Personarkiv

Anders Akerfeltanses väga över. Som en tankens idealtyp skulle denhär kunna betraktas som just ett instrument medvilkens hjälp man kan se och beskriva och förståverksamheter och dess arkivaliska avtryck.Proveniensprincipen som arkivteoretisk tankebildmed yttre avgränsning och bevarande av inrestruktur står dock inte opåverkad i tiden. 8 Principenkorresponderar ständigt med de vetenskapsteoretiskaparadigmen. Låt oss därför göra en kortaregenomgång av proveniensprincipens utvecklingunder 100 år i syfte att visa hur de arkivteoretiskagrundantagandena attraherats och böjts av i tvåför den här texten mycket intressanta riktningar.Förutom att det välbekanta spänningsfältet mellaninre mening och yttre empiriska mönster framträder,kommer vi att kunna se faran med en svagarkivteoretisk diskurs där proveniensprincipensutrymme begränsas. Vi kommer å andra sidan, utifrånden dualism som växer fram ges möjlighetenatt formulera proveniensprincipen på ett annat sätt.Denna formulering öppnar i sin tur vägen för ennygammal arkivteoretisk diskurs där framtidensforskare står i fokus. Vi börjar där proveniensprincipensvagga stod, i positivismen.Paradigmen och ProveniensprincipenPositivismen har sitt ursprung i naturvetenskapenoch upplysningstidens upphöjande av förnuftet.Sociologen Auguste Comte (1798-1857) myntaruttrycket under 18oo-talets första hälft och syftardå p:i att man vill bygga på positiv d.v.s. "säker"kunskap. Det finns en oberoende yttre verklighetmed objektiv kunskap hämtad ur empiri. Denexakta naturvetenskapen vilken styrker dettapåstående, bör menar man ligga till grund förall vetenskap. Det gäller att rensa bort allt sominte kan bevisas (värderingar etc.) för att utifrånlogiken erhålla den fasta kärnan av hårda empirisktbelagda fakta. Vetenskapens huvudsyfte är attservera generaliserbara kausala förklaringar medvilkas hjälp det sedan är möjligt att förutsäga framtiden.Den källkritiska granskningen blir i detsammanhanget ett viktigt instrument i syfte attfastställa äkthet och trovärdighet.9Under 18oo-talets slut och 1900-talets börjanexpanderar mängden arkivhandlingar i takt medsamhällsomvandlingen. Att fysiskt ordna arkivhandlingarefter sakinnehåll eller ämne blir praktisktohållbart.Det är ur denna bakgrund proveniensprincipenfastställs. Principen står med ett ben i det praktiskautgångsläget i syfte att b~mästra den växandemassan av handlingar. Det andra är teoribaseratoch avser att förklara och beskriva arkivens speciellanatur, dess ontologi. Proveniensprincipenoch den positivistiska historisk-kritiska forskningmed dess strikt källkritiska metod integreras medvarandra under den här perioden med ett fruktbartforskningsklimat som följd.Handlingarna i ett arkiv utgör 1:1tifrån det härsynsättet avtryck av en yttre (objektiv) verklighet.Dokumenten är opartiska biprodukter av beslutoch handlanden och kan inte tala annat än sanning.Därmed är sanningen/verkligheten att sökaoch hämta upp ur handlingarna, vilka utgör arkivetsminsta gemensamma nämnare. ' 0 Att gå naken in iarkivet för att hämta upp insikten direkt ur källornaär det optimala vetenskapandet. Med detta framträderbetydelsen av proveniensprincipen mycketklart eftersom den är i fullständig konvergens medden källkritiska granskningen. Det är av störstabetydelse att inte manipuleras till att ge en annanbild än den som arkiverades.Hilary Jenkinson gav 1922 ut A manual ofarchiveadministration. Han resonerade utifrån den härvetenskapsteoretiska grundvalen och menadeföljaktligen att ett arkiv består av handlingar ochrelationer mellan dessa varför bevarande, urval ocharkivering av handlingar skall ske hos förvaltningenpå myndigheten/verksamheten. Arkivariensfrämsta uppgift är att vara en beskyddare ochtjänare av det arkiv som överlämnats till honom.Han/hon kan inte förmätet gallra utifrån urvaloch värdering eftersom arkivaliernas vikt ochbetydelse avgörs av den fråga som ställs till demav forskaren. Arkiven måste hållas samman och34ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2