Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 2 - 2 0 0 8Nora-Anna springer ärevarv på Stadion efter nytt världsrekord på 800 meter. Bild Scanpix Sweden.BakgrundDet är först på 1800-talet som släktnamnbörjar användas mera allmänt.I och med detta avtar också bruketmed binamn; behovet av särskiljandebenämningar är inte längre lika stort(Modéer 1989). Inom idrottsvärldenlever dock binamnsbruket intressantnog vidare under hela 1900-talet, ochtycks få ett slags renässans under förstahalvan av detta sekel av orsaker somkan ha att göra med samhällets snabbaomvandling, där exv. härkomstangivandebinamn kom att bli lämpligaoch vanliga, som Nils Gävle Nilsson,Henry Kälarne Jonsson, Georg ÅbyEricson.Binamn frodas alltså särskilt inommera informella grupper i samhället,inom en by, inom en släkt, inomen bygd osv. Idrottsvärlden kom attutgöra en ny sådan ”informell frizon” isamhället, vilket antagligen befordradebruket av binamn på idrottsutövare.Detta bruk signalerade sannolikt attidrottsmännen och -kvinnorna vardelaktiga i den frizon som idrottsgemenskapenutgjorde. Den dynamiksom utvecklas i en sådan grupp – lösteller fast sammanhållen – och detkodspråk man utbildar – som i dettafall skapas i symbios mellan idrottsutö-vare, supportrar och sportjournalister– skulle kunna vara en utgångspunktför en samhällsanalys av det informellagruppspråket, namngivning och desssociala implikationer.På drygt ett sekel omstöptesSverige från ett statiskt, ruralt landtill ett av världens mest utveckladeoch socialt avancerade länder. Underdenna kolossala omvandlingsprocess,med en omfattande omflyttning avmänniskor från landsbygd till tätort,har för många grupper i samhälletsport, lagidrott och föreningsverksamhetutgjort ett viktigt fundament ochsocialt kitt. Förändringsprocessen harförstås studerats av allmänhistoriker,idrottshistoriker och sociologer.ProjektetEtt forskningsfält som i huvudsak lystmed sin frånvaro i detta sammanhanghar varit språkforskningen. Detta ärbeklagligt, då vi i språket alltså haren möjlighet att komma åt väsentligaaspekter som på ett intressant sätt belyserdenna förändringsprocess, nämligenjust smeknamnen på våra sportidoleroch deras sociala funktion. Namnenutgör dessutom en värdefull kulturskatt,som är värd att lyfta fram i ljusetoch som dessutom har ett stort allmäntintresse.Mot denna bakgrund samlar jagin ett stort språkligt material somskall bearbetas och analyseras medspråkvetenskapliga och socioonomastiskametoder. Resultaten från dennaanalys bör kunna spegla den socialatransformation som Sverige genomgåttoch förhoppningsvis lämna bidrag tillaspekter på Idrottssveriges utveckling,som tidigare inte beaktats. Resultatenlämpar sig också väl för att tillgodosevår ”tredje uppgift”, nämligen den attpopulärt presentera forskningsresultatför en intresserad allmänhet.Forskningsprojektet – med StefanBrink som projektledare och mig somforskare – var tänkt att löpa på halvtidöver fyra år och samfinansieras avInstitutet för språk och folkminnen(f.d. Språk- och folkminnesinstitutet/SOFI) och Centrum för idrottsforskning(CIF). De medel som tilldelatshar dock varit av den storleken attomfattningen hittills har fått skäras nedbetydligt i förhållande till den ansökansom ursprungligen gjordes hos CIF.Projektet har titeln Från Nora-Annatill Foppa. Framväxten av det modernaSverige och vår svenska idrott spegladi utövares binamn. (Nora-Anna,Anna Larsson, var Sveriges första stora11