10.07.2015 Views

2008:14 - SAU

2008:14 - SAU

2008:14 - SAU

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

under hela järnåldern och man ifrågasatte snarast huruvidadet över huvud taget var möjligt att belägga ensamgårdar.Utgrävningsresultaten från undersökningen 1992 vidVästra Skälby (RAÄ 865:1) var mycket intressanta i dettaperspektiv, eftersom man här tyckt sig kunna skönja entidig bybildning med minst fyra samtida gårdar i varje fas.Trots att bybegreppet sällan definierades avsågs med bynästan alltid en by med reglerad bytomt. Med andra ord eni medeltida mening fast bystruktur med reglerade tomter.Man har, skulle man kunna säga, försökt projicera historisktspecifikt kända kontexter bakåt i tiden istället för attförutsättningslöst analysera det arkeologiska källmaterialet.Begreppets fornnordiska form – byr eller bu – hade isjälva verket betydelsen bebyggelse, utan någon antydanom vare sig storlek eller struktur (Fallgren 1993, 2006;Frölund 1998). Det samlade mönstret från senare tiders arkeologiskaundersökningar visar tydligt att bebyggelseenheterom flera funktionellt samverkande gårdar, iblandglest, ibland tätt liggande, var en allmän bebyggelseformunder hela järnåldern (Gräslund 2004; Eklund 2005;Onsten-Molander & Wikborg 2006a, 2006b; Fallgren2006).Beträffande husforskningen i Sverige kan man konstatera,att denna under lång tid främst varit inriktad på frågorsom behandlat funktion, konstruktion och/eller datering.Diskussionen har hållit sig på en övergripande nivåeller, skulle man kunna säga, innanför husets väggar (Säfvestad1995; Streiffert 2001). Från senare år finns dockexempel på försök till djupare analyser av hur man struktureratboplatsen. I dessa diskussioner har man tagit uppt ex sociala frågeställningar och ideologiska aspekter.Ett annat forskningsområde som tangeras genom undersökningeni Skälby är kommunikationer och kommunikationsleder.Två hålvägar löper nämligen genom undersökningsytan.Forskningen kring kommunikationsleder iallmänhet och hålvägar i synnerhet har länge varit eftersattinom den arkeologiska forskningen. På senare år har detdock skrivits en del i ämnet (Andersson 2003; Karlenby2005) och i Vestfold i Norge har man haft ett stort projektom hålvägar (Gansum 2000; 2002). Alla typer av kommunikationsleder,såsom vägar och vattendrag, är intressanta iförhållande till hur man valt att placera bebyggelsen ochgravar.ANTIKVARISK BAKGRUND 11

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!