Personarkiv

Nå'ringslivsm·kiv i Sverigeatt närmare verifiera i denna översikt) att när detkommer tilllokala museer och hembygdsföreningarär ofta de arkivhandlingar som inlämnats avrelativt lågt historiskt värde. Inte sällan rör det sigom samlingar av pressklipp och privata fotografiersom inte primärt är att anse som arkivhandlingarmed en proveniens i företagets arkiv. Det förekommerockså att arkivmateriel splittras mellan olikainstitutioner. Inte sällan har bildmateriallevereratstill museer, samtidigt som det övriga arkivmaterialetdeponeras på någon av de regionala näringslivsarkivsinstitutionerna.I en rapport som gjorts av detnorskaABM-institutetkonstateras att särskilt när det gäller näringslivsarkivfinns det stora skillnader i storleken ochkvaliten på de arkivhandlingar som bevarats frånolika arkivbildare.9 Särskilt kan skillnaden vara stormellan olika former av institutioner. Detta medföratt en stor del av arkiven, särskilt de som bevaras påmuseer- på företagssidan endast kan vara vad sombetraktas som fragment. Det vill säga någon ellernågra enstaka volymer utan inbördes relation.Arkivbildarbegreppet tillämpas också väldigtolika. En tidigare tradition med att använda delarkivemot en mer sammanhållen syn på arkivbildarengör att arkivbildarbegreppet inte blirentydigt ifall en jämförelse görs mellan olika institutioner.Det finns också ett annat problem närdet gäller arkivbildarbegreppet inom den privatasektorn kontra den offentliga som sammanhängermed att det kan finnas väldigt många bolag inomen koncern. Ofta hanteras dessa mindre bolagpå den gemensamma ekonomiavdelningen ochskulle alltså kunna sägas inte inneha en positionsom motiverar att kalla dem för egna arkivbildare- men å andra sidan är de ur skattesynvinkel ochur ett återsökningsperspektiv av central betydelseatt på ett enkelt sätt se vilka handlingar som härrörtill den enskilda arkivbildaren. Problemet ärsamtidigt att handlingar som inte är av ekonomisknatur (exempelvis korrespondens) kan utgöraen gemensam serie med huvudarkivet. Dettaproblem blir inte mindre av att en del av verksam-heterna initialt kan ha haft en mer självständig rollsom arkivbildare än vad den senare kommer att fåinom moderbolaget. Problemet är inte exklusivtför den privata sektorn - även mellan kommunaloch statlig verksamhet förekommer detta problem,exempelvis på universitetssjukhusen. Att arkiv frånföretagskoncernen ofta kan innehålla en rad olikaföretag innebär också att det kan finnas en radarkivbildare bland handlingarna om arkivet inte ärordnat eller förtecknat.Att frågan om respektive arkivbildares omfång ärså pass mycket större när det gäller näringslivsarkivän andra organisationers arkiv har förstås även ennaturlig förklaring i den stora mängd handlingarsom ett sådant arkiv kan innehålla. Därför sägerinte måttet på antal arkivbildare speciellt mycketom hur det faktiskt har sett ut när det gäller storlekenpå arkiv. Men att bara titta på antalet hyllmeterär också vanskligt, eftersom - vilket frainkommernedanför - den gallring som genomförts i regel ärrelativt ojämnt i företagsarkiv och att detta kan innebäraatt den totala hyllmetersumman inte speglarkvaliteten i materialet.Representerade branscherEtt område där det också behövs en mer utförliganalys och som inte har varit möjligt att i dettaskede närmare få klarlagt, är från vilka branschersom det finns verksamhet bevarade av företagsar kiv.Däremot visar en översiktlig genomgång på en storbredd. Ett område som delvis är kopplat till dettaär verksamhet från mindre företag. På detta områdefinns dock även ett annat problem som mer äratt hänföra till verksamhetens natur - det behövsi regel en viss storlek på verksamheten för att organisationenskall producera handlingar- förutomde ekonomiska - som har ett bevarandevärde. Detkan helt enkelt förklaras med att en stor del av denskriftliga kommunikation som sker är intern och iett litet företag finns inget behov av att formaliserakommunikationen. I detta avseende är det förståsingen skillnad gentemot andra mindre verksamheter,dock kan en del mindre företagsverksamheterARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:225