7.07 MB - Nobina AB

BAKGRUND: Så hamnade vi här – kollektivtrafiken i Sverige1960- och 1970-talet präglades aven kraftig nedgång för kollektivtrafikeni takt med att bilen gjorde sitt intåg isamhället. Trafikföretagen satt på ensamrätteroch styrde både prissättningoch trafik gentemot uppdragsgivarnainom sina respektive trafikområden.Trots ökade subventioner, dålig samordningav tidtabeller och krångligabiljettsystem var det emellertid svårtatt bryta mönstret och det fanns ettstort behov att flytta makten från trafikföretagentill politikerna. 1967 bildadesStorstockholms Lokaltrafik (SL) och1978 kom trafikhuvudmannareformen.1980-talet Trafikhuvudmannareformenslog igenom och resulterade i ettsamlat trafikutbud som handlades uppgenom offentlig upphandling och nyabiljettsystem. Vi gick från busslinjer tillbussystem och kollektivtrafiken fick ettrejält uppsving tack vare god ekonomioch en politisk vilja att fler skulle resatillsammans. Med de nya samordnadetrafiksystemen kunde stockholmarenresa genom hela staden för en femtiolappi månaden och jämtlänningenbehövde inte som tidigare fyra olikabiljetter för att resa till och från jobbet.Men det var först 1989, i samband mednästa trafikreform, som marknadenavreglerades helt.1990-talet avslutades med attkoncessions avtalen (med vissa småundantag) och trafikeringsrätternaövergick till huvudmännen som nukunde genom föra offentliga upphandlingarav ett önskat utbud oberoendeav gamla strukturer. Makten flyttadesfrån trafikföretagen som var tvungnaatt leverera motsvarande utbud somtidigare – men till väsentligt lägrepriser. Vi fick högre kvalitet tack vareett nytt köparperspektiv, men även enorealistisk prisbild till följd av den hårdakonkurrensen. Trafikföretagen var intemogna att bedöma marknaden och köptemarknadsandelar till underpriser i godförhoppning om lönsamma kontrakt.Samtidigt minskade skattemedlen tillföljd av den ekonomiska krisen ochdränerade trafikföretagen som hadebegränsade möjligheter att påverkaprodukten. Konsekvenserna av dennautveckling ser vi än idag.2000-talet gav oss tydligare trafikerbjudande,lägre kostnader och högrekvalitet. Samtidigt drogs trafikföretagenmed stora förluster och det fria upphandlingsförfarandethade utvecklatstill ett komplicerat system som begränsadebåde beställare och utbussförareeftersom det fokuserade mer på detaljeroch kostnader än på funktion och kundbehov.Runt om i världen ökade fokus påmiljö- och klimatfrågor, urbaniseringenfortgick, drivmedelspriserna sköt i höjdenoch man införde trängselavgifterför att förbättra framkomligheten. Efterden statliga utredningen Koll Framåtsom blev klar år 2007, enades kollektivtrafikbranscheni början av 2008 kringett förslag till en gemensam handlingsplanför att fördubbla kollektivtrafikensmarknadsandel på kort sikt och kollektivtrafikresandettill år 2020.2010-talet bjuder på utvecklingen avden nya kollektivtrafiklag som träder ikraft den 1 januari år 2012. Syftet medden nya lagen är att modernisera kollektivtrafikenoch anpassa den till EUsnya regelverk på området. Enligt dennya lagstiftningen ska trafikföretag fåetablera kommersiell kollektivtrafik frittinom alla geografiska marknadssegment,med målet att öka dynamiken ochbidra till ett större utbud av kollektivtrafikoch ett ökat resande. Samtidigtfår den regionala kollektivtrafikmyndighetenbättre förutsättningar att ageraeffektivt genom en mer funktionsenligbefogenhet och en tydligare roll- ochansvarsfördelning, menar regeringen.För resenärerna kommer den nya regleringenatt kunna leda till ett större antalresealternativ och ökad valfrihet.Från dåtid …… till nutid.14 NOBINA | ÅRSREDOVISNING 2010/2011