inte alls ser sin synd. För den tredje är det inte synden <strong>som</strong> ärproblemet, utan tron. För honom har tron blivit en gärning,<strong>som</strong> han inte vet om han klarar av. Frälsningsvisshet gör honomnästan rädd, för säker är det farligaste man kan vara.Läs, bed och lev – för att få vetaVad säger då Skriften om frälsningsvisshet? Vi kan börja medJoh. 7:17: Om någon vill göra Guds vilja, skall han förstå ommin lära är från Gud eller om jag talar av mig själv. Det finnsalltså ett sätt att få veta om tron är sann. Och det handlar inteom att tänka, reso<strong>ner</strong>a eller diskutera, utan om att pröva ihandling. Alltså: låt bli att fundera över om Gud finns, om frälsningenär verklig, om Bibeln är Guds ord. Pröva i stället att göraGuds vilja <strong>som</strong> om Guds fanns och frälsningen var verklig. LäsBibeln <strong>som</strong> om den var Guds ord, bed <strong>som</strong> om det lönade sig.Då kan du hitta vissheten. Den låter sig aldrig finnas utifrån,bara inifrån. Om någon vill göra Guds vilja så ska han förstå.Nästa bibelställe är 1 Joh. 5:13: Detta skriver jag till er <strong>som</strong>tror på Guds Sons namn för att ni skall veta att ni har evigt liv.Vi ska alltså inte bara hoppas utan veta att vi har evigt liv. Ochgrunden för denna frälsningsvisshet är inte främst en lära utanen person, Jesus Kristus. Det är han <strong>som</strong> ger frälsning, och hanger den av bara nåd. Visserligen är förutsättningen att vi tror påhans namn, men tron är ingenting annat än våra tomma händer,<strong>som</strong> vi räcker ut för att ta emot frälsningens gåva. Inte vår prestation,alltså, utan vårt behov.Och så går vi till Paulus i Rom. 5: Vi är stolta över hoppet attfå del av Guds härlighet. … Och hoppet sviker oss inte, ty Gudskärlek har ingjutits i våra hjärtan genom att han har gett oss denhelige Ande. Här ser vi att vår visshet i hoppet är en gåva avGuds Ande. En gåva, inte något vi själva ska åstadkomma.Anden ger visshet i hjärtatNär det gäller Andens roll i frälsningsvissheten vill jag gärna citeraLuther i en predikan från 1537: ”Så länge en människa intetror kän<strong>ner</strong> hon ingenting – då finns tron inte heller i henneshjärta. Men så gjuter Gud den Helige Ande in i deras hjärtanoch säger det in i dessa, så att vi i sanning vet att det är så, ochinte annorlunda.Målet för predikan, dopet, sakramentet och avlösningen äratt vi skall veta att Kristus har lidit för oss. Därutöver skriverden Helige Ande det in i vårt in<strong>ner</strong>sta, i hjärtat. Ty hos dem <strong>som</strong>hör det tänds en inre låga, så att hjärtat säger: ’Det är förvissosant, om jag så skulle dö hundra gånger om för detta.’”Det är alltså Guds Ande <strong>som</strong> gör tron så levande i oss att denkan bli frälsningsvisshet.Fast då uppstår frågan: hur och när får vi Guds Ande? Dåkan jag inte låta bli att citera Stengrunden en gång till. Det är enorolig själ <strong>som</strong> frågar pastor Savonius:– Hur skall man kunna veta säkert om man är kallad av GudsAnde?Savonius funderade ett ögonblick, så grep han husförhörsboken,prasslade med bladen och läste:– Christina Jonsdotter… jo, du är kallad av Gud själv, ty härstår du upptagen bland hans döpta. Den saken kan du aldrigtvivla på.– Men om man ingenting kän<strong>ner</strong>?– Så kän<strong>ner</strong> Gud desto djupare!Just så är det. Frälsningsvissheten kan inte vara grundad påvåra känslor. Vi får hålla oss till fakta: Jesus har dött till frälsningför <strong>hela</strong> världen, och denna frälsning blev min när jag döptes.Jag behöver inte gå omkring och känna efter om jag kän<strong>ner</strong>mig döpt, jag är det. Inte heller behöver jag känna mig frälst, jagär det. Känslorna skiftar ju stund efter stund, men frälsningenvilar på säkrare grund.Tvivel på den egna tronDärmed har vi avvisat de salighetshinder vi såg i de båda förstabilderna ur Stengrunden. Gamle Johannes tänkte för lågt omFrälsaren, när han trodde att hans synd kunde skilja honomfrån Guds kärlek. Den unge pastor Fridfeldt tänkte för högt omsig själv, när han trodde sig kunna vinna frälsningen genom attge Gud sitt hjärta <strong>som</strong> present. Frälsningsvissheten måste grundaspå Jesus allena.Men vad ska vi säga i det tredje fallet? Där hade vi en man<strong>som</strong> visste att han var försonad med Gud genom Jesu blod, men<strong>som</strong> inte visste om han hade tagit emot försoningen i en rätt tro.Jag kan tänka mig ett samtal med honom ungefär så här.– Du vet ju att Jesus gav sitt liv för att frälsa syndare. Har han4 TILL LIV 01#2006
– Ja, men om jag inte kan tro det rätt? Det står ju för att var ochen SOM TROR på honom inte skall förgås…– Nu ska jag ställa den avgörande frågan: Behöver du frälsningen?Vill du ha den?– Ja nog vill jag det. Det är ju därför jag har sånt bekymmer.– Då säger jag: det bekymret, det behovet, den viljan är din tro.Tron är <strong>som</strong> att räcka fram sina tomma händer mot Gud. Merkan ingen människa göra, och mer har aldrig Gud begärt. Förstårdu? Allt ger han dig av bara nåd: syndernas förlåtelse, livoch salighet. Allt detta är ditt. Vill du ha det? Viljan att ha detkallas tro.– Jo, nog vill jag – men varför kän<strong>ner</strong> jag mig så ängslig då?– Därför att det finns en fiende <strong>som</strong> vill ta ifrån dig din tryggaförvissning om vad Jesus har gjort för dig. Men det ska han intefå göra! Du är ju döpt till frälsning och evigt liv. Och nu kan duvara viss om att varken liv eller död eller några krafter i djupetskall kunna skilja dig från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre(Rom. 8:38–39).sagt Det är fullbordat, så kan varken du eller jag ta något därifrån.– Ja, men hur ska jag kunna veta att detta gäller mig?– Står det inte Så älskade Gud världen att han utgav sin enföddeSon? Hör inte du till världen? Då kan du förstå att det var digGud älskade, att det var för dig han utgav sin Son, för att du inteskulle förgås.Visshet i FrälsarenNu har vi nått slutet av dessa rader, och allt jag vill säga dig omfrälsningsvisshet kan sammanfattas så här: ”Ängsliga hjärta,upp ur din dvala! Glömmer du alldeles bort vad du har? Frälsarensvänskap, nåd och gemenskap. Ännu han lever, densammehan var.” Förstår du? Du tänker så mycket på vad du inte har:hur du saknar tro, fromhet, frälsningsvisshet, så du håller på attalldeles glömma bort vad du har. Frälsarens vänskap, nåd ochgemenskap! Det är ju där din frälsningsvisshet ska grundas, intei dig men i honom. ”Upp då ur dvalan, ängsliga hjärta! Glöminte alldeles bort vad du har! Även den timma tjockaste dimmasolen fördöljer, är solen dock kvar.”Det kan väl hända att det blir lite dimmigt för dig ibland.Men det gör inget att du inte är någon stjärna, så länge baraSolen är kvar. Nu är den faktiskt kvar, och så länge du integlömmer bort det kan du ha frälsningsvisshet. Inte i dig, men iHonom.STAFFAN LJUNGMANPräst, OsbyBoktipsKÖP BÖCKERNA PÅ BV-FÖRLAG 0435-521 77 WWW.BV-FORLAG.SEStengrundenBo GiertzFörsamlingsförlaget. Inb. 320 sid.Bo Giertz ständigt efterfrågade romanrymmer både själavård och gripandeberättelser. Fromhetslivet i en landsortsförsamlingskildras under tre olikaepoker: upplysningstiden, den storaväckelsen på 1800-talet och 1900-talets mitt. Boken ger en god undervisningom kristen tro, <strong>som</strong> håller attleva och dö på – en bok <strong>som</strong> pekar påJesus allena. Boken <strong>som</strong> alla måsteläsa många gånger. 99 kr (197kr)Talet om korset– Guds kraftEn Giertzbiografi. Rune Imberg m flFörsamlingsförlaget. Inb. 484 sid.Den hittills mest omfattande Giertzbiografin där enmängd bidrag – personliga, teologiska, litterära – gerläsaren en mångfasetterad bild av den rikt begåvadepersonlighet <strong>som</strong> Bo Giertz var. En NY BOK i vilkenman kan läsa om hur det var att ha Bo Giertz <strong>som</strong> fareller att efterträda honom; om hur Bo Giertz teologiskatänkande växte fram och om hans omfattande författarskap;vilken betydelse Bo Giertz haft i utlandet; omBo Giertz och kampen om kyrkan samt till sist den predikan<strong>som</strong> kallats hans ”andliga testamente”. 270 krTILL LIV 01#2006 5