Personarkiv

Mikael KorhanenSvenska litteratursällskapets arkivSvenska litteratursällskapet i Finland grundades1885 till minnet av nationalskalden Johan LudvigRuneberg. Sällskapets uppgift är "att samla, bearbetaoch offentliggåra vittnesbå"rden om den svenskakulturens uppkomst och utveckling i Finland, att främjainhemsk forskning rå·rande svenska språket och litteraturensamt att främja inhemsk litterär verksamhetpå svenska medelst pris och stipendier" (ur sällskapetsstadgar, § 1). Denna s.k. syftesparagraf har ocksågenom tiderna varit vägledande för sällskapet ochdess verksamhet, idag dock mera mångskiftat änvid starten. Bevis för den svenska bildningen ochspråket i Finland och i sista hand för att berättigaden svenskspråkiga befolkningens existens i ett alltmer kärvare språkpolitiskt klimat under slutet av18oo-talet ansågs finnas i historiska handlingar,uppteckningar om folksång och saga, biografiskaunderrättelser, litterära alster, brev m.m. Materialetskulle samlas in, bearbetas och offentliggöras, d.v.s.publiceras och spridas. För att förverkliga detta målgrundades arkiv.Insamlingen av handlingar och historiska dokumentkom också snabbt igång och resulterade redanunder de första åren i ett stort antal samlingar somarkiverades och vårdades. I enlighet med folkloristikens,i språkforskningens och hembygdsforskningensintressen sände sällskapet ut fältstipendiater föratt ta tillvara folktraditioner och folkmål bland allmogebefolkningeni de svenska bygderna. F olkkultursarkivet(inrättades 1937) arbetade systematisktmed att samla in och undersöka den s.k. "äkta ochursprungliga allmogekulturen", som man uppfattadeatt höll på att försvinna. Kompletteringen avdet äldre traditionsmaterialet fortsatte ännu in på1960-talet och var inriktad på att dokumentera t.ex.den gamla vistraditionens och folktrons överlevnad.Senare har den moderna insamlingen tagitformen av lokalstudier, stadsundersökningar ochgranskningar av olika subkulturers såsom barns,ungdomars och skolors traditionsvärldar bara föratt nämna några specialområden.Den dialektologiska verksamheten och insamlingenav ortnamn räknar sina traditioner likasåfrån slutet av 18oo-talet. Insamlingen av språkligtmaterial hade också samma ursprungliga mål attdokumentera bondekulturen. Under senare tiderhar nya insamlingsprojekt kompletterat de äldresamlingarna, bl.a. under 198o-talet genomfördesprojektet Finlands svenska ortnamn, vars syfte varatt dels samla in nytt namnmaterial, dels publiceradet Finlandssvenska namnförrådet. I börjanav 2000-talet satsade Språkarkivet på det taladespråket. Projektet Spara det finlandssvenska talet gavöver tusen timmar nytt inspelat talspråk från heladet svenska Finland.Brevsamlingar, handskrifter och historiska handlingaromhändertogs av handskriftsarkivet, senareHistoriska och litteraturhistoriska arkivet kallat.Det förvarar material främst från 18oo-talet tillnutid och innehåller såväl person- och släktarkivsom gårdsarkiv och olika typer av samfundsarkiv.Det personrelaterade materialet omfattar brev,manuskript och anteckningar av olika slag, dagböcker,personliga dokument, fotografier, ljudbandm.m. I föreningars och gårdsarkiv finns vanligtvisprotokoll, verksamhetsberättelser, ekonomiska ochjuridiska handlingar samt annat material som anknytertill verksamheten eller gårdshushållningen.Förutom de ovan nämnda arkiven upprätthållerSvenska litteratursällskapet Österbottens traditionsarkivoch Finlands svenska folkmusikarkivi Vasa, Österbotten. De koncentrerar sig dels påfolkliga traditioner och insamling av regionallokaltarkivmaterial i Österbotten, dels på folkmusik,forskning, publicering och arkivering avfolkmusikmaterial samt aktiv insamlings- och informationsverksamhetinom sina egna specialområden,som för institutet omfattar hela Svenskfinland.Svenska litteratursällskapets arkivfunktion beståridag alltså av Folkkultursarkivet, Språkarkivet,Historiska och litteraturhistoriska arkivet, Österbottenstraditionsarkiv och Finlands svenska folkmusikinstitut.Arkivmaterialet består av allt frånARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2