Kallelse med handlingar 20130227.pdf - Trosa kommun

2012-02-28 8 (29)på de länsvisa skattesatserna, som i sin tur påverkar bidragen/avgifterna i inkomstutjämningen.Den andra utmaningen handlar om kvarstående skillnader i uppgiftsfördelning ochkostnadsnivåer. Stockholms läns landsting har ett ensamt ansvar för kollektivtrafikeni länet och har heller inte växlat över hemsjukvården till kommunerna, vilketman gjort i Sörmland. Vidare är kostnadsskillnaderna betydande.Den tredje utmaningen handlar om de ekonomiska konsekvenserna sett i ett skattebetalarperspektiv.Landstingsskatten i Stockholms län är för närvarande 12,10procent medan motsvarande skattesats för Sörmland är 10,17 procent.Den som främst förklarar en potentiell skattehöjning för invånarna i Trosa efter ettlänsbyte är höga sjukvårdskostnader på grund av en hög sjukvårdskonsumtion iStockholms län.3.3 Utjämningssystemet3.3.1 AllmäntDet nuvarande systemet för kommunalekonomisk utjämning infördes den 1 januari2005 efter förslag från regeringen i prop. 2003/04:155. Syftet är detsamma somför det tidigare systemet (perioden 1996–204), dvs. att skapa likvärdiga ekonomiskaförutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahållasina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomsteroch andra strukturella förhållanden.Det nu gällande utjämningssystemet består av fem olika delar:inkomstutjämningkostnadsutjämningstrukturbidraginförandebidrag (t.o.m. 2010) ochregleringsbidrag/regleringsavgift.3.3.2 InkomstutjämningI inkomstutjämningen sker en utjämning av skattekraft som garanterar alla kommunerrespektive landsting ett i stort sett lika stort skatteunderlag per invånare.Utjämning avseende skillnader i skattekraft har i någon form funnits sedan 1917.Den nuvarande inkomstutjämningen, som tillämpats sedan 2005, innebär att stateni huvudsak finansierar utjämningen.År 2012 får 279 av 290 kommuner och 19 av 20 landsting ett inkomstutjämningsbidragsom beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomstenoch ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar 115 procent av den genomsnittligaskattekraften i riket. Kommuner och landsting vars beskattningsbara inkomsteröverstiger den garanterade nivån betalar i stället en inkomstutjämnings-