25 maj 2010 var det premiär visningför de nya bussarna i Dual Fuel-projektet.Mätbar körning<strong>Nobina</strong> Sverige har utvecklat ett koncept därförarna utbildas i att ta större miljöhänsyn,konceptet kallas Den Gröna Resan. Ombordpå varje buss finns mätutrustning som följerhur väl den enskilde föraren lyckas i sinaansträngningar att köra skonsamt genom attregistrera bränsleförbrukning, accelerationoch inbromsningar etc. Dessa data följssedan upp av trafikområdets miljöcoach somvarje månad går igenom resultatet medförarna. Analyser visar att bränsleförbrukningenminskat med 5–7 procent och därmedreduceras även koldioxidutsläppen.Varje förares individuella insatser säkerställspå ett sätt som aldrig tidigare gjorts i bussbranschen.MÄNSKLIGA INSATSERSmart trafikplaneringUtöver att få fler människor att välja bussensom färdmedel, är det allra viktigaste<strong>Nobina</strong> kan göra för miljön att köra enfullsatt buss. <strong>Nobina</strong>s bussar kör varje dagen sträcka som motsvarar 15 varv runt jorden.Det innebär att varje kilometer ellerminut som en buss kör utan resenärer ärnegativ både för ekonomi och för miljö.Smart trafikplanering är därför ett viktigtverktyg för att reducera utsläpp. Optimeradetidtabeller där spilltider och tomkörningär så liten som möjligt bidrar till minskadmiljöpåverkan. Med minsta möjligaavstånd mellan bussens uppställningsplatsoch första hållplats minskar miljöavtrycketytterligare. Under året minskade tomkörningennågot – till 28,9 procent av körtidenjämfört med 29,0 året innan.Optimering av bussflottanÅr 2007 initierade <strong>Nobina</strong> ett forskningsprojektvid Linköpings universitet i syfteatt utvärdera vilken miljöeffekt alternativaupphandlingsmodeller får, där trafikföretagensjälva kan planera resursanvändning irelation till faktiskt behov. Resultaten sompresenterades under 2010 indikerar att emissionernakan minskas med närmare hälftengenom att använda mindre bussar i trafiken,eller genom att kombinera storlekar, och attkostnaderna i värsta fall skulle stiga med tioprocent. Vidare kan man konstatera att detfinns möjligheter att minska kostnadernagenom att förbättra planeringsförutsättningarna.Detta skulle till exempel kunna görasgenom att expandera det område som skaplaneras i syfte att bättre kunna dra fördel avsamordningseffekter och stordriftsfördelar.Men detta förutsätter att trafikföretagen fårstörre frihetsgrader än vad dagens upphandlingav busstrafik tillåter, för att själva fåbesluta om typ av buss som vid olika tillfällenska transportera sträckorna.Allt fler trafikhuvudmän låter trafikföretagetvara med och utforma trafiklösningenefter marknadsbehovet. Det senaste exempletär SL som överlåtit åt <strong>Nobina</strong> att styravalet av bussar för Norrtäljetrafiken, där manvalt dubbeldäckare som var och en rymmer85 personer.Ökad kunskapPartikelutsläpp är ett område där bussleverantörer,trafikföretag och forskare alla behöveröka sina kunskaper. Rön och erfarenheterär till en del motstridiga och det krävs ettnärmare samarbete mellan parterna för attkomma till rätta med problemen. En radåtgärder höjer miljökompetensen inom<strong>Nobina</strong>. Arbetet sträcker sig från bussförarnasutbildning i sparsam körning, exempelvisavseende tomkörning och tomgångs­30 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


nobina – ANSVARkörning, till särskilda utbildningar för medarbetarei verkstäderna och i trafikledningeni hur man sparar miljö och ekonomi i användningenav energi, vatten, rengöringsmedeloch kemikalier i samband med service.Miljö aspekten ska alltid finnas med i varjemedarbetares vardag – från rekrytering tillkompetenskartläggningar och utvecklingssamtal.Regelbundna egenkontroller ochinterna revisioner utvärderar fram gångarna.SÄKERHETSSTRATEGI– HÖGSTA PRIORITETsom aktiveras vid allvarliga händelser, såsomsvåra olyckor med allvarligt skadade ellerstora materiella skador. Krisplanen beskriverhur berörda funktioner, från bussförare tilldriftsledning och central krisledning, skaagera vid kris- och olyckshändelser samt hurden interna och externa kommunikationenska gå till. För att säkerställa att krisplanenfungerar och efterföljs, genomför koncernbolagenoch trafikområdena krisövningarminst två gånger per år.DEN GRÖNA RESAN» Lokal praktisk utbildning imiljövänligare körning» Håll ordentliga avstånd» Undvik onödiga stopp» Rulla mer» Bromsa mindre» Håll hastighetsgränsen» Kör mjukare» Låt farten sjunka i uppförsbacke» Rulla i utförsbacke» Kör mindre på tomgångI det aktiva säkerhetsarbetet ingår att följaupp hot och våld mot kunder eller de egnamedarbetarna samt olika trafikincidenter.Ett egenutvecklat datasystem hanterar uppgifternaoch bidrar till utvecklingen av ensäker och trygg miljö där trafiken fungerarutan störningar.<strong>Nobina</strong> har fått pris för sitt svenska trafiksäkerhetsarbetemed flera tusen egna hastighetskontrollersom resulterat i sänkta hastigheter.Bussarna genomgår service varje 2 000mil och har de två senaste åren haft branschensbästa resultat vid de årliga kontroll besiktningarna.Varje buss är dessutom på 29punkter föremål för en daglig säkerhetskontrollsom genomförs före första trafikstart.Sedan två år tillbaka genomför den svenskasäkerhetsavdelningen så kallade säkerhetsdagarute på samtliga trafikområden. Det ären typ av metodstöd, men också en möjlighetatt granska hur väl säkerhets rutinerna fungerar.Från och med 2011 införs detta arbetssättäven i Norge, Finland och Danmark.Ändå inträffar ibland olyckor och vandalisering.Inom <strong>Nobina</strong> har alla bolag ochtrafik områden en beredskap för att snabbtkunna mobilisera vid en krissituation. Varjebolag följer en koncerngemensam krisplanEmissioner, ton 2010/2011 2009/2010Koldioxider 250 691 252 022Kvävedioxider 1 366 1 487Partiklar 7,8 10Kolväten 17,5 18Marita Bergström,grön förare hos <strong>Nobina</strong>, Sandviken:– Ombord på bussen finns en dator som övervakarmin körning. Jag har lärt mig att köra påett helt nytt sätt för att minska utsläppen ochinte överförbruka bränsle, till exempel genomatt släppa gasen tidigare och i stället rulla framså långt det går. Under hela färden får jag viahanddatorn löpande information om hur jag kör,vilket är ett stort stöd. Jag brukar också läsakörrapporten efter turen.NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 31


det här är nobinaKrydda i vardagen32 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


nobina – affärsområdenKontraktsportfölj Regional trafikHistorisk upphandlINGS översiktOmsättning per år fördelat på kontraktens löptidAntal bussar3 5003 0002 5002 0001 5001 000500MSEK6 0005 0004 0003 0002 0001 0003 5003 0002 5002 0001 5001 000500007/0808/0909/1010/11Prognos11/12Helåret10/11Helåret11/12Helåret12/13Helåret13/14Helåret14/15Helåret15/16Helåret16/170Helåret 06/07Helåret07/08Helåret08/09 Helåret 09/1017/18 18/19 19/20 20/2110/11Upphandlade bussar, tidigare i övriga aktörers regiUpphandlade bussar, tidigare i <strong>Nobina</strong>s regiAntal vunna bussar av <strong>Nobina</strong>Omsättning per år tillgänglig genomoptionsförlängningar av kontraktRegional trafik <strong>Nobina</strong> 2010/11Antal bussar Omsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEKMarknadsandel avkonkurrensutsatta bussarSverige 2 486 4 459 242 30%Danmark 151 323 –53 4%Norge 451 783 21 17%Finland 440 756 7 32%Summa 3 528 6 321 217 21%Andel av koncernen 94% 94%Kontraktsöversikt kommande 12 månaderAnbudsutfall per land Trafikhuvudman KontraktstypTrafikstarter mars 2011– februari 2012Antal år(plus optionsår)TrafikstartAntalbussarVärde(MSEK)Sverige Skånetrafiken City 8 (2) Mars, 2011 89 1 752Östgötatrafiken Regional 5 Juni, 2011 34 346Upplands lokaltrafik Regional 1 (1) Juni, 2011 130 450Västtrafik GO Regional 8 (2) Juni, 2011 6 140Västtrafik GO Express 8 (2) Juni, 2011 23 490Skånetrafiken Regional 4 (2) Juni, 2011 6 72Skånetrafiken Regional 8 (2) Juni, 2011 5 96SL, Stockholm Regional 8 (2) Juni, 2011 83 1 540Hagfors kommun Skolbuss 3 (1) Augusti, 2011 2 7Skånetrafiken Regional 8 (2) Oktober, 2011 4 80Skånetrafiken Regional 1 Oktober, 2011 33 59Norge Vestfold Regional 3 Januari, 2012 83 313Finland HSL City 1 Augusti, 2011 6 10Summa Regional trafik 504 5 355NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 33


nobina – affärsområden<strong>Nobina</strong> SverigeSom Sveriges största aktör inom kollektiva bussresor tar <strong>Nobina</strong> aktivdel i arbetet för att fördubbla antalet resande. Under året fick <strong>Nobina</strong> ettstarkare fäste i Malmö, Göteborg och Norrköping – orter av strategisktintresse och med stor tillväxtpotential. Samtidigt vann bolaget ett viktigtoch banbrytande kontrakt i Norrtälje vilket ger <strong>Nobina</strong> möjlighet att formaoch ansvara för hela erbjudandet till kund, och därmed också påverkaresandet och lönsamheten.Omsättning 4 459 MSEK (4 227)Rörelseresultat 242 MSEK (205)Marknadsandel 30%Antal resenärer200 miljonerGenomsnittligtantal medarbetare 6 099 (8 363)Antal bussar 2 486Miljoner kördakilometer 176,8Påbörjade/avslutade kontrakt 11/7Andel avkoncernensomsättning(67%)66,6%UTVECKLING UNDER ÅRET<strong>Nobina</strong> Sverige ökade omsättningen med 5,4procent till 4 459 MSEK under 2010/2011och förbättrade lönsamheten på rörelseresultatnivåmed 18 procent till 242 MSEK. Verksamhetsåretinleddes och avslutades medonormalt kallt och snörikt väder som ökadekostnaderna för drivmedel, underhåll, skador,medarbetare och fastig heter. Dettakompenserades till viss del av lägre drivmedelsförbrukning.<strong>Nobina</strong> Sverige arbetarmed att hitta alternativa bränslelösningar förökad flexibilitet vid prishöjningar. Det treårigalöneavtalet som löper ut under 2011medförde högre löneökningar under året förtrafikföretagen än för övriga delar av svensktnäringsliv.Ökad kundtid (trafikplaneringseffektivitet)gjorde att tillgängligheten för kunden förbättradessamtidigt som lönsamheten ökade.Under 2010 körde <strong>Nobina</strong> Sveriges bussarnågot fler mil per buss än året innan och andelenmil utanför tidtabellen minskade till 13procent. Under året separerades drifts- ochtrafikledning vilket skapade förutsättningarför de lokala driftsledarna att fokusera helt påledning och utveckling av medarbetare samtidigtsom den centrala trafikledningen kan gebättre stöd till kunder och förare.För att öka konkurrenskraften infördes ibörjan av året en ny organisation på huvudkontoret.Därmed minskades de centralakostnaderna samtidigt som en bättre samordningskapades.UPPHANDLINGAR<strong>Nobina</strong> är Sveriges största aktör inom kollektivabussresor med drygt en fjärdedel avmarknaden för stads- och regionaltrafik.I dagsläget har bolaget fler än 2 486 bussari trafik på närmare hundra orter inom ramenför avtal med offentliga uppdragsgivare.<strong>Nobina</strong> Sverige har omfattade stads- ochförortstrafik samt regiontrafik i exempelvisDalarna, Närke, Skåne, Stockholm, Uppland,Värmland och Västra Götaland. Underåret gjordes omkring 200 miljoner resor med<strong>Nobina</strong> Sverige. Målet är att fördubbla antaletresor till år 2020.Under det gångna verksamhetsåret upphandladesvenska uppdragsgivare trafik föromkring 1 500 bussar, varav <strong>Nobina</strong> Sverigehade 508 egna bussar ute för upphandling.<strong>Nobina</strong> Sverige vann bland annat ny trafik iMalmö, Göteborg och Norrköping. I Malmöstad handlades hälften av stadstrafiken uppunder 2010 och under 2011 väntas resterandedel handlas upp. Trafiken för den förstahalvan, 90 bussar, startade i slutet av februari2011 och Malmö blev då <strong>Nobina</strong> Sverigesstörsta trafikområde. I Norrköping rör det sigom pendlingstrafik till och från Norrköpingoch i Göteborg handlar det huvudsakligenom expresslinjer för pendlingstrafik. Genomdessa anbudsvinster stärker <strong>Nobina</strong> Sverigesin position på marknader med stor tillväxtpotential.Storstockholms Lokaltrafik (SL) genomfördetre upphandlingar under året. <strong>Nobina</strong>34 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


nobina – affärsområden» Målet är att fördubbla antaletresor till år 2020.Sverige vann en av upphandlingarna avseendetrafik för 85 bussar i Norrtälje medstart i juni 2011, men förlorade två befintligakontrakt i Nacka/Värmdö och Huddinge/Botkyrka.Sammantaget innebar anbudsåret ettnetto på minus 75 bussar. Under 2011 väntarupphandlingar av cirka 1 200 bussar.AVTAL<strong>Nobina</strong> Sverige tillhandahåller kollektivtrafikmed buss inom ramen för avtal med15 av totalt 22 trafikhuvudmän i Sverige.Bland <strong>Nobina</strong> Sveriges uppdragsgivaremärks bland annat SL, Skånetrafiken ochVästtrafik. Avtalen sträcker sig mellan femoch upp till tio år. I avtalen regleras de kommersiellavillkoren och vilka krav som ställspå respektive part.Vid val av vilka anbud som ska prioriterasär anbudsförutsättningar som kommersiellavillkor, risknivå och avtalets utvecklingspotentialavgörande. <strong>Nobina</strong> Sverige granskarförutsättningarna i varje anbudsförfrågannoggrant och utformar endast anbudsom medger trafik med tillfredsställandekvalitet, stabil lönsamhet och balanseradekonomisk risk. Avgörande för långsiktiglönsamhet är god trafikplaneringsförmågaoch effektiv drift, det vill säga en förmågaatt uppfylla kundlöften med begränsadresursanvändning.Allt fler trafikhuvudmän går mot merincitamentsbaserad ersättning i avtalen.Däremot är trafikföretagets möjligheter attanpassa erbjudandet till kunden fortsattbegränsade, här finns det förbättringaratt göra.Under året vann <strong>Nobina</strong> Sverige ettintressant avtal inom SL-området, Norrtälje–Stockholm.Ersättningen i halva kontraktetbaseras enbart på antalet påstigande.Det är ett stort steg inom SL-trafiken ochblir det första verkligt kunddrivna avtalet.Avtalet innebär att <strong>Nobina</strong> Sveriges ersättningpå de tyngre linjerna enbart kommerfrån hur många som reser med trafiken.I detta avtal har <strong>Nobina</strong> Sverige ett störreutrymme att besluta och genomföra kundanpassadeförbättringar. I gengäld får<strong>Nobina</strong> Sverige en större del av ersättningen– men tar också en större del av risken.Läs mer om det nya Norrtäljekontraktetpå sidan 17.Sedan flera år tillbaka driver <strong>Nobina</strong>Sverige tillsammans med uppdragsgivareflera utveck lingsprojekt i befintliga avtal.Målet är att öka kund- och samhällsnyttangenom att finna de bästa arbetsformerna ochanpassa de kommersiella villkoren utifrånönskad effekt. Goda exempel på detta går attfinna i Karlstad, Skövde, Umeå och trafikenmellan Malmö/Lund. Tillsammans meduppdragsgivarna har <strong>Nobina</strong> Sverige åstadkommitstora resandeökningar på ett resurseffektivtsätt i dessa trafikområden.Den viktigaste frågan för regionaltrafikeni Sverige långsiktigt är alltjämt upphandlingsförfarandeti sig. Sedan 2008 har detpågått ett intensivt arbete i branschen föratt öka kollektivtrafikresandet. I detbransch gemensamma fördubblingsprojektet,som initierats av SKL och Trafikverket, ärmålet att fördubbla kollektivtrafikresandettill år 2020. På längre sikt ska även marknadsandelenfördubblas från dagens 20 procent.För att nå dit behöver uppdragsgivareoch trafikföretag utveckla kompetens ocharbetsformer samt finna gemensamma drivkrafter.Inom ramen för Fördubblingsprojektetlanserades 2010 en rekommendationinnehållande en målstyrd avtalsprocess samtolika typer av avtalsmallar som möter deuppsatta målen. Västtrafik är en av de trafikhuvudmänsom redan under 2010/2011genomförde sina upphandlingar i enlighetmed rekommendationerna. Förhoppningenär att fler väljer att gå i samma riktningframöver.MEDARBETARE<strong>Nobina</strong> Sverige har fler än 6 000 heltidsanställdamedarbetare. För att kunna utvecklaverksamheten och stärka lönsam heten är bolagetberoende av motiverade och engagerademedarbetare, som strävar efter att nå uppsattamål. Det gäller alltifrån hur nöjda resenärernaär till styrkan i varumärket, säkerheten ombordeller påverkan på miljön. Därför sätter <strong>Nobina</strong>Sverige stort fokus på ledarskapsfrågor ochdelegerat ansvar.Organisationen är uppdelad i mindreenheter som arbetar aktivt med utvecklingssamtal,målmatriser, regelbunden återkopplingoch inte minst värderingsfrågor.NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 35


nobina – affärsområdenÅret präglades av den omorganisation somgenomfördes under våren 2010. Förändringsarbeteti koncernen löpte enligt planoch den nya affärsområdesstyrda organisationenfungerar väl. Samarbetet mellan ländernai de olika enheterna har stärkts blandannat rörande HR, ekonomi, marknad ochtrafik. De senaste åren har en mängd arbetssättoch beslutsprocesser utvecklats, medan2010 var ett år med fokus på förankring avdetta arbete.En av de stora utmaningarna för <strong>Nobina</strong>Sverige de närmaste åren, och för branschensom helhet, är återväxten av förare. <strong>Nobina</strong>Sverige måste vara, och uppfattas som, en braarbetsgivare för att attrahera nya medarbetare.Under året sänktes körkortsåldern förbussförare i Sverige till 18 år och den nyalagen öppnar upp för nya rekryteringskanaler,exempelvis genom förarutbildningar isamarbete med praktiska gymnasieskolordär <strong>Nobina</strong> Sverige deltar i ett antal initiativ.bussar<strong>Nobina</strong> Sverige har drygt 2 486 bussar i trafiki befintliga kollektivtrafikavtal med 15trafikhuvudmän. <strong>Nobina</strong> Sverige fokuserarpå underhållsfrågor vilket bland annat medförtatt bolaget under ett flertal år fått marknadenshögsta andel godkända besiktningarav Svensk Bilprovning – långt över branschsnittet.Branschen har ett genomsnitt påknappt 50 procent och <strong>Nobina</strong> Sverigeknappt 80 procent.Tre faktorer som är viktiga för att skapastörsta miljönytta är fullsatta bussar, rättbränsletyp och låg bränsleförbrukning. Detallra viktigaste <strong>Nobina</strong> Sverige kan göra förmiljön är att köra en fullsatt buss vilketbland annat görs genom att få fler människoratt välja buss framför bil. För närvarandebedriver <strong>Nobina</strong> Sverige i samarbete medforskare på Linköpings universitet en studieom hur man kan utforma upphandlingarbättre ur ett bussperspektiv, för att därigenombidra till mindre utsläpp. Genom atttrafikföretaget får större möjlighet attanpassa utbudet av bussar utifrån marknadsbehovet,både vad gäller storlek och antal,minskar utsläppen per påstigande.Den andra stora faktorn är bränslet.I Stockholmsområdet utvärderas också deallra första elhybridbussarna på den svenskamarknaden gemensamt av <strong>Nobina</strong>, Scaniaoch SL. <strong>Nobina</strong> Sverige genomför också ettprojekt i Uppsala tillsammans med Upplandslokaltrafik, Scandinavian Biogas ochBiogas Öst, där två olika dieselbussar konverteratstill drift med flytande biogas. Den25 maj 2010 var det premiärvisning för denya bussarna i Dual Fuel-projektet.Även körstilen är avgörande för utsläppen,varför förarna kontinuerligt vidareutbildasför att stärka sin miljökompetens. <strong>Nobina</strong>Sverige har utvecklat ett koncept där förarnautbildas i att ta större miljöhänsyn, konceptetkallas Den Gröna Resan.Under året avslutades det ISO-certifieringsarbeteav Stockholmsverksamheten sompåbörjades år 2009. Numera är all Stockholmsbaseradverksamhet ISO-certifieradgällande miljö och kvalitet och arbetet utökastill fler trafikområden i hela landet. Syftet äratt påtagligt minska <strong>Nobina</strong> Sveriges miljöpåverkanoch få nöjdare kunder genom atthela tiden mäta och följa upp det som påverkarkundupplevelsen. Var sjätte månad görsen revision av hur väl företaget tillämpar sinaegna instruktioner och policys.FOKUS FRAMÖVER<strong>Nobina</strong> Sverige tar hela tiden steg mot nyaoch bättre sätt att arbeta. Genom effektivaretrafikplanering och bättre drift, sänks kostnadernaoch miljön mår bättre. Men det är förmåganatt motivera medarbetarna som betydermest; deras engagemang och insats är detviktigaste verktyget för att nå framgång. Därförfortsätter fokus på förbättringsarbete ochledarskapsfrågor. Optimering av bussflottanär en annan viktig fråga fram över. Även här ärtrafikplaneringen en central faktor, vid sidanom de finansiella villkoren.Under 2011 handlas trafik för omkring1 200 bussar upp i Sverige, bland annat förSL med kombinerad spår- och busstrafik,andra halvan av Malmö stad, Uppland,Angered, Tvåstad samt stadstrafik i Norrköpingoch Linköping. Utöver det väntaruppstart av den spännande Norrtäljetrafiken,2011 års avtalsrörelse och det fortsattaarbetet med att hitta en bättre drivmedelslösningsom skapar större flexibilitetframöver.36 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


framvagnsvinjettHöjdpunkti vardagenNOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 37


nobina – affärsområden<strong>Nobina</strong> DanmarkOrdning och reda med ett tydligt lönsamhetsfokus – det är komponentersom präglat den danska verksamheten under året. <strong>Nobina</strong> blev vald tillÅrets trafikföretag, trots sin relativt korta tid på marknaden, och stärktesin ställning i Danmark. Det interna arbetet med att förbättra lönsamhetoch effektivitet ger en bra grund inför de stora upphandlingar som väntarpå den danska marknaden.Omsättning 323 MSEK (192)Rörelseresultat –53 MSEK (–30)Marknadsandel 4%Antal resenärer9,2 miljonerGenomsnittligtantal medarbetare 355 (219)Antal bussar 151Miljoner kördakilometer 12,4Påbörjade/avslutade kontrakt 1/10Andel avkoncernensomsättning(3%)4,8%UTVECKLING UNDER ÅRETPå knappt tre år har <strong>Nobina</strong> etablerat enstark position på den danska marknadentack vare ett genomarbetat erbjudande,tydligt ledarskap och resurseffektivitet i allaled. Omsättningen ökade med 68,2 procenttill 323 MSEK medan rörelseresultatet försämradestill –53 MSEK (–30) till följd avden kallaste vintern på hundra år medextrema merkostnader. Utöver ett löpandeförbättringsarbete var <strong>Nobina</strong>s huvudsakligafokus under året trafikstarten för totalt 60bussar. I samband med nya trafikplaner idecember reducerades trafiken i några avkontrakten på grund av kommunernasekonomi, vilket ledde till att antalet tur ­satta bussar minskade något.UPPHANDLINGARDet gångna året handlade främst om att fåsaker på plats i de befintliga kontrakten snarareän att fokusera på nya, varför anbudsaktivitetenvar låg. <strong>Nobina</strong> har nu sammanlagtsex kontrakt och 144 bussar i drift påden danska marknaden för regional trafik.I början av året startade <strong>Nobina</strong> ny trafiki Randersstad, där trafiken med 22 bussarrullar enligt plan. Under senvåren startadeäven trafik för 27 bussar i södra Danmark påSjælland. Dessutom utökades det befintligakontraktet i Storköpenhamn med tio bussar.Den danska marknaden är konsolideradmed fem regioner och sex uppdragsgivare.Brittiska buss- och tågtrafikföretaget Arriva,som köptes av Deutsche Bahn under året,är marknadsledare med cirka 35 procent avmarknaden, följt av privata Thykiær. <strong>Nobina</strong>är sjätte största aktör med cirka fyra procentav marknaden och målet är att nå sammamarknadsposition som systerföretagen iövriga Norden.AVTALUtformningen av upphandlingarna i Danmarkblir allt mer kvalitetsinriktade vilketspeglas i de stigande anbudspriserna. Därförär <strong>Nobina</strong>s mål att ha mer än 80 procentnöjda kunder, bäst kvalitetsbetyg och högsttrovärdighet på marknaden. UppdragsgivarenMovia genomför varje år kundundersökningarsom ligger till grund för utmärkelsenÅrets Operatör. <strong>Nobina</strong> vann utmärkelsenför 2009 och ligger bra till i mätningarnaför 2010 för verksamheten i Hillerød påNord-Sjælland.Liksom i övriga Norden står <strong>Nobina</strong>endast för själva leveransen, medan huvudmannenensam formulerar uppdraget. Ambitionenär dock att genom närmare relationeroch nya samarbetsformer vara med att drivautvecklingen hela vägen från marknadsundersökningar,till produktutveckling ochmarknadsföring. <strong>Nobina</strong> har kommit överensom nya samarbetsformer med uppdragsgivarnaMidttrafik och Movia.Vad gäller indexeringen av ersättningarfungerar denna i huvudsak bra i Danmark,även om modellen är väldigt generellt utformad.Lönerna regleras halvårsvis och övrigadelar såsom drivmedel och underhåll justeras38 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


nobina – affärsområden» Fokus är att visa god lönsamheti kontrakten och vinna flera nya.kvartalsvis eller månadsvis. I Danmarktillämpas endast rörlig ersättning baserat påtidtabellstimmar, vilket över tid kan ge enfelaktig vridning av rörliga intäkter i förhållandetill kostnadsutvecklingen. Det gällersärskilt vid ändringar i utbudet. <strong>Nobina</strong>Danmark kommer att arbeta aktivt för attändra villkoren för de rörliga intäkterna såatt de är både tim- och kilometerbaserade.MEDARBETAREI samband med etableringen 2008 anställde<strong>Nobina</strong> branscherfarna medarbetare för bådedrift och administration genom en kombinationav nyrekrytering och övertagande avmedarbetare vid kontraktstillträdet. Underverksamhetsåret hade <strong>Nobina</strong> i genomsnitt355 medarbetare och rekryteringssituationenär god. Till skillnad från exempelvis Norge,är det lätt att rekrytera nya bussförare trotsatt kraven är högre än i övriga Norden, delvistack vare konjunkturläget.<strong>Nobina</strong> arbetar målmedvetet med medarbetarnasengagemang och förståelse för sindel i verksamhetens utveckling liksom i frågorsom rör erbjudandet till kunden. Allaledare utvärderas individuellt och ambitionenär att formulera individuella mål ävenför förarna.I början av året utsågs Sjur Brenden till nyvd för <strong>Nobina</strong> Danmark, han var tidigaremarknads- och inköpsdirektör i <strong>Nobina</strong>koncernen.Den danska ledningen förstärktesäven med en ny ekonomichef. Den nyakoncernorganisationen har bidragit till tätarekontakt och bättre utbyte mellan de olikaländerna inom affärsområdet regional trafik.bussarMerparten av flottan är ny med motorer iklasserna EEV samt Euro 5 och <strong>Nobina</strong> harett trafikavtal i Randers med tydliga incitamentför reduktion av drivmedelsförbrukning.Bolaget arbetar aktivt med Den GrönaResan (Den Grønne Rejse) där bränsleförbrukningenmäts på individnivå.Under året ingick <strong>Nobina</strong> ett unikt samarbetsavtalmed huvudmannen Midttrafikoch Randers Kommun med målet att tillsammansöka antalet kunder med 15 procent,minska bränsleförbrukningen med15 procent samt öka andelen kundtid.Avtalet är det första i sitt slag och är ett sättatt förbättra miljön genom en bättre produkttill kunderna.Dessutom pågår arbete för att införa redovisningav koldioxidutsläpp i två befintligatrafikavtal, som en drivkraft att förbättramiljön. Genom att mäta dieselförbrukningenper kilometer, andel förnyelsebarenergi, andelen kundtid per körning ochslutligen antalet kunder i bussarna, minskarmängden utsläpp per kundkilometer.FOKUS FRAMÖVERFokus under 2011 blir att fortsätta att visagod lönsamhet i de nya kontrakten, förbättraeffektiviteten i organisationen och vinna flernya kontrakt. Under det kommande åretgenomförs flera viktiga och stora upphandlingarmed potentiellt lönsamma avtal förden som vinner kontrakten. Prisnivåernabedöms vara på väg upp och rekryteringsmöjligheternaär mycket goda. Miljö- ochutvecklingsfrågor fortsätter att stå högt upppå agendan och på det området samarbetar<strong>Nobina</strong> nära sina uppdragsgivare.NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 39


nobina – affärsområden<strong>Nobina</strong> NorgeI väntan på en marknad i stark förflyttning har fokus i den norskaverksamheten varit att förbättra de interna processerna och skaparätt förutsättningar för att vinna lönsamma kontrakt. Under årettillsattes en ny ledning vars fokus är att höja kvaliteten i alla led fråntrafikplanering och bussoptimering till skadehantering och körstil.Omsättning 783 MSEK (733)Rörelseresultat 21 MSEK (21)Marknadsandel 17%Antal resenärer12,8 miljonerGenomsnittligtantal medarbetare 1 157 (771)Antal bussar 451Miljoner kördakilometer 25,2Påbörjade/avslutade kontrakt 2/2Andel avkoncernensomsättning(12%)11,7%UTVECKLING UNDER ÅRETDen norska verksamheten omsatte 783 MSEK(733) med ett oförändrat rörelseresultat på21 MSEK (21). Liksom övriga Norden drabbadesNorge av en hård vinter med extrematemperaturer i hela landet, vilket påverkadelönsamheten negativt genom högre kostnaderför bränsle och underhåll.Under de närmaste åren förväntas storadelar av marknaden konkurrensutsättas vilketinnebär stora möjligheter för <strong>Nobina</strong> iNorge. Som ett led i de pågående förändringarnapå marknaden råder hård konkurrensoch prispress i upphandlingarna.UPPHANDLINGARRegionaltrafiken i Norge omfattar totaltcirka 6 200 bussar i 19 län. Under åretgenomfördes ett antal offentliga upphandlingari flera trafikområden som tidigareomfattats av koncessionsavtal. Det är en tydligkonsekvens av den europeiska förordningom kollektivtrafik som tillämpas i allt högreomfattning och som ska öppna upp marknaden.Dessutom trädde en ny lagstiftning ikraft år 2009 gällande formerna för offentligupphandling, även det ett steg i utvecklingenmot allt fler offentliga upphandlingar. Andelentrafik som handlas upp offentligt kommeratt passera 50 procent under första halvåret2011 och kommer därefter att öka med500–800 bussar årligen de närmaste åren.Den norska marknaden är fragmenteradmed ett hundratal olika bussföretag. Marknadsledareär statsägda Nettbuss, som dockhar en svagare position på marknaden förkontraktsbunden busstrafik. Där hade<strong>Nobina</strong> Norge under 2010 en marknadsandelom cirka 13 procent genom tio avtalmed sex trafikhuvudmän. Trafiken är koncentreradtill östra Norge samt Hordalandpå Norges västkust.Under det gångna verksamhetsåret handladestrafik för tusen bussar upp i Norge.Eftersom en del av dessa avtal upphandladesoffentligt för första gången, saknades värdefulltunderlag i form av dokumentation ochtidtabeller vilket försvårade anbudsarbetet.<strong>Nobina</strong> Norge tappade två av de befintligakontrakten vilka avvecklades i början av2011; tio bussar i Lillehammer och 60 bussari Östfold. Inga nya kontrakt tillkom. Under2011 väntas ett flertal upphandlingar, varaven del gäller <strong>Nobina</strong> Norges nuvarandetrafik.Utvecklingen av den norska kollektivtrafikenligger efter den svenska och möterinte dagens transportbehov. Järnvägsnätet ärmindre utbyggt än i Sverige och med en väntadbefolkningstillväxt på 40 procent i ochomkring de större städerna under de närmasteåren är det ett hårt tryck på kollektivtrafiken.Under året träffades huvudorganisationenför trafikföretag i bussbranschenoch kollektivtrafikföreningen för huvudmänför att samtala om ett fördubblingsprojektoch en hållbar utveckling för den norskakollektivtrafiken, bland annat genomtydligare drivkrafter för trafikföretagenatt utveckla och öka resandet.40 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


nobina – affärsområden» Flera viktiga upphandlingar väntar– vilket innebär stora möjligheter.AVTALBruttoavtalen dominerar den regionala trafikeni Norge. Utvecklingen mot incitamentsavtalgår långsamt och förändringarna finnsframförallt i de områden som handlats uppoffentligt under en längre tid. I Oslo ochBergen finns små inslag av incitamentsstrukturi avtalen och man har infört kvalitetsutvärderingari upphandlingarna. I övrigtspecificerar upphandlingsunderlaget de linjeroch tidtabeller som ska täckas av trafikföretagetsamt detaljerade krav på busstyp,miljö standard och utseende.En svaghet i den norska kontraktsmodellenför anbudstrafik är att indexeringen i deflesta avtalen justeras först ett år i efterskottoch inte ger full kompensation för periodenskostnader. Den största trafikhuvudmannenRuter inbjuder numera till upphandlingarmed mer incitamentsstyrda kontrakt ochhalvårsindexering.MEDARBETARE<strong>Nobina</strong> Norge hade 829 heltidsanställdamedarbetare under verksamhetsåret2010/2011. Merparten av medarbetarnarepresenteras av sina respektive fackföreningarinom ramen för kollektivavtal somvanligtvis omförhandlas vartannat år.Under året tillträdde Stein Nilsen som VDför <strong>Nobina</strong> Norge. Han kom närmast frånNSB (motsvarigheten till SJ i Norge) där hanvar koncerndirektör med ansvar for NSB Persontog.Dessförinnan arbetade han 20 år påSAS, sist som chef för koncernens flygverksamheti Norge. Med sin gedigna erfarenhetfrån den nordiska transportsektorn har SteinNilsen en unik kompetens, och det som krävsför att utveckla den norska verksamheten.Rekryteringen är en av de främsta utmaningarnai den norska verksamheten. Norge hargenerellt låg arbetslöshet och yrket som bussförarebehöver bli mer attraktivt. Under åretgenomfördes en omfattande rekryteringskampanjmed annonser i de större medierna.För närvarande tillämpas en 21-årsgränsför bussförare. Förhoppningen är att manliksom i Sverige ska sänka åldersgränsentill 18 år.Under året genomfördes en organisationsförändringi koncernen som ökade erfarenhetsutbytetinom affärsområdet regionaltrafik. Den norska verksamheten kommerbland annat att påbörja ett förbättrings arbeteenligt den svenska modellen i början av 2011.bussarInvesteringar i bussar blir en allt större utmaningi samband kontraktsstart. De norskauppdragsgivarna ställer höga krav på bussarnasålder, utformning, miljö- och säkerhetsparametrari trafikavtalen. Kraven förändrasständigt och skiljer sig åt mellan kontrakten,vilket gör det svårt att återanvända bussar inya kontrakt. Generellt efterfrågas nya bussarmed hög komfort och låga utsläpp. Andelengas- och hybridbussar i tätorterna ökarliksom användningen av biodiesel på dedieseldrivna bussarna i glesbygden. 2013införs ett nytt miljökrav på Euro 6-standard.Nyckeln är att ha en bra genomsnittsålderför flottan som helhet, varför optimering avkoncernens bussflotta är en förutsättningför lönsam trafik i alla trafikområden. Desenaste åren har <strong>Nobina</strong> Norge förnyat denäldsta delen av flottan och framöver kommerdetta arbete att fortsätta för att bussflottanska motsvara aktuella kontraktskrav beträffandeålder och miljöstandard. För närvarandehar <strong>Nobina</strong> Norge en bra blandningav bussar i åldersspannet ett till tolv år.FOKUS FRAMÖVERUnder 2011 väntar flera viktiga upphandlingaroch utfallet i dem avgör hur organisationenformas de närmaste åren. Fokus ärattraktiva anbud och god drift. Genom attsträva efter hög kvalitet och effektivitet ska<strong>Nobina</strong> Norge arbeta in <strong>Nobina</strong>s varumärkehos resenärerna, vinna upphandlingar förhuvudmännen och öka kostnadsmedvetenheteni hela verksamheten. Det gäller alltifrån trafikplanering och bussoptimeringtill underhåll, skadehantering och körstil.Sist men inte minst ska <strong>Nobina</strong> Norgeöka ansträngningarna i rekryteringenav nya bussförare.NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 41


nobina – affärsområden<strong>Nobina</strong> FinlandDen finska verksamheten utvecklades enligt plan med förbättrad lönsamhet,trots svåra och kostsamma väderförhållanden. Utmaningarnapå marknaden är stora, men möjligheterna desto fler med mångakontrakt som väntas bli konkurrensutsatta framöver. Organisationenär väl rustad för att ta del av marknadens tillväxt.Omsättning 756 MSEK (801)Rörelseresultat 7 MSEK (7)Marknadsandel 32%Antal resenärer44,3 miljonerGenomsnittligtantal medarbetare 1 035 (1 026)Antal bussar 440Miljoner kördakilometer 34,7Påbörjade/avslutade kontrakt 3/3Andel avkoncernensomsättning(13%)11,3%UTVECKLING UNDER ÅRETTrots två hårda vintrar gick den finska verksamhetenresultatmässigt bättre än förväntat.Den finska verksamheten omsatte 756MSEK (801) med oförändrat rörelseresultat7 MSEK (7). De viktigaste faktorerna bakomframgångarna var god trafikplanering och envälfungerande organisation. Icke desto mindrevar det kalla vädret påfrestande ekonomisktmed extra kostnader för medarbetare,underhåll och bränsle samt eftersläpandeindexering som inte ersatte kostnaderna fulltut. Den nya koncernorganisationen som etableradesi början av året skapade bättre förutsättningarför utbyte mellan verksamhetsländernainom affärsområdet regional trafik. Enhårdare avtalstolkning av uppdragsgivarenHSL var utmanande för trafikföretageni Helsingfors.UPPHANDLINGARHuvudstadsregionen, Tammerfors och Åboär de enda trafikområdena som genomföroffentlig upphandling, vilket utgör denstörsta delen av den totala marknaden. Restenav Finlands kollektiva busstrafik kommeratt konkurrensutsättas de närmaste åren itakt med att koncessionsavtalen löper ut.Redan 2011 ser situationen bättre ut i Åbomed flera nya trafikområden som handlasupp offentligt.Till skillnad från de övriga nordiska ländernaomfattar de finska trafikkontraktennormalt en specifik busslinje snarare än etthelt trafikområde med ett komplett linjenät.<strong>Nobina</strong>s verksamhet finns i huvudstadsregionensom är Finlands största marknad förstads- och regionaltrafik. Här har <strong>Nobina</strong>trafik i städerna Helsingfors, Vanda ochEsbo. Efter en sammanslagning av två olikatrafikhuvudmän i huvudstadsområdet ijanuari 2010, kör <strong>Nobina</strong> 400 bussar för enenda trafikhuvudman, HRT HelsingforsRegionens Trafik.Under 2010 förlorade <strong>Nobina</strong> Finlandanbud om 40 egna bussar i Helsingforsområdet,vilket berör 80 förare. Under 2011sker två större upphandlingar i huvudstadsregionen,avseende totalt 241 bussar. Avdessa bussar har <strong>Nobina</strong> Finland cirka 90.AVTALEn kraftig prispress har bidragit till en konsolideringav bussmarknaden i huvudstadsregionensom numera domineras av fem storaaktörer, varav <strong>Nobina</strong> är störst med omkringen tredjedel av marknaden. De fem aktörernakonkurrerar i en prismiljö som krävermycket hög effektivitet för att kunna ge ettpositivt rörelseresultat och <strong>Nobina</strong> lämnarbara anbud som har förutsättningar attbli lönsamma. Prisbilden bedöms docksuccessivt bli bättre.En annan utmaning är kostnadsindexeringensom trots att den regleras kvartalsvisär utformad så att ersättningarna inte täckerbolagets kostnads ökningar fullt ut. Det gällerexempelvis när dieselpriset ökar kraftigt somdet gjorde under det gångna året. Problemetär gemensamt för alla trafikföretag och en42 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


nobina – affärsområden» God trafikplanering och en välfungerande organisation är de viktigasteframgångsfaktorerna.samlad dialog förs med uppdragsgivaren omproblemet. Det pågår också en intensiv dialogmed HRT för att ta fram ett kostnadsneutraltindex och statistikcentralen iFinland är inkopplad i diskussionerna.Uppdragsgivaren och trafikföretagen träffasfyra gånger per år för att diskutera olikautvecklingsfrågor, exempelvis hur man kanpåverka myndigheterna att sköta vägunderhålletpå ett bättre sätt. Den finska marknadenligger efter övriga nordiska länder vadgäller övergång till incitamentstyrda avtal.De nuvarande avtalen ger begränsade möjligheterför trafikföretaget att påverka erbjudandetoch uppmuntrar inte egna initiativ, varesig ekonomiska, miljömässiga eller kvalitetsinriktade.MEDARBETAREUnder året hade <strong>Nobina</strong> drygt tusen medarbetarei den finska verksamheten. Alla medarbetarehos <strong>Nobina</strong> i Finland representerasav fackföreningar enligt villkoren för branschomfattandekollektivavtal.Det är relativt lätt att rekrytera både förareoch medarbetare inom administration iFinland och som attraktiv arbetsgivare har<strong>Nobina</strong> goda förutsättningar att bedrivaeffektiv trafik med motiverade medarbetare.Under året genomfördes en rad framgångsrikaHR-insatser med fokus på ledarskap,företagskultur och utvecklingsfrågor.Resultatet var minskad sjukfrånvaro ochövertid. Ett annat bevis på att <strong>Nobina</strong> satsarmycket på sina medarbetare var att åretsmedarbetarundersökning visade mycketpositiva resultat.bussarKraven på bussarna i Finland skiljer sig frånde övriga nordiska länderna vilket gör detsvårt att nyttja koncernens flotta fullt ut isamband med nya kontrakt. Istället investerar<strong>Nobina</strong> i nyutvecklade bussar för att uppfyllauppdragsgivarnas höga miljökrav. Denya bussarna har emellertid inte fungerattillfredsställande och har orsakat storadriftsstörningar. Under året fastslogs detatt problemen handlar om direkta kvalitetsbristeri bussarna.Hanteringen av bussflottan är avgörandeför lönsamheten även fortsättningsvis.Driftskostnaderna gick ner under året, mentrafikintensiteten i Helsingfors resulteradei fler olyckor och högre skadekostnader.FOKUS FRAMÖVEREfter två hårda år med en rad utmaningar,ser utsikterna bättre ut för 2011. Verksamhetenutvecklas på ett sunt sätt och medarbetarnaär engagerade i förbättringsarbetet.Flera medelstora städer öppnas upp för konkurrensunder kommande år och närmastväntar de kommande upphandlingarnai Helsingforsområdet.NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 43


44 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011FramvagnsvinjettGävleSöderhamnHudiksvallSundsvallHärnösandÖrnsköldsvikUmeåSollefteåÖstersundLjusdalSälenTranstrandMoraRättvikLeksandBorlängeFalunVästeråsKöpingKarlskogaKarlstadFilipstadKopparbergLudvikaÅrjängÅmålMellerudSäffleTöcksforsKristinehamnEskilstunaÖrebroFinspångNorrköpingEnköpingNyköpingSödertäljeArlandaLinköpingMotalaVadstenaVaraSkaraVänersborgSkövdeTidaholmLandvetterMariestadJönköpingNässjö Eksjö MariannelundGislavedTrollhättanBoråsUlricehamnMjölbyGrännaVärnamoVästervikOskarshamnKarlskronaKarlshamnKalmarBorgholmMönsteråsVäxjöLammhultByxelkrokVimmerbyHelsingborgHalmstadFalkenbergGöteborgUddevallaSarpsborgOsloMalmöKastrupLjungbyMarkarydÖrkelljungaLundKristianstadUppsalaKöpenhamnBerlinBerlin–PragHamburg–Amsterdam–Paris–Frankfurt–HannoverStockholmÖversiktinterregionaltrafik


nobina – affärsområdenSwebusÅret präglades av starka naturkrafter som påverkade Swebus utveckling i både positiv ochnegativ riktning. Den stränga vintern och konsekvenserna av det isländska askmolnet lyftebussen som resandealternativ under våren medan ett antal faktorer gjorde att avslutningenav året blev svagare. Swebus fortsatte att ta ett antal offensiva steg, bland annat i formav inbrytning på flygtransfertrafiken Stockholm–Arlanda och genom lansering av fleraIT-applikationer för att förenkla kundens resa med Swebus.Omsättning 430 MSEK (412)Rörelseresultat 40 MSEK (42)Marknadsandel 50%Antal resenärer2,2 miljonerGenomsnittligtantal anställda 243 (205)Antal bussar 90Miljoner kördakilometer 17,9Nya linjerunder året 1Andel avkoncernensomsättning(6%)6,4%UTVECKLING UNDER ÅRETÅret inleddes starkt tack vare positiva vintereffektersom bidrog till att fler resenärer valdebussen som transportmedel. Det första kvartaletpräglades även av det isländska askmolnetsom lamslog flygresenärer i hela Europa.På bara några timmar lyckades Swebus, itillägg till den ordinarie bussflottan med 90bussar, kalla in ytterligare 260 bussar, vilketgav betydande möjlighet att transporteradrabbade resenärer. Swebus uppmärksammadesstort i media för sin flexibilitet ochhandlingskraft, vilket bidrog till att varumärketstärktes.Våren och sommaren som är högsäsong föreventresor gick däremot sämre än väntat.2010 var ett relativt svagt festival- och konsertåroch det kungliga bröllopet blev inteden starka dragningskraft många hade förutspått.Men Swebus fortsätter att erbjuda ochmarknadsföra resor till festivaler, idrottsevenemang,konserter, mässor och skidanläggningar.Detta görs både via specialanpassadeavgångar och på befintliga avgångar/linjer.Ambitionen är att bli både bredare i utbudetsamt att skapa kombinerade erbjudandenmed resa och inträde. Under våren 2010 lanseradeSwebus även flygtransfertrafik mellanStockholm City och Arlanda flygplats ochutmanade de väletablerade Flygbussarna.Julen 2010 erbjöd färre röda resdagar änvanligt och vintern slog till tidigare än väntatvilket blev en utmaning till och med för Swebussom vanligtvis är snabba med att anpassatrafiken. Detta i kombination med kraftigtstigande dieselpriser och högre dieselförbrukningpå grund av kyla, snö samt förseningarinnebar produktionskostnadsökningar.Sammantaget var utvecklingen under åretunder förväntan med ett resultat som tyngdesav betydande investeringar i uppstart avArlandatrafiken och IT-utveckling. Omsättningenökade dock totalt med 4 procent till430 MSEK medan rörelseresultatet försämradesmed 5 procent till 40 MSEK (42).NÖJDA KUNDERAntalet resenärer ökade totalt med 0,3 procentunder året. Ökningen berodde främstpå ett ökat antal resande i vuxenkategorinsamt att nya resenärer valde att resa med dennya Arlandatransfern. Efter fjolårets uppmättakvalitetsnedgång återhämtade sig helabranschen för persontrafik kraftigt i kundnöjdhetsundersökningenSKI, Svenskt kvalitetsindex,med undantag för tåget. Swebusstod återigen starkt i mätningarna. Swebusfick totalt närmare 70 i betyg på en hundragradigskala med störst framsteg inom områdenaimage, service kvalitet och lojalitet.Swebus har under det gångna året fördubblatantalet medlemmar i sin kunddatabastill 80 000 och arbetar kontinuerligt föratt utveckla attraktiva erbjudanden. 2009etablerades ett framgångsrikt samarbete medCoop MedMera för att stärka varumärketytterligare i hela landet och under 2010 valdeman att gå vidare i Coops nya program sominnebär att medlemmarna nu får återbäringi direkta pengar. Genom samarbetet medCoop når Swebus tre miljoner medlemmarsom får förmåner när de bokar resor medSwebus eller handlar på Coop.STARKT VARUMÄRKESwebus som varumärke har en hög kännedomtack vare hög tillgänglighet, modernatjänster och ett personligt kundbemötande.Enligt den konsumentundersökning somgenomförs årligen har varumärket stärktskontinuerligt under de senaste åren. Varumärkeskännedomen,det vill säga huruvidaman utan hjälp känner igen ett varumärkeeller inte, ökade från 63 till 69 procent underåret medan 14 procent fler i åldern 15–79 årspontant nämnde Swebus först jämfört medtidigare år, på frågan vilka busstrafikföretagde kan namnge.Under våren 2010 ändrades varumärketsnamn från Swebus Express till Swebus ochNOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 45


nobina – affärsområdensamtidigt förtydligades den grafiska profilenför att ge en modernare och mer särskiljandebild av varumärket. Den nya profilen har fåttmycket positiva reaktioner, men den verkligaeffekten väntas först i samband med konsumentmätningarunder 2011.EFFEKTIVA SÄLJKANALERWebben befäster sin position som en prioriteradstark kanal för marknadsföring och försäljningav resor. Under året bokade cirka sjuav tio Swebus-resenärer sin resa på nätet.Den egna webbplatsen swebus.se attraherarvarje månad över en halv miljon besökaretack vare smarta funktioner och effektiv sökordsoptimering.Swebus har även operatörsstatuspå SJs webb, vilket innebär att en bussresamed Swebus presenteras som alternativtill en tågresa vid en reseförfrågan till SJ.Under 2009 valde Swebus att stänga nerhälften av sina biljettkontor. Istället inleddeman 2010 ett samarbetsavtal med ReitanServicehandel och deras Pressbyråer och7-elevenbutiker i Sverige (532 försäljningsställen).Därmed utökades antalet försäljningsställenkraftigt från cirka 70 till cirka600 med rikstäckning, helt i linje med ambitionenatt erbjuda så hög tillgänglighet sommöjligt. De främsta fördelarna med samarbetetär långa öppettider, spridd geografi ochbättre distribution. Från och med årsskiftet2010/11 avskaffas också försäljningenombord på bussarna, undantaget flygtransfern.I takt med att det blir mer känt attSwebus biljetter finns på Pressbyråer och i7-elevenbutiker och att försäljningen ombordär avskaffad, väntas försäljningen på webbenoch via Reitan att öka.Swebus erbjuder också biljettförsäljning viamobilen. Biljetten levereras direkt i telefonenoch kontrolleras med hjälp av en särskildstreckkodsläsare på bussen. Dessutom har manbiljettförsäljningsallianser med andra interregionalatrafikföretag såsom Ybuss i norra Sverigeoch Eurolines i Europa. Dessa samarbetensammanbinder Swebus egna linjer med anslutandetrafik och är till stor nytta för resenärensom kan boka hela resan på samma ställe.EFTERFRÅGESTYRD PRISSÄTTNING OCHTRAFIKPLANERINGSwebus är ett av få bussbolag som tillämparen dynamisk prissättningsmodell som vilarpå ett IT-system där efterfrågan, prissättningoch resursbehov optimeras för att uppnåbästa resultat i form av intäkt per personkilometer.Swebus är dock alltid ett billigarealternativ än motsvarande tågsträcka vidbokning strax före avgång. Dessutom erbjudsrabatter för barn, studenter och pensionärer.Under hösten 2010 blev det möjligt att bokaresor med dynamisk prissättning ända framtill avgång.Swebus har sedan tidigare avskaffat platsgarantinvilket medför krav på förköp ochkostnad för avbokningsskydd. Det nya systemetinnebär ökad flexibilitet i det avseendetatt man snabbt kan öka utbudet vid ökadefterfrågan och exempelvis hyra in bussarsom kompletterar de egna bussarna vidtrafiktoppar.TILLVÄXT FÖR FLYGTRANSFERUnder våren 2010 lanserade Swebus flygtransfermellan Stockholm City och Arlandaflygplats, och utmanade därmed både Flygbussarnaoch Arlanda Express som har välinarbetade varumärken och erbjudanden påsamma sträcka. Trots en forcerad start medinkörningsutmaningar flöt trafiken på somplanerat och de första månaderna gick bättreän plan tack vare effektiv marknadsföringoch mervärde i form av internet och toalettombord på bussen. Swebus blev också förstmed att erbjuda direktresor, till skillnadfrån Flygbussarna som har ett antal stopppå vägen.Sedan 2009 erbjuder Swebus även flygtransfertrafikenÖrebro–Västerås–Arlanda.Flygtransferprodukten är något mer in riktadpå affärsresenärer än den övriga interregionalatrafikverksamheten.Flygtransfern är en långsiktig satsningmed goda framtidsutsikter. Den ökade flygtrafikenoch Arlandas fokus på miljöområdetgör att det finns stor potential för Swebus omhållplatslägena blir mer kundanpassade ochneutrala ur ett konkurrensperspektiv, kännedomenökar i målgruppen och kunderna blirbättre på att boka sin transferbiljett tidigare,gärna via swebus.se.MODERN OCH MILJÖVÄNLIG BUSSFLOTTASwebus flotta med 90 bussar är den i särklassstörsta i branschen och förnyas kontinuerligt.Det bidrar till att bussarna från Swebushar den bästa statistiken av alla företag inomlångväga trafik hos Svensk Bilprovning.Under verksamhetsåret togs 13 nya bussar idrift i den högsta miljöklassen och samtidigtsänkte bussarna både sin bränsleförbrukningoch sina utsläpp. Samtliga bussar har säkerhetsbältenoch alkolås. Från och med 2009erbjuder Swebus dessutom gratis internetuppkopplingpå alla egna bussar och på flerafinns eluttag för batteriladdning avtelefoner och datorer.STARK TRO PÅ EGNA MEDARBETARESwebus har en stark tro på det egna företaget,dess produkter och medarbetare. Företagethar låg medarbetaromsättning och sjukfrånvarosamt motiverade medarbetare. Andelenlångtidsfriska, det vill säga medarbetare utanen sjukdag på tolv månader, är mer än hälften.Under året uppgav 98 procent av medarbetarnaatt det finns förutsättningar iarbetssituationen för motivation och engagemangoch att det därmed finns få hinder förett starkt utvecklings- och förbättringsarbete.Ledningen är aktivt ute i verksamhetenoch trafiken med ambitionen att ökadelaktig heten i bolaget och främja en öppenintern kommunikation.FOKUS FRAMÖVERÅret präglades av långsiktiga investeringari Arlandatrafiken och förbättrade it-lösningar.Det kommande året väntar ett omfattandearbete med fokus på att öka bolagets marknadseffektivitetoch kostnadsflexibilitet.46 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


framvagnsvinjettpå väg bortfrån vardagenNOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 47


BolagsstyrningBolagsstyrningDenna rapport beskriver bolagsstyrning, ledning och förvaltning samt hurstyrelsen säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen och samverkarmed bolagets oberoende revisorer. I denna rapport för räkenskapsåret2010/2011 ingår styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiellrapportering. <strong>Nobina</strong> har frivilligt valt att i vissa hänseenden följa Svenskkod för bolagsstyrning och har för avsikt att framöver följa koden fullt ut.Bolagsordning<strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> (publ) är ett publikt svensktaktiebolag. Styrelsen har sitt säte i Stockholmskommun och ska bestå av lägst tre ochhögst tio ledamöter. Bolaget ska, direkt ellerindirekt, bedriva verksamhet inom affärsområdenapersonbefordran och godstransportoch tillhandahålla IT -, personal - och lokaltjänsterliksom juridiska tjänster till koncernbolaginom nämnda affärsområden samtbedriva annan härmed förenlig verksamhet(dock ej verksamhet som stadgats i lagarnaom bankrörelse och kreditmarknadsbolag).Aktiekapitalet ska vara lägst 216 000 000och högst 864 000 000. Antalet aktier i bolagetska uppgå till lägst 24 000 000 styckenoch till högst 96 000 000 stycken. Bolagetsaktier ska vara registrerade i ett avstämningsregisterenligt lagen (1998:1479) om kontoföringav finansiella instrument.Bolaget ska ha minst en (1) och högst två(2) revisorer med högst två (2) revisorssuppleanter.Till revisor och, i förekommandefall, revisorssuppleant ska utses auktoriseradrevisor eller registrerat revisionsbolag.Bolagsordningen i sin helhet finns påkoncernens webbplats www.nobina.com.ÅrsstämmaBolagsstämma och aktieägareÅrsstämman är bolagets högsta beslutandeorgan. Aktieägarna utövar sin beslutanderättpå årsstämman när det gäller till exempelstyrelsens sammansättning och val av revisorer.Större aktieägare eller, om bolagetgenom för en ägarspridning, valberedningenföreslår kandidater till styrelseledamöter,styrelseordförande och revisorer. Kompletteranderöstningsregler kan finnas i aktieägaravtalmellan vissa aktieägare. Beslut påbolagsstämman fattas vanligtvis med enkelmajoritet. I vissa fall föreskriver dock densvenska aktiebolagslagen en viss närvaro föratt uppnå beslutförhet eller en särskild röstmajoritet.På årsstämman har aktieägarnamöjlighet att ställa frågor om bolaget ochdess resultat för det gångna året. Representanterför styrelsen, bolagsledningen ochrevisorerna är normalt närvarande för attkunna besvara dessa frågor.Årsstämma 2010Vid årsstämman den 10 maj 2010 var 72,5procent av aktierna och rösterna representerade.Representanter för <strong>Nobina</strong>s styrelseoch koncernledning var närvarande.Följande beslut fattades:Till styrelseledamöter omvaldes BirgittaKantola, Rolf Lydahl, Thomas Naess, JanSjöqvist och Jan Sundling. Jan Sjöqvistomvaldes till styrelsens ordförande. Styrelsearvodefastslogs till 1 325 000 kronor förtiden intill slutet av nästa årsstämma, attfördelas med 650 000 kronor till ordförandenoch 225 000 kronor vardera till BirgittaKantola, Rolf Lydahl och Jan Sundling.Arvode till revisorerna skall utgå enligtgodkänd räkning.Resultat- och balansräkning samt koncernresultat-och koncernbalansräkning fastställdesför räkenskapsåret 2009/2010 ochstyrelseledamöterna och verkställandedirektören beviljades ansvarsfrihet.I enlighet med styrelsens och verkställandedirektörens förslag beslöts att åretsvinst om 5 753 578 kronor, till förfogandestående vinstmedel från tidigare år1 376 429 612 kronor och överkursfond611 623 153 kronor disponeras så att1 993 806 343 kronor balanseras i ny räkning.Vidare bemyndigades styrelsen att beslutaom nyemission av aktier och beslöts omemission av teckningsoptioner till nyteckningav aktier till ett helägt dotterbolag respektivegodkändes dotterbolagets överlåtelseav dessa inom ramen för verkställandedirektörens anställningsavtal.Riktlinjer för ersättning till ledandebefattningshavare samt för tillsättande avvalberedning godkändes.Årsstämma 2011Årsstämman 2011 hålls den 23 maj 2011.Information om tid och plats, hur anmälanom deltagande kan ske samt hur aktieägarekan få ett ärende behandlat på stämman kommeratt framgå av kallelse till stämma i vederbörligordning. Informationen kommer ocksåatt finnas tillgänglig på bolagets webbplats.ValberedningPrinciper för utseende av valberedning<strong>Nobina</strong> ska ha en valberedning beståendeav en representant för envar av de tre tillröste talet största aktieägarna jämtestyrelseord föranden. Namnen på ledamöternai val beredningen och namnen på48 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


olagsstyrningde aktieägare de företräder ska offentliggörassenast sex månader före årsstämman ochbaseras på aktieägarstatistik från EuroclearSweden <strong>AB</strong> per den sista bankdagen ioktober 2011. Ordförande i valberedningenska, om inte ledamöterna enas om annat,vara den ledamot som representerar den tillröstetalet största aktieägaren. Om aktieägaresom utsett ledamot därefter inte längretillhör de tre till röstetalet största aktieägarna,ska den utsedde ledamoten lämnasitt uppdrag och ny ledamot utses enligtovan angiven ordning.Valberedningen ska bereda och till bolagsstämmanlämna förslag till: stämmo -ord förande, styrelseledamöter, styrelse -ord förande, styrelsearvode till var och enav styrelseledamöterna och ordförande samteventuell ersättning för kommittéarbete,arvode till Bolagets revisor samt, i förekommandefall, förslag till val av revisor. Vidareska valberedningen bereda och till bolagsstämmanlämna förslag till principer förvalberedningens sammansättning.Tillsättande av valberedningen enligtdetta förslag ska vara villkorat av Bolagetsaktieägarkrets, baserat på aktieägarstatistikfrån Euroclear Sweden <strong>AB</strong>, uppgår tillminst 100 aktieägare. Bolaget avviker frånkoden för bolagsstyrning då antalet ägare förnärvarande är färre än 100.StyrelseStyrelsens uppdrag är att medverka tillen sund affärsutveckling och kontroll avkoncernens verksamhet. <strong>Nobina</strong>s styrelsesammansättningliksom ledamöternasarvoden och mötesnärvaro framgår nedan.Styrelsens ansvar<strong>Nobina</strong>s styrelse ansvarar för organisationoch förvaltning av bolagets angelägenheter.Styrelsen innehar även uppdraget som revisionskommittéoch ersättningskommitté.Styrelsen har som en av sina viktigasteuppgifter att säkerställa långsiktig strategi,styrning, uppföljning och kontroll av koncernensdagliga verksamhet i syfte att skapavärden för aktieägare, kunder, medarbetareoch andra intressenter.Styrelsen tillsätter verkställande direktören,som också är koncernchef.Styrelsens sammansättningStyrelsen ska bestå av minst tre och högsttio ledamöter. Styrelsen har inom sig utsetten ordförande, som enligt svensk lag intesam tidigt har kunnat vara bolagets verkställandedirektör. Enligt Svensk kod för bolagsstyrningska ordföranden utses av stämman.Under räkenskapsåret 2010/2011 bestodstyrelsen av fem medlemmar valda vid årsstämma.Styrelsen sammanträdde sex gångerunder räkenskapsåret.Styrelsens arbeteStyrelsen har antagit en arbetsordning försin verksamhet som anger hur arbetet skafördelas mellan styrelsen och dess kommittéeroch den verkställande direktören.Arbetsordningen fastställs årligen avstyrelsen och omfattar styrelsens ledamöter.Instruktion för verkställande direktörensamt för finansiell rapportering beskrivs ibilagor till arbetsordningen. Gällandearbetsordning är fastställd den 29 juni 2010.Ersättning till styrelsenTill styrelsens ordförande och ledamöter utgårarvode enligt årsstämmans respektive extrabolagsstämmans beslut. Ersättning till styrelsenutöver vad bolagsstämman beslutat utgår inte.Verkställande direktör erhåller ej styrelsearvode.<strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> har under året betalat utpensionsersättning till vissa tidigare styrelseledamöteri <strong>Nobina</strong> Europe <strong>AB</strong> uppgåendetill 0,1 (0,1) miljoner kronor. Dessa tidigarestyrelseledamöter är berättigade till livslångersättning från bolaget.ERSÄTTNINGSUTSKOTTStyrelsen har valt att tills vidare avvikafrån koden för bolagsstyrning beträffandeersättningsutskott.<strong>Nobina</strong> har inte haft ett särskilt ersättningsutskottdå styrelsen i sin helhetbehandlar frågan om ersättning vid en årligutvärdering av styrelsearbetet.Ersättningen till styrelsen inklusivestyrelse ordförande beslutas av årsstämman.Ersättningen till verkställande direktören ochövriga ledande befattningshavare ska varamarknadsmässig och bestå av fast och rörligersättning samt övriga förmåner och pension.Läs mer om principerna för ersättning tillstyrelse och ledande befattnings havare underavsnitten ”Styrelse” och ”Verkställandedirektör och koncernledning”. Inför nästkommanderäkenskapsår har <strong>Nobina</strong> föravsikt att utse en ersättningskommitté medtydliga instruktioner avseende arbetsuppgifter,sammansättning och beslutanderättenligt Svensk kod för bolagsstyrning.REVISIONSUTSKOTTStyrelsen har valt att tills vidare avvika frånkoden för bolagsstyrning när det kommertill frågan om revisionsutskott. Styrelsen isin helhet utgör idag koncernens revisionsutskott.Styrelsens uppgift är att i samverkanmed företagsledningen kvalitetssäkra denfinansiella rapporteringen.Styrelsen ska säkerställa att företagsledningenidentifierar riskerna i verksamheten.Vidare ska styrelsen hålla sig informerad omoch ge synpunkter på upplägg och prioriteringav det externa och interna revisionsarbeteti koncernen i syfte att detta håller högprofessionell standard och kännetecknasav opartiskhet och integritet.Styrelsen följer upp vad som framkommervid revisionsarbetet, inklusive enskilda ärendendär revisionsinsatser bedöms vara motiverade.Styrelsen träffar de externa revisorernaminst en gång per år.RevisorerExterna oberoende revisorer väljs av aktieägarnapå årsstämman för en fyraårsperiod.Revisorerna rapporterar till aktieägarna påbolagets bolagsstämmor.På årsstämman 2010 omvaldes revisionsbyrånErnst & Young <strong>AB</strong> till revisorer för<strong>Nobina</strong> för de kommande fyra åren.NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 49


olagsstyrningErnst & Young <strong>AB</strong> har varit bolagets revisorsedan 2005. Huvudansvarig revisor är denauktoriserade revisorn Erik Åström, Ernst &Young <strong>AB</strong>. Erik Åström är medlem i FAR.Den externa revisorns uppdrag består i attgranska bolagets årsredovisning, koncernredovisningoch räkenskaper samt styrelsenoch verkställande direktörens förvaltning.Ernst & Young rapporterar löpande tillkoncernledningen samt till lokala bolagsledningar.Ernst & Young anlitas enbartför konsulttjänster beslutade och godkändapå förhand av styrelsen. Revisorerna informerarstyrelsen om den årliga revisionensplanering, omfattning och innehåll, samtredovisar sina slutsatser. Vidare informerasstyrelsen om uppdrag som har utförts utöverrevisionstjänster, ersättningar för sådanauppdrag och andra omständigheter somär av betydelse för att bedöma revisorernasoberoende.Verkställande direktör ochkoncernledningVerkställande direktören utses av styrelsenoch ansvarar för att den dagliga verksamhetenbedrivs i enlighet med styrelsens riktlinjeroch instruktioner. Respektive bolagsverkställande direktör rapporterar direkt tillStyrelsen sammanträdde sex gånger under räkenskapsåret.Datum Typ Ärenden8 mars Extra per telefon Budget, ägarspridning17 mars Extra per telefon ÄgarspridningStyrelsemedlemmarnas närvaro under 2010/2011affärsområdeschefen och ansvarar i sin turför att instruktioner och riktlinjer följs.<strong>Nobina</strong>s koncernledning består sedanden 1 mars 2010 av koncernchef, ekonomidirektörsamt två affärsområdeschefer.Koncern ledningen träffas normalt engång i veckan och arbetar i linje med företagetssamlade policies och tillämpargällande instruktioner. Samtliga beslut tasav verkställande direktören efter samrådmed koncern ledningen.Riktlinjer för ersättning till ledandebefattningshavareBolaget strävar efter att erbjuda ersättningoch övriga anställningsvillkor som ska varamarknadsmässiga och konkurrenskraftigai syfte att tillse att bolaget kan attrahera ochbehålla kompetent personal. Ersättningentill verkställande direktören och övrigapersoner i företagsledningen ska bestå avfast lön, rörlig ersättning, pension och andrasedvanliga förmåner. Härutöver ska verkställandedirektören ges rätt till en särskildbonus till följd av ingående av ett nyttanställningsavtal.Den fasta lönen omprövas som huvudregelen gång per år och ska beakta individensansvar och prestation. Den fasta lönen ska21 april Ordinarie Driften, årsredovisning, ledande befattningshavares villkor, ägarspridning29 juni Ordinarie Konstituering, arbetsordning, drift, ägarspridning27 september Ordinarie Driften, affärsplan, underhåll20 december Ordinarie Driften, affärsplan, analys, upphandlingarNamn Född Invald Styrelsemöten BolagsstämmaJan Sjöqvist, ordförande 1948 2005 6 av 6 JaJan Sundling, ledamot 1947 2005 6 av 6 NejRolf Lydahl, ledamot 1945 2005 6 av 6 NejThomas Naess, ledamot 1972 2009 6 av 6 NejBirgitta Kantola, ledamot 1948 2009 6 av 6 Nejvara konkurrenskraftig. Den rörliga ersättningenska baseras på individens prestationsamt bolagets prestation i förhållande tilli förväg uppställda mål. Utvärdering avmålen ska ske årligen. Den rörliga ersättningenska bestå av en kontant bonusenligt styrelsens bestämmande och för verkställandedirektören även en aktiebaseradersättning varav aktieersättningen ska kunnauppgå till maximalt 140 procent av verkställandedirektörens fasta årslön och utbetalasunder tre år. Aktieersättningen ska varavillkorad av att stämman fattar de beslutsom erfordras av leverans av aktier enligtfastställd aktie ersättning.Ledande befattningshavare inom <strong>Nobina</strong>koncernenhar i händelse av uppsägning avanställningen maximalt tolv månadersersättning. Som grund gäller sex månadersömsesidig uppsägningstid mellan företagetoch befattningshavaren. Därutöver utgårytterligare maximalt sex månaders ersättningi händelse av att företaget har avslutatanställningen. Ledande befattningshavareär moderbolagets verkställande direktöroch ekonomidirektör samt dotterbolagensverk ställande direktörer.Pensioner och villkor tillverkställande direktörPensionsåldern för verkställande direktörenär 62 år i moderbolaget. Pensionsutbetalningarnaför bolaget reduceras till 90 procent avlönen vid pensionering vid 62–63 års ålder,80 procent av lönen vid 63–64 års ålder samt70 procent av lönen vid pensionering vid64–65 års ålder. <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong>s åtagandengentemot verkställande direktören upphörvid pensionering vid 65 års ålder. Pensionskostnaderutgörs av avgiftsbestämd pension,där premien är 30 procent av den pensionsgrundandelönen. Med pensionsgrundandelön avses grund lönen så länge som denverk ställande direktören kvarstår somanställd i bolaget. Uppsägningslön ärpensionsgrundande.50 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


olagsstyrningDen verkställande direktören har rätt till30 semesterdagar per år. Den verkställandedirektören är försäkrad till 90 procent avlönen under maximalt 365 dagar per kalenderår,utan karensdag. Förutom beskrivnaskattepliktiga förmåner finns även sjukvårdsförsäkringoch innehav av aktier i <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong>.Optionsprogram<strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> har tidigare givit ut tre optionsprogram,program 1 utgivet den 24 juni2005 omfattande 1 052 000 optioner,program 2 utgivet den 8 november 2005omfattande 304 569 optioner samt program3 utgivet den 19 januari 2009 omfattande1 640 925 optioner.<strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> har återköpt samtliga utgivnateckningsoptioner. Vederlaget för inlösenav de under 2005 utgivna optionsrätterna,utgörs av kontant betalning, enligt oberoendemarknadsvärdering av bolagets stamaktier.Vederlaget för inlösen av de under 2009ut givna optionsrätterna, utgörs av kontantbetalning enligt optionsrätternas nominellavärde. Innehavarna av utgivna optionsrätter, harvid inlösentillfället, även förbundit sig att återinvesteraen del av likviden i aktier i <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong>.Styrelsens rapport omintern kontrollVerkställande direktör och koncernledningska styra arbetet med att ta fram en pålitligekonomisk redovisning för extern publiceringpå ett effektivt sätt. En pålitlig ekonomiskredovisning är för <strong>Nobina</strong> att:• redovisningsprinciperna är ändamålsenligaoch i överensstämmelse medInternational Financial ReportingStandards (IFRS), och ÅRL,• resultatredovisningen är informativ ochpå lämplig detaljnivå,• den på ett korrekt sätt visar bakomliggandetransaktioner och händelser ochmed rimlig säkerhet speglar företagetsverkliga resultat, ekonomiska ställningoch kassaflöde.StyrmiljöFöretagets styrning bygger på ett gemensamtoch processorienterat ledningssystem. Syftetär att säkerställa en företagskultur som kännetecknasav integritet och att inte kompromissamed etiska värden.I ledningssystemet ingår personalens erfarenheter,kompetens, attityder, etiska värderingaroch uppfattning om hur ansvar ochbefogenheter är fördelade inom organisationen.Det är ledningssystemet som illustrerarhur koncernen arbetar inom viktiga områden.Styrmiljön kännetecknas av verksamhetenshuvudprocesser med tillhörande koncernpoliciesoch instruktioner samt lokalainstruktioner. Processägarna föreslår förebyggandeåtgärder, utveckling och förbättringav processen. Verksamheternas ledareansvarar för införande, uppföljning ochåtgärdande av brister.RiskbedömningDe risker som uppstår i samband med denfinansiella rapporteringen är främst bedrägeri,förlust eller förskingring av tillgångar,otillbörligt gynnande av annan part på bolagetsbekostnad och andra risker som rörväsentliga felaktigheter i redovisningen.Värdering av tillgångar, skulder, intäkteroch kostnader eller avvikelser från upplysningskravär några exempel.Koncernens använder samma typ avriskbedömning för alla processer. Den skeri tre steg och initieras genom ledningensgenomgång.Basen för bedömningen är en nulägesanalysav koncernen samt ledningens tidigareerfarenheter. De risker som bedömspåverka den finansiella rapporteringenväsentligt klassificeras som höga risker.De risker som får motsatt bedömningklassificeras som låga risker.I steg två prövas de högt värderade riskernai verksamheten i samband med kartläggningav delprocesser. Expertkompetensfrån processerna används för en noggrannvärdering av alla risker i respektive process.Arbetsgången är:1. Identifiera riskerna och placera demi berörda processteg:• Beskriv förebyggande åtgärder idag• Värdera sannolikhet/påverkan/upptäcktssannolikhet• Beräkna risktal2. Föreslå förbättringsåtgärd vid höga risktalDetta innebär att ledningens bedömningav en risk kan få lägre värde av verksamheten,likväl som en risk som inte bedömtsav ledningen kan få en hög värdering avverksamheten.Sista steget i arbetet är att sammanställa allariskvärden som framkommit under kartläggningenoch att presentera dem vid ett koncernledningsmöte.Ledningen gör en prioritering avhögt värderade risker och tillsätter resurser föratt hantera dem. De risker som fått låga värdenarkiveras på en risklista för ny prövning, senastvid nästa års riskbedömning.Riskbedömning enligt denna metodstartade 2005 och kompletterades 2006.Vid genomgången 2008 bedömdes tidigareårs risker fortfarande gälla i sammaprioritets ordning.KontrollaktiviteterRiskbedömningen ger en möjlighet att ageraförebyggande. Höga risker prioriteras, vilketleder till åtgärder för att minska eller elimineradem. Kontroller och styrpunkter säkerställeratt förebyggande åtgärder följs i samtligakoncernbolag.Inom bolaget finns ett antal kontroller föratt godkänna och attestera affärstransaktioner.I det löpande arbetet tillämpas kontrollernadagligen och vid upprättande av bokslutoch finansiella rapporter tillämpas fastställdaredovisningsprinciper inom alla koncernbolag.Fastlagda rutiner styr genomgång ochanalys av de finansiella rapporterna på allanivåer i koncernen, vilket är viktigt för attkunna säkerställa riktigheten i rapporterna.Styrningen sker genom beslutade policiesoch instruktioner som alla arbetas fram iNOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 51


olagsstyrningkoncerngemensamma processteam. Teamenbeslutar också över viktiga kontrollpunkter föratt säkerställa den finansiella rapporteringen.Beslutsvägar, befogenheter och ansvar påolika nivåer i organisationer definieras i linjemed gällande policies och instruktioner,bland annat attestinstruktion. Inga särskildaIT -kontroller genomförs och externa parterhar ej anlitats.Information och kommunikationKommunikationsplanen säkerställer attkommunikationen av styrpunkter når rättmålgrupp.Informationen i styrpunkten visar hurbolaget agerar i styrpunkten och hur avvikelserrapporteras och följs upp. Processägarenansvarar för att information om gemensammametoder når hela organisationen.Linjeorganisationen håller löpande mötenpå funktions- eller områdesbasis. Nya policiesoch instruktioner föredras alltid vid dessamöten som en del i deras införande. Denskrivna kommunikationen sker främst viaett intranät. Där uppdateras nyheter direktoch där finns såväl ledningssystemet somkoncern policydokument och instruktioner.Uppföljning och övervakningDe finansiella risker som bedömts som högaföljs upp främst inom respektive process.En kontrollfunktion byggs in i riskens styrpunktvilket medför att det är verksamhetensjälv som tillser att hanteringen fungerar somplanerat.Syftet med uppföljning och övervakningär att säkerställa en stabil styrmiljö i företagetoch att kontrollera att tillämpning ochuppföljning genomförs på viktiga områden iverksamheten. Principen inom bolaget är attvarje process ska ha kontrollfunktioner somstödjer uppföljningsarbetet. Internrevisionenblir här ett kompletterande instrument föratt följa upp att verksamheten bedrivs enligtfattade beslut.Regelbundna interna verksamhetsgranskningargenomförs av egen internt utbildadpersonal för att säkerställa att styrpunkterfungerar och är effektiva.Resultaten från de interna granskningarnarapporteras både till styrelsen och tillföretagsledningen.Förändringar i verksamheten som kanpåverka den interna styrningen bedömsårligen och rapporteras till styrelsen.<strong>Nobina</strong>s aktieI <strong>Nobina</strong> finns 24 928 139 stamaktier medett kvotvärde på 9 kronor. Aktiekapitaletuppgår således till 224 353 251 kronor.Aktiekapitalet har varit oförändrat underverksamhetsåret. Aktiekapitalet ochoptionerna beskrivs i noterna 7 och 21.Internationella investeringsfonder ärhuvudsakliga ägare av <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> med ettsamlat innehav på cirka 94 procent. Destörsta ägarna av stamaktier i <strong>Nobina</strong> ärfonder förvaltade av Bluebay Asset Mana-gement, AvenueCapital, VPV Bankiers,FidelityFunds och Thames River Capital.<strong>Nobina</strong>s aktier är VPC- registrerade ochmajoriteten av de totalt omkring 30 aktieägarnainnehar sina aktier genom depåförvarhos olika banker. Företaget haringen organiserad handel i aktierna vianågon börs eller marknad. Däremot förekommerså kallad OTC -handel av aktiernai London där några aktiemäklare på egetinitiativ förmedlar affärer.52 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


olagsstyrningRevisors yttrande ombolagsstyrningsrapportenTill årsstämman i <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong>Org.nr 556576-4569Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för räkenskapsåret 2010-03-01–2011-02-28 på sidorna48–52 och har valt att i vissa hänseenden frivilligt följa Svensk kod för bolagsstyrning.Som underlag för vårt uttalande om att bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen,har vi läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt dess innehåll baserat på vår kunskap om bolaget.Vi anser att informationen i bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.Stockholm den 29 april 2011Ernst & Young <strong>AB</strong>Erik ÅströmAuktoriserad revisorNOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 53


StyrelseStyrelse och ledningJan SjöqvistOrdförande i styrelsen sedan 2005.Födelseår: 1948Tidigare uppdrag: VD och koncernchefi NCC.Beroendeställning till bolaget:Oberoende i förhållande till <strong>Nobina</strong>,dess ledning och största aktieägare.Utbildning: Civilekonom frånHandels högskolan i Göteborg.Aktieinnehav: 65 363 aktierBirgitta KantolaStyrelseledamot sedan december 2009.Födelseår: 1948Övriga uppdrag: Managing partner iBirka Consulting <strong>AB</strong> samt styrelseledamoti Stora Enso Oyj, Helsingfors, NasdaqOMX Group, New York och SkandinaviskaEnskilda Banken <strong>AB</strong>, Stockholm.Tidigare uppdrag: Vice President ochCFO, International Finance Corporation(World Bank Group), Washington D.C.Vice verkställande direktör NordiskaInvesteringsbanken.Beroendeställning till bolaget:Oberoende i förhållande till <strong>Nobina</strong>,dess ledning och största aktieägare.Utbildning: Juristkandidatexamenfrån Helsingfors universitet.Aktieinnehav: -Rolf LydahlStyrelseledamot sedan 2005.Födelseår: 1945Övriga uppdrag: Styrelseordförandei IndeCap och Jernhusen <strong>AB</strong>. Styrelseledamoti Vasakronan <strong>AB</strong>.Tidigare uppdrag: VD i Probo, vice VD iNordstiernan och ansvarig för Credit Suisserepresentationskontor i Stockholm.Beroendeställning till bolaget:Oberoende i förhållande till <strong>Nobina</strong>,dess ledning och största aktieägare.Utbildning: Civilekonom frånHandels högskolan i Stockholm.Aktieinnehav: 14 696 aktierThomas NaessStyrelseledamot sedan december 2009.Suppleant i styrelsen sedan 2005.Födelseår: 1972Övriga uppdrag: Anställd i BlueBaysedan 2004.Tidigare uppdrag: Deutsche Bank i NewYork respektive London 1997–2004.Beroendeställning till bolaget:Oberoende i förhållande till <strong>Nobina</strong> ochdess ledning men inte oberoende i förhållandetill <strong>Nobina</strong>s största aktieägare medanledning av hans tjänst på BlueBay AssetManagement som investeringsexpert.Utbildning: Bachelor of Science i finansoch ekonomi från David Eccles School ofBusiness, University of Utah.Aktieinnehav: -Jan SundlingStyrelseledamot sedan 2005.Födelseår: 1947Övriga uppdrag: Styrelseordförandei Sveriges Tågoperatörer Service <strong>AB</strong>,Infranord <strong>AB</strong>, Sjöfartsverket och TAF/TSI. Styrelseledamot i Corem PropertyGroup <strong>AB</strong>.Tidigare uppdrag: VD för Green Cargo2001–2007.Beroendeställning till bolaget:Oberoende i förhållande till <strong>Nobina</strong>,dess ledning och största aktieägare.Utbildning: Utbildad sjökapten samtekonom med eftergymnasial utbildningi ekonomi vid Frans Schartau.Aktieinnehav: 13 779 aktier54 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


ledningRagnar NorbäckBefattning: Koncernchef ochVD i <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> sedan 2004.Medlem i koncernledningensedan 2004.Födelseår: 1955Övriga uppdrag: Styrelseledamoti Nilson Group <strong>AB</strong> och dessägarbolag Skofemman <strong>AB</strong>och N3 Group <strong>AB</strong>. Styrelseordförandei RALT <strong>AB</strong>.Tidigare uppdrag: Blandannat VD American ExpressCorporate Travel Nordic samt VDägar bolaget American ExpressNordic, VD Volvo Aero EngineServices, VD Linjebuss Trafik<strong>AB</strong>, VD GL<strong>AB</strong> (Adidas) och VDTNT Ipec Sweden.Utbildning: Civilingenjör,logistik, Chalmers tekniskahögskola.Aktieinnehav: 101 112 aktierJan BosaeusBefattning: Chef för affärsområdetRegional trafik sedan2010, VD i <strong>Nobina</strong> Sverige <strong>AB</strong>sedan 2002 och Vice VDi <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> sedan 2009. Medlemi koncernledningen sedan 2009.Födelseår: 1960Övriga uppdrag: Styrelseordförandei TransportGruppenTGS Service Aktie bolag ochBussarbetsgivarna BuA ServiceAktiebolag. Styrelseledamoti Svenskt Näringsliv. Ledamoti Alectas överstyrelse.Tidigare uppdrag: Styrelseledamoti Svenska BussbranschensRiksförbunds ServiceAktiebolag. Teknisk direktörpå <strong>Nobina</strong> Sverige <strong>AB</strong>. Medlemi ledningen för Kalmar LMVSverige <strong>AB</strong> som ansvarig föreftermarknadsservice. Tidigareanställd på SMA Maskin <strong>AB</strong> ochEngson Maskin <strong>AB</strong>.Sjur BrendenBefattning: VD i <strong>Nobina</strong>Danmark sedan 2010.Födelseår: 1961Tidigare uppdrag: Styrelsesuppleanti TransportbedriftenesLandsforening. Tidigareanställd på Linjebuss Sverige <strong>AB</strong>och AS Sporveisbussene.Utbildning: Civilekonom,Sundsvalls universitet.Aktieinnehav: 10 428 aktierANNIKA KOLMERTBefattning: Chef ledningssystemsedan 2008.Födelseår: 1973Tidigare uppdrag: Processmanager, Accounting and controllingDHL Express, FinancialController Skandia Liv.Utbildning: Ekonomie magisterStockholms universitet.Aktieinnehav: 1 667 aktierStein nilssenBefattning: VD <strong>Nobina</strong> Norgesedan 2010.Födelseår: 1965Övriga uppdrag: Styrelseledamoti Sivile Lufthavn AS ochSunnhordaland Lufthavn AS.Tidigare uppdrag: SAS Groupoch NSB Group.Utbildning: Civilekonomexamenfrån Nordlands universitet,juristexamen från Oslouniversitet.Aktieinnehav: -Utbildning: Marknadsekonom,IHM Business School.Aktieinnehav: 26 000 aktierMartin PagrotskyJoakim PalmkvistAnn-Marie SilokangasPer SkärgårdTom WardBefattning: Chefsjurist,anställd sedan 2006.Födelseår: 1974Tidigare uppdrag: Medlem avAdvokatsamfundet, biträdandejurist på Advokatfirman Vinge,Tingsnotarie vid förvaltningsdomstolenKarlstad.Utbildning: Juris kandidatexamen,Stockholmsuniversitet.Aktieinnehav: 1 667 aktierBefattning: Chef för affärsområdetInterregional trafiksedan 2010 och VD i SwebusExpress <strong>AB</strong> sedan 2006.Medlem i koncernledningensedan 2010.Födelseår: 1963Övriga uppdrag: Styrelseledamoti Samtrafiken i Sverige <strong>AB</strong>.Tidigare uppdrag: VDEl-Giganten <strong>AB</strong>, VD TicketRese byråer <strong>AB</strong>, VD Synoptikoch inköpschef ONOFF <strong>AB</strong>.Utbildning: Marknadsekonom,IHM Business School.Aktieinnehav: 8 334 aktierBefattning: Personaldirektörför <strong>Nobina</strong> sedan 2007.Födelseår: 1963Tidigare uppdrag: AvureTechnologies <strong>AB</strong> som HR-chef/platschef, The Nuance Groupsom landschef, SiemensBusiness Services som HR-chefsamt McKinsey & Company,Rekrytering & utbildning.Utbildning: Marknadsekonom,IHM Business School, sjukgymnast,Karolinska Institutet.Aktieinnehav: -Befattning: Ekonomidirektöri <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> sedan 2004, vice VDi <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> sedan 2009. Medlemi koncernledningen sedan 2004.Födelseår: 1957Tidigare uppdrag: Ekonomidirektörpå DHL Nordic <strong>AB</strong>,Danzas-ASG <strong>AB</strong>, NETnetInternational, Helene CurtisScandinavia, Warner LambertScandinavia. Koncern controllerpå <strong>AB</strong> Pripps Bryggerier. Ekonomiskplanering Länsförsäkringsbolagen.Utbildning: Företagsekonomi,Stockholms Universitet. Ordförandei Svenska Civilekonomföreningenoch CivilekonomernasService <strong>AB</strong>.Befattning: VD samt styrelseledamoti <strong>Nobina</strong> Finland sedan2004.Födelseår: 1956Övriga uppdrag: Styrelseledamoti Suomen Paikallisliikenneliittory samt styrelseledamoti ALT-Palvelu Oy.Tidigare uppdrag: Anställd påHuolintakeskus Oy, ScanspedOy, MPS Management Consulting,samt direktör för resultatenhetenvid Oy Scan-Auto Ab.Utbildning: Examen frånBusiness College of Lahti(Lahden Kauppaoppilaitos).Aktieinnehav: 8 250 aktierAktieinnehav: 35 745 aktierNOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 55


finansiella rapporterÅrs- och koncernredovisningFörvaltningsberättelseStyrelsen och verkställande direktören för<strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> (publ) avger härmed årsredovisningoch koncernredovisning för verksamhetenunder räkenskapsåret 1 mars 2010 till28 februari 2011. Resultatet av årets verksamhetför koncernen och moderbolagetframgår av efterföljande resultat- ochbalansräkningar, kassaflödesanalyser, förändringari eget kapital samt noter. Samtligaposter är uttryckta i miljoner kronor (MSEK)om inget annat anges. Det räkenskapsår somdenna årsredovisning omfattar avslutadesden 28 februari 2011 och kallas 2010/2011.ÄgarförhållandeBolaget är ett publikt aktiebolag (organisationsnummer556576-4569 med säte iStockholm) ägt av cirka 30 aktieägare ochutgör det övergripande moderbolaget i<strong>Nobina</strong>-koncernen. Under året har bolagetarbetat med strategiska rådgivare, PerellaWeinberg tillsammans med Lazard, för attse över framtida ägarsituation.Verksamhetens art och inriktning<strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> (före detta Concordia Bus <strong>AB</strong>)är Nordens största aktör inom kollektivtrafikmed buss och har som affärsidé att förenklakundens vardagsresor. Verksamhetenomfattar regional trafik i Norden underkontrakt samt interregional trafik i Sverige.Koncernen består av de operativa bolagen<strong>Nobina</strong> Sverige <strong>AB</strong> och Swebus Express <strong>AB</strong> iSverige, <strong>Nobina</strong> Norge A/S, <strong>Nobina</strong> FinlandOy Ab och <strong>Nobina</strong> Danmark A/S.Med cirka 275 miljoner resenärer per år är<strong>Nobina</strong> ett av Europas tio största kollektivtrafikföretag.De helägda rörelsedrivande dotterbolagenägs via ett underordnat holdingbolag,<strong>Nobina</strong> Europe Holding <strong>AB</strong>, som i sin turäger dotterbolagens operativa moderbolag,<strong>Nobina</strong> Europe <strong>AB</strong> (publ). <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> harockså två helägda dotterbolag för förvaltningav bussflottan, <strong>Nobina</strong> Fleet <strong>AB</strong> och<strong>Nobina</strong> Busco <strong>AB</strong>, som hyr ut bussar till deoperativa bolagen.Väsentliga händelser iverksamheten under åretIntäktsutvecklingBolagets intäkter ökade med 389 miljonerkronor eller 6,2 procent från 6 308 miljonerkronor för räkenskapsåret som avslutadesden 28 februari 2010 till 6 697 miljoner kronorför det räkenskapsår som avslutades den28 februari 2011.Regional trafik – SverigeIntäkter från regional busstrafik i Sverigeökade med 232 miljoner kronor eller 5,5procent från 4 227 miljoner kronor för deträkenskapsår som avslutades den 28 februari2010, till 4 459 miljoner kronor för deträkenskapsår som avslutades den 28 februari2011. Orsaken till ökningen var främst helårseffektför trafikavtal som startats föregåendeår och nystartade kontrakt under året.Regional trafik –DanmarkIntäkterna från regional busstrafik iDanmark ökade med 131 miljoner kronoreller 68,2 procent från 192 miljoner kronorför det räkenskapsår som avslutades den 28februari 2010, till 323 miljoner kronor fördet räkenskapsår som avslutades den 28februari 2011. Denna ökning beroddefrämst på tillväxt i kontraktsportföljen ochen helårseffekt av tidigare vunna kontrakt.Regional trafik – NorgeIntäkter från regional busstrafik i Norgeökade med 50 miljoner kronor eller 6,8 procentfrån 733 miljoner kronor för det räkenskapsårsom avslutades den 28 februari2010, till 783 miljoner kronor för det räkenskapsårsom avslutades den 28 februari 2011.Ökningen förklaras huvudsakligen av tillväxti kontraktsportföljen.Regional trafik – FinlandIntäkterna från regional busstrafik i Finlandminskade med 45 miljoner kronor eller 5,6procent från 801 miljoner kronor för deträkenskapsår som avslutades den 28 februari2010, till 756 miljoner kronor för det räkenskapsårsom avslutades den 28 februari 2011.Denna minskning berodde huvudsakligenpå en negativ valutakursförändring mellaneuro och svenska kronor.Interregional trafik – SverigeIntäkter från interregional trafik ökade med18 miljoner kronor eller 4,4 procent från 412MSEK, om ej annat anges 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11Omsättning 5 075 5406 6 134 6 308 6 697Rörelseresultat –24 161 206 192 232Resultat efter finansnetto –246 –16 –233 121 59Resultat efter skatt –245 –15 –239 121 59Kassaflöde 117 211 –59 –67 –91Likvida medel * 351 529 558 472 335Soliditet, % 6,7 5,8 –2,7 2,8 3,4Eget kapital 227 210 –117 137 178Antal bussar 3 503 3 376 3 505 3 553 3 618Beräknade heltidstjänster 6 814 7 021 7 606 7 318 7 714Omsättning/buss 1,45 1,60 1,75 1,78 1,85* Inklusive spärrade medel.56 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


finansiella rapportermiljoner kronor för det räkenskapsår somavslutades den 28 februari 2010 till 430 miljonerkronor för det räkenskapsår som avslutadesden 28 februari 2011. Denna ökningberodde huvudsakligen på en ökning avantalet passagerare i början av året underperioden med flygstopp som effekt av askmolnetfrån vulkanutbrottet på Island.PersonalkostnaderPersonalkostnaderna ökade med 133 miljonerkronor eller 4,1 procent från 3 275 miljonerkronor för det räkenskapsår som avslutadesden 28 februari 2010 till 3 408 miljonerkronor för det räkenskapsår som avslutadesden 28 februari 2011. Detta beroddehuvudsakligen på ökade löner och lönebikostnadersom följd av större trafikproduktionoch fler förare sysselsatta i regionalatrafikkontrakt samt avtalade löneökningar.Drivmedel, däck och övriga förnödenheterKostnaderna för drivmedel, däck och övrigaförnödenheter ökade med 136 miljoner kronoreller 9,9 procent från 1 371 miljonerkronor för det räkenskapsår som avslutadesden 28 februari 2010, till 1 507 miljonerkronor för det räkenskapsår som avslutadesden 28 februari 2011. Denna ökningberodde till stor del på större trafikproduktionsamt ökade kostnader för drivmedel.Övriga kostnaderÖvriga externa kostnader utgörs huvudsakligenav operationella leasingkostnader ochhyror samt kostnader för köpta konsult-,revisions-, ekonomi- och juristtjänster samtannonsering. Övriga externa kostnaderökade med 44 miljoner kronor eller 3,9 procentfrån 1 127 miljoner kronor för deträkenskapsår som avslutades den 28 februari2010, till 1 171 miljoner kronor för deträkenskapsår som avslutades den 28 februari2011. Ökningen är framför allt relaterad tillökade kostnader förutom för operationellaleasingkostnader.Avskrivningar och nedskrivningarAvskrivningar och nedskrivningar består tillstörsta delen av värdeminskning på bussaroch andra fordon men de relaterar också tillvärdeminskning av utrustning, verktyg,inventarier och inredning och byggnader.Avskrivningar och nedskrivningar ökademed 32 miljoner kronor eller 9,4 procent,från 340 miljoner kronor för räkenskapsåretsom avslutades den 28 februari 2010, till 372miljoner kronor för räkenskapsåret somavslutades den 28 februari 2011. Ökningenhärleds i första hand till ett ökat antal finansielltleasade bussar.RörelseresultatutvecklingBolagets rörelseresultat ökade med 40 miljonerkronor eller 20,8 procent från 192 miljonerkronor för det räkenskapsår som avslutadesden 28 februari 2010, till 232 miljonerkronor för det räkenskapsår som avslutadesden 28 februari 2011. Denna resultatökningberodde huvudsakligen på förbättrat driftsresultatpå 37 miljoner kronor samt attengångskostnader på 28 miljoner kronor förnamnändring av koncernens bolag, omstruktureringav central organisation och återköpav optionsprogram som togs före gående år.Uppskattade kostnader för extraordinäravinter förhållanden under fjärde kvartalet iform av bränsleförbrukning, skador, underhålloch inställda turer ökade med 25 miljonerkronor från 37 miljoner kronor för deträkenskapsår som avslutades den 28 februari2010 till 62 miljoner kronor för det räkenskapsårsom avslutades den 28 februari 2011.Regional trafik – SverigeRörelseresultatet ökade med 37 miljonerkronor eller 18,0 procent från 205 miljonerkronor för det räkenskapsår som avslutadesden 28 februari 2010, till 242 miljoner kronorför det räkenskapsår som avslutades den28 februari 2011. Detta berodde huvudsakligenpå förbättrat driftsresultat från effektiviseringari verksamheten trots extraordinäravinterkostnader under fjärde kvartalet.Regional trafik – DanmarkDet negativa rörelseresultatet ökade med 23miljoner kronor eller 76,0 procent från 30miljoner kronor för räkenskapsåret somavslutades den 28 februari 2010, till 53 miljonerkronor för det räkenskapsår som avslutadesden 28 februari 2011. Detta beroddehuvudsakligen på en förlustkontraktsreservationför det första trafikavtalet som startadesi oktober 2008 samt ökade driftsunderskottoch ökade extraordinära vinterkostnaderunder fjärde kvartalet.Regional trafik – NorgeRörelseresultatet var oförändrat från räkenskapssåretsom avslutades den 28 februari2010, och blev 21 miljoner kronor för verksamhetsåretsom avslutades den 28 februari2010.Regional trafik – FinlandRörelseresultatet från regionala trafiktjänsteri Finland var oförändrat från räkenskapsåretsom avslutades den 28 februari 2010,och blev 7 miljoner kronor för räkenskapsåretsom avslutades den 28 februari 2011.Förbättrat driftsresultat från effektiviseringari verksamheten motverkades av högreextraordinära vinterkostnader under fjärdekvartalet.Interregional trafik – SverigeRörelseresultatet minskade med 2 miljonerkronor eller 5,0 procent från 42 miljonerkronor för räkenskapsåret som avslutades 28februari 2010, till 40 miljoner kronor förräkenskapsåret som avslutades 28 februari2011. Detta berodde huvudsakligen på atten ökning av antalet passagerare i början avåret under perioden med flygstopp someffekt av askmolnet från vulkanutbrottet påIsland motverkades av ett minskat antalpassagerare under andra halvåret.Centrala funktioner och andra posterCentrala funktioner och andra poster om -fattar utgifter relaterade till huvudkontor.Nettokostnaden (rörelseresultatet) för centralafunktioner samt övriga poster minskadesom resultat av reducerad central organisationmed 28 miljoner kronor eller 52,8 procentfrån 53 miljoner kronor för det räkenskapsårsom avslutades den 28 februari 2010,till 25 miljoner kronor för det räkenskapsårsom avslutades den 28 februari 2011.Resultat från finansiella investeringarRänteintäkter och liknande resultatposterökade med 1 miljon kronor eller 10,0 procentfrån 10 miljoner kronor för det räkenskapsårsom avslutades den 28 februari 2010NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 57


finansiella rapportertill 11 miljoner kronor för det räkenskapsårsom avslutades den 28 februari 2011. Räntekostnaderoch liknande resultatposter ökademed 103 miljoner kronor från 81 miljoner kronorför det räkenskapsår som avslutades den 28februari 2010, till 184 miljoner kronor för deträkenskapsår som avslutades den 28 februari2011. Denna ökning berodde främst på enmindre värdeökning av den svenska kronangentemot euron vilket medförde en orealiseradekursvinst på 66 miljoner kronor att jämföramed en orealiserad kursvinst föregående årpå 168 miljoner kronor.SkattSkattekostnaden för året uppgick till 0 (6)miljoner kronor, genom utnyttjande avackumulerade förlustavdrag. Ledningenför koncernen har gjort bedömningen attinte aktivera någon del av nuvarande ackumuleradeunderskottsavdrag, med hänsyntill koncernens valutakursförändringar påobligationslånet.Årets resultatBolaget noterar en vinst för räkenskapsåretsom avslutades den 28 februari 2011 om 59miljoner kronor, jämfört med en vinst om121 miljoner kronor för räkenskapsåret somavslutade den 28 februari 2010.Eget kapitalEget kapital ökade med 51 miljoner kronortill 178 miljoner kronor. Årets resultat blev59 miljoner kronor, varmed soliditetenökade från 2,8 procent till 3,4 procent förverksamhetsåret.Marknad<strong>Nobina</strong>-koncernen är verksam inom områdetkollektivtrafik med buss. Största delen bestårav offentligt upphandlad kollektiv trafik somdrivs av dotterbolag i de olika länderna. Dessutombedrivs långväga busstrafik i fri konkurrens,huvudsakligen inom Sverige.<strong>Nobina</strong> är det största företaget sombedriver kollektivtrafik med buss i Nordenoch ett av de tio största kollektivtrafikföretageni Europa. All verksamhet förutsättererhållande av trafiktillstånd för personbefordran.Samtliga dotterbolag inneharerforderliga tillstånd.Finansiering, likviditet ochkassaflödeKoncernens finansiella kostnader ökadeunder året med –1, från –249 miljoner kronortill –250 miljoner kronor. Koncernensvalutakursvinst uppgick till 66 (168) miljonerkronor. Av denna summa är 72 (175)miljoner kronor en orealiserad valutakursvinstpå <strong>Nobina</strong> Europe <strong>AB</strong>s obligationslånpå 97 miljoner euro.<strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong>s enda tillgång är aktierna i<strong>Nobina</strong> Europe Holding <strong>AB</strong> och <strong>Nobina</strong> Fleet<strong>AB</strong>. <strong>Nobina</strong> Europe Holding <strong>AB</strong> äger i sin tur<strong>Nobina</strong> Europe <strong>AB</strong> som är moderbolag församtliga koncernens rörelsedrivande bolag.<strong>Nobina</strong>-koncernen har historiskt ackumuleratbetydande underskott. <strong>Nobina</strong>Europe <strong>AB</strong>s obligationslån förfaller till återbetalningden 1 augusti 2012. <strong>Nobina</strong>Europe har möjlighet att återbetala obligationslånetföre detta datum och om det skerföre 1 augusti 2011 utfaller tilläggsbelopp på1 procent av obligationslånets återståendenominella värde (för närvarande 97 miljonereuro). När obligationslånet gavs ut rabatteradesemissionskursen med 7,5 procent varförden ursprungliga nominella obligationsskuldenpå 121,5 miljoner euro tillförde112,4 miljoner euro i lånekapital till bolaget.Emissionsrabatten på 9,1 miljoner euro harbalansförts och skrivs av över lånets löptid.Icke avskrivet belopp resultatförs i händelseav att obligationslånet återlöses i förtid.Investeringar och avskrivningarKoncernens investeringar under året avsågfrämst inköp av bussar. 273 (339) bussar haranskaffats genom finansiell leasing, medanövriga bussar 122 (41) har kontantfinansierats.Totalt har koncernen införskaffat 395 (380)bussar under året. Kontantfinansieradeinvesteringar uppgick till 180 (135) miljonerkronor. Koncernen tecknade via sitt dotterbolag<strong>Nobina</strong> Fleet <strong>AB</strong> finansiella leasingavtalsom uppgick till 731 (971) miljonerkronor i anskaffningsvärde. Dessa klassificeradessom anläggningstillgångar i balansräkningen.Leasingåtagandet redovisas somskuld i balansräkningen. I resultaträkningenredovisas avskrivnings- och ränte kostnader.Under året avyttrade koncernen 330 (332)bussar till ett värde motsvarande 16 (26)miljoner kronor. Försäljningen medfördeen realisationsförlust om –7 (–3) miljonerkronor.PersonalUnder perioden var medelantalet medarbetare9 023 (10 403) och antalet anställdaomräknat till heltidstjänster 7 714 (7 318).I samtliga länder där <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> har verksamhettillämpas kollektivavtal enligt överenskommelsemed det fackförbund somrepresenterar anställda inom den bransch därrespektive bolag är verksamt. Mellan arbetstagarrepresentanteroch företaget finns en välutarbetad praxis för hur arbets tider, kompensationsvillkor,information och samverkanförhandlas fram och tillämpas. <strong>Nobina</strong>-koncernenarbetar med program för värderingaroch personalrelationer som ska öka personalensmotivation i arbetet och därigenom förbättratjänster och service till kunderna.Väsentliga avtal mellan bolagetoch styrelsen samt verkställandedirektörArvodet till styrelsen fastställs på årsstämman.Om uppdraget som styrelseledamotupphör i förtid utgår ingen särskild ersättning.Vid uppsägning från bolagets sida avverkställande direktör utgår lön under uppsägningstiden,som omfattar 12 månader.Beträffande övrig information om arvodetill styrelsen samt löner och ersättningar tillledande befattningshavare se not 7.IncitamentsprogramGenom en riktad nyemission 2009/2010 har1 849 094 aktier till ett värde av 9 245 470kronor tecknats av anställda. Efter enomvänd split, se not 20, uppgår det totalaantalet aktier till 24 928 139 varav anställdainnehar 388 042 aktier.Leverantörer<strong>Nobina</strong>-koncernens dotterbolag är för bedrivandetav verksamheten beroende av leverantörer,främst inom fordons- och energisektorerna.Inköpsavtal tecknas huvudsakligenpå koncernnivå. Endast beträffandedieselförsörjningen har de enskilda dotterbolagensamarbetsavtal med specifika lokalaleverantörer. Dessa avtal har sin grund i att58 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


finansiella rapporteren fungerande nordisk detaljhandel förbränslen saknas och att dotterbolagen ärsynnerligen beroende av löpande leveranserav bränslen för att kunna bedriva trafiken påett tillförlitligt sätt.Verksamhetens miljöpåverkanNya bussar förses med motorer av senasteemissionsklass som ger lägre utsläppsvärdenvid förbränning. De utrustas med filter föravgasrening och möter därmed framtidautsläppskrav i god tid innan dessa vinnerlaga kraft. För koncernens fasta anläggningarinvesteras i miljöförbättringar genomnya och förbättrade reningsanläggningar itvätthallarna. De totala utsläppen reducerasgenom uppgradering av motorklasser samtkontroll av däcktryck och hjulinställningsamt övergång till förnyelsebara bränslen.Drivmedelsförbrukningen ska reduceras ochverksamheten utvärderar kontinuerligt nyaoch förbättrade drivmedelsprodukter. Koncernenbedriver anmälningspliktig verksamhetenligt Miljöbalken (SFS 1998:808) förde depåer som driver tvättanläggningar ochverkstäder i egen regi. De påverkar miljönfrämst genom utsläpp av vatten frånbusstvättar. I samband med start ochavveckling av depåer miljöbesiktigas aktuellaanläggningar för att fastställa bolagetsmiljöansvar och påverkan. De rörelsedrivandebolagen genomför mindre saneringsinsatserlöpande efter behov. Hittills haringet betydande saneringsansvar relaterattill den egna verksamheten konstaterats.Tvister<strong>Nobina</strong>-koncernen har inte haft någraväsentliga tvister under räkenskapsåret.Handel med bolagets aktierAktien är inte noterad på någon börs ellerannan offentlig handelsplats.VerksamhetsriskerKoncernens framtida framgång beror pådess förmåga att vinna nya trafikkontraktoch förlänga befintliga kontrakt medtrafikhuvudmänUnder räkenskapsåret som avslutades den 28februari 2011 representerade koncernens kontraktmed trafikhuvudmän 94,5 procent avden totala omsättningen. Möjligheten attvinna nya kontrakt grundar sig till stor del påKoncernens förmåga att presentera anbudmed konkurrenskraftig prissättning. Prissättningenberor till stor del på Koncernens förmågaatt öka effektiviteten i verksamhetenoch realisera potentiella stordriftsfördelar.Konkurrenskraften är därför nära koppladtill effektiv hantering av bussflottan ochbefintliga kontrakt. En försämring av Koncernenskonkurrenskraft skulle kunnapåverka förmågan att vinna nya kontrakt medtrafikhuvudmän, vilket i sin tur skulle kunnafå en väsentlig negativ påverkan på Koncernensverksamhet, finansiella ställning ochrörelseresultat.Hanteringen av antaganden och risker förknippademed anbudsprissättning i kontraktsupphandlingsprocessenhar en väsentlig påverkanpå <strong>Nobina</strong>s verksamhet, rörelseresultateller finansiella ställningVarje trafikkontrakt tilldelas efter en formellkonkurrensutsatt anbudsprocess. Om någraav Koncernens antaganden för bestämmandeav pris är inkorrekta kan Koncernenkomma att vinna kontrakt med låga vinstmarginalereller kontrakt som måste drivasmed förlust. Sådana kontrakt kan vara förlustbringandeunder en kort period ellerunder hela kontraktets löptid. Typiskt sättingår Koncernens kontrakt med trafikhuvudmänmed en löptid på fem till åtta årvarvid faktorer såsom pris, prisindex ochverksamhetens omfattning är fastställda vidingången av kontraktet. Efter ingången avett kontrakt finns det generellt inga ellerendast begränsade möjligheter att omförhandlavillkoren för det kontraktet och, fördet fall att Koncernen ingår ett förlustbringandekontrakt kan Koncernen lida avsevärdskada över tiden. Ingående av kontrakt medlåg marginal eller förlustbringande kontraktskulle få en negativ påverkan på Koncernensintäkter och rörelsevinst, vilket skulle ha enväsentlig negativ påverkan på finansiell ställningoch rörelseresultat.Nivån på anslag till trafikhuvudmänEfterfrågan från trafikhuvudmännen påKoncernens tjänster är i betydande gradberoende av länens budgetar och medel somtilldelas för kollektivtrafik. En försvagningav kommunernas ekonomi skulle kunnaminska budgetarna för de trafikhuvudmänsom är ansvariga för att tilldela och finansieramånga av Koncernens kontrakt. Dettainnebär att den tillgängliga marknadenskulle kunna minska.Tillgång på busschaufförerBolaget är starkt beroende av tillgången påbusschaufförer i de länder där Koncernen ärverksamt. Det finns flera faktorer som skullekunna leda till att Koncernen får en temporäreller långvarig brist på busschaufförer,däribland konkurrens om utbildadechaufförer inom transportsektorn ellerminskning av antalet personer som väljerbusschaufför yrket.Prisjusteringsindex i <strong>Nobina</strong>s trafikkontraktEtt kontrakt med en trafikhuvudman gerKoncernen ersättning för att tillhandahållabusstrafik på de sträckor och enligt de schemansom beskrivs i kontrakten. Storleken påersättningen justeras regelbundet utifrån enkorg av flera olika index för att kompenseraförändringar av Koncernens kostnaderunder löptiden för det specifika kontraktet.De prisjusteringsindex som används tar höjdför kostnad för arbetskraft, drivmedelskostnader,förändringar i konsumentprisindexoch andra faktorer. Viktningen i indexen iKoncernens kontraktsportfölj kan skilja sigfrån Koncernens faktiska kostnadsstruktur,så att prisjusteringarna enligt index inte fulltut kompenserar för Koncernens kostnader.Beroende på vad som anges i respektive kontraktsker indexjusteringar på månatlig,kvartals-, halvårs- eller årsbasis och är i vissafall tillämpliga på framtida kontraktsperioderoch inte retroaktivt på den föregåendekontrakts perioden. Detta kan innebära attKoncernen inte får höjda ersättningar somkompenserar för faktiska kostnader underen tidigare kontraktsperiod. Dessutom ärersättningsjusteringarna inte avsedda för attden som tillhandahållit transporterna skahållas skadelös, utan för att justera denersättning som avses betalas framöver. Dettakan få till följd att prisjusteringsindexen integer fullständig ersättning vid rätt tid, förfaktiska kostnader och kostnadsökningar.NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 59


finansiella rapporterFluktuationer i pris och tillgång på drivmedelskulle kunna innebära en väsentlig negativpåverkan på Koncernens verksamhet, finansiellaställning och rörelseresultatStora förändringar i tillgången på drivmedeleller av drivmedelskostnaderna skulle kunnapåverka Koncernens verksamhet, finansiellaställning och rörelseresultat väsentligt. Tillgångenpå och kostnader för drivmedelpåverkas av en rad faktorer som Koncernenhar liten eller ingen kontroll över såsommiljö lagstiftning eller globala ekonomiskaoch politiska händelser. I händelse av bristpå drivmedel på grund av ett avbrott i oljeimporten,minskning av produktion ellerannan anledning, skulle Koncernen kunnadrabbas av högre drivmedelspriser eller neddragningi avtalade leveranser av drivmedel.Koncernenens drivmedelskostnader påverkasäven av årliga höjningar av skatt på drivmedelvilka delvis neutraliseras av prisjusteringsindex.Koncernen säkrar sig även motbränsleprisuppgångar genom att köparå varuo ptioner för den delen av dieselkostnadensom inte täcks av prisjusterings index.Per den 28 februari 2011 hade Koncernenutestående dieselderivat för 2 500 metric tonper månad till och med april 2011 samt därefterför 1 400 metric ton per månad till ochmed augusti 2011. De ingångna derivatenhade per den 28 februari 2011 ett marknadsvärdepå 3,9 miljoner kronor.Förändringar i valutakurser skulle kunnaha en väsentligt negativ påverkan påKoncernens verksamhet, finansiella ställningoch rörelse resultatFlera av Koncernens rörelsedrivande dotterbolaginklusive <strong>Nobina</strong> Norge, <strong>Nobina</strong>Finland och <strong>Nobina</strong> Danmark, har annanfunktionell valuta än svenska kronor(Moderbolagets funktionella valuta). NärKoncernen sammanställer koncernredovisningen,omräknar Koncernen dessa rörelsedrivandedotterbolags årsbokslut till svenskakronor på bokslutsdagen. Följaktligenpåverkas Koncernens rörelseresultat ochfinansiella ställning av fluktuationer i växelkursernamellan svenska kronor och norskakronor, euro, och danska kronor. Koncernenär också exponerat för valutakursförändringaravseende drivmedelskostnader, vilketdelvis motverkas av att Koncernen tecknarråvaruoptioner i lokal valuta. Dessutom ärKoncernen exponerat för valutakursrisk vadgäller ett obligationslån i euro.Nya lagar och föreskrifter eller nya tolkningarav befintliga lagar och föreskrifter kan påverkaKoncernens verksamhet negativt<strong>Nobina</strong>s verksamhet lyder under både nationellaoch Europeiska Unionens (”EU”) lagaroch föreskrifter. Koncernen omfattas ocksåav nationella miljölagar och föreskrifter.Ytterligare lagar och föreskrifter eller nyatolkningar av befintliga lagar och föreskriftersom påverkar koncernen kan komma attföreslås med jämna mellanrum vilket skullekunna belasta Koncernens verksamhet medytterligare kostnader, krav eller restriktioner.Antagandet av sådana nya lagar eller nyatolkningar av befintliga lagar och föreskrifterskulle kunna ha en väsentlig negativpåverkan på Koncernens verksamhet, finansiellaställning eller rörelseresultat.RänteriskKoncernen är huvudsakligen exponerad motränterisk i och med bolagets finansiella ochoperationella leasing vilken huvudsakligenlöper med rörlig ränta. Till viss del kompenserasränteuppgångar via prisjusteringsindexsom innehåller komponenter av ränta ocheller konsumentprisindex. För övriga finansiellarisker och riskhantering, se not 28.RefinansieringsriskKoncernen löper en refinansieringsrisk dåett befintligt obligationslån på 97 MEURförfaller den 1 augusti 2012. Möjlighetenatt erhålla ersättningsfinansiering bedömssom god.Väsentliga händelse efterräkenskapsårets utgångInga väsentliga händelser har inträffat efterräkenskapsårets utgång.moderbolagetModerbolagets verksamhet utgörs huvudsakligenav koncernledning, stödfunktioner förIT, HR- och lönefunktion, finansförvaltningoch juridiska tjänster. Moderbolaget har 44(8) anställda. Ökningen beror på att vissafunktioner, till exempel IT och HR har flyttatstill moderbolaget under verksamhetsåret.Moderbolagets resultat före skatt uppgick till57 miljoner kronor (–8) och likvida medel vidverksamhetsårets slut var 39 miljoner kronor(99), varav 30 i spärrade medel (33).Föreslagen utdelningStyrelsen föreslår att ingen utdelninglämnas.Vinstdisposition (SEK)Till årsstämmans förfogande:Överkursfond 611 848 790Ansamlad vinst 1 406 311 797Årets resultat 64 725 888Summa 2 082 886 475Styrelsen föreslår att vinstenbehandlas på följande sätt:I ny räkning överförs 2 082 886 475Summa 2 082 886 475Koncernens och moderbolagets resultat ochställning i övrigt framgår av efterföljanderesultaträkningar, totalresultat och balansräkningarmed not upplysningar.60 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


finansiella rapporterKoncernens resultaträkningMSEKNot2010-03-01–2011-02-282009-03-01–2010-02-28Nettoomsättning 1, 2, 3 6 546 6 179Övriga rörelseintäkter 151 129SUMMA INTÄKTER 6 697 6 308Rörelsens kostnaderDrivmedel, däck och andra förnödenheter 4 –1 507 –1 371Övriga externa kostnader 4, 5, 6 –1 171 –1 127Personalkostnader 4, 7 –3 408 –3 275Realisationsresultat vid försäljning av anläggningstillgångar –7 –3Avskrivningar/nedskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar 8 –372 –340RÖRELSERESULTAT 1, 2 232 192Resultat från finansnettoRänteintäkter och liknande resultatposter 9 11 10Räntekostnader och liknande resultatposter 10 –184 –81RESULTAT EFTER FINANSNETTO 59 121Skatt 11 - -ÅRETS RESULTAT 59 121Periodens resultat hänförliga till moderbolagets aktieägare 59 121Medeltal aktier före utspädning (tusental) 20 24 928 16 235Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare, före utspädning (SEK) 21 2,37 5,36Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare, efter utspädning (SEK) 21 2,37 5,36Rapport över koncernens totalresultatMSEK2010-03-01–2011-02-282009-03-01–2010-02-28Årets resultat 59 121Övrigt totalresultatValutakursdifferenser på utländska verksamheter –18 –29Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt –18 –29Årets totalresultat 41 92Totalresultat hänförliga till moderbolagets aktieägare 41 92NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 61


finansiella rapporterKoncernens balansräkningMSEK Not 2011-02-28 2010-02-28TillgångarAnläggningstillgångarGoodwill 12 673 687Övriga immateriella anläggningstillgångar 12 9 5Förbättringsutgifter på annans fastighet 13 5 7Inventarier, verktyg och installationer 13 42 42Fordon 13 3 189 2 748Långfristiga fordringar 1 18Uppskjutna skattefordringar 11 7 8Summa anläggningstillgångar 3 926 3 515OmsättningstillgångarVarulager 16 48 40Kundfordringar 17 441 491Övriga kortfristiga fordringar 62 71Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 361 269Spärrade medel 19 110 141Likvida medel 19 225 331Summa omsättningstillgångar 1 247 1 343SUMMA TILLGÅNGAR 1, 2 5 173 4 858EGET KAPITAL OCH SKULDEREget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 20 178 137Långfristiga skulderObligationslån 24 728 859Övriga skulder 24 2 295 2 096Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 22 16 44Övriga avsättningar 23 81 88Summa långfristiga skulder 3 120 3 087Kortfristiga skulderObligationslån 24 85 118Skulder till kreditinstitut 24 438 258Leverantörsskulder 389 389Övriga kortfristiga skulder 25 134 113Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 829 756Summa kortfristiga skulder 1 875 1 634Summa skulder 4 995 4 721SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1, 2 5 173 4 858STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER 2762 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


finansiella rapporterKoncernens förändringar i eget kapitalMSEKAktiekapitalÖvrigttillskjutetkapitalOmräkningsdifferenserBalanseradeförlustmedelSumma egetkapital hänförligttill moderbolagetsaktieägareIngående eget kapital 28 februari 2009 25 2 179 73 –2 394 –117Årets totalresultat - - –29 121 92Transaktioner med ägareInlösen av utställda optionsrätter - –9 - - –9Nyemission 204 614 - - 818Nyemissionskostnader - –8 - - –8Lösen av preferensaktier –5 –505 - - –510Utdelning preferensaktier - - - –129 –129Summa transaktioner med ägare 199 92 - –129 162Utgående eget kapital 28 februari 2010 224 2 271 44 –2 402 137Årets totalresultat - - –18 59 41Utgående eget kapital 28 februari 2011 224 2 271 26 –2 343 178Innehav utan bestämmande inflytande finns ej.NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 63


finansiella rapporterKoncernens kassaflödesanalysMSEKNot2010-03-01–2011-02-282009-03-01–2010-02-28Kassaflöde från den löpande verksamhetenResultat före skatt 59 121Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet– Avskrivningar och nedskrivningar 8 372 340– Realisationsförlust/-vinst vid försäljning av anläggningstillgångar 7 3– Orealiserad valutakursvinst/-förlust –66 –162– Finansiella intäkter 9 –11 –10– Finansiella kostnader 217 218– Förändringar i avsättningar, pensioner etc –17 9– Övriga poster 29 –30Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet 590 489Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalFörändring av varulager –10 –1Förändring av rörelsefordringar –29 36Förändring av rörelseskulder 96 85Summa förändringar i rörelsekapitalet 57 120Erhållna ränteintäker 9 10 11Betald skatt 11 - -Kassaflöde från den löpande verksamheten 657 620Kassaflöde från investeringsverksamhetenFörändring av spärrade medel 19 26 –6Investeringar i byggnader och mark, fordon, inventarier, verktyg och installationerexkl. finansiell leasing 6, 12, 13 –180 –135Försäljning av byggnader och mark, fordon, inventarier, verktyg och installationer 12, 13 16 26Kassaflöde från investeringsverksamheten –138 –115Kassaflöde från finansieringsverksamhetenLösen av preferensaktier 20 - –510Inlösen av optionsrätter 7 - –9Nyemission 20 - 818Nyemissionskostnader - –8Amortering på finansiell leasingskuld 24 –280 –217Amortering av lån 24 –115 –124Lösen av lån 24 - –1 488Upptag av lån 24 - 1 323Betald ränta 10 –215 –228Utdelning 20 - –129Kassaflöde från finansieringsverksamheten –610 –572Årets kassaflöde –91 –67Likvida medel vid årets början 331 417Årets kassaflöde –91 –67Kursdifferens –15 –19Likvida medel vid årets slut 19 225 33164 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


finansiella rapporterModerbolagets resultaträkningarMSEKNot2010-03-01–2011-02-282009-03-01–2010-02-28Övriga rörelseintäkter 133 35SUMMA INTÄKTER 1, 3 133 35RÖRELSENS KOSTNADERÖvriga externa kostnader 4, 5 –64 –15Personalkostnader 4, 7 –49 –29Avskrivningar/nedskrivningar av immateriella ochmateriella anläggningstillgångar 8 –5 -RÖRELSERESULTAT 1, 2 15 –9Ränteintäkter och liknande resultatposter 9 44 8Räntekostnader och liknande resultatposter 10 –2 –7RESULTAT EFTER FINANSNETTO 57 –8Skatt 11 8 14ÅRETS RESULTAT 65 6Rapport över moderbolagets totalresultatMSEK2010-03-01–2011-02-282009-03-01–2010-02-28Årets resultat 65 6Övrigt totalresultatÖvrigt totalresultat för året, netto efter skatt - -Årets totalresultat 65 6NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 65


finansiella rapporterModerbolagets balansräkningMSEK Not 2011-02-28 2010-02-28TILLGÅNGARAnläggningstillgångarAndelar i koncernföretag 14 1 772 1 772Övriga immateriella tillgångar 12 8 -Inventarier, verktyg och installationer 13 10 -Fordringar hos koncernföretag 15 345 290Summa anläggningstillgångar 2 135 2 062OmsättningstillgångarFordringar hos koncernföretag 136 71Övriga kortfristiga fordringar 10 3Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 48 17Spärrade medel 19 30 33Likvida medel 19 9 66Summa omsättningstillgångar 233 190SUMMA TILLGÅNGAR 1 2 368 2 252EGET KAPITAL OCH SKULDEREget kapital 20Aktiekapital 224 224Reservfond - -Summa bundet eget kapital 224 224Fritt eget kapital 20Överkursfond 612 612Balanserat resultat 1 406 1 376Årets resultat 65 6Summa fritt eget kapital 2 083 1 994Summa eget kapital 2 307 2 218Långfristiga skulderAvsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 22 2 1Övriga avsättningar - 1Summa långfristiga skulder 2 2Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 9 24Skulder till koncernföretag 38 1Övriga kortfristiga skulder 1 -Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 11 7Summa kortfristiga skulder 59 32Summa skulder 61 34SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 368 2 252STÄLLDA SÄKERHETER OCH eventualförpliktelser 27Ställda säkerheter 4 015 3 531Eventualförpliktelser - -Summa ställda säkerheter och eventualförpliktelser 4 015 3 53166 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


finansiella rapporterModerbolagets förändringar i eget kapitalMSEKAktiekapitalReservfondÖverkursfondBalanseradevinstmedelÅretsresultatSummaeget kapitalIngående eget kapital 28 februari 2009 25 1 322 507 132 24 2 010Årets totalresultat - - - - 6 6Transaktioner med ägareLösen av preferensaktier –5 - –505 - - –510Inlösen av utställda optionsrätter - - –9 - - –9Nyemission 204 - 614 - - 818Nyemissionskostnader - - –8 - - –8Omklassificering av emissionskostnader - - 13 –13 - -Utdelning preferensaktier - - - –129 - –129Nedsättning av reservfond - –1 322 - 1 322 - -Erhållna koncernbidrag - - - 54 - 54Skatteeffekt på erhållna koncernbidrag - - - –14 - –14Omföring av föregående års resultat - - - 24 –24 -Summa transaktioner med ägare 199 –1 322 105 1 244 –24 202Summa eget kapital 28 februari 2010 224 - 612 1 376 6 2 218Årets totalresultat - - - - 65 65Transaktioner med ägareErhållna koncernbidrag - - - 32 - 32Skatteeffekt på erhållna koncernbidrag - - - –8 - –8Omföring av föregående års resultat - - - 6 –6 -Summa transaktioner med ägare - - - 30 –6 24Summa eget kapital per 28 februari 2011 224 - 612 1 406 65 2 307NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 67


finansiella rapporterModerbolagets kassaflödesanalysMSEKNot2010-03-01–2011-02-282009-03-01–2010-02-28Kassaflöde från den löpande verksamhetenResultat före skatt 57 –8Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet;– Avskrivningar 8 5 -– Finansiella intäkter 9 –44 –8– Orealiserade kursvinster/-förluster 3 6Kassaflöde från den löpande verksamhetenföre förändringar av rörelsekapitalet 21 –10Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalFörändring av rörelsefordringar –81 –125Förändring av rörelseskulder 23 26Summa förändring av rörelsekapital –58 –99Erhållna ränteintäkter - -Kassaflöde från den löpande verksamheten –37 –109Kassaflöde från investeringsverksamhetenFörändring av spärrade medel 19 3 2Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar 12, 13 –23 -Kassaflöde från investeringsverksamheten –20 2Kassaflöde från finansieringsverksamhetenLösen av preferensaktier 20 - –510Lösen av optionsrätter - –9Nyemission 20 - 818Nyemissionskostnader - –8Utdelning 20 - –129Kassaflöde från finansieringsverksamheten - 162Årets kassaflöde –57 55Likvida medel vid årets början 66 11Årets kassaflöde –57 55Likvida medel vid årets slut 19 9 6668 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


finansiella rapporter: NOTERNoterNot 1Företagsinformation och redovisningsprinciperFöretagsinformationBolaget är ett publikt bolag (organisationsnummer556576-4569 med säte i Stockholm) ägt av ett 30-talaktieägare och utgör det övergripande moderbolaget i<strong>Nobina</strong>-koncernen (<strong>Nobina</strong>). Huvudkontorets adressär Armégatan 38, 171 71 Solna.<strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong>s verksamhet består i att genom sinadotterbolag tillhandahålla reguljär kontraktsregleradbusstrafik till trafikhuvudmän i Sverige, Norge,Danmark och Finland. Utöver kontraktsreglerad busstrafikerbjuder <strong>Nobina</strong> även omfattade expressbusstjänsteröver stora delar av Sverige.<strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> är ett holdingbolag vars huvudsakligatillgång utgörs av investeringen i <strong>Nobina</strong> EuropeHolding <strong>AB</strong> (med dotterbolag). Koncernredovisningenhar godkänts för publicering enligt styrelsebeslutden 26 april 2011.Koncernens balans- och resultaträkning ska föreläggaspå årsstämman för fastställelse den 23 maj2011, i Stockholm.Tillämpade regelverkKoncernredovisningen har upprättats i enlighet medInternational Financial Reporting Standards (IFRS)sådana de antagits av EU och med tillämpning av RFR 1”Kompletterande redovisningsregler för koncerner”,tillhörande tolkningar utfärdade av Rådet för finansiellrapportering, samt den svenska årsredovisningslagen.Års redovisningen för moderbolaget är upprättad enligtårsredovisningslagen med tillämpning av RFR 2 ”Redovisningsreglerför juridiska personer”. Moder företagettillämpar samma redovisningsprinciper som koncernenutom i de fall som anges under avsnittet ”Moderföretagetsredovisningsprinciper”.De avvikelser som förekommer föranleds avbegränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS imoderföretaget till följd av Årsredovisningslagen(ÅRL) samt i vissa fall av skatteskäl.Värderingsgrunder vid upprättandeav moderbolagets och koncernensfinansiella rapporterTillgångar och skulder är redovisade till historiskaanskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångaroch skulder, som värderas till verkligt värdeeller upplupet anskaffningsvärde.Transaktioner som ska elimineras vidkonsolideringKoncerninterna fordringar och skulder, intäkter, kostnadereller orealiserade vinster eller förluster som uppkommerfrån koncerninterna transaktioner mellankoncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandeav koncernredovisningen.Transaktioner i utländsk valutaTransaktioner i utländsk valuta omräknas till denfunktionella valutan till den valutakurs som föreliggerpå transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan ide primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sinverksamhet. Monetära tillgångar och skulder iutländsk valuta räknas om till den funktionella valutantill den valutakurs som föreligger på balansdagen.Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarnaredovisas i resultaträkningen.Utländska dotterbolags räkenskaper vars funktionellavaluta är annan än svenska kronor omräknastill balansdagens valutakurs vad gäller balans räkningsposter.Resultaträkningens poster omräknas till åretsmedelkurs.Funktionell valuta och rapporteringsvalutaModerbolagets funktionella valuta är i svenska kronorsom även utgör rapporteringsvalutan för moderbolagetoch för koncernen. Det innebär att de finansiellarapporterna presenteras i svenska kronor. Samtligabelopp, om inte annat anges, är avrundade tillnärmaste miljontal.Bedömningar och uppskattningar i definansiella rapporternaAtt upprätta de finansiella rapporterna i enlighet medIFRS kräver att företagsledningen gör bedömningaroch antaganden som påverkar de belopp med vilkaskulder, tillgångar, ställda panter och ansvarsförbindelsersamt intäkter och kostnader redovisas underrapportperioden.Vissa antaganden om framtiden och vissa uppskattningaroch bedömningar per balansdagen, har särskildbetydelse för värderingen av tillgångarna och skuldernai balansräkningen. Risken för förändringar avbokförda värden under nästföljande år, på grund av attantaganden eller uppskattningar kan behöva ändras,bedöms främst föreligga inom följande områden:Nedskrivning av goodwillNedskrivningsbehov avseende det redovisade värdet pågoodwill prövas årligen och i övrigt närhelst händelserindikerar att redovisat värde för en tillgång inte kan återvinnas.Vid bedömning av kassagenererande en hetersåtervinningsvärde för eventuellt nedskrivningsbehov avgoodwill, har flera antaganden om framtida förhållandenoch uppskattningar gjorts. Prognoser för framtida kassaflödenbaseras på bästa möjliga bedömningar av framtidaintäkter och rörelsekostnader, vilka i sin tur grundas påhistorisk utveckling, allmänna marknadsförutsättningarsamt annan tillgänglig information. Prognoserna är upprättadeutifrån varje operativ enhet och grundar sig pårespektive bolags resultat före avskrivningar. Kassaflödesprognosernanuvärdeberäknas med en skälig diskonteringsräntaför kapital plus en rimlig risk premie vid tidpunktenför värdering, se not 12. Företagsledningenbedömer att rimligt möjliga förändringar i ovanståendevariabler inte skulle ha så stora effekter att de var för sigskulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som ärlägre än det redo visade värdet.Avsättningar för förlustkontraktAvsättningar görs i koncernen avseende förlustkontraktdär de kontrakterade intäkterna inte är tillräckligaför att täcka de direkta och fördelningsbara kostnadernaför att fullgöra kontrakts åtagandet. Fleraantaganden om framtida förhållande och uppskattningarav variabler har gjorts. Se not 23.Övertaliga fordon (bussar)Vid bedömning om nedskrivning ska ske till verkligtvärde för övertaliga fordon, som ej går i trafik, görs ettflertal antaganden om framtida förhållanden, om -placerings alternativ, och uppskattningar om framtidaförsäljningsvärden. Avseende fordon som ledningenbedömt vara övertaliga, har nedskrivning skett tillverkligt värde, se not 13.SkattefordranVid bedömning om värdering ska ske av tidigare ackumuleradeunderskottsavdrag, se not 11, har ledningenbeaktat koncernens framtida intjäningsförmåga, koncernenspåverkan av valutakursförändringar samt koncernensfinansiella ställning. Ledningen för koncernenhar gjort bedömningen att inte aktivera någon del avnuvarande ackumulerade underskotts avdrag.Klassificering av preferensaktierVid upprättande av de finansiella rapporterna krävsäven bedömningar vid emitterat belopp av redovisningsprinciperoch klassificering av poster. Klassificeringav emitterat belopp vid utgivande av preferensaktiersom eget kapital har gjorts utifrån en bedömningav villkoren för dessa mot kriterierna IAS 32, somdefinierar vad som är en skuld respektive eget kapital.Under 2009/10 har samtliga preferensaktier lösts in.Refinansiering<strong>Nobina</strong> Europe <strong>AB</strong>s obligationslån förfaller till återbetalningden 1 augusti 2012. Möjligheten att erhållaersättningsfinansiering bedöms som god då nuvarandeobligationslån till huvudsaklig del innehas av aktieägarnai koncernen moderbolag <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong>.Nya redovisningsprinciperNya och förändrade standarder 2010/11De förändringar som presenteras nedanstående är desom bedöms relevanta för bolaget. De har dock ej haftnågon väsentlig effekt på ekonomisk ställning ellerverksamhetens resultat utan de har främst påverkatuppställningsform och tilläggsupplysningar.• IAS 27 (reviderad): Koncernredovisning och separatafinansiella rapporter (gäller för räkenskapsåret sompåbörjas från den 1 juli 2009). Den reviderade standardenkräver att effekterna av alla transaktioner medinnehav utan bestämmande inflytande ska redovisas ieget kapital om kontrollförhållandena inte kommeratt förändras och transaktionerna inte längre kommeratt leda till goodwill, vinst eller förlust.NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 69


finansiella rapporter: NOTERforts. Not 1• IFRS 3 (reviderad), Rörelseförvärv (gäller för räkenskapsårsom påbörjas från den 1 juli 2009). Denreviderade standarden innebär att förvärvsmetodenäven i fortsättningen ska tillämpas vid rörelseförvärv,men med ett antal väsentliga förändringar. Exempelvisska alla betalningar som sker i syfte att förvärvaen rörelse redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen,och eventuella villkorade betalningar somklassificeras som skulder ska omvärderas via resultaträkningen.Nya standarder och tolkningar somännu inte har trätt i kraftStandarder och tolkningar som ännu inte har trätt ikraft, har inte tillämpats för 2010/11. Följande standarderkan i framtiden påverka bolaget, men väntasvid införandet inte medföra någon effekt på koncernredovisningen.• IFRIC 19 ”Utsläckning av finansiella skulder medegetkapitalinstrument”. Denna standard rör scenarierdär ett företag omförhandlar villkoren för en finansiellskuld med kreditgivare, och kreditgivaren accepteraratt ta emot företagets aktier eller andra egetkapitalinstrumentför att helt eller delvis reglera den finansiellaskulden.• IAS 24 Upplysning av närstående. Tillägg av tidigarestandard, görs till definitionen av närstående företagoch ändrar vissa upplysningskrav för till staten närståendeföretag, associerade bolag och joint ventures.• Ändring av IFRS 7. Ändring av krav på upplysningari samband med överföring av finansiella tillgångar.• IFRS 7, Ändringar avseende överföring av finansiellatillgångar ”Financial Instruments: Disclosures (Ikraftträdandeför räkenskapsår som påbörjas 1 juli 2011eller senare.)• IFRS 9 ”Finansiella instrument”. Denna standard är endel i en fullständig omarbetning av den nuvarandestandarden IAS 39. Standarden innebär en minskningav antalet värderingskategorier för finansiella tillgångaroch innebär att huvudkategorierna redovisas tillanskaffningsvärde (upplupet anskaffningsvärde) respektiveverkligt värde via resultaträkningen. Denna förstadel av standarden kommer att kompletteras medregler om nedskrivningar, säkringsredovisning och värderingav skulder. IFRS 9 måste tillämpas för räkenskapsårsom påbörjas den 1 januari 2013 eller senare.Standarden är ännu ej antagen av EU.KoncernredovisningKoncernredovisningen omfattar samtliga bolagdär <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> direkt eller indirekt innehar mer än50 procent av rösterna eller på annat sätt har detbestämmande inflytandet.Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden.Detta innebär att förvärvade dotterföretagstillgångar och skulder, redovisas till verkliga värdenenligt en förvärvsanalys, upprättad per förvärvs dagen.Överstiger anskaffningsvärdet för aktier i dotterföretagoch eventuellt innehav utan bestämmande influtande(minoritetsintresse) det verkliga värdet av företagetsidentifierbara nettotillgångar enligt förvärvsanalysen,utgörs skillnaden av koncernmässig goodwill, vilkennedskrivningsprövas enligt ”Impairment test”. Förvarje förvärv väljs om innehav utan bestämmandeinflytande ska värderas till verkligt värde eller till denproportionella andelen av den förvärvade rörelsensnettotillgångar. Alla förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs.Endast resultat uppkomna efter förvärvstidpunkteningår i koncernens eget kapital. Resultat frånföretag som förvärvats under året inkluderas i koncernensredovisning från och med förvärvstidpunkten.Företag som avyttras under året ingår i koncernensresultaträkning med intäkter och kostnader för periodenfram till avyttringstidpunkten.Segmentsrapportering<strong>Nobina</strong> bedriver regional respektive interregionaltrafik mellan utvalda städer (Expresstrafik).Regional trafik drivs i stora delar av Sverige samt istorstadsområden i Finland, Danmark och Norge.Den största delen av intäkterna kommer från kontraktmed trafikhuvudmän som representerar de olikalänen. I nästan samtliga fall erhåller trafikhuvudmännenbiljett intäkterna och kontrakts bolagen fåren fast ersättning som betalning för de kontrakteradetjänsterna.Interregional trafik bedrivs av Swebus Express(Swebus) som trafikerar vissa bestämda sträckor överhela Sverige. Intäkter erhålls från biljettförsäljning tillpassagerarna.Vissa av bolagen bedriver också beställningstrafik,främst genom att använda fordon och personal undertid då dessa inte är uppbundna av de ordinarie trafikuppdragen.Koncernens verksamhet styrs och rapporteras perrörelsegren, se not 2. Redovisningsprinciperna för derapporterande segmenten är desamma som de somanvänds i koncernredovisningen. <strong>Nobina</strong> utvärderarverksamheten i respektive rörelsegren baserat pårörelse resultatet för varje rapporterande rörelsegrenoch redovisar normalt sett försäljning och överföringarmellan rörelsegrenarna som om de vore till tredje part,det vill säga värderade till marknadspris.Koncerngemensamma funktionerKostnader för koncerngemensamma stödfunktionersåsom IT, systemförvaltning och juridiktjänster etc, fördelastill rörelsegrenar och länder efter utnyttjandegrad.Allmänna administrationskostnader, kostnader förhuvudkontor och andra kostnader som uppkommit påcentral nivå och som är hänförliga till hela företaget,ingår ej i rörelsegrenarnas resultat. De operativa tillgångarsom ingår i respektive rörelsegren innefattar allarörelsetillgångar som används i verksamheterna, huvudsakligenimmateriella tillgångar, materiella tillgångar,varulager och kundfordringar. Merparten av tillgångarnaär direkt hänförliga till respektive rörelsegren. Deoperativa skulder som ingår i respektive rörelse greninnefattar alla rörelseskulder som används, upplupnakostnader och förutbetalda intäkter. Merparten av skuldernaär direkt hänförliga till respektive rörelsegren.Beräknad uppskjuten skatt, externa och interna lån,ingår ej i verksamheternas sysselsatta kapital.IntäktsredovisningDen största delen av <strong>Nobina</strong>s intäkter hänförs tilltrafikhuvudmannaavtal som löper på fem till åtta år,med option till förlägning. Trafik huvudmannaavtalenär i allmänhet konstruerade så att <strong>Nobina</strong> erhåller enfast avgift i gengäld för utförda tjänster. Biljettintäkternasom erhålls tillfaller inte <strong>Nobina</strong> utan vidarebefordrastill trafik huvudmännen. De flesta trafikhuvudmannaavtalen är så kallade brutto avtal, därersättningen är helt baserad på antalet kilometrar ellertimmar som körs och är helt oberoende av antalet passagerare.Enligt vissa kontrakt erhåller <strong>Nobina</strong> ersättningarutifrån utförda tjänster, medan andra kontraktinnebär att <strong>Nobina</strong> erhåller ersättningar i förskott.Oavsett betalningsströmmarna i kontraktets driftredovisar <strong>Nobina</strong> intäkterna i huvudsak när tjänsternautförs. Ersättningarnas storlek är ofta knutna till vissakostnads index för att kompensera trafikföretagen förkostnads ökningar under kontraktens löptid. Ersättningarnajusteras under kontraktstiden utifrån förändringari dessa index. <strong>Nobina</strong> justerar sina intäkterunder kontraktsperioden enligt de överenskomnaindexjusteringarna. Vissa av <strong>Nobina</strong>s trafik huvudmannaavtalär konstruerade så att hela eller delar aversättningarna är baserade på antalet passagerare, såkallade incitamentsavtal. Intäkterna för dessa kontraktredovisas på den dagen passageraren reser med <strong>Nobina</strong>.Intäkter från den interregionala trafiken hänförstill biljett intäkter från passagerarna. För den interregionalatrafiken redovisas intäkten den dagen passagerarenreser med <strong>Nobina</strong>.Intäkterna innehåller också intäkter för hyror,försäljning av drivmedel och underhållstjänster.Intäkterna från dessa aktiviteter redovisas när varornalevereras och tjänsterna utförs eller, i de fall intäktererhålls genom operationell leasing, fördelas de jämntöver leasingperioden.Samtliga intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt.KostnaderKoncernens rörelsekostnader avser huvudsakligenpersonalkostnader, vilket inkluderar löner, socialakostnader, pensioner, kostnader för bussförare, samtdriv medel, däck och leasingkostnader.LeasingLeasing klassificeras i koncernredovisningen antingensom finansiell leasing eller operationell leasing. Vidfinansiell leasing överförs de huvudsakliga ekonomiskariskerna och fördelarna till leasingtagaren. Om dettainte är fallet betraktas avtalet som operationell leasing.Finansiell leasing redovisas som anläggningstillgång ibalansräkningen och motsvarande leasingåtaganderedovisas som skuld. Tillgången och skulden vid leasingavtaletsingång beräknas som det lägsta av verkligt värdeoch nuvärdet av framtida leasingbetalningar. Tillgångarenligt finansiella leasingavtal skrivs av över beräknadnyttjandetid enligt samma grunder som för liknandeanläggningsgrupper. Nyttjandeperioderna följer inteleasingavtalens betalningstider, då bolaget anser sig hanytta av det leasade fordonet längre än det finansiellaåtagandet. Betalningen av leasingavgifterna delas upp ifinansiella kostnader och amortering av skulden på ettsådant sätt att en genomsnittlig räntesats uppnås på denredovisade skulden. I resultaträkningen redovisasleasing kostnaderna som avskrivningar och räntekostnader.Vid operationell leasing redovisas inga tillgångareller skulder i balansräkningen. I resultaträkningenredovisas leasingkostnaderna över kontraktets löptid.AvskrivningarAvskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångarbaseras på historiska anskaffningsvärdenoch bedömda nyttjandeperioder för olika70 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


finansiella rapporter: NOTERGoodwillGoodwill värderas efter det första redovisningstill fället,till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumuleradenedskrivningar. Goodwill skrivs inte av.Goodwill testas årligen och oftare om det finns indikationerpå värdenedgång. Denna prövning baseras pådefinierade kassagenererade enheter, som sammanfallermed de affärsområden som används i segmentsforts.Not 1grupper av anläggningstillgångar. Avskrivning skerlinjärt över nyttjandeperioden till ett bedömt restvärde.Avseende Under året anskaffade tillgångar beräknasavskrivningarna från anskaffnings tidpunkten.Aktuella nyttjandeperioderÖvrigaimmateriellatillgångarmax 3 årDatorer3 årKontorsmaskineroch möbler5 årFordon Standardbussar, 14 årLångväga bussar,10 årSpecialbussar, enligtindividuell värderingOmbyggnad ihyrda lokaler5 år, dockmaximaltkontraktstidenslängdFinansiella intäkter och kostnaderFinansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkterpå bankmedel och fordringar, räntekostnaderpå lån, räntekostnader på finansiellt leasade fordonsamt realiserade och orealiserade vinster och förlusterhänförliga till finansieringen. Ränteintäkter och räntekostnaderresultatförs i den period de uppstår.SkatterKoncernens skatter utgörs av aktuell skatt samt uppskjutenskatt. Aktuell skatt beräknas på det skattepliktigaresultatet för året. Uppskjuten skatt beräknas utifråntemporära skillnader mellan redovisade värdenoch skattemässiga värden på tillgångar och skuldersamt skatt på koncernens skattemässiga underskott.Uppskjuten skatt beräknas enligt gällande skattesatsför respektive land. Uppskjuten skattefordran redovisasendast i den utsträckning det är sannolikt att dennakan utnyttjas mot framtida beskattningsbara vinster.Skattelagstiftningen i Sverige och Finland medgeravsättning till särskilda reserver och fonder, vilka utgörtemporära skillnader. Härigenom kan företagen inomvissa gränser disponera och kvarhålla redovisade vinsteri rörelsen utan att de omedelbart beskattas. Deobeskattade reserverna blir föremål för beskattningförst då de upplöses. Under de år då verksamheten gårmed förlust kan dock de obeskattade reserverna tas ianspråk för att täcka förlusten utan att någon beskattningblir aktuell. I koncernens balansräkning redo visasde enskilda bolagens obeskattade reserver upp deladepå eget kapital och uppskjuten skatteskuld. I resultaträkningenredovisas som uppskjuten skatt bland annatden skatt som är hänförlig till årets förändring av obeskattadereserver.redo visningen. Återvinningsbart belopp fastställs baseratpå beräkningar av nyttjandevärde. Återvinningsvärdetär det högsta av nyttjandevärdet och nettoförsäljningsvärdet.Beräkningarna utgår från en internbedömning av de närmaste fem åren med en tillväxttaktpå noll procent. Förväntande framtida kassaflödenenligt dessa bedömningar utgör grunden förberäkningen. Härvid har rörelsekapitalförändringaroch investeringsbehov beaktats.Övriga immateriella och materiellaanläggningstillgångarÖvriga immateriella och materiella anläggningstillångarredovisas till anskaffningsvärde med avdragför avskrivningar och eventuella nedskrivningar.Anskaffningsvärdet utgörs av inköpspriset samt kostnadersom är direkt hänförbara till tillgången för attfå den på plats och i skick för att kunna nyttjas. Fråninköpspriset dras eventuella rabatter och bonus avfrån anskaffningsvärdet.En materiell tillgång redovisas som tillgång näranskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sättoch det på basis av tillgänglig information är sannoliktatt den framtida ekonomiska nyttan som är förknippadmed innehavet kommer till företagets del. Tidpunktennär en materiell anläggningstillgång redo visas är vidleverantstidpunkten, angiven på fakturan eller följesedel.Bokförda värden på anläggningstillgångar prövaslöpande för att fastställa eventuella nedskriv nings -behov. Om det vid bokslutstidpunkten föreligger enindikation på att en anläggningstillgång minskat ivärde sker en beräkning av tillgångens nettoförsäljningsvärdeoch nyttjandevärde. Nettoförsäljningsvärdetutgörs av det pris som beräknas kunna uppnås vidförsäljning av tillgången med avdrag för försäljningskostnader.Nedskrivningsbehov anses föreligga för anläggningstillgångarom nuvärdet av framtida kassaflödetfrån dessa tillgångar understiger deras bokförda värde.Nedskrivningbeloppet utgörs av skillnaden mellan dethögsta av nyttjandevärdet eller nettoförsäljningsvärdetoch bokfört värde. För anläggningstillgångar som skallavyttras beräknas eventuellt nedskrivningsbelopp somskillnaden mellan beräknad försäljningsintäkt medavdrag för därmed sammanhängande kostnader ochtillgångens bokförda värde.VarulagerVarulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdetenligt först in/först ut metoden respektive verkligt värde.Erforderliga reserveringar sker för inkurans dels genomindividuell värdering, dels genom kollektiv värdering.Finansiella tillgångar och skulder ochandra finansiella instrumentFinansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärdemotsvarande instrumentets verkliga värdemed tillägg för transaktionskostnader för alla finansiellainstrument förutom de som tillhör kategorinfinansiella tillgångar som redovisas till verkligt värdevia resultaträkningen. Redovisning sker därefter beroendeav hur de har klassificerats enligt nedan.En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp ibalansräkningen när bolaget blir part till instrumentetsavtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp ibalansräkningen när faktura har skickats. Skuld tasupp när motparten har presterat och avtalsenligskyldighet föreligger att betala, även om faktura ännuinte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när fakturamottagits.En finansiell tillgång tas bort från balansräkningennär rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolagetförlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller fördel av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bortfrån balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörseller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del aven finansiell skuld.Vid varje rapporttillfälle utvärderas om det finnsobjektiva indikationer på att en finansiell tillgång ellergrupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.Finansiella tillgångar och skulder värderade tillverkligt värde via resultaträkningenTillgångar och skulder i denna kategori består avderivat som löpande värderas till verkligt värde medvärdeförändringar redovisade i resultaträkningen.Koncernen har inte tillämpat någon säkringsredovisningför verksamhetsåren 2010/11 och 2009/10.Lånefordringar och kundfordringarFordringar redovisas till det belopp som förväntasinflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömtsindividuellt. Då fordrans förväntade löptid är kort,redovisas värdet till nominellt belopp utan diskontering.Nedskrivningar av fordringar redo visas i rörelsenskostnader.Spärrade bankmedelSpärrade bankmedel består av deposition för bankgarantieroch leasingkontrakt. Bankgarantier harbland annat utställts som säkerhet för <strong>Nobina</strong>Europe <strong>AB</strong>s pensionsskuld, <strong>Nobina</strong> Norge ASsåtagande avseende trafikkontrakt i Oslo, <strong>Nobina</strong>Sverige <strong>AB</strong> och Swebus Express <strong>AB</strong>s åtagandenunder resegarantilagen samt <strong>Nobina</strong> Sverige <strong>AB</strong>såtagande gällande elinköp. <strong>Nobina</strong> Sverige <strong>AB</strong> och<strong>Nobina</strong> Danmark har deponerat medel för upptagandenav leasingkontrakt för bussar.Likvida medelLikvida medel består av kassamedel samt omedelbarttillgängliga tillgodohavanden hos banker.Andra finansiella skulderSkulder klassificeras som andra finansiella skulder vilketinnebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efteravdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunktenvärderas skulderna till upplupet anskaffningsvärdeenligt effektivräntemetoden. Leverantörsskulderklassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulderhar kort förväntad löptid och värderasutan diskontering till nominellt belopp.Nedskrivning av finansiella tillgångarEventuell nedskrivningsbehov på finansiella tillgångartillhörande kategorierna som hålls till förfall och lånefordringaroch kundfordringar vilka redovisas till upplupetanskaffningsvärde, beräknas som nuvärdet avframtida kassaflöden diskonterade med den effektivaränta som gällde då tillgången redovisades förstagången. Tillgångar med en kortare löptid än ett årdiskonteras inte.NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 71


finansiella rapporter: NOTERforts. Not 1Nedskrivningar av investeringar som hålls till förfalloch lånefordringar och kundfordringar som redovisastill upplupet anskaffningsvärde återförs om en senareökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänförastill en händelse som inträffat efter det att nedskrivningengjordes.AvsättningarEn avsättning redovisas i balansräkningen när koncernenhar en befintlig legal eller informell förpliktelsesom en följd av en inträffad händelse, och där det ärtroligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommeratt krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitliguppskattning av beloppet kan göras. Där effektenav tidpunkten för betalning är väsentlig, beräknasavsättningar genom diskontering av det förväntadeframtida kassaflödet till en räntesats före skatt somåterspeglar aktuella marknadsbedömningar avpengars värde.Ersättningar vid uppsägningEn avsättning redovisas om företaget är bevisligen förpliktatatt avsluta en anställning, före den normala tidpunkten.I de fall företaget säger upp personal upprättasen detaljerad plan som minst innehåller arbetsplatsoch ersättningar för varje person och tiden för planensgenomförande.FörlustkontraktEn stor andel av intäkterna hänförs till kontrakt medtrafikhuvudmän där kontrakten löper mellan fem ochåtta år. Kontraktsvillkoren stipulerar vanligen attintäkterna ska räknas upp enligt fastställda index,antingen konsumentprisindex eller olika producentprisindex.På grund av förändrade förhållanden ochberoende på att kostnaderna ökar mer än intäkternakan kontrakten bli förlustkontrakt, vilket de är när deåterstående kontrakterade intäkterna inte är tillräckligaför att täcka kostnaderna hänförliga till kontraktenför att fullgöra kontraktsåtagandet. En avsättning förframtida förluster görs då i den period ledningen identifieratkontraktet som ett förlustkontrakt. Förlustenberäknas genom att inkludera direkta och indirektakostnader hänförliga till kontraktet inkluderat avskrivningarpå bussar som utnyttjas för att fullgöra åtagandet.Avsättningen görs på trafikhuvudmannanivå i defall det finns en naturlig koppling mellan de olika kontrakten.I ett anbudsförfarande kan anbud läggas påflera kontakt, där vissa är lönsamma och andra förlustbringandemen affären som sådan ger ett överskott.Åtagande mot tredje partAvsättning sker för skador inträffade på eget fordon,som ej uppfyller trafiksäkerhetskrav eller kontraktskrav,samt mot tredje part. Avsättningen ska täckaframtida åtaganden mot tredje part.MiljöåtagandenAvsättning sker för inträffade och beräknade miljöåtagandenpå förhyrd mark och markanläggning somnyttjats eller nyttjas inom verksamheten.PensionerI koncernen finns både avgiftsbestämda och förmånsbestämdapensionsplaner. Pensionskulderna avser förmånsbestämdapensioner, beräknas årligen i koncernenenligt IAS 19 med hjälp av en oberoende aktuarie.I avgiftsbestämda pensionsplaner betalar <strong>Nobina</strong> enfastställd avgift enligt plan och har inga förpliktelseratt betala ytterligare avgifter efter avslutad anställning.I förmånsbestämda pensionsplaner för <strong>Nobina</strong> NorgeAS och <strong>Nobina</strong> Europe <strong>AB</strong>, utgår ersättning till föredetta anställda baserat på lön vid pensioneringen ochantal tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästaersättningarna utbetalas.Huvuddelen av den svenska verksamhetens pensionsåtagandenomfattas av en förmånsbestämd pensionsplansom omfattar flera arbetsgivare. Planen ärförsäkrad i det ömsesidiga försäkringsbolaget Alecta.Tillgång till tillräcklig information som gör det möjligtatt redovisa koncernens proportionella andel av denförmånsbestämda förpliktelsen och av de förvaltningstillgångaroch kostnader som är förbundna med planensaknas. Därför redovisas planen som en avgiftsbestämdplan vilket innebär att erlagda premier redovisassom en kostnad. I den svenska verksamhetenfinns även en förmånsbestämd pensionsplan som ärfonderad.Koncernens förpliktelser avseende övriga förmånsbestämdapensionsplaner beräknas separat för varjeplan enligt den så kallade Projected Unit CreditMethod. Den innebär att förpliktelsen beräknas somnuvärdet av de beräknade framtida pensionsutbetalningarna.Den på så sätt beräknade förpliktelsen jämförsmed verkligt värde på förvaltningstillgångar somtryggar utfästelsen. Skillnadsbeloppet redovisas somskuld/tillgång med beaktande av periodisering avaktuariella vinster och förluster. Beräkningen av deframtida utbetalningarna baseras på aktuariellaantaganden om bland annat livslängd, framtida lönehöjningar,personalomsättning och andra faktorer somhar betydelse för valet av diskonteringsränta.Ändringar i och avvikelser från de aktuariellaantagandena leder normalt till aktuariella vinster ellerförluster. Aktuariella vinster och förluster redovisasinte så länge de ackumulerade vinsterna eller förlusternaunderstiger 10 procent av de högsta av förpliktelsernasnuvärde eller förvaltningstillgångarnas värde.Om den ackumulerade vinsten eller förlusten överstigernämnda gränsvärden periodiseras överskjutandevinst eller förlust över kvarvarande förväntad genomsnittligaåterstående anställningstid för de medarbetaresom omfattas av planerna.När beräkningen leder till en tillgång för koncernenbegränsas det redovisade värdet på tillgången till nettoav oredovisade aktuariella förluster och oredovisadekostnader för tjänstgöring under tidigare perioder ochnuvärdet av framtida åter betalningar från planen ellerminskade framtida inbetalningar till planen.Optioner avssende aktier i <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong>Erhållen optionspremie redovisas mot eget kapital.Vid återköp av en utställd option redovisas erlagdersättning mot eget kapital.Vinst per aktieVinst per aktie före utspädning räknas fram genomatt dela årets resultat justerat för i förekommande fallutdelning på preferensaktier med genomsnittligt antalstamaktier.KassaflödeKassaflödesanalysen har upprättats med utgångspunktfrån resultaträkningen och övriga förändringar mellaningående och utgående balanser i balansräkningarnamed hänsyn tagen till omräkningsdifferenser. Kassaflödetupprättas enligt indirekt metod. Det redovisadekassaflödet omfattar transaktioner som medför inellerutbetalningar. Likvida medel i kassaflödesanalyseninnefattar såväl handkassor, förarkassorsom bankmedel.Moderbolagets redovisningsprinciperDe finansiella rapporterna för moderbolaget <strong>Nobina</strong><strong>AB</strong> har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen,övrig svensk lagstiftning samt rekommendationenRFR 2 ”Redovisning för juridiska personer”.De avvikelser som förekommer mellan moderbolagetoch koncernens principer föranleds av begränsningari möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolagettill följd av Årsredovisningslagen samt av vissa fallskatteskäl.Koncernbidrag för juridiska personerFöretaget redovisar koncernbidrag i enlighet medUFR 2. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomiskinnebörd, vilket innebär att koncernbidrag som lämnatsi syfte att minimera koncernens totala skatt redovisasdirekt mot balanserade vinstmedel efter avdragför dess aktuella skatteeffekt.72 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


finansiella rapporter: NOTERNot 2SegmentredovisningINTÄKTER PER SEGMENTMSEK2010-03-01–2011-02-282009-03-01–2010-02-28<strong>Nobina</strong> Sverige 4 459 4 227<strong>Nobina</strong> Danmark 323 192<strong>Nobina</strong> Norge 783 733<strong>Nobina</strong> Finland 756 801Eliminering av försäljning till Interregional trafik –54 –56Summa Regional trafik 6 267 5 897Swebus 430 412Eliminering av försäljning till Regional trafik - –1Summa Interregional trafik 430 411Summa intäkter 6 697 6 308SKULDER PER SEGMENTMSEK 2011-02-28 2010-02-28<strong>Nobina</strong> Sverige 2 781 2 408<strong>Nobina</strong> Danmark 147 39<strong>Nobina</strong> Norge 501 545<strong>Nobina</strong> Finland 441 444Summa Regional trafik 3 870 3 436Swebus 190 125Summa Interregional trafik 190 125Summa bussverksamheten 4 060 3 561Centrala funktioner samt övriga poster 935 1 160Summa skulder 4 995 4721RÖRELSEresultat PER SEGMENTMSEK2010-03-01–2011-02-282009-03-01–2010-02-28<strong>Nobina</strong> Sverige 242 205<strong>Nobina</strong> Danmark –53 –30<strong>Nobina</strong> Norge 21 21<strong>Nobina</strong> Finland 7 7Summa Regional trafik 217 203Swebus 40 42Summa Interregional trafik 40 42Summa bussverksamheten 257 245Centrala funktioner samt övriga poster –25 –53Summa rörelseresultat 232 192TILLGÅNGAR PER SEGMENTMSEK 2011-02-28 2010-02-28<strong>Nobina</strong> Sverige 3 109 2 739<strong>Nobina</strong> Danmark 147 64<strong>Nobina</strong> Norge 912 1 048<strong>Nobina</strong> Finland 491 527Summa Regional trafik 4 659 4 378Swebus 216 161Summa Interregional trafik 216 161Summa bussverksamheten 4 875 4 539Centrala funktioner samt övriga poster 298 319Summa tillgångar 5 173 4 858Investeringar i materiella och finansiellatillgångar per SEGMENTMSEK2010-03-01–2011-02-282009-03-01–2010-02-28<strong>Nobina</strong> Sverige 649 658<strong>Nobina</strong> Danmark 100 12<strong>Nobina</strong> Norge 32 308<strong>Nobina</strong> Finland 75 114Summa Regional trafik 856 1 092Swebus 38 1Summa Interregional trafik 38 1Summa bussverksamheten 894 1 093Centrala funktioner samt övriga poster 17 13Summa investeringar 911 1 106Av investeringar i materiella och finansiella tillgångar, avser 731 (971) MSEKfinansiella leasar, som inte påverkar segmentområdenas likviditet.Avskrivningar/nedskrivningar per SEGMENTMSEK2010-03-01–2011-02-282009-03-01–2010-02-28<strong>Nobina</strong> Sverige 231 241<strong>Nobina</strong> Danmark 10 1<strong>Nobina</strong> Norge 58 45<strong>Nobina</strong> Finland 42 43Summa Regional trafik 341 330Swebus 21 2Summa Interregional trafik 21 2Summa bussverksamheten 362 332Centrala funktioner samt övriga poster 10 8Summa avskrivningar/nedskrivningar 372 340För upplysning om finansiella leasingtillgångar och skulder samt operationella leasingavtal, se not 6. För upplysning om goodwill, se not 12.NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 73


finansiella rapporter: NOTERNot 3NettoomsättningNettoomsättningen inkluderar övriga rörelseintäkter, som främst innefattar intäkter från uthyrning, försäljning av bränsle och diesel samt intäkter från verkstadstjänster tillexterna kunder. Försäljning till en större kund i segmentet <strong>Nobina</strong> Sverige representerar 23% (24) av koncernens omsättning.Fördelning av intäkter, MSEK2010-03-01–2011-02-28Koncernen2009-03-01–2010-02-282010-03-01–2011-02-28Moderbolaget2009-03-01–2010-02-28Intäkter Regional och Interregional trafik 6 530 6 163 - -Uthyrning, verkstadstjänster och dieselförsäljning 16 16 - -Övriga intäkter 151 129 - -Försäljning till koncernföretag - - 133 35Summa intäkter 6 697 6 308 133 35Not 4Rörelsens kostnaderMSEK2010-03-01–2011-02-28Koncernen2009-03-01–2010-02-282010-03-01–2011-02-28Moderbolaget2009-03-01–2010-02-28Drivmedel 993 882 - -Däck och andra förnödenheter 514 489 - -Summa drivmedel, däck och andra förnödenheter 1 507 1 371 - -Leasingkostnader 266 266 - -Övriga externa kostnader 905 861 64 15Summa övriga kostnader 1 171 1 127 64 15Lönekostnader 2 629 2 511 32 18Arbetsgivaravgifter 602 592 10 9Pensionskostnader 177 172 7 2Summa personalkostnader 3 408 3 275 49 29Inköp från koncernföretagI koncernens rörelsekostnader ingår inköp från andra bolag inom den koncern där <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> ingår om 0 (0) MSEK. I moderbolagets rörelsekostnader ingår inköp frånkoncernbolag om 30 (4) MSEK.Not 5Arvoden och kostnadsersättning för revisionArvode och kostnadsersättning för revision, KSEKErnst & Young2010-03-01–2011-02-28Koncernen2009-03-01–2010-02-282010-03-01–2011-02-28Moderbolaget2009-03-01–2010-02-28Revisionsuppdrag 3 618 4 605 372 1 756Revisionsnära tjänster utöver revisionsuppdrag 1 295 449 776 295Skatterådgivning 39 - - -Övriga tjänster - - - -Summa 4 952 5 054 1 148 2 05174 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


finansiella rapporter: NOTERNot 6LeasingFinansiella leasingavtal, fordonFinansiella leasingtillgångarMSEKAnskaffningsvärde2010-03-01–2011-02-28Koncernen2009-03-01–2010-02-28Ingående balans 2 841 1 951Årets nyteckning 731 971Årets försäljning –17 –14Kursdifferens –70 –67Utgående anskaffningsvärde 3 485 2 841Ackumulerade avskrivningarIngående ackumulerade avskrivningar –437 –256Årets avskrivningar –243 –193Årets försäljning 15 6Kursdifferens 9 6Utgående ackumulerade avskrivningar –656 –437Planenligt restvärde 2 829 2 404Koncernen har under året ingått finansiella leasingkontrakt värda 731 (971) MSEK,via dotterbolaget <strong>Nobina</strong> Fleet <strong>AB</strong>. Tillgångar som innehas som finansiella leasingkontraktskrivs av enligt samma avskrivningsregler som ägda tillgångar. Grunden förhur bolagets avgifter fastställs baseras på leasingskontraktens villkor. Leasingkostnadernabaseras normalt på antingen en rak amortering eller en annuitetsbetalningmed variabel amortering över tiden. Andelen rak amortering uppgår till cirka 50%.<strong>Nobina</strong>-koncernens standardkontrakt har en löptid över 10 år till 10% restvärde.Räntekostnaden beräknas som kontraktsräntan på vid varje tillfälle utestående skuld.Kontraktsräntan utgörs normalt av en rörlig räntebas till exempel STIBOR, medtillägg av en fast marginal. <strong>Nobina</strong>-koncernen ansvarar för kvarstående restvärdetvid avtalens slut. Någon väsentlig vidareuthyrning av leasade bussar har ej skettunder verksamhetsåret.Finansiella leasingtillgångarper segmentMSEK2010-03-01–2011-02-282009-03-01–2010-02-28<strong>Nobina</strong> Sverige 1 885 1 601<strong>Nobina</strong> Danmark 81 2<strong>Nobina</strong> Norge 408 412<strong>Nobina</strong> Finland 310 265Summa Regional trafik 2 684 2 280Swebus 145 124Summa Interregional trafik 145 124Summa Finansiella leasingtillgångar 2 829 2 404Finansiella leasingskulder per segmentMSEK2010-03-01–2011-02-282009-03-01–2010-02-28<strong>Nobina</strong> Sverige 1 827 1 569<strong>Nobina</strong> Danmark 80 2<strong>Nobina</strong> Norge 396 409<strong>Nobina</strong> Finland 291 255Summa Regional trafik 2 594 2 235Swebus 139 119Summa Interregional trafik 139 119Summa Finansiella leasingskulder 2 733 2 354Finansiella leasingkostnaderper segmentMSEK2010-03-01–2011-02-282009-03-01–2010-02-28<strong>Nobina</strong> Sverige 241 190<strong>Nobina</strong> Danmark 10 -<strong>Nobina</strong> Norge 68 45<strong>Nobina</strong> Finland 40 36Summa Regional trafik 359 271Swebus 25 18Summa Interregional trafik 25 18Summa Finansiella leasingskostnader 384 289Avskrivning av finansiella leasingtillgångarper segmentMSEK2010-03-01–2011-02-282009-03-01–2010-02-28<strong>Nobina</strong> Sverige 157 133<strong>Nobina</strong> Danmark 6 -<strong>Nobina</strong> Norge 35 27<strong>Nobina</strong> Finland 26 21Summa Regional trafik 224 181Swebus 19 12Summa Interregional trafik 19 12Summa avskrivning av aktiveradeleasingkontrakt per segment 243 193Räntekostnader för finansiellaleasingskulder per segmentMSEK2010-03-01–2011-02-282009-03-01–2010-02-28<strong>Nobina</strong> Sverige 55 47<strong>Nobina</strong> Danmark 3 -<strong>Nobina</strong> Norge 24 16<strong>Nobina</strong> Finland 7 6Summa Regional trafik 89 69Swebus 5 3Summa Interregional trafik 5 3Summa Räntekostnader för finansiellaleasingkontrakt per segment 94 72Fördelning av framtida minimileaseavgifter avseende finansiella leasingsavtal och dess nuvärde fördelat på förfallotidFörväntat förfall 2011-03-01 och framåt Q1 Q2 Q3 Q4 2012/13 2013/14 2014/15 Senare SummaFramtida minimileaseavgifter 113 111 115 111 544 496 414 1 292 3 196Nuvärde av framtida minimileaseavgifter 111 109 112 106 503 438 351 1 003 2 733Fördelning av framtida minimileaseavgifter avseende finansiella leasingsavtal och dess nuvärde fördelat på förfallotidFörväntat förfall 2010-03-01 och framåt Q1 Q2 Q3 Q4 2011/12 2012/13 2013/14 Senare SummaFramtida minimileaseavgifter 85 92 100 105 430 530 479 1 083 2 904Nuvärde av framtida minimileaseavgifter 85 91 97 101 401 466 403 710 2 354* Omräkning har skett av historiska uppgifter avseende restvärde, leasingperioder och övriga avtalsvillkor, för att få jämförelse mellan perioderna.NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 75


finansiella rapporter: NOTERforts. Not 6framtida minimileaseavgifter avseendefinansiella leasingskulder ochdess nuvärdeMSEK2010-03-01–2011-02-282009-03-01–2010-02-28Totala framtida minimileaseavgifter 3 196 2 904Avgår räntebelastning –463 –550Nuvärde av framtida minimileaseavgifter 2 733 2 354OPERATIONELLA LEASINGAVTAL, FORDONMSEK2010-03-01–2011-02-282009-03-01–2010-02-28Årets operationella leasingavgifter 266 266Antal operationella leasingavtal 1 494 1 529framtida minimileaseavgifter avseendeicke uppsägningsbara operationellaLEASINGAVTALTotala framtida minimileaseavgifter 1 116 1 384Avgår räntebelastning –134 –165Nuvärde av framtida minimileaseavgifter 982 1 219Grunden för hur variabla avgifter fastställs baseras på leasingkontraktens villkor.Leasingkostnaderna baseras på normalt antingen en rak amortering eller en annuitetsbetalningmed variabel amortering över tiden. Andelen kontrak med annuitetsbetalningaruppgår till cirka 95% av de operationella kontrakten. Löptiderna i deoperationella kontrakten är uppdelade i trancher, där den första vanligtvis är på femår med restvärde på cirka 40% och därefter förlängningar på upp till sju år och nertill 0% i restvärde. Räntekostnaden beräknas som kontrakträntan på vid varje tillfälleutestående skuld. Kontraktsräntan utgörs normalt av den rölig räntebas till exempelSTIBOR eller EURIBOR, med tillägg av en fast marginal. Vid kontraktens utgångåterlämnas bussarna till leasegivaren. Leasegivaren ansvarar för restvärdet. Någonväsentliga vidareuthyrning av leasade bussar har ej skett under verksamhetsåret.Operationella leasingkostnaderper segmentMSEK2010-03-01–2011-02-282009-03-01–2010-02-28<strong>Nobina</strong> Sverige 210 212<strong>Nobina</strong> Danmark 31 18<strong>Nobina</strong> Norge 8 13<strong>Nobina</strong> Finland 14 15Summa Regional trafik 263 258Swebus 3 8Summa Interregional trafik 3 8Summa operationella leasingskostnaderper segment 266 266Nominellt värde av framtidaminimileaseavgifter per segmentMSEK<strong>Nobina</strong> Sverige 964 1 176<strong>Nobina</strong> Danmark 72 103<strong>Nobina</strong> Norge 18 26<strong>Nobina</strong> Finland 58 74Summa Regional trafik 1 112 1 379Swebus 4 5Summa Interregional trafik 4 5Summa Nominellt värde av framtidaminimileaseavgifter per segment 1 116 1 384Nuvärde av framtida minimileasingavgifteravseende operationellaleasingavtal per segmentMSEK<strong>Nobina</strong> Sverige 839 1 029<strong>Nobina</strong> Danmark 69 96<strong>Nobina</strong> Norge 16 24<strong>Nobina</strong> Finland 53 66Summa Regional trafik 977 1 215Swebus 5 4Summa Interregional trafik 5 4Summa nuvärde av framtidaminimileaseavgifter per segment 982 1 219Fördelning av framtida minimileaseavgifter avseende operationella leasingavtal fördelat på förfallotidFÖRVäntat förfall 2011-03-01 och framåt Q1 Q2 Q3 Q4 2012/13 2013/14 2014/15 Senare SummaFramtida minimileaseavgifter 59 83 59 63 233 176 124 319 1 116Nuvärde av framtida minimileaseavgifter 59 82 57 61 221 160 109 233 982Fördelning av framtida minimileaseavgifter avseende operationella leasingavtal fördelat på förfallotid *förväntat förfall 2010-03-01 och framåt Q1 Q2 Q3 Q4 2011/12 2012/13 2013/14 Senare SummaFramtida minimileaseavgifter 72 71 59 62 261 238 178 443 1 384Nuvärde av framtida minimileaseavgifter 72 70 54 60 246 216 157 344 1 219* Omräkning har skett av historiska uppgifter avseende restvärde, leasingperioder och övriga avtalsvillkor, för att få jämförelse mellan perioderna.76 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


finansiella rapporter: NOTERforts. Not 6ÖVRIGA OPERATIONELLA LEASINGAVTALErlagda och framtida hyror enligt icke uppsägningsbara avtaloch där förpliktelser överstiger ett årMSEK2010-03-01–2011-02-28 2012 2013 2014Fastighetshyror 125 135 117 107 84Hyresavtal för fordon exklusive bussar 2 5 4 3 -Övriga operationella leasingavtal 1 - - - -Summa nominellt värde av övriga operationella leasingavtal 128 140 121 110 842015 ochsenareNot 7Personal2010-03-01–2011-02-28Koncernen2009-03-01–2010-02-282010-03-01–2011-02-28Moderbolaget2009-03-01–2010-02-28Medeltalet anställda 9 023 10 403 44 8varav män 7 709 8 862 31 6varav kvinnor 1 314 1 541 13 2Antal anställda omräknat till heltidstjänster 7 714 7 318 44 8Sverige 6 386 8 363 44 8varav män 5 332 6 966 31 6varav kvinnor 1 054 1 397 13 2Antal anställda omräknat till heltidstjänster 5 684 5 425 44 8Danmark 445 243 - -varav män 388 224 - -varav kvinnor 57 19 - -Antal anställda omräknat till heltidstjänster 355 219 - -Norge 1 157 771 - -varav män 1 012 703 - -varav kvinnor 145 68 - -Antal anställda omräknat till heltidstjänster 829 670 - -Finland 1 035 1 026 - -varav män 977 969 - -varav kvinnor 58 57 - -Antal anställda omräknat till heltidstjänster 846 1 004 - -Löner och andra ersättningar (varav tantiem), MSEKSverige, styrelse och ledande befattningshavare 1) 14 (2) 23 (2) 9 (1) 14 (1)Övriga anställda i Sverige 1 678 (4) 1 618 (6) 21 (1) 8 (0)Summa Sverige 1 692 (6) 1 641 (8) 30 (2) 22 (1)Dotterbolag utomlandsDanmark, styrelse och VD 3 3 - -Danmark, övriga anställda 167 107 - -Norge, styrelse och VD 2 2 - -Norge, övriga anställda 336 305 - -Finland, styrelse och VD 2 2 - -Finland, övriga anställda 361 376 - -SUMMA LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR 2 563 2 436 - -Lönebikostnader 778 765 17 11varav pensionskostnader till styrelse och VD 5 2 3 1varav pensionskostnader till övriga anställda 168 139 3 11) Siffrorna för koncernen avser styrelse och VD i samtliga svenska koncernbolag.NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 77


finansiella rapporter: NOTERforts. Not 7Styrelseledamöter och LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE2011-02-28 2010-02-28Koncernen Antal Varav män Antal Varav mänStyrelsen 6 83% 6 67%Verkställande direktöroch ledandebefattningshavare 14 71% 8 100%Ersättningar och övriga förmånerunder året TILL STYRELSENMSEKStyrelsens ordförande2010-03-01–2011-02-28Koncernen2009-03-01–2010-02-28Jan Sjöqvist 0,6 1,8StyrelseledamöterGina Germano 0,0 0,0Jan Sundling 0,2 0,7Birgitta Kantola 0,2 0,0Tomas Naess 0,0 0,0Rolf Lydahl 0,2 0,7Summa 1,2 3,2Ersättning till styrelsens ordförande och ledamöterTill styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut.Ersättning till styrelsen utöver vad bolagsstämman beslutat utgår inte. Verkställandedirektör erhåller ej styrelsearvode. <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> har under året betalt ut pensionsersättningtill tidigare styrelse ledamöter uppgående till 0,1 (0,1) MSEK, där styrelsemedlemmarnaär berättigade till livslång ersättning från bolaget. Två tidigare medlemmarur koncernledningen är berättigade till livslång ersättning från bolaget, vilkasäkrats via kapitalförsäkringar, 13 MSEK.Ersättningar och övriga förmånerunder året TILL verkställande direktöroch ledande befattningshavareMSEK2010-03-01–2011-02-28Koncernen2009-03-01–2010-02-28Verkställande direktör tillika koncernchefLön 4,5 9,5Bonus 1,2 0,6Pensionskostnader 1,4 3,0Övriga förmåner - -Sociala avgifter och skatter 1,9 3,3Övriga ledande befattningshavareLön 18,5 15,4Bonus 2,3 1,4Pensionskostnader 3,4 2,0Övriga förmåner 0,2 -Sociala avgifter och skatter 5,0 5,0Summa 38,4 40,2ANTAL AKTIER TILL STYRELSE och ledande befattningshavareAntal aktier 2011-02-28 2010-02-28Styrelsens ordförandeJan Sjöqvist 65 363 65 363StyrelseledamöterGina Germano - -Jan Sundling 13 779 13 779Birgitta Kantola - -Thomas Naess - -Rolf Lydahl 14 696 14 696Ledande befattningshavareRagnar Norbäck 101 112 101 112Per Skärgård 35 745 35 745Jan Bosaeus 26 000 26 000Joakim Palmqvist 8 334 8 334Tom Ward 8 250 8 250Stein Nilsen - -Sjur Brenden 10 428 10 428Ann-Marie Silokangas - -Martin Pagrotsky 1 667 1 667Annika Kolmert 1 667 1 667Henrik Dagnäs 1 667 1 667Anna Jonasson - -Lars Åkesson - -Claes Herlitz - -Övriga befattningshavare 99 334 99 334Summa antal aktier, beräknade eftergenomförd omvänd aktiesplit 9:1 388 042 388 042Optionsprogram<strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> har tidigare givit ut tre optionsprogram, program 1 utgivet 24 juni 2005omfattande 1 052 000 optioner (återköp 3 november 2008) program 2 utgivet 8november 2005 omfattande 304 569 optioner (återköp 3 november 2008) samt program3 utgivet 19 januari 2009 omfattande 1 640 925 optioner (återköp 2009/10).<strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> har återköpt samtliga utgivna teckningsoptioner till bolaget. Vederlagetför inlösen av utgivna optionsrätter, utgörs av kontant betalning, enligt oberoendemarknadsvärdering av teckningsoptionerna.Det grundläggande skälet för återköp av optionsrätterna, är att det idag inte finnsen organiserad handel med bolagets aktier.Innehavarna av utgivna optionsrätter, har vid inlösenstillfället återinvesterat endel av likviden i aktier i <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong>. Aktierna i <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> har förvärvats till marknadsvärde,enligt extern värdering.ERSÄTTNING TILL VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR OCHledande befattningshavareLedande befattningshavare inom <strong>Nobina</strong>-koncernen är verkställande direktör,ekonomidirektör, dotterbolagens verkställande direktörer, direktrapporterandefunktioner till verkställande direktören samt koncernens processansvariga funktioner.Den totala ersättningen till verkställande direktören tillika koncernchef samtövriga ledande befattningshavare innefattar fasta löner, kortsiktig och långsiktigrörlig ersättning, pensioner och andra förmåner. Ledande befattningshavare inom<strong>Nobina</strong>koncernen har i händelse av uppsägning av anställningen maximalt tolvmånaders ersättning. Som grund gäller sex månaders ömsesidig uppsägningstidmellan företaget och befattningshavaren. Därutöver utgår ytterligare maximalt sexmånaders ersättning i händelse av att företaget har avslutat anställningen. För verkställandedirektören tillika koncernchef och övriga ledande befattningshavare somär anställda i Sverige tillämpas en kompletterande pensionsplan utöver ITP-plan.78 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


finansiella rapporter: NOTERforts. Not 7Rörlig ersättning till verkställande direktörUtöver fast ersättning, har verkställande direktören rätt till en särskild bonus tillföljd av nytt anställningsavtal, som ingåtts under verksamhetsåret 2010/11. Denrörliga ersättningen ska baseras på individens prestation samt bolagets prestation iförhållande till i förväg uppställda mål. Utvärdering av målen ska ske årligen. Denrörliga ersättningen ska bestå av en kontant bonus enligt styrelsens bestämmandeoch för verkställande direktören även en aktiebaserad ersättning varav aktieersättningenska kunna uppgå till maximalt 140% av verkställande direktörens fasta årslönoch utbetalas under tre år. Aktieersättningen ska vara villkorad av att stämman fattarde beslut som erfordras av leverans av aktier enligt fastställd aktieersättning.Pensionsvillkor till verkställande direktörPensionsåldern för verkställande direktören är 62 år i moderbolaget. Pensionskostnadernaför bolaget uppgår till 90% av lönen vid pensionering vid 62–63 års ålder,80% av lönen vid 63–64 års ålder samt 70% av lönen vid pensionering vid 64–65 årsålder. <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong>s åtaganden gentemot verkställande direktören upphör vid pensionering,65 års ålder. Pensionskostnader utgörs av avgiftsbestämd pension, där premienär 30% av den pensionsgrundande lönen. Med pensionsgrundande lönenavses grundlönen så länge som den verkställande direktören kvarstår som anställd ibolaget. Uppsägningslön är pensionsgrundande.Pensionsvillkor till övriga medlemmar i koncernledningenPensionskostnaden utgörs av avgiftsbestämd pension, där premien är maximalt30% av den pensionsgrundande lönen. Kapitalförsäkring har i vissa fall använts tillledande befattningshavare när nivån på den pensionsform företaget utfäst överstigitinkomstskattelagens tillåtna belopp.Sjuklön till verkställande direktörDen verkställande direktören är försäkrad till 90% av lönen under maximalt365 dagar per kalenderår, utan karensdag.2011-02-28 2010-02-28Moderbolaget Antal Varav män Antal Varav mänStyrelsen 6 83% 6 67%Verkställande direktöreroch ledandebefattningshavare 4 100% 2 100%Ledande befattningshavareLedande befattningshavare (koncernledning) i moderbolaget är verkställande direktörtillika koncernchef, ekonomi direktör tillika vice VD i koncernen,verkställandedirektör i <strong>Nobina</strong> Sverige <strong>AB</strong> tillika vice VD i koncernen samt verkställande direktöri Swebus Express <strong>AB</strong>.Sjukfrånvaro – moderbolagetUpplysning om sjukfrånvaro2010-03-01–2011-02-282009-03-01–2010-02-28Total sjukfrånvaro 1,0% -Långtidssjukfrånvaro i förhållande till dennormala arbetstiden 19,7% -Sjukfrånvaro för kvinnor 1,9% -Sjukfrånvaro för män 0,6% -Sjukfrånvaro anställda under 29 år 1,1 % -Sjukfrånvaro anställda 30–49 år 1,1 % -Sjukfrånvaro anställda 50 år och äldre 0,9% -Upplysning om sjukfrånvaro har ej lämnats för föregående år, då antalet anställdaundersteg tio.Övriga anställningsförmåner till verkställande direktörFörutom beskrivna skattepliktiga förmåner finns även sjukvårdsförsäkring ochinnehav av aktier i <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong>.Semester till verkställande direktör och övriga ledande befattningshavareDen verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare följergällande rätt till semester.NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 79


finansiella rapporter: NOTERNot 8Årets avskrivningar/nedskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångarMSEK2010-03-01–2011-02-28Koncernen2009-03-01–2010-02-282010-03-01–2011-02-28Moderbolaget2009-03-01–2010-02-28Övriga immateriella anläggningstillgångar 3 1 2 -Förbättringsutgifter på annans fastighet 2 3 - -Inventarier, verktyg och installationer 18 18 3 -Fordon 349 318 - -Summa 372 340 5 -Årets nedskrivningar avseende bussar till försäljning, ingår i segmenten <strong>Nobina</strong> Sverige 6 (17) MSEK, <strong>Nobina</strong> Finland 3 (-) MSEK och <strong>Nobina</strong> Norge 5 (-) MSEK.Not 9Ränteintäkter och liknande resultatposterMSEK2010-03-01–2011-02-28Koncernen2009-03-01–2010-02-282010-03-01–2011-02-28Moderbolaget2009-03-01–2010-02-28Finansiella intäkter - 1 - -Ränteintäkter 11 9 - -Ränteintäker från koncernbolag - - 44 8Summa 11 10 44 8På banktillgodohavanden erhåller koncernen ränta enligt räntesats baserad på bankernas dagliga placeringsränta. Av ovanstående ränteintäkter och liknanderesultatposter har 10 (11) MSEK betalats under året.Not 10 Räntekostnader och liknande resultatposterMSEK2010-03-01–2011-02-28Koncernen2009-03-01–2010-02-28Moderbolaget2010-03-01–2011-02-282009-03-01–2010-02-28Räntekostnader finansiell leasing –94 –72 - -Räntekostnader obligationslån –124 –164 - -Övriga finansiella kostnader –32 –13 - –1Realiserade och orealiserade valutakursvinster och kursförluster, netto 66 168 –2 –6Summa –184 –81 –2 –7Betalda räntekostnader uppgår till –215 (–228) MSEK. Räntekostnaderna är hänförbara till skulder som redovisats till upplupet anskaffningsvärde.80 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


finansiella rapporter: NOTERNot 11SkatterMSEK2010-03-01–2011-02-28Koncernen2009-03-01–2010-02-282010-03-01–2011-02-28Moderbolaget2009-03-01–2010-02-28Skatt avseende tidigare år - - - -Aktuell skatt - - - -Uppskjuten skatt - - 8 14Summa skatt redovisad i resultaträkningen - - 8 14Skillnaden mellan koncernens skattekostnad och beräknad skattekostnadbaseras på gällande skattesatser och förklaras nedan:MSEK2010-03-01–2011-02-28Koncernen2009-03-01–2010-02-282010-03-01–2011-02-28Moderbolaget2009-03-01–2010-02-28Redovisad skatt i resultaträkningen - - 8 1426% skatt på resultat före skatt –15 –31 –15 2Skillnad 15 31 23 12Skillnaden består av följande poster:Erhållna/lämnade koncernbidrag - - 8 14Utnyttjade/tillkommande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag 15 31 15 –2Summa 15 31 23 12Skattesatsen för företag i Norge är 28%, Danmark 25%, Finland och Sverige är 26,3%. Aktuell skatt har minskats med 15 (31) MSEK på grund av utnyttjande av förlustavdrag.KoncernenModerbolagetSkattefordringar och skatteskulder, MSEK 2011-02-28 2010-02-28 2011-02-28 2010-02-28Uppskjutna skattefordringarIngående redovisat värde 8 8 - -Kursdifferenser –1 - - -Summa uppskjutna skattefordringar 7 8 - -Uppskjutna skatteskulder - - - -Netto uppskjutna skattefordringar och skatteskulder avseende underskottsavdrag 7 8 - -KoncernenModerbolagetEj redovisade uppskjutna skattefordringar, MSEK 2011-02-28 2010-02-28 2011-02-28 2010-02-28Ingående ej redovisat värde 488 579 136 157Utnyttjade/tillkommande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag –15 –31 –15 2Redovisning av finansiell leasing 12 6 - -Koncernbidrag - - –8 –14Ej skattepliktiga intäkter och ej avdragsgilla kostnader - - - -Övriga temporära skillnader 3 –2 - 2Omklassificering från tidigare år 6 –18 - -Ändring av gällande skattesats - –36 - –11Kursdifferenser –5 –10 - -Summa uppskjutna ej redovisade skattefordringar 489 488 113 136Förväntade förfall av skattemässiga förlustavdrag, MSEK2012/13 - - - -2013/14 1 12 - -2014/15 21 24 - -2015/16 19 21 - -2016/17 17 19 - -2017/18 17 18 - -Obegränsade 1 826 1 815 432 522Summa 1 901 1 909 432 522NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 81


finansiella rapporter: NOTERNot 12 Immateriella anläggningstillgångarKoncernenFördelning av goodwill per segment, MSEK 2011-02-28 2010-02-28<strong>Nobina</strong> Sverige 383 383<strong>Nobina</strong> Danmark - -<strong>Nobina</strong> Norge (goodwill motsvarande MNOK 189) 216 230<strong>Nobina</strong> Finland 29 29Summa Regionaltrafik 628 642Swebus 45 45Summa Interregional trafik 45 45Summa koncerngoodwill 673 687Ledningen för koncernen har upprättat ett så kallat ”impairment test” och harkonstaterat att inget nedskrivningsbehov föreligger för koncernens goodwill. Vidbedömning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning aveventuellt nedskrivningsbehov av goodwill, har flera antaganden om framtida förhållandenoch uppskattningar av variabler gjorts, för att prognosticera framtida kassaflöden.Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar avframtida intäkter och rörelsekostnader, vilka i sin tur grundas på historisk utveckling,allmänna marknadsförutsättningar samt annan tillgänglig information. Detdiskonterade kassaflödesvärdet, givet en femårig explicit prognosperiod och därefterett så kallat terminalvärde, har sin grund i respektive bolags resultat före avskrivningarvilken påverkas av enheternas befintliga och framtida marknadsandelar. Tillväxttaktenhar beräknats till 6% (6) per år och verksamhetsområde för en femårsperiod.Därefter har tillväxttakten beräknats till 0% (0). Företagsledningen bedömeratt rimligt möjliga förändringar i ovanstående variabler inte skulle ha så stora effekteratt de var för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre ändet redovisade värdet. Kassaflödesprognoserna nuvärdeberäknas med ett avkastningskrav,WACC, om 13,7% (13,6).KoncernenModerbolagetÖvriga immateriella anläggningstillgångar, MSEK 2011-02-28 2010-02-28 2011-02-28 2010-02-28AnskaffningsvärdeIngående anskaffningsvärden 16 13 - -Inköp 6 3 10 -Omklassificering 2 - - -Utgående anskaffningsvärden 24 16 10 -Ackumulerade avskrivningarIngående ackumulerade avskrivningar –11 –9 - -Årets avskrivningar –3 –1 –2 -Omklassificering –1 –1 - -Utgående ackumulerade avskrivningar –15 –11 –2 -Planenligt restvärde 9 5 8 -Not 13 Materiella anläggningstillgångarKoncernenModerbolagetFörbättringsutgifter på annans fastighet, MSEK 2011-02-28 2010-02-28 2011-02-28 2010-02-28AnskaffningsvärdeIngående anskaffningsvärden 16 14 - -Inköp 1 2 - -Försäljningar/utrangeringar - - - -Omklassificering –1 - - -Utgående anskaffningsvärden 16 16 - -Ackumulerade avskrivningarIngående ackumulerade avskrivningar –9 –6 - -Försäljningar/utrangeringar - - - -Årets avskrivningar –2 –3 - -Utgående ackumulerade avskrivningar –11 –9 - -Planenligt restvärde 5 7 - -82 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


finansiella rapporter: NOTERforts. Not 13KoncernenModerbolagetInventarier, verktyg och installationer, MSEK 2011-02-28 2010-02-28 2011-02-28 2010-02-28AnskaffningsvärdeIngående anskaffningsvärden 138 136 - -Inköp 22 22 13 -Försäljningar/utrangeringar –7 –17 - -Omklassificering –5 - - -Omräkningsdifferens –2 –3 - -Utgående anskaffningsvärden 146 138 13 -Ackumulerade avskrivningarIngående ackumulerade avskrivningar –96 –97 - -Försäljningar/utrangeringar 6 16 - -Årets avskrivningar –18 –18 –3 -Omklassificering 2 - - -Omräkningsdifferens 2 3 - -Utgående ackumulerade avskrivningar –104 –96 –3 -Planenligt restvärde 42 42 10 -KoncernenModerbolagetFordon inklusive finansiellt leasade fordon, MSEK 2011-02-28 2010-02-28 2011-02-28 2010-02-28AnskaffningsvärdeIngående anskaffningsvärden 4 125 3 619 - -Inköp 882 1 079 - -Försäljningar/utrangeringar –294 –445 - -Omklassificering –7 - - -Omräkningsdifferens –104 –128 - -Utgående anskaffningsvärden 4 602 4 125 - -Ackumulerade avskrivningarIngående ackumulerade avskrivningar –1 360 –1 485 - -Försäljningar/utrangeringar 265 376 - -Årets avskrivningar –335 –301 - -Omklassificering 9 - - -Omräkningsdifferens 32 50 - -Utgående ackumulerade avskrivningar –1 389 –1 360 - -Ackumulerade nedskrivningarIngående ackumulerade nedskrivningar –17 –42 - -Försäljningar/utrangeringar 7 42 - -Årets nedskrivningar –14 –17 - -Utgående ackumulerade nedskrivningar –24 –17 - -Planenligt restvärde 3 189 2 748 - -Finansiell leasing ingår i ovanstående belopp, se not 6 och nedskrivningar av bussar till försäljning, se not 8.NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 83


finansiella rapporter: NOTERNot 14 Andelar i koncernföretag (moderbolaget)ModerbolagetMSEK 2011-02-28 2010-02-28AnskaffningsvärdeIngående balans 2 176 2 176Utgående balans 2 176 2 176ModerbolagetMSEK 2011-02-28 2010-02-28Ackumulerade nedskrivningarIngående balans –404 –404Utgående balans –404 –404Bokfört värde 1 772 1 772MSEKOrganisationsnummerEgetkapitalAntalaktierResultatför åretÄgarandelvärde (%)AktiekapitalBokfört värde28 feb, 2011<strong>Nobina</strong> Fleet <strong>AB</strong> (Stockholm) 556031-1812 14 70 000 33 100 7 16Dotterbolag till <strong>Nobina</strong> Fleet <strong>AB</strong>:<strong>Nobina</strong> Fleet Danmark ApS (Glostrup) 31586429 1 1 250 1 100 0<strong>Nobina</strong> Europe Holding <strong>AB</strong> (Stockholm) 556028-1122 630 300 –102 100 0 1 756Dotterbolag till <strong>Nobina</strong> Europe Holding <strong>AB</strong>:Svenska rörelsedrivande bolag<strong>Nobina</strong> Europe <strong>AB</strong> (Stockholm) 556031-8569 30 160 000 –71 100 16Dotterbolag till <strong>Nobina</strong> Europe <strong>AB</strong>:<strong>Nobina</strong> Busco <strong>AB</strong> (Stockholm) 556583-0527 28 1 000 –46 100 0Swebus Express <strong>AB</strong> (Stockholm) 556358-3276 8 5 000 9 100 5<strong>Nobina</strong> Sverige <strong>AB</strong> (Stockholm) 556057-0128 583 3 000 160 100 0Dotterbolag till <strong>Nobina</strong> Sverige <strong>AB</strong>:<strong>Nobina</strong> Flexresor <strong>AB</strong> (Stockholm) 556416-2419 1 1 000 –4 100 0Utländska rörelsedrivande dotterbolag<strong>Nobina</strong> Finland Oy Ab (Helsingfors) 0505988-8 54 2 000 13 100 33Dotterbolag till <strong>Nobina</strong> Finland Oy Ab:<strong>Nobina</strong> Finland West Oy Ab (Helsingfors) 2175179-4 –10 2 600 –5 100 0<strong>Nobina</strong> Finland South Oy Ab (Helsingfors) 2175178-6 –11 2 600 –6 100 0<strong>Nobina</strong> Finland East Oy Ab (Helsingfors) 2175186-6 0 2 600 0 100 0<strong>Nobina</strong> Norge AS (Oslo) 915768237 32 750 –50 100 10Dotterbolag till <strong>Nobina</strong> Norge AS:<strong>Nobina</strong> (Norge) AS (Oslo) 992097353 0 100 0 100 0<strong>Nobina</strong> Danmark A/S (Köpenhamn) 29513376 9 1 250 –66 100 1Vilande bolagKarlstadsbuss <strong>AB</strong> (Stockholm) 556051-2039 31 3 000 2 100 3Saltsjöbuss <strong>AB</strong> (Stockholm) 556210-1500 1 2 500 0 100 0Summa 1 77284 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


finansiella rapporter: NOTERNot 15 Fordringar hos koncernföretagKoncernenModerbolagetMSEK 2011-02-28 2010-02-28 2011-02-28 2010-02-28AnskaffningsvärdeIngående anskaffningsvärde - - 290 125Årets förändring - - 55 165Utgående anskaffningsvärden - - 345 290Not 16 VarulagerKoncernenModerbolagetMSEK 2011-02-28 2010-02-28 2011-02-28 2010-02-28Färdiga varor 48 40 - -Summa 48 40 - -Koncernens lager består huvudsakligen av bränsle, 51% (47) av det totala lagret och reservdelar.Not 17 KundfordringarKoncernenModerbolagetMSEK 2011-02-28 2010-02-28 2011-02-28 2010-02-28Kundfordringar 452 496 - -Reservering för osäkra kundfordringar –11 –5 - -Summa 441 491 - -Förfalloperiod för UTESTÅENDE kundfordringarMSEKKundfordringar2011-02-28Ej förfallet vidrapporteringsperiodenFörfallet inom


finansiella rapporter: NOTERNot 18Förutbetalda kostnader och upplupna intäkterKoncernenModerbolagetMSEK 2011-02-28 2010-02-28 2011-02-28 2010-02-28Upplupna trafikintäkter 199 160 - -Övriga förutbetalda kostnader 162 109 48 17Summa 361 269 48 17Upplupna trafikintäkter avser i huvudsak intjänade men ännu ej fakturerade ersättningar för utförda trafiktjänster.Not 19Likvida medel och spärrade medelKoncernenModerbolagetMSEK 2011-02-28 2010-02-28 2011-02-28 2010-02-28Likvida medel 225 331 9 66Spärrade bankmedel 110 141 30 33I posten likvida medel redovisas behållningen på bolagets checkkonto anslutet till koncernens koncernkonto, där <strong>Nobina</strong> Europe <strong>AB</strong> är huvudkontohavare.Spärrade bankmedel består av deposition för bankgarantier och leasingkontrakt. Bankgarantier har bland annat utställts som säkerhet för <strong>Nobina</strong> Europes pensionsskuld,<strong>Nobina</strong> Norge AS åtagande avseende trafikkontrakt i Oslo, <strong>Nobina</strong> Sverige <strong>AB</strong>s och Swebus Express åtaganden under resegarantilagen samt <strong>Nobina</strong> Sverige <strong>AB</strong>s åtagandegällande elinköp. <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> spärrade medel avser deposition för leasingkontrakt och trafikstart åt <strong>Nobina</strong> Danmark AS.Not 20 Förändring i eget kapitalAktiekapitalEnligt bolagsordningen för <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> ska aktiekapitalet uppgå till lägst216 000 000 SEK och till högst 864 000 000 SEK. Antalet aktier enligt bolagsordningenskall uppgå till lägst 24 000 000 stycken och till högst 96 000 000 stycken.Bolagets aktier består av stamaktier, vilka innehar en röst per aktie. Styrelsen beslutadeden 16 december 2009, om en omvänd aktiesplit med villkoret 1:9 (registreringsdatum2010-03-01). Det innebar att nio aktier slogs ihop till en aktie.Avstämning av antal aktier 2011-02-28 Stamaktier PreferensaktierIngående balans 24 928 139 -Nyteckning av aktier - -Lösen av aktier - -Utgående balans 24 928 139 -Avstämning av antal aktier 2010-02-28 Stamaktier PreferensaktierIngående balans 20 227 650 5 000 000Nyteckning av aktier 211 521 970 -Lösen av aktier - –5 000 000Utgående balans före aktiesplit 231 749 620 -Antal aktier omräknat till aktiesplit 25 749 957 -Utjämning –821 818 -Utgående balans 24 928 139 -Övrigt tillskjutet kapitalReserver redovisade i koncernen består av externt tillskjutet kapital, som värderatsöver parikursen.OmräkningsdifferenserOmräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningav finansiella rapporter från utländska verksamheter inklusive förändringavseende omräkning av goodwill i lokal valuta.Balanserade vinst-/förlustmedelI balanserade vinst-/förlustmedel, inklusive årets resultat, ingår intjänade vinstmedeli moderbolaget och dess dotterföretag.UtdelningUtdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen ochfastställs av årsstämman. Utdelning redovisas hos moderbolaget som minskning avfritt eget kapital först vid tidpunkten för utbetalning till aktieägarna.KapitalhanteringKoncernens kapitalhantering har som mål att tillförsäkra koncernen finansiell stabilitet,hantera finansiella risker och säkra koncernens kort- och långsiktiga behov avkapital. Koncernen definierar kapitalet som eget kapital så som det redovisas ibalansräkningen. Bolagets syfte är att genom ökning i värde av det förvaltade egnakapitalet skapa vinst för aktieägarna. Det finns inga externa kapitalkrav än vad somföljer av den svenska aktiebolagslagen.Not 21Resultat per aktie2010-03-01–2011-02-28Koncernen2009-03-01–2010-02-28Genomsnittligt antal stamaktierunder perioden (tusental) 24 928 16 235Redovisat resultat (MSEK) 59 121Årets utdelning på preferensaktier (MSEK) - –34Justerat resultat (MSEK) 59 87Resultat per aktie (SEK) 2,37 5,36Resultat per aktie räknas fram genom att dela årets resultat justerat för årets utdelningpå preferensaktier med genomsnittligt antal stamaktier. Styrelsen beslutade den16 december 2009, att genomföra en omvänd aktiesplit med villkoret 1:9 (registreringsdatum2010-03-01). Det innebar att nio aktier slogs ihop till en aktie.86 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


finansiella rapporter: NOTERNot 22 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelserKoncernenModerbolaget2011-02-28 2010-02-28 2011-02-28 2010-02-28Ingående balans 44 71 1 1Årets förändring –28 –27 1 -Utgående balans 16 44 2 1Diskonteringsräntan är baserad på den uppskattade diskonteringsräntan på denavkastning som erhålls på inhemska statsobligationer.Årlig löneökningstakt avspeglar förväntade framtida löneökningar som ensammansatt effekt av inflation och tjänsteålder. Den framtida pensionsökningstaktenavspeglar det förväntade procentuella antalet anställda, per åldersklass, somkommer att lämna företaget genom naturlig avgång.Faktor för förväntad genomsnittlig återstående tjänstgöringstid bedöms utifrånde anställdas nuvarande åldersfördelning och förväntad personalomsättning.Pensionsuppräkning avspeglar inflationstakten i respektive land, Norge ochSverige.<strong>Nobina</strong>-koncernens pensionskostnad uppgick till 176 (172) MSEK av vilka–6 (2) MSEK avser planer som är förmånsbaserade.De huvudsakliga antagandena vid beräkning av pensionsskulden har varit följande:2011-02-28 2010-02-28Diskonteringsränta 3,3% 3,3%Förväntad avkastning påförvaltningstillgångar 2,2% 2,3%Förväntad löneökningstakt 2,5% 2,6%Framtida pensionsökningstakt 1,9% 2,8%Pensionskostnaderna ingår i personalkostnaderna och består av följande:KoncernenMSEK 2011-02-28 2010-02-28Kostnad avseende tjänstgöringunder innevarande period 2 2Räntekostnad 8 8Förväntad avkastning påförvaltningstillgångar –8 –8Aktuariell förlust (vinst), netto –8 –2Kostnad avseende tjänstgöringunder tidigare perioder –1 2Sociala avgifter 1 -Pensionskostnad, netto –6 2Specifikation som visar hur verkligt värde av förvaltningstillgångar beräknats:KoncernenMSEK 2011-02-28 2010-02-28Ingående balans 175 204Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 8 8Tillskjutna medel från arbetsgivaren 15 17Utbetalda medel –19 –23Aktuariella vinster (+)/förluster (–) –2 –14Kursdifferenser –9 –17Summa vid årets utgång 168 175Specifikation som visar hur pensionsskulden beräknats:KoncernenMSEK 2011-02-28 2010-02-28Ingående balans 222 265Omklassificering från tidigare år 4 -Förmåner intjänade under året - 2Räntekostnader 8 8Betalda förmåner –23 –28Avgående ur pensionförpliktelser på grundav ändrade pensionsvillkor –8 -Aktuariella vinster (+)/förluster (–) 2 –18Kursdifferenser –8 –7Summa vid årets utgång 197 222Försäkringstekniska nettovinster/-förlusterKoncernenMSEK 2011-02-28 2010-02-28Ingående balans försäkringstekniskavinster (+)/förluster (–) –3 –3Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (–),pensionsförpliktelser –3 –4Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (–),förvaltningstillgångar –2 4Avgående ur pensionsförpliktelser på grundav ändrade pensionsvillkor –5 -Utgående balans försäkringstekniskavinster (+)/förluster (–) –13 –3Specifikation av pensionsskulden:KoncernenMSEK 2011-02-28 2010-02-28Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelsersom är helt eller delvis fonderade 130 142Nuvärdet på balansdagen av förmånsbestämdaförpliktelser som är helt ofonderade, tryggademed kreditförsäkring 67 80Netto av aktuariella vinster och förluster sominte redovisas i balansräkningen –13 –3Det verkliga värdet på balansdagen avförvaltningstillgångar –168 –175Vid årets utgång 16 44Fördelning av förvaltningstillgångarFörvaltningstillgångarnas faktiska marknadsvärden på balansdagen:KoncernenMSEK 2011-02-28 Procent 2010-02-28 ProcentRäntebärande värdepapper,likvida medel 104 62 127 72Aktier och övrigainvesteringar 64 38 48 28Totalt 168 100 175 100NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 87


finansiella rapporter: NOTERforts. Not 22Not 23 Övriga avsättningarFördelning av förvaltningstillgångarper segment, MSEK 2011-02-28 2010-02-28<strong>Nobina</strong> Sverige 33 33<strong>Nobina</strong> Norge 135 142<strong>Nobina</strong> Finland - -<strong>Nobina</strong> Danmark - -Summa Regional trafik 168 175Swebus - -Summa Interregional trafik - -Centrala funktioner - -Summa förvaltningstillgångar 168 175Framtida betalningarPensionsskulderna tryggas dels via spärrade bankmedel dels genom kreditförsäkring.Givet gällande försäkringstekniska beräkningsantaganden, förväntar sig <strong>Nobina</strong>följande betalda förmåner under kommande femårsperiod.KoncernenFramtida betalningar, MSEK 2011 2012 2013 2014 2015Förväntade betalda förmåner 23 20 17 14 21KoncernenÖvriga avsättningar, MSEK 2011-02-28 2010-02-28Avsättning för förlustkontrakt 41 34Avsättning för skador på fordonoch skador mot tredje part 31 30Avsättning för miljöåtaganden 9 9Avsättning för avvecklingskostnader - 15Summa 81 88KoncernenAvsättning för förlustkontrakt, MSEK 2011-02-28 2010-02-28Ingående balans 34 29Årets upplösning - –3Årets avsättning 7 8Utgående balans 41 34KoncernenAvsättning för skador på fordon ochskador mot tredje part, MSEK 2011-02-28 2010-02-28Ingående balans 30 29Årets upplösning - -Årets avsättning 2 2Valutadifferens –1 –1Utgående balans 31 30KoncernenAvsättning för miljöåtaganden påförhyrda mark och anläggningar, MSEK 2011-02-28 2010-02-28Ingående balans 9 8Årets upplösning - -Årets avsättning - 1Utgående balans 9 9KoncernenAvsättning för avvecklingskostnader, MSEK 2011-02-28 2010-02-28Ingående balans 15 -Avsättning som tagits i anspråk –15 -Årets avsättning - 15Utgående balans - 15Not 24 Räntebärande långfristiga skulderKoncernenMSEK 2011-02-28 2010-02-28Obligationslån 826 1 002Periodisering av finansiella kostnader –13 –25Summa 813 977Avgår kortfristig del –85 –118Summa långfristiga skulder 728 859Finansiell leasingskuld 2 733 2 354Avgår kortfristig del skuld till kreditinstitut –438 –258Summa övriga långfristiga skulder 2 295 2 09688 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


finansiella rapporter: NOTERforts. Not 24De långfristiga skulderna skall återbetalas enligt nedan:Lånevaluta2011-02-28 2011-02-28 2010-02-28 2010-02-28ObligationslånFinansiellleasingskuldObligationslånFinansiellleasingskuld2010/11 0 0 118 2582011/12 85 438 118 4012012/13 741 503 766 4662013/14 - 438 - 4032014/15 - 351 - 351Senare - 1 003 - 475Räntesats och lånens valutasammansättningLånevaluta826 2 733 1 002 2 354NominelltbeloppBeloppi MSEKRänta, vägtmedelvärdeFöretagsobligationer EUR 94 826 12,5Finansiell leasingskuld SEK 2 733 2 733 3,70 *Summa låneskuld 3 559* Genomsnittlig marknadsränta.Långfristiga skulder omfattar emitterade företagsobligationer om ursprungligen 121,5 MEUR i <strong>Nobina</strong> Europe <strong>AB</strong>. Företagsobligationerna löper med en fast ränta om9,125% som erläggs halvårsvis (1 februari och 1 augusti) och förfaller i sin helhet till betalning i augusti 2012. <strong>Nobina</strong> Europe har möjlighet att återbetala obligationslånetföre detta datum, och om det sker före den 1 augusti 2011 utgår ett tilläggsbelopp på 1% av utestående belopp, därefter kan obligationslånet återbetalas utan tilläggskostnad.<strong>Nobina</strong> Europe <strong>AB</strong> har amorterat 115 (318) MSEK, på obligationslånet. Utestående Företagsobligation per 28 februari 2011, uppår till 97 MEUR. I och med utgivandet avföretagsobligationerna har <strong>Nobina</strong> Europe <strong>AB</strong> samt dess dotterbolag förbundit sig att uppfylla ett antal finansiella villkor (”covenants”). De finansiella villkoren medför blandannat att <strong>Nobina</strong> Europe <strong>AB</strong> och dess dotterbolag är begränsade i möjligheten att uppta ytterligare lån, ingå finansiella leasingavtal eller sale and leasebackavtal, genomföravissa typer av investeringar samt avyttra tillgångar. Vidare har <strong>Nobina</strong> Europe <strong>AB</strong> och dess dotterbolag i och med de finansiella restriktionerna vissa begränsningar i att göraaktieutdelningar. Se även not 28 avseende bolagets finansiering. Samtliga dessa villkor var uppfyllda per den 28 februari 2011 och under räkenskapsåret. När obligationslånetgavs ut rabatterades emissionskursen med 7,5% varför den ursprungliga nominella obligationsskulden på 121,5 MEUR tillförde 112,4 MEUR i lånekapital till bolaget.Emissionsrabatten på 9,1 MEUR har balansförts och skrivs av över lånets löptid. Icke avskrivet belopp resultatförs i händelse av att obligationslånet återlöses i förtid.Kostnader i samband med upptagande av lån, kostnadsförs över lånets löptid, om inte lånet löses i förtid, då den aktiverade kostnaden i sin helhet kostnadsförs.Not 25 Övriga kortfristiga skulderKoncernenModerbolagetMSEK 2011-02-28 2010-02-28 2011-02-28 2010-02-28Personalens källskatt 55 59 - -Övriga kortfristiga skulder 79 54 - -Summa 134 113 - -Not 26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkterKoncernenModerbolagetMSEK 2011-02-28 2010-02-28 2011-02-28 2010-02-28Förutbetalda intäkter 231 197 - -Upplupen lön 277 240 5 4Övriga upplupna personalkostnader 153 127 4 2Upplupna räntekostnader 6 8 - -Övriga upplupna kostnader 162 184 2 1Summa 829 756 11 7NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 89


finansiella rapporter: NOTERNot 27 Ställda panter och eventualförpliktelserKoncernenModerbolagetMSEK 2011-02-28 2010-02-28 2011-02-28 2010-02-28Ställda säkerheter för obligationslånStällda panter avseende aktier/nettotillgångar i dotterbolag 939 953 - -Övriga pantsatta tillgångar 413 573 - -Företagsinteckningar 316 337 - -Övriga ställda säkerheterÖvriga ställda säkerheter - - 70 -EventualförpliktelserGaranti för leasingåtagande - - 3 945 3 531Förutom ovanstående står <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> som garant för <strong>Nobina</strong> Sverige <strong>AB</strong>s trafikåtagandengentemot Storstockholms lokaltrafik. <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> har utöver ställdaleasing garantier också ställt moderbolagsborgen för inköp av diesel till <strong>Nobina</strong>Norge AS via Uno-X, 8 MSEK, samt för av Atradius utfärdade fullgörandegarantiertill fömån för norska trafikhuvudmän om 62 MSEK.Som säkerhet för företagsobligationerna på 121 MEUR har <strong>Nobina</strong> Europe <strong>AB</strong>pantsatt aktierna i de rörelsedrivande dotterbolagen, utländska dotter bolag samt debussar som ägs av <strong>Nobina</strong> Busco <strong>AB</strong> och <strong>Nobina</strong> Norge AS samt <strong>Nobina</strong> Norgesrörelsefordringar och inventarier. Vidare har dotter bolagen lämnat företagshypotektill ett värde av 316 MSEK som säkerhet, samt ställt garantier för moderbolagetsförpliktelser under företagsobligationerna.Följande aktier i dotterbolag är lämnade som säkerheter per 2011-02-28:• <strong>Nobina</strong> Europe <strong>AB</strong>• <strong>Nobina</strong> Sverige <strong>AB</strong>• <strong>Nobina</strong> Finland Oy Ab • <strong>Nobina</strong> Busco <strong>AB</strong>• <strong>Nobina</strong> Norge AS• Swebus Express <strong>AB</strong>• <strong>Nobina</strong> Flexresor <strong>AB</strong>• <strong>Nobina</strong> Danmark ASFöljande pantsättningar föreligger per 2011-02-28:• <strong>Nobina</strong> Finland Oy Ab har pantsatt företagsinteckningar till ett beloppav 5 230 648 EUR;• <strong>Nobina</strong> Sverige <strong>AB</strong> har pantsatt företagsinteckningar till ett beloppav 115 000 000 SEK;• <strong>Nobina</strong> Busco filial Finland har pantsatt företagsinteckningar till ett beloppav 17 561 687 EUR;• <strong>Nobina</strong> Busco <strong>AB</strong> har pantsatt sina bussar till ett sammanlagt värdeav 171 775 336 SEK, varav 2 680 772 EUR avser bussar i <strong>Nobina</strong> Buscofilial Finland;• <strong>Nobina</strong> Norge AS har pantsatt sina tillgångar till ett sammanlagt värdeav 131 814 655 SEK.I samband med emitterandet av företagsobligationen har följande aktieri dotterbolag pantsatts:KoncernenModerbolaget2011-02-28 2010-02-28 2011-02-28 2010-02-28Aktier i <strong>Nobina</strong>Sverige <strong>AB</strong> 584 428 - -Aktier i SwebusExpress <strong>AB</strong> 8 11 - -Aktier i <strong>Nobina</strong>Finland Oy Ab 32 35 - -Aktier i <strong>Nobina</strong>Busco <strong>AB</strong> 28 72 - -Aktier i <strong>Nobina</strong>Norge AS 247 309 - -Aktier i <strong>Nobina</strong>Danmark AS 9 10 - -Aktier i <strong>Nobina</strong>Flexresor <strong>AB</strong> 1 1 - -Aktier i <strong>Nobina</strong>Europe <strong>AB</strong> 30 87 - -Summa 939 953 - -Not 28 Finansiella risker och riskhanteringAll riskhantering sker centralt och i enlighet med av styrelsen fastställd finanspolicy.<strong>Nobina</strong>-koncernen använder derivatinstrument som en del i sin finansiellariskstyrning för att begränsa valuta-, ränte- och dieselprisexponering. Per den 28februari 2011 hade bolaget utestående derivatinstrument i form av pristak (så kalladecappar) för dieselpriset samt el-derivat via Nordpool. Per den 28 februari 2010,fanns inga utestående derivatinstrument. Under året har bolaget löpande haft uteståendedieselderivat, men inga ränte- eller valutaderivat.<strong>Nobina</strong>-koncernen är huvudsakligen exponerad för följande finansiella risker:• Likviditetsrisk• Ränterisk• Refinansieringsrisk• Kredit- och motpartsrisk• Valutarisk• Råvarurisk• InflationSäkringspolicyBolagets säkringspolicy är utformad för att säkerställa förutsägbarhet och reducera volatiliteti likviditet och operativa kostnader på ett kostnadseffektivt sätt. Säkringspolicynföreskriver att bolaget kan ingå säkringar för bränsle-, valuta- och ränte exponering.RänteriskMed ränterisk avses risken att förändringar i marknadsräntan påverkar koncernensränte netto negativt. Hur snabbt en ränteförändring får genomslag i räntenettot berorpå lånens räntebindningstid. Koncernen är huvudsakligen exponerad mot ränte risk ioch med bolagets finansiella och operationella leasing eftersom leasing avgifterna blandannat baseras på en rörlig marknadsränta. Om den rörliga räntan höjs med 1 procentenhetinnebär det en ökad räntekostnad för koncernen på cirka 37 MSEK före effektav kompensation via intäktsindexeringen i trafikavtalen. Ränte risken kompenseras delvisav inflationskomponenten i intäktsindexeringen i trafikavtalen, dessutom finns ivissa trafikavtal en räntekomponent i indexkorgen. Koncernens obligationslån löpermed fast kupongränta och medför därmed ingen ränterisk.90 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


finansiella rapporter: NOTERforts. Not 28RefinansieringsriskKoncernen löper en refinansieringsrisk då ett befintligt obligationslån på 97 MEURförfaller den 1 augusti 2012.Kredit- och motpartsriskKoncernens finansiella transaktioner ger upphov till kreditrisker gentemot finansiellamotparter. <strong>Nobina</strong>s finanspolicy anger att kreditrisken skall begränsas genomatt endast motparter med god kreditvärdighet accepteras samt genom fastställdalimiter. Kommersiella kreditrisker begränsas av en diversifierad kundstock, beståendeav huvudsakligen kommunalt och landstingsägda trafikhuvudmän, medmycket god kreditvärdighet. De kundfordringar som bedömts vara osäkra harreserverats och påverkat rörelseresultatet.ValutariskValutaexponering uppstår i samband med betalningsflöden i utländsk valuta (transaktionsexponering)och vid omräkning av utländska dotterbolags balans- och resultaträkningari svenska kronor (omräkningsexponering).Transaktionsexponering – <strong>Nobina</strong>-koncernen är exponerad mot valutakursförändringarpå sitt obligationslån vilket är upptaget i euro till ett utestående beloppav 97 MEUR. Om den svenska kronan försvagas mot euro med 10%, innebär det enökad räntekostnad med cirka 8 MSEK per år, respektive en resultatpåverkan till följdav att det nominella beloppet i svenska kronor ökar med 97 MSEK, vilken bokförssom en orealiserad kursförlust tills en faktisk återbetalning av obligationen sker.Koncernens finanspolicy anger att valutaexponering kan säkras.Koncernen är även exponerad mot valutakursförändringar genom sina inköp avdiesel, vilket handlas på den internationella råvarumarknaden i US dollar, denna valutariskkan säkras genom att dieselderivat ingås i lokal valuta. Se vidare under Råvarurisk.Omräkningsexponering – <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> och <strong>Nobina</strong> Europe <strong>AB</strong>s valutaexponeringavseende omräkning av utländska dotterbolag säkras normalt inte.RåvaruriskKoncernen är exponerad mot råvaruprisförändringar genom sina inköp av diesel.Råvarupriset svarar för knappt hälften av det totala dieselpriset och resterande delavser skatter, transport och förädling. Inom regional trafik får koncernen genomintäktsindex i sina trafikhuvudmannaavtal delvis kompensation för förändringar idieselpriset. Enligt interna beräkningar reducerar denna indexkompensation närmare93% av exponeringen för dieselprisförändringar. Baserat på den budgeteradedieselkonsumtionen och den beräknade indexkompensationen, skulle en ökning avråvarupriset med 10% öka dieselkostnaden netto med cirka 5 MSEK för ett räkenskapsår(exklusive effekter av dieselderivat).InflationEftersom de kontraktsbundna avtalen omfattar kostnadskompensation genom överenskomnaindex (vari ingår inflation) som inte riktigt följer branschens kostnadsutveckling,så erhålls inte full kompensation för kostnadsökningar, då branschens kostnader stigersnabbare än den ersättning som erhålls genom indexering från trafik huvudmännen.Not 29 Finansiella instrumentKoncernenRedovisat värdeFinansiella tillgångar, MSEK2011-02-28 2010-02-28Lånefordringar och kundfordringarLångfristiga fordringar 1 18Kundfordringar 441 491Övriga fordringar 62 71Spärrade likvida medel 110 141Likvida medel 225 331Finansiella tillgångar värderadetill verkligt värde via resultaträkningenDieselderivat, övriga fordringar * 4 -Koncernen totalt 843 1 052* Verkligt värde bestäms enligt priser noterade på en aktiv marknad, vilket motsvararden så kallade nivå ett, enligt IFRS 7.KoncernenRedovisat värdeFinansiella skulder, MSEK2011-02-28 2010-02-28Andra finansiella skulderRäntebärande skulder, lån 3 559 3 331Leverantörsskulder 389 389Övriga skulder 134 113Finansiella skulder värderadetill verkligt värde via resultaträkningen - -Koncernen totalt 4 082 3 833Verkligt värdeFinansiella tillgångar och skulders redovisade värden överensstämmer i allt väsentligtmed verkligt värde, förutom obligationslånet, se vidare nedan.Vid fastställande av verkligt värde används officiella marknadsnoteringar påbalansdagen. I de fall sådana saknas görs värdering genom diskontering av framtidakassaflöden till noterad marknadsränta för respektive löptid eller genom annanmetod som i varje enskilt fall bedöms ge den bästa uppskattningen av verkligt värde.Omräkning till SEK har skett till noterad kurs på balansdagen.ModerbolagetFinansiella tillgångar, MSEKRedovisat värde2011-02-28 2010-02-28Lånefordringar och kundfordringarFordringar koncernföretag, räntebärande 480 361Övriga fordringar 5 3Spärrade likvida medel 30 33Likvida medel 9 66Finansiella tillgångar värderadetill verkligt värde via resultaträkningenDieselderivat, övriga fordringar * 4 -Koncernen totalt 528 463* Verkligt värde bestäms enligt priser noterade på en aktiv marknad, vilket motsvararden så kallade nivå ett, enligt IFRS 7.ModerbolagetFinansiella skulder, MSEKRedovisat värde2011-02-28 2010-02-28Andra finansiella skulderSkulder koncernföretag, räntebärande 38 1Leverantörsskulder 9 24Övriga skulder 1 -Finansiella skulder värderadetill verkligt värde via resultaträkningen - -Koncernen totalt 48 25Hösten 2009 utgav dotterbolaget <strong>Nobina</strong> Europe <strong>AB</strong> ett obligationslån på nominellt121 MEUR. Ränteavkastningen på obligationskapitalet är 9,125% per år. Det harsedan utgivningen bedrivits en organiserad handel i obligationerna. Verkligt värde påhandel i omsatta obligationer indikerar ett värde på minst nominellt belopp.Ränta på finansiella leasingskulden är beräknad efter rörlig ränta med oförändradkreditmarginal, vilket innebär att det redovisade värdet på skulden överensstämmermed det verkliga värdet.NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 91


finansiella rapporter: NOTERNot 30 NärståendetransaktionerFonder förvaltade av Bluebay Asset Management, Fidelity Funds, Avenue Capital,Thames River Capital samt Dynamic Credits Opportunity Fund, deltog samtliga iExchange Offer under verksamhetsåret 2009/2010, och använde gamla obligationertill ett belopp på 112,5 MEUR för att erhålla nya obligationer till teckningskursen92,5% vilket ger ett nytt nominellt lånebelopp på 121,5 MEUR. De erhöll även denerbjudna tecknings premien på 1%.Den nyemission som beslöts på extra bolagsstämma den 4 juni 2009 i <strong>Nobina</strong><strong>AB</strong>, omfattande 202 276 500 aktier till en kurs av 4 SEK, har tillfullo genomförts,vilket inneburit att bolaget tillförts totalt 809 MSEK i nytt kapital.Styrelsen i <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> har efter genomförd nyemission beslutat att även återlösabolagets preferensaktier för 639 MSEK, inklusive upplupen utdelning 129 MSEK.I samband med nyemissionen och återlösen av preferensaktier har fonder förvaltadeav Bluebay Asset Management ökat sitt innehav av stamaktier, genom att utnyttjaföreträdesrätt i emissionen och att använda likviden för preferensaktierna sombetalning för nya stamaktier. Övriga större aktieägare som deltog i emissionen ärFidelity Funds, Thames River Capital, Avenue Capital, JP Morgan Securities,Dresdener VPV.En (två) ledamot/er i <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong>s styrelse är utsedda av Blue Bay Asset Management.Dessa har inte erhållit något arvode i sin egenskap av styrelseledamot.<strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> har fordringar uppgående till 329 (297) MSEK på <strong>Nobina</strong> Europe<strong>AB</strong>. Ränta har kapitaliserats under året med 36 (7) MSEK. Närstående till <strong>Nobina</strong>koncernenär större aktieägare, obligationsinnehavare, ledande befattningshavareoch koncernbolag.Beträffande övrig ersättning till styrelsen och ledande befattningshavare,hänvisas till not 7.Not 31ValutakurserValutakurser2010-03-01–2011-02-28GenomsnittBalansdag2009-03-01–2010-02-28 2011-02-28 2010-02-28EUR 9,3472 10,4977 8,818 9,7315NOK 1,1748 1,2221 1,1365 1,2085DKK 1,2549 1,4101 1,1825 1,3075Not 32 Händelser efter balansdagenInga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång.Stockholm den 26 april 2011Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed, respektive att koncernredovisningen harupprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nummer av 19 juli 2002 om tillämpningav internationella redovisningsstandarder, ger en rättvisande bild av moderbolagets respektive koncernens ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger enrättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets respektive koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorersom moderbolaget respektive de företag som ingår i koncernen står inför.Årsstämman den 23 maj 2011 beslutar om fastställelse av koncernens och moderbolaget resultat- och balansräkning.Jan SjöqvistStyrelsens ordförandeThomas NaessRolf Lydahl Jan Sundling Birgitta KantolaRagnar NorbäckVerkställande direktörVår revisionsberättelse har avgivits den 29 april 2011Ernst & Young <strong>AB</strong>Erik ÅströmAuktoriserad revisor92 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


evisionsberättelseRevisionsberättelseTill årsstämman i <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong>Org.nr 556576-4569Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong>för räkenskapsåret 2010-03-01–2011-02-28. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i detta dokument på sidorna 56–92. Det ärstyrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpasvid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagentillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningenpå grundval av vår revision.Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inteabsolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar attgranska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprincipernaoch styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen ochverkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen iårsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder ochförhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi haräven granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslageneller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighetmed god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana deantagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig medårsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten imoderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.Stockholm den 29 april 2011Ernst & Young <strong>AB</strong>Erik ÅströmAuktoriserad revisorNOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 93


anschtermer och nyckeltalBranschtermerNyckeltalAnbud Trafikföretagets offert i en upphandling.Bruttoavtal Ett avtal där trafikföretagets intäkterbestår av fast ersättning för produktionskostnaderutifrån en i förväg bestämd produktion, med linjenät,tidtabell och ett antal övriga krav som grund.Ersättningen baseras på antal timmar, kilometer,bussar eller en kombination av dessa.Euro 1–Euro 5, EEV Olika generationer avemissionsklasser för dieselmotorer.Expresslinje En längre körsträcka på huvudvägarsom ger snabbare transport genom flera län utan flerastopp.Flygtransfer Resor som utgör anslutningsmöjlighettill och från flygplatser.Frivolym Uppdragsgivarens rätt att ändraproduktionsvolymen inom ramen för avtalet.Förändringspriser Hur mycket ersättningenska förändras per buss, timme eller kilometer inomramen för frivolymen i ett kontrakt.Incitamentsavtal Normalt ett bruttoavtalsom i större eller mindre utsträckning innehåller ettersättningsmoment som är rörligt och beror påantalet resenärer.Indexering Justering av den avtalsenliga ersättningeni enlighet med en korg av viktade och förutbestämdaindex som avses representera väsentliga kostnadselementför trafikföretaget, såsom löner, bränsle,underhåll etc. och som sker med en i förväg bestämdperiodicitet.Interregional trafik <strong>Nobina</strong>s definition avtrafik som utförs helt på initiativ av ett trafikföretagutan restriktioner eller subventioner av myndigheter.Kollektivtrafik Trafiktjänster som tillhandahållsför allmänheten där människor resertillsammans.Koncession Tilldelad rättighet att uppbära ettmonopol inom ett geografiskt område och somomfattar alla rättigheter att tillhandahålla kollektivtrafik.I Sverige delar staten, sedan huvudmannareformenpå 1980-talet, ut dessa koncessioner tilluppdragsgivare (kommun eller landsting), som i sintur tillhandahåller trafiktjänster för allmänhetengenom avtal med trafikföretag. Dessa avtal handlasupp offentligt enligt lagen om offentlig upphandling.Koncessionsavtal En avtalsform mellan etttrafikföretag och en uppdragsgivare (kommun/landsting) som var bruklig före huvudmanna -re formen och som i delar, under en övergångsperiod,löper vidare. I dessa avtal utför trafikföretaget alladelar av trafikuppdraget, inklusive försäljning avtjänster gentemot resenärerna.Kunder Resenärer som nyttjar <strong>Nobina</strong>s tjänsteroavsett om de betalar för resan själva eller via entrafikhuvudman.Nettoavtal Ett avtal där trafikföretagets ersättningbaseras på biljettintäkter och subventioner frånen given produktionsvolym som bestäms på förhandav uppdragsgivaren. Ersättningen till trafikföretagetbaseras således på efterfrågan, medan uppdragsgivarenstyr utbudet.Regional trafik <strong>Nobina</strong>s benämning av trafiksom upphandlas av offentliga uppdragsgivare.Regiontrafik Trafik utanför och mellantät orterna inom ett län.Stadstrafik Trafik inom en tätort.Trafikhuvudmannareformen I sambandmed trafikhuvudmannareformen på 1980-talet övertogstaten från kommun och landsting rätten att delaut koncessioner. Tidigare delade kommun och landstingut koncessionsrätten till trafikföretagen, idagdelar staten ut koncessionsrätten till kommun ochlandsting (uppdragsgivare), som i sin tur avtalar medett trafikföretag om produktion av trafiktjänster förallmänheten. Dessa avtal handlas upp enligt lagenom offentlig upphandling.Trafikföretag Ett företag som genom avtal meden uppdragsgivare producerar trafik enligt ett givetavtal.Trafikkontrakt Ett offentligt upphandlat avtalom produktion av trafiktjänster som ingås av etttrafikföretag och en uppdragsgivare. Kontraktetgäller normalt 5–8 år och bygger på ett brutto-,incitaments- eller nettoavtal.Trafikuppdrag Ett avtal mellan ett trafikföretagoch en uppdragsgivare om produktion av trafiktjänsterinom ramen för ett offentligt upphandlat trafikkontraktdär ersättningen bygger på ett brutto-,incitaments- eller nettoavtal.Trafikplanering Planering av resursutnyttjande(fordon och förare) för att på effektivast möjliga sättutföra trafik i enlighet med ett givet trafikuppdrag.Underentreprenör En aktör som är anlitadav trafikföretaget för att bistå i produktionen avtrafiktjänster.Uppdragsgivare En kommun eller ett landstingsom av staten har tilldelats koncessionsrätten att tillhandahållakollektivtrafik för allmänheten genomoffentlig upphandling av tjänster från trafikföretag.BeläggningsgradAntal sålda personkilometer/körda platskilometer.EBITDARörelseresultat före avskrivningar.EBITDARRörelseresultat före finansnetto, skatt, avskrivningar,resultat från försäljning av anläggningstillgångar ochoperativa leasingkostnader för bussar.EBITRörelseresultat före finansnetto och skatt.EBTResultat före skatt.Medeltal anställdaAntalet betalade timmar dividerat med normtidenför heltidsarbetande.NettoinvesteringarAnskaffningsvärde på investeringar i anläggningstillgångarefter avdrag för försäljningsvärde på avyttradeanläggningstillgångar.Resultat per aktieÅrets resultat justerat för utdelning på preferensaktierdividerat med genomsnittligt antal stamaktier.Resultat per aktie efterfull utspädningÅrets resultat justerat för utdelning på preferensaktiersamt potentiella stamaktier dividerat med genomsnittligtantal stamaktier.SoliditetEget kapital i relation till balansomslutningen vidverksamhetsårets utgång.YieldIntäkt per körd platskilometer.94 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011


anschtermer och nyckeltalAdresserÅrsstämma i <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong><strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong>Armégatan 38171 71 SOLNA<strong>Nobina</strong> EuropeHolding <strong>AB</strong>Armégatan 38171 71 SOLNA<strong>Nobina</strong> Europe <strong>AB</strong>Armégatan 38171 71 SOLNA<strong>Nobina</strong> Sverige <strong>AB</strong>Armégatan 38171 71 SOLNA<strong>Nobina</strong> Danmark A/SMalervangen 9DK-2600 GLOSTRUP<strong>Nobina</strong> Norge ASSchweigaardsgate 140185 OSLO<strong>Nobina</strong> Finland Oy AbKlovinpellontie 5FIN-02180 ESPOOSwebus Express <strong>AB</strong>Armégatan 38171 71 SOLNA<strong>Nobina</strong> Fleet <strong>AB</strong>Armégatan 38171 71 SOLNAAktieägarna i <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong> kallas härmed tillårsstämma måndagen den 23 maj 2011, kl. 14.00i bolagets lokaler, Armégatan 38, Solna.Rätt att delta i årsstämmanAktieägare som önskar delta i årsstämman skall vara infördi den av Euroclear Sweden <strong>AB</strong> förda aktieboken tisdagenden 17 maj 2011.Aktieägarna ombeds vidare anmäla sig hos <strong>Nobina</strong>:Per post under adress: <strong>Nobina</strong> <strong>AB</strong>, Armégatan 38,171 71 Solna, per fax 08-546 300 55 ellerper e-post till martin.pagrotsky@nobina.com,senast den 17 maj 2011 före kl. 16.00.Vid anmälan skall uppges aktieägarens namn, adress,telefonnummer (dagtid), person- eller organisationsnummer,antal aktier samt eventuella ombud/biträden.Produktion: Vero Kommunikation <strong>AB</strong>Grafisk produktion: Griller Grafisk FormFoto: Peter Hoelstad, Karl-Johan Larsson,Peter Ödén, Jan Sundberg, Per-Anders E Hurtigh,Johnér bildbyrå, Folio bildbyrå.Tryck: Åtta45, 2011NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011 95


nobina <strong>AB</strong>Armégatan 38171 71 SolnaTel +46 8 410 650 00www.nobina.com

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!