2008:14 - SAU

HålvägTvå hålvägar löpte genom den norra delen av UO. Det varsvårt att tydligt se dem då marken används som hästhage.Vad som slutligen identifierades som hålvägar mättes inmed totalstation och tvärgående schakt drogs i syfte attklargöra deras profil. Därefter avbanades matjorden ochden framtagna ytan genomsöktes med metalldetektor föratt lokalisera eventuella metallfynd som kunde knytas tillde eventuella hålvägarna.Impediment, husgrund ochstensättningarUndersökningsområdet innefattade delvis ett impedimentdär det fanns flera registrerade gravar (RAÄ 258). I samrådmed Länsstyrelsen beslutades att gravimpedimentet skullebevaras och inte exploateras. En av stensättningarna i densydligaste delen rensades fram och mättes in och fotograferadesutan att undersökas närmare. Därefter återställdesområdet genom att matjordslagret återfördes. Övriga lämningarinom impedimentet kom endast att beröras av karteringoch digitalinmätning.En möjlig syllstenshusgrund inom undersökningsområdetfanns med på en karta i utredningsrapporten. Husgrundenligger direkt öster om hålvägen (Wilson 1990).Husgrunden kommenteras dock inte i rapporttexten ochhar inte registrerats i fornminnesarkivet.I det äldre kartmaterialet från 1600- och 1700-talenfinns ingen bebyggelse markerad på det här aktuella området(Wilson 1990). Att ingen markering av bebyggelse finnsbehöver dock inte utesluta att det t ex kan ha legat ett torppå platsen, även om det förefaller mindre troligt. På Häradskartan,som är upprättad under åren 1905–1911, finnsheller ingen bebyggelse markerad på platsen för husgrunden.Inte heller finns det nuvarande Annelund, eller förden delen Håkantorp eller Almelund, utsatta. Det verkarmed andra ord som om dessa etablerats under 1900-talet.Det enda som säkert kan sägas är att det inte fanns någothus på platsen vid sekelskiftet. Det är också mindre sannoliktatt husgrunden är från 1600–1800-talen, även om detinte kan uteslutas.Trots de knapphändiga uppgifterna lokaliserades husgrundenoch ett försök gjordes att bestämma dess karaktär.En kartering och digital inmätning över husgrunden genomfördes.PrioriteringarDet aktuella undersökningsområdet hade aldrig förundersökts.Undersökningsplanen baserades därför på de utredningsschaktsom hade gjorts i delar av området samt på resultatenfrån 1992 års undersökningar på de angränsandeytorna. Av denna anledning beslutade Länsstyrelsen atthela området skulle totalavbanas.Redan efter en inledande sökschaktning kunde någraytor i den sydligaste delen av UO avfärdas som extensivaytor med få eller inga anläggningar. Dessa områden totalavbanadesdärför inte.De framkomna anläggningarna mättes in och registreradesoch bearbetades kontinuerligt under hela fältarbetet.Detta medförde fortlöpande diskussioner och prioriteringari fält.Andra prioriteringar var fastslagna redan innan slutundersökningenpåbörjades. Bland annat hittades det vid1992 års undersökning ett anmärkningsvärt stort antalbrunnar, sammantaget 49 stycken (Aspeborg 1999). Dessabrunnar kom då att undersökas mycket noggrant och storvikt lades på deras konstruktion. Inför slutundersökningen2006 gjordes bedömningen att den nya kunskap somkunde utvinnas av att ytterligare intensivundersöka brunnarvar begränsad. Av den anledningen kom brunnarna attlågprioriteras. Ett urval av dem undersöktes med maskinoch dokumenterades. Enskilda konstruktionsdetaljer komemellertid inte att studeras. I stället prioriterades vid denhär aktuella undersökningen provtagning ur de undersöktabrunnarnas olika fyllnadslager i syfte att fånga upp insektsmaterial.På så vis skulle brunnarna kunna belysa frågorkring t ex närmiljön.En annan anläggningskategori som undersöktes merextensivt var härdarna. De kom i de flesta fall att enbart bestämmasokulärt och endast ett representativt urval av demundersöktes.I samråd med Länsstyrelsen kom impedimentet i dennorra delen av UO att undantas från exploatering (seovan).UNDERSÖKNINGEN 15