Personarkiv

Mikael Korhonenpetens och kunnande att betjäna forskningen bådeinom och utanför sällskapet. Analysen av samlingarnager värdefull information om de insamlingsområdensom idag och för framtiden är aktuellaoch centrala. Det här har särskild betydelse för denkontinuerliga uppföljningen och uppdateringen avarkivets insamlingspolicy.Den arkivteoretiska referensram som i inledningenpresenterades kan väl appliceras på Svenskalitteratursällskapets arkiv, alltså det fanns bådeideologiska, symboliska, juridiska och legaliseradeorsaker till att grunda arkiv. Sällskapets syfte varfrån början att ta tillvara och förvara handlingar omden svenska kulturen i Finland. Det här inskrevs isällskapets syftesparagraf, sällskapets mission ellerideologiska manifestation om man så vill, och somhar stått oförändrad i I 2 5 år. Utgångspunktengrundade sig på ideologiska ställningstaganden;sällskapet skulle garantera en rättfärdig existensför den svenska befolkningen i Finland i en givenpolitisk situation under slutet av I 8oo-talet genomatt förvalta centrala dokument till dess historia.Sällskapet kan sägas ha "ägt det svenska förflutna"genom sina dokument. Det symboliska värdet fördet svenska i Finland återspeglas i de arkivsamlingarsom förvaras i arkivet, som främsta exempel nationalskaldenJohanLudvig Runebergs arkiv.Arkivets status som förvaltare av det svenska kulturarvethöjs ytterligare av andra centrala finlandssvenskaarkivbildares arkiv såsom betydande författares,konstnärers och forskares skriftliga kvarlåtenskapersamt de breda svenska folklagren genom detinsamlade traditions- och språkliga materialet. Dethär var i början ett starkt motiv till att grunda ochatt upprätthålla arkiv. Upplysning och informationom den svenska kulturen var och är fortsättningsvisen central del av sällskapets verksamhet, d.v.s. att"offentliggöra vittnesbörd" om det svenska med attsamla in historiska dokument och att analysera ochsammanställa material och publicera det i sällskapetsskriftserie. Det här gäller särskilt traditionsmaterialmen även handskrift- och språkmaterialpubliceras för vetenskapliga och andra ändamål.Sällskapet "legaliserar" därmed sin ställning medett arkiv som inte enbart förvarar utan även för utmaterial om det svenska i Finland.Arkivet uppvisar två trender i insamlingen. Denena vänder sig mot "folket" och bondekulturen.Traditionsinsamlingens uppgift var särskilt i början,som tidigare har konstaterats, att ta tillvara ochrädda de sista resterna av en genuin och tynandeallmogekultur. Senare tiders insamling har rört siginom mera specifika lokala studier på landsbygden,urbana miljöer och olika samhälleliga fenomenbland olika sociala befolkningsgrupper. Den andratrenden var att till först samla in central dokumentom den svenskspråkiga befolkningens historia.Denna del av verksamheten vände sig mot den hildadeallmänheten, eliten och först mycket senare,från I970-talet mot bredare befolkningsgrupperinom olika sociala och ekonomiska skikt. Det här isin tur återspeglar nya vetenskapliga trender inomt. ex. historieforskning, som riktades mot mikrohistoria,lokalhistoria och den s.k. vanliga människanshistoria.Forskningsprojektet Arkiv, minne och glömska ärett pionjärprojekt, för det finns inte från tidigare,åtminstone inte i Finland, någon egentlig forskningi eller genomförd helhetsanalys av varför arkivgrundas, hur det utvecklas och vad det består avmed utgångspunkt i en sådan arkivteoretiskt formuleradfrågeställning som här tillämpas. Utgångspunktenär inte så mycket i att beskriva arkivetshistoria, fast det är viktigt, utan meningen är att fåsvar på frågor om hurudana bakomliggande värderingaroch ställningstaganden, ideologier som styren arkivinstitutions, en organisations verksamhet.Analysen av arkivsamlingarna och insamlingsstrategiskaval vid olika tider skall ge svar på arkivetsinnersta väsen. Arkivet skall också placeras in i ettstörre sammanhang och studeras mot bakgrundenav motsvarande andra arkivinstitutioners syften,uppgifter och strategier. Omvärldsanalysen är nödvändigför att få en så bred helhetsbild som möjligtav arkivet och dess uppgifter i egenskap av en kulturarvs-eller minnesorganisation på nationell nivå.I8ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2