Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 2 - 2 0 0 8%), medan 23 av 79 skadade spelare ikontrollgruppen (29 %) drabbades avåterfall efter skada. Risken för återfallvar 66 % lägre i interventionsgruppenoch störst preventiv effekt av interventionensågs under de första veckornaefter återgång till spel.DanmarkSAS-ligan 2001Under vårsäsongen 2001 följdes 188spelare (medelålder 26 år) ifrån 8 av12 lag i Danska SAS-ligan parallelltmed studien på Allsvenskan. 22 Tre lagville inte medverka i studien och ett lagexkluderades pga inkomplett datainsamling.Under januari-juni 2001ådrog sig 153 spelare (81 %) totalt 395frånvaroskador. Incidensen av träningsskadaoch svår skada var högre i SASliganjämfört med Allsvenskan undermotsvarande period. Skademönstretvar liknande länderna emellan, menandelen återfallsskador var något högrei SAS-ligan (30 %).EuropaChampions League 2001-2002Elva toppklubbar med 266 av 269 spelare(medelålder 25 år) i fem europeiskaländer studerades under säsongen2001-2002. 45 Under säsongen ådrog sig225 spelare (85 %) sammanlagt 658frånvaroskador. Skadeincidensen undermatch var högre hos de fyra engelskaoch holländska klubbarna än i klubbarnafrån Medelhavsområdet (41,8jämfört med 24,0 skador per 1000timmar) liksom incidensen av svåraskador (2,0 jämfört med 1,1 skadorper 1000 timmar). Spelare med landslagsuppdrag(56 %) hade en högrematchexponering (42 jämfört med 28matcher) men ingen ökad skadeincidensjämfört med icke-landslagsspelare.Lårmuskelbristning var den enskiltvanligaste skadan (16 %) och bristningari hamstrings var vanligare än iquadriceps. Återfallsskador utgjorde 15% av alla skador och var inte förknippademed någon längre frånvaroperiodän indexskadorna som i Allsvenskan2001 (12,4 jämfört med 13,0 dagar).Europamästerskap 2004-2005De 32 landslag som kvalificerade sigtill Europamästerskapen i fotboll förherrar 2004 (368 spelare, medelålder27 år), damer 2005 (160 spelare, medelålder25 år) och herrjuniorer (U-19)2005 (144 spelare, medelålder 19 år)studerades under respektive turneringar.47 Totalt drabbades 73 spelare(11 %) av 80 skador. Ingen skillnadi skadeincidens noterades mellan de50olika turneringarna, men de lag somslogs ut i gruppspelet i dam-EM hadeen högre skadefrekvens under matchspelän de lag som kvalificerade sigför finalrundan (65,4 jämfört med5,0 skador per 1000 timmar). Av allamatchskador i de tre turneringarnauppstod 41 % utan någon kontaktsituationoch dessa skador var vanligarei andra halvlek.DiskussionDet är ett välkänt dilemma att konsensusför studiedesign, metoder ochdefinitioner har saknats inom denepidemiologiska idrottsskadeforskningen.9,23,27,31,35 Emellertid låg valideringenav UEFA-metodologin nyligenbakom ett sådant konsensus för fotbollutarbetat av representanter från deledande forskningsgrupperna i världen.19Om skadeincidensen under träningär ungefär likvärdig oberoende av spelnivå,undantaget EM-turneringarna därskadeincidensen generellt var väldigtlåg (2,1-2,9 skador per 1000 timmar),så förefaller skadeincidensen undermatchspel öka med spelnivån. Dettastämmer väl med resultaten i författarnasavhandlingar med 10,5-12,3skador per 1000 matchtimmar idivision IV, 20,6-28,1 i Allsvenskan,30,5 i Champions League och 36,0 iEM. Vidare har tidigare jämförandestudier funnit något lägre eller likvärdigskadeincidens hos kvinnor,vilket också stämmer överens medförfattarnas fynd: 28,1 respektive16,1 skador per 1000 matchtimmar iAllsvenskan och Damallsvenskan 2005samt 36,0 skador per 1000 timmar ibåde herr- och dam-EM. Våra undersökningarkunde inte bekräfta fyndenfrån tidigare studier att risken förknäledsdistorsion, och speciellt främrekorsbandsskada, är högre hos kvinnorän män. 1,2,7,38 Däremot var låg ålder(tonåren) hos kvinnor en betydelsefullriskfaktor för att drabbas av en fotbollsrelateradfrämre korsbandsskada.Vidare visar undersökningarnaatt tvärtemot vad som ofta påstås imedia så har skaderisken i Allsvenskaninte ökat de senaste åren trots ökadträningsmängd och högre spelintensitet.Det verkar dock som om skademönstrethar förändrats något. I enundersökning av Allsvenskan 1980var incidensen för fotledsdistorsioner1,7 per 1000 timmars spel, 13 medanmotsvarande för säsongerna 2001till 2005 var mellan 0,5-0,8 per 1000timmar. Denna minskning beror sannoliktpå en ökad kunskap om såvälprimär som sekundär prevention avfotledsdistorsioner. 12,39,40,41 Iställetär muskelskador, och framförallthamstringsskador, idag den vanligasteskadetypen i elitfotboll, bådehos kvinnor och hos män, vilket ävenvisats i andra studier. 4,17,20,29I likhet med tidigare studier,11,15,16,29 fann vi att skaderiskenvar hög under den svenska försäsongen,speciellt för överbelastningsskador.En ökad träningsmängd ochintensitet under försäsongen samttäta skiften mellan olika underlagkan vara faktorer som påverkarskaderisken varför relationen mellanträningsupplägg och skador börstuderas närmare. Dessutom sågsregionala skillnader i skaderisk,såväl mellan Sverige och Danmark,som mellan olika europeiska länderi Champions league-studien. Dettastämmer överens med tidigare studierpå damfotboll som påvisat skillnaderi skaderisk mellan lag får norraoch södra Sverige, 28 och kan beropå skillnader i klimat och underlag,spelstil och intensitet, träningsuppläggetc.Återfallsskador utgör en väsentligdel av skadorna i fotboll, vilketvisar att spelare ibland går tillbakatill spel för tidigt. Bristen på utvärderingav rehabiliteringsmetoder ochtestmetoder för återgång till spel efterskada inom en fotbollspopulation ärsannolikt en bidragande faktor. Påamatörnivå, där medicinsk uppbackningofta är obefintlig, är problemetmed återfall ännu större. Vi visadeatt risken för återfallsskada minskadeväsentligt med ett tränarlett programför kontrollerad rehabilitering ochstyrd återgång till matchspel efterskada. Slutligen visades att spelaremed en skada under en säsong harökad benägenhet att drabbas avsamma skada nästkommande säsongvilket tyder på att kvarstående ärrbildningeller funktionsnedsättningkan medföra en ökad skaderisk långtefter den första skadan.Martin Hägglund försvarade avhandlingen”Epidemiology and prevention of footballinjuries” den 30 mars 2007 och MarkusWaldén försvarade avhandlingen ”Epidemiologyof injuries in elite football” den 4maj 2007, bägge två vid Avdelningen förSocialmedicin och folkhälsovetenskap, Institutionenför hälsa och samhälle, Linköpingsuniversitet.Läs avhandlingarna på: http://www.divaportal.org/liu/abstract.xsql?dbid=8500respektive http://www.diva-portal.org/liu/theses/abstract.xsql?dbid=8623