– hon fann kraften i naturen - Previa

#2/2011DIN TIDNING OM FÖRETAGSHÄLSA FRÅN PREVIAICA-Stigom livet eftercigaretternaHälsotopppå ElgigantenGenerationsväxling– så klarar du skiftetCissis vägtillbaka– hon fann kraften i naturenhälsa på djupetHöga krav påprofessionella dykareGrön RehabSpänn av i spenatenpå Wij Trädgårdarfokus på friskhetForskning och företagför hälsa

LedareNaturensläkande kraftExamenstider, jobbfester, hinna-allt-innan-semestern…. Juni månadär bedövande vacker men också en månad då vi ofta har mer ännågonsin på agendan. Vi är många som ibland inte lyssnar påkroppens signaler att vi har nått vår smärtgräns för hur fullbokadevåra liv är.Cissi Elwin Frenkel delar i detta nummer av Prima med sig av sinberättelse om hur en alltför stressig tillvaro till slut blev för mycket.Utmattningsdepression är en tung diagnos, men det finns en väg ut,vilket Cissi är ett talande exempel på.Att naturen är vilsam för kropp och själ är kanske ingen nyhet, mennumera kan även forskningen belägga att naturvistelse och trädgårdsarbeteär läkande mot stress. Läs mer om Previas gröna rehabiliteringvid vackra Wij trädgårdar på sidan 10.En viktig förutsättning för att få ett helhetsgrepp om det förebyggandehälsoarbetet är att cheferna är involverade. På Elgigantenscentrallager i Jönköping började man därför med cheferna när arbetetatt få ner den höga sjukfrånvaron inleddes för ett år sedan. I dag börjarman redan se resultat av den medvetna hälsosatsningen där bland annatPrevias Hälsoeffekten har varit ett viktigt verktyg.De närmaste fem, tio åren är det storaförändringar på gång runt om på Sverigesarbetsplatser – fyrtiotalisterna går i pensionsamtidigt som stora kullar av 80- och90-talister ska ta över. Läs mer om hurgenerationsskiftet kan göras så smidigt sommöjligt på sidan 12.Och så har Prima fått nytt utseende!Vi satsar på ny, fräsch form och ännubättre artiklar och reportage.Nytt är också att du numera kanläsa Prima i din iPad. Vi hoppasatt du kommer att gilla förändringarna!Trevlig läsning!Harald Abelinvd, PreviaJobba bättre igrönt sällskapArbetsmiljö Plantor inomhus ökar inte baratrivseln utan också prestationerna. Det visarenligt tidningen Du&Jobbet en norsk studie somgenomförts av Universitetet för miljö- och biovetenskapi Norge.En grupp studenterplacerades ikontorsrum tillsammansmed blandannat silverkalla,paraplyaralia ochvioletta orkidéer. Enkontrollgrupp ficksitta i ett rum utanväxter.Båda gruppernafick lösa uppgifterpå en dator,bland annat läsa korrektur och memorera ord.Studenterna som löste uppgifter omgivna avväxter presterade enligt uppgift bättre och bättremedan kontrollgruppen låg kvar på samma nivå.Det är enligt forskarna viktigt att växterna serfriska ut.”Utbrändhet är en samhällsfråga”På sidan 8 kan du läsa hela intevjun med Cissi Elwin FrenkelChef?Nej tack!Chefsrekrytering Mindre än var tredje unghögskoleutbildad kvinna kan tänka sig att blichef. Det visar en Sifo-undersökning beställdav företaget Wiminvest som hjälper företag attrekrytera kvinnliga talanger till nyckelpositioner.De orsaker som uppges av kvinnorna i undersökningenär ökad arbetsbelastning, tvivelpå den egna förmågan att klara kraven och enhierarkisk och trög organisation.Enligt Wiminvest innebär resultatet att näringslivetmåste öppna för förändringar för attlocka fler unga talanger, särskilt med tanke på deförestående omfattande pensionsavgångarna.2 Prima 2 | 2011

3 000euro. Så mycket vinner förstapristagaren i OSHA, European Agency for Safetyand Health at Work, som anordnar en fototävling på temat säkerhet och hälsai arbetslivet. Bidraget ska skickas in senaste den 31 augusti. Mer informationpå www.osha.europa.eu/en/about/competitions/european-photo-competition-2011Polisen har åretsfulaste kontorKontorstrivsel Polisen vid Utredningsjourenpå Södermalm är 2010 års vinnare av tävlingenÅrets fulaste kontor som arrangeras av arbetsplatskonsul-Före...terna Struktur isamarbete medElle interiör. Etthopplock av inventarier,bristpå strukturbland pärmaroch blanketter,olika färgersom förvirrar och en arbetsmiljö under all kritikvar vinnarnas egen motivation när de sände in sittbidrag. Förstapristagaren har fått en välbehövligomgörning av sin arbetsplats och enligt ThereseJohansson, chef över Utredningsjouren på Södermalm,längtar de numera till nästa arbetsskift.Upp och hoppaErgonomi Fyra av tio anställda, 41 procent, besvärasav värk i nacke, skuldror och axlar. Bland kvinnoruppger mer än hälften, 51 procent, att de har besvär.Det visar en undersökning somPrevia låtit göra bland 55 000anställda i Sverige.– Har man stillasittandeeller repetitivt belastandearbetsuppgifter är det stor riskför muskelbesvär som smärtaoch stelhet. Det är därför viktigt attröra på sig regelbundet. Som arbetsgivarekan man underlätta genomatt se till att arbetsplatsen är så braergonomiskt utformad som möjligt,säger Urban Svensson, företagsläkareoch medicinskt ledningsansvarigpå Previa.... och efter.70%av de som rehabiliterats enligt Alnarpsmodellenär tillbaka i arbetslivet inom ett år. Sidan. 10Rotation på FacebookInnovation På Facebooks huvudkontor vill man inte riskeraatt talangerna bränner ut sig eller blir uttråkade. Därför harman infört en innovativ form av jobbrotation som innebär attmedarbetare som har jobbat med samma projekt i mer än ettår, lämnar sin avdelning för att jobba på en annan avdelningunder en månad. När månaden är slut, får medarbetaren presenteraresultatet av sitt arbete på den nya avdelningen, följtav en avslutningsmiddag.Konceptet, som kallas för ”Hackamonth”, har testats underdet gångna året. Och förhoppningen är att framöver alltid hatio procent av medarbetarna i rotation. Företaget uppger attHackamonth har mynnat ut i flera kreativa förbättringar förFacebook, och att resterande medarbetare anser att de eftermånadens slut har fått tillbaka en kollega med ny energi.Per RanungPrima 2 | 2011 3

Hälsoexempel: elgigantenUtmaning: Den totala sjukfrånvaronlåg på över tio procent.Lösning: En viktig nyckel återfannshos chefernas kunskap om att hanterasjukfrånvaro. Genom ett ledarskapsprogramoch utbildning i hälsofrämjandeledarskap får alla chefer nuutbildning för att snabbare kunnahjälpa medarbetare tillbaka i arbeteoch även främja en hälsosam livsstilpå arbetsplatsen. Alla medarbetarehar också fått möjlighet att delta ien inspirationsföreläsning om hälsaoch personer i riskzonen för skadorfår handledning av sjukgymnast frånPrevia. Genom tjänsten Sjuk- ochFriskanmälan får all personal tillgångtill rådgivning från sjuksköterska.Ergonomicoacher utbildas av Previassjukgymnast för att kunna hjälpa sinakolleger att förebygga belastningsskador.Resultat: Sjukfrånvaron sjunker ochchefer och medarbetare har visat ettökat engagemang för hälsa. Det är tillexempel fler som använder gymmetoch deltar i uppstartsgymnastik vidskiftbyten.Varje nytt skift inleds medett uppskattat gympapass.

Alla på fötternaför bättre hälsaPå Elgigantens centrallager i Jönköping vägrar man acceptera högasjuktal bara för att andra i branschen ligger på liknande nivåer. Härdeltar både anställda och chefer i arbetet för att förbättra hälsan.– Det finns ett fokus på att man ska må bra här, säger en medarbetare.text Stina Gerhardt foto Tommy HvitfeldtKylskåp, tv-apparater och espressomaskinerstår staplade i höga torn längsflera hundra meter långa gångar. Mellankartongerna löper ett vägsystem, livligttrafikerat av truckar, och en grön linje pågolvet markerar fotgängarzonen.Primas reporterteam är på väg från detvälutrustade gymmet som sedan en tidtillbaka används flitig av medarbetarna,till andra änden av byggnaden där det ärdags för skiftbyte. Vilket också betyderatt det är dags för uppstartsgymnastik fördem som går på sitt skift.– Det finns ett fokus på att man skamå bra här, speciellt på senare tid, sägerNassar Odicho, terminalarbetare och enav dem som leder det uppskattade passetdenna eftermiddag.”Det märks att chefernahar fått utbildning iatt arbeta med hälsa”– Gymnastiken är väldigt bra. Mendet märks också att cheferna har fåttutbildning i att arbeta med hälsa och harinställningen att det är viktigt.Träning är nämligen bara en del avden satsning på friskare medarbetare sompågår på Elgigantens nordiska centrallageri Jönköping. Arbetet präglas av målmedvetenhetoch det på goda grunder,för ett par år sedan låg sjukfrånvaron härpå över tio procent.– När jag tillträdde 2010 hade sjuktalenutvecklats negativt under en längre tidoch det saknades en helhetssyn, berättarEleonora Svenningsson, HR-chef påElgigantens centrallager.– Att andra företag i vår bransch ocksåhar liknande siffror är inget skäl till varförman inte ska verka för friska medarbetareoch ha ett aktivt, förebyggande friskvårdsarbete.Problemen på Elgigantens centrallagergällde både kort- och långtidsfrånvaro.Belastningsskador till följd av tunga lyftstod för en del av sjukskrivningarna. Mendet var långt ifrån hela förklaringen. Samarbetetmed Previa, som sedan tidigare ärleverantör till Elgiganten Sverige inleddes2009 och det visade sig snart att det krävdesett större grepp.– Jag skulle säga att den största anledningentill vår höga sjukfrånvaro harvarit bristande kunskap hos cheferna omhur man arbetar hälsofrämjande. Det harsaknats tydliga strukturer för friskvårdsarbetetoch man har inte satt in arbetet i ettsammanhang. Därför har vi arbetat väldigtmycket med ledarskapsutveckling i olikaformer, berättar Eleonora Svenningsson.Elgigantens centrallager har sedan entid tillbaka ett ledarskapsprogram för allachefer med namnet Vägvisaren. Inomdenna utbildning har bland annat PreviaElgigantens HR-chef EleonoraSvenningsson tillsammans medAnna Söderberg från Previa.hand om ett block om hälsofrämjandeledarskap.– Vid upprepad korttidsfrånvaro behöverorsakerna följas upp. Vi har ocksåhaft långtidssjukskrivna medarbetare sominte haft regelbunden kontakt med sinchef under långa perioder, och det är intebra hälsofrämjande ledarskap. Chefernahar inte haft verktygen för att hanterasituationen.En struktur för samtal mellan cheferoch medarbetare som varit sjukskrivna, ärett sätt att undvika att historien uppreparPrima 2 | 2011 5

Centrallagret distribuerar varor till cirka 300varuhus i hela Norden samt levererar varor direkttill kunder som väljer att handla via internet. Härarbetar 300 till 500 personer beroende på säsong.Nassar Odicho, terminalarbetarepå Elgigantenscentrallager.”Ju friskare vi blir, desto mer bonus utgår till samtliga medarbetare”sig. Numera träffas också chefer, representanterför skyddsorganisationen och Previaregelbundet i ett rehabiliteringssamråd.Fyra gånger om året samlas rådet för attdiskutera hälsa, friskvård och rehabilitering.Diskussionerna ligger sedan tillgrund för handlingsplaner och aktiviteter.Genom Previas tjänst Hälsoeffekten harde faktiska kostnaderna för sjukfrånvaronpå Elgigantens centrallager beräknats.Kalkylen visade att kostnaderna inte låg iparitet med de höga sjuktalen men att detfortfarande är betydande summor somavsätts för sjukfrånvaron.– Jag rekommenderar absolut att göra6 Prima 2 | 2011en kalkyl och att man följer upp resultatetregelbundet. Kalkylen är även ett braverktyg för att på ett tydligt sätt påvisade ekonomiska vinsterna med att arbetahälsofrämjande, förklarar Eleonora Svenningsson.– Vi har också valt att lägga in hälsansom en parameter i vårt bonussystem. Såju friskare vi blir, desto mer bonus utgårtill samtliga medarbetare.Anna Söderberg är kundansvarigför Elgiganten på Previa. Hon tycker attintresset för hälsofrågor hos företaget harväxt och fått fäste väldigt fort och instämmermed Eleonora Svenningsson om atthelhetssynen är betydelsefull.– Det sätt som de har gift ihop rehabiliteringoch hälsofrämjande insatser serjag som en viktig nyckel till resultat. Detsom har varit unikt här är också att manhar valt att involvera samtliga medarbetare.Jag tror att det är en framgångsfaktoratt de har fått alla engagerade.Ett och ett halvt år med ett utökatgrepp om hälsoarbetet, som alltjämt växersig starkare i organisationen, har enligtEleonora Svenningsson börjat ge resultat.

Hallå där...Hans ”ICA-Stig” Mosesson, som för ett halvårsedan i en reklamfilm lovade hela svenskafolket att han aldrig mer skulle röka.Se mer om hälsoarbetetpå Elgigantens nordiskacentrallager och intervjuermed medarbetare:www.previa.se/XXXSjukfrånvaron minskar på alla avdelningarför varje mätning, som görs fyra gångerom året. Målet är att sänka den totalasjukfrånvaron med 30 procent till 2013,och korttidsfrånvaron med 50 procent.Något som Eleonora Svenningssonär noga med att påpeka, och som tydligtpräglar hälsoarbetet på Elgigantens centrallager,är att såväl chefer som medarbetarebär ett gemensamt ansvar för hälsanpå arbetsplatsen.– Det viktigaste resultatet vi har setthittills är en förändrad attityd till hälsaoch ett ökat engagemang hos medarbetarna.De tränar i företagets gym ochutnyttjar övriga friskvårdsförmånermer aktivt, och de pratar om hälsa. Ochcheferna som går vårt ledarskapsprogrambrinner verkligen för det här.Hur går det med löftet?–Tack, det gåralldeles utmärkt! Jaghar inte fått någotåterfall, även om detibland fortfarandesusar till i kroppenav nikotinsug. Men dåskakar jag av mig sugetoch går vidare.För många är cigarettsugetförknippade med speciella tillfällen,men så är det inte för mig. Det kankomma opåkallat när som helst.En lite lustig sak är att jag drömmermycket om att jag röker, nästanvarje natt faktiskt. Det är väldigtskönt att vakna och inse att allt varen dröm.Du har ju rökt sedan du var 25år och slutat flera gånger tidigare.Hur vet du att det är på allvar dennagång?–Ja, jag har ju lovat hela svenskafolket denna gång, och så ringerdet journalister ibland och hållerkoll på mig, då måste jag ju hållamitt löfte (skratt)… Skämt åsido, jaghade slutat även om jag inte hadehållit på med reklamfilmerna förICA. I slutet kände jag mig som enidiot som rökte. Att hosta och kännasig halvdålig för jämnan och självvara anledningen till det – det är juWell at Work hjälper ICA— Tillsammans med Previa har visatt upp rimliga mål: av våra totaltomkring 6 000 medarbetare anställdapå något ICA-bolag i Sverigesatsar vi på att 200 personer skabli rökfria under 2011, säger PeterMunck, HR-chef på ICA.ICA-bolagen har under våreninlett arbetet genom att bjuda insamtliga chefer till inspirationsföreläsningar.Rökavvänjningsgruppersätter i gång under året.idiotiskt, eller hur? Beslutetatt sluta för gott satt inteså långt inne, jag hadehelt enkelt rökt färdigti mitt liv.Har du fått någonhjälp?–Till en början togjag ett receptbelagtläkemedel som minskarnikotinsuget som fungeradeväldigt bra för mig. Nu har jag slutatmed det och behöver varken medicineller substitut.–Annars har jag förstås fåttmycket hjälp av min omgivning ochmin familj. De har verkligen hejat påmig och är jätteglada att jag lyckassluta.Märker du av några hälsoeffekter?–Jag har fått bättre flås, detmärker jag när jag springer lite medhunden eller tar i lite extra. Det därpustandet efter fysisk ansträngninghar försvunnit. Rökhostan ärju också borta, och jag märker attluktsinnet har blivit bättre.Har du något tips till alla somkämpar därute för att sluta?–Om det är svårt, tveka inte attsöka hjälp! Det gäller också att involveraandra – berätta vitt och brettatt du har slutat och att du behöverstöd och hjälp.— Om inte chefen tycker det ärviktigt att sluta röka, är det svårtatt få med sig medarbetarna, menarPeter Munck.Från och med i år råder totaltrökförbud inomhus, men rökning ärtillåten utomhus i rökkurer.— Dessutom kommer vi att uppmärksammamedarbetare som lyckasför att skapa ytterligare motivation.ICA-bolagen satsat på att vara enrökfri arbetsplats 2012.Prima 2 | 2011 7

”Jag blev baratröttare och tröttare”Trötthet och ont i ryggen visade sig vara en utmattningsdepressionsom golvade Cissi Elwin Frenkel i ett halvår. Erfarenheter från sjukskrivningenhar hon nytta av i sitt nya jobb på tidningen Chef.text Helena kämpfe fredén foto Samir SoudahDet började gradvis under våren 2010.Drömjobbet som vd för Svenska filminstitutetvar visserligen krävande, mensamtidigt så roligt och kreativt att CissiElwin Frenkel hade svårt att trappa nerpå kraven. När sommaren kom tog honen extra lång semester med familjen. Mendet var först när hon en dag satt ensammed maken och verkligen skulle pusta ut,som hon märkte att något inte stämde.– Jag orkade inte ens göra enkla saker,blev bara tröttare och tröttare och fick tillslut ryggskott, berättar Cissi Elwin Frenkel.Kanske var det tur i oturen att ryggskottetkom och Cissi fick en konkret anledningatt uppsöka läkare. Och att husläkarenkunde se vad som egentligen pågickbakom ryggont och obegriplig trötthet.– Jag insåg nog på ett djupare plan attjag var utbränd, men jag protesterade ochblev arg. När läkaren ordinerade två veckorssjukskrivning tyckte jag det var heltgroteskt – jag hade ju så mycket att göra!När vi träffas en vacker försommardaghar det gått nästan ett år sedan CissiElwin Frenkels kropp till slut sade ifrån.Ett gradvis uppskruvat tempo på jobbet ikombination med ett aktivt privatliv hadeförsatt kropp och själ i ett tillstånd avständig stress, omöjligt att slå av. De tvåsjukskrivningsveckorna utökades i taktmed att Cissis tillstånd förvärrades. Totaltvar hon sjukskriven i sex månader.För en högpresterande person medstor arbetskapacitet var tiden som sjuk iutmattningsdepression omvälvande.– Jag hade aldrig upplevt en sådantotal trötthet förut. När det var som värstlåg jag i sängen hela förmiddagen, släpademig ut på en promenad med hunden ochfortsatte sedan att sova i vår röda soffaresten av dagen, berättar hon.Ett annat symtom var oförmågan attsortera sinnesintryck. Cissi blev överkänsligför ljud eftersom hjärnan hadetappat förmågan att avgöra vilket ljudsom var viktigast för stunden.Utmattningsdepression är ofta svåratt diagnostisera och i många fall hinnertillståndet avancera långt innan den drabbadesöker hjälp. I Cissis fall fungeradesjukvårdskedjan exemplariskt – hon ficktidig diagnos och omedelbar behandling.Med antidepressiva läkemedel, terapi ochkurs för utbrända började hon långsamtkomma på rätt köl.En annan läkande kraft fann hon inaturen och i rörelsen.– Jag drogs till djupa, tysta skogar ochkunde vandra runt i timmar med hunden.Att vara nära ett träd som har stått påsamma plats i hundratals år – det ger enstor tröst och härlig kraft. I skogen fickjag perspektiv på mitt eget uppskruvadetempo.Att komma tillbaka efter en utmattningsdepressionkan liknas vid att bytaut batterierna i stället för att bara laddaCissis chefstips för mindre stressdem, vilket kan vara tillräckligt i vanligafall. Alltför höga halter av stresshormonetkortisol rubbar hjärnans balans och tillslut slutar den att fungera normalt. Depressionen– med utmattning, apati ochglädjelöshet som följd – är ett faktum. Påkursen fick Cissi lära sig en teknik för attfå hjärnan på rätt spår igen.– För mig handlade det framför alltom att hitta ett nytt förhållningssätt. Omman har några extra stressiga dagar påjobbet och hemma, måste man planera inmotsvarande mängd återhämtning ochlugn och ro. Det finns inga genvägar, manmåste ta hand om sig själv.I samband med tillfrisknandet fick Cissiett nytt jobberbjudande. I februari 2011tillträdde hon tjänsten som chefredaktöroch vd för tidningen Chef. Erfarenheternafrån sjukskrivningen har gett Cissien extra dimension i sitt chefskap.– Jag tror att vi blir utbrända inte baraför att vi stressar för mycket på jobbet,utan också för att samhället ställer såhöga krav, inte minst på oss kvinnor. Vimåste lära oss att släppa kontrollen ochsätta tydligare gränser, både på jobbet ochhemma. Och inse att även positiv stresskan vara farligt i längden – det är jag ettlevande bevis på, säger hon.1. Tydlighet mot medarbetarna är jätteviktigt. Vad förväntas av mig, vad består minaarbetsuppgifter av? Raka besked gör det lättare att styra sitt eget liv, något som bådeminskar pressen och ökar prestationen. 2. Se till att medarbetarna blir sedda och respekteradeför sina insatser. 3. Välfungerande rutiner är viktigt, det skapar trygghet 4. Skrattamycket och visa att du som chef vågar göra bort dig. Det skapar ett varmare klimat.8 Prima 2 | 2011

”Även positiv stress kanvara farligt i längden – detär jag ett levande bevis på”Cissi Elwin FrenkelÅlder: 46 år Yrke: Chefredaktör ochvd för Chef Familj: Två egna barn16 och 18 år, make Henrik och hans tvåutflugna barn, hund Bor: På Södermalmi Stockholm Bästa hälsotips:Jag älskar att promenera i skogenmed min hund. Nu har jag dessutomskaffat mig en PT för att sparka i gångträningen. Det känns väldigt lyxigt.Prima 2 | 2011 9

Wij Trädgårdar iOckelbo erbjuderen enaståendenaturupplevelse.Här minskarstressenHur kan mindfulness och trädgårdar hjälpaoss att motverka stress? Det undersöker Previasom tillsammans med Wij Trädgårdar flyttaren av sina stresshanteringskurser till Ockelbo.text Marie-louise olsen foto Samir soudahDe sitter runt bordet i tornrummetpå Wij Trädgårdar. Fem kursdeltagare,sjukgymnasten Ann-Louise Sjöstrandoch herbalisten Lisen Sundgren. Flera avkursdeltagarna är chefer på olika myndigheteroch de har alla upplevt att stressenstundtals blivit för stor.Vid blädderblocket framför detspröjsade fönstret står Anders Åkerlund,beteendevetare från Previa i Gävle.Samtalet kretsar kring stunder ivardagen som gruppen associerar tillmindfulness, eller ”medveten närvaro”som det ibland översätts till. Att vara stillai naturen, kratta löv, cykelturer och körsångskrivs upp på blädderblockslistan.Anders Åkerlund leder samtalet vidaretill hur spontana upplevelser av mindfulnesskan bli redskap för att hantera stressäven i andra situationer.Så har klockan plötsligt blivit tolv.Förmiddagens teoripass är slut och det ärdags för lunch.– Vi har i flera år haft kurser i mindfulnessoch stresshantering på kontoret iGävle. Men när jag förra hösten besökteWij Trädgårdar och hörde om deras arbetemed grön rehabilitering blev jag nyfikenpå vad de kan tillföra, säger AndersÅkerlund.Ute har det precis slutat regna och fågelsångtränger in genom en öppen dörr.Det är lätt att förstå att platsen tilltalarAnders Åkerlund.– Vi känner att både vi och kursdeltagarnaomedelbart får en distans till stressenpå våra arbetsplatser när vi kommerhit till Wij, säger Anders Åkerlund.Samtidigt är lugnet bedrägligt. De femdeltagarnas arbetssituationer är långt frånspirande rosor och väldoftande örtagårdar.Kursen får inte bara bli en tillfälligandningspaus.– Allt vi talar om kopplas till denverklighet som de som deltar lever i tillvardags. Så att de ser hur de kan användaredskapen när de åker härifrån.Efter lunchen flyttar kursen ut tillörtagården där Lisen Sundgren ledereftermiddagens praktiska övningar. Honberättar hur hon själv blev utbränd på1990-talet, men hittade vägen tillbakarehabilitering i det grönaGrön rehabilitering är ett samlingsnamnför metoder som bygger på närvaroi naturen, exempelvis en trädgård.Förra hösten fick Alnarps rehabiliteringsträdwgårdvid Sveriges Lantbruksuniversiteti Skåne i uppdrag avregeringen att utreda hur grön rehabiliteringkan hjälpa långtidssjukskrivnaungdomar.Tidigare studier visar att nästansjuttio procent av de som rehabiliteratsgenom intresset för växter och derashelande kraft. Nu driver hon företagetLife by Lisen och arbetar bland annatpå Rosendals trädgård i Stockholm medgrön rehabilitering.På trädgårdsbordet under en blommandehägg har Lisen dukat fram ätbaraörter och ogräs. Under tystnad smakar,luktar, känner och tittar kursdeltagarnapå växterna. Grusgången knastrar när deenligt Alnarpsmodellen är tillbaka iarbetslivet inom ett år.Projektet Spänn av i spenaten är enförebyggande och rehabiliterande kursom stress och mindfulness som Previautarbetat tillsammans med Högskolani Gävle, Wij trädgårdar och Lisen Sundgren.Vid fyra kurstillfällen i WijTträdgårdarfår deltagarna både teoretiskaoch praktiska kunskaper om hur mankan hantera stress.10 Prima 2 | 2011

Fler tipsom hur stressenkan minskapå sidan 18Malin Eriksson är vdpå Wij Trädgårdar.Många örter innehållernäringsämnen som vårakroppar behöver för attbygga upp det stressenbryter ner.rör sig runt bordet. Alla sinnen är närvarande– mindfulness.Efter tio minuter börjar Lisen talaigen. Hon berättar om de olika örterna,vad de använts till historiskt och vilkaegenskaper de har.– Att med alla sinnen gå in i att undersökanågot i naturen hjälper oss att kopplabort det som stressar oss. Vi får en paus,en stund av njutning och återhämtning.Men örter innehåller även näringsämnenoch mineraler som kroppen behöver,säger Lisen Sundgren.Grön rehabilitering är inget nytt inslagpå Wij Trädgårdar.– Vi tar hela tiden emot människorsom behöver hjälp att hitta tillbaka tillarbetslivet igen. Det är personer som harinsett att de mår bra av att vara i naturen.Vi bidrar med att ge deras dag en rytm, attdela in arbetet i lagom stora uppgifter ochlära dem att uppskatta vad de åstadkommer.Våra trädgårdsmästare blir både derashandledare och samtalsterapeuter, sägerMalin Eriksson, vd på Wij Trädgårdar.Man träffas klockan åtta för att fördeladagens första uppgifter. Klockan halv tioär det kafferast.– Då talar vi om vad vi har gjort, att enrabatt har fått vatten eller att man har skolatom ett antal plantor. Det blir en stundav bekräftelse, säger Malin Eriksson.”Att med alla sinnen gåin i att undersöka någoti naturen hjälpeross att koppla bort detsom stressar oss”Sen fortsätter dagen, uppdelad i segmentmed bekräftelse däremellan.– Långsamt bygger de upp orken ochsjälvkänslan, säger hon.Med i förberedelsearbetet införstresshanteringskursen fanns även OlovDahlin, lektor i religionsvetenskap vidHögskolan i Gävle, med grön rehabiliteringsom särskilt intresse.– I dag är fysiologiska, psykologiskaoch sociala aspekter självklara i modernrehabilitering. I grön rehabilitering,liksom i många andra komplementärametoder, finns ofta även det existentiellaperspektivet med och människans förmågaatt självläka betonas. Forskningenvisar att människor som vistas i naturenåterhämtar sig snabbare än de som integör det. Jag tror att grön rehabiliteringmåste få större utrymme om vi ska kunnahjälpa många av de människor som i dagsitter fast i långa sjukskrivningar, menarhan.Gruppen under det blommande trädeti örtagården är på väg att bryta upp, de skaut på en kort vandring för att samla vildaväxter till en vitaminspäckad ogräsdrink.– Det är två kurstillfällen kvar i denhär omgången, sedan kommer vi attutvärdera upplägget. Men vi har redanbeslutat att fortsätta med ytterligare enkurs i höst, säger Anders Åkerlund.Prima 2 | 2011 11

Snart går en stor del av den rekordstora fyrtiotalistgenerationeni pension. Samtidigt strömmar åttio- och nittiotalister in på arbetsplatserna.Men se upp – om ung och gammal inte bara ska mötasi dörren behövs kunskapsöverföring och långsiktig planering.text HENRIK EMILSSON ILLUSTRATION SYSTER DIESELGenerationsväxling:Så blir skiftet smidigt–Att bara mötas i dörren är inte bra –det är ju värdefull kunskap som vandrarut från företaget. Kunskapsöverföring ärdärför central vid generationsskiften.Det säger psykologen Mandus Frykmansom är organisationskonsult inomenheten Ledarskap och organisation påPrevia, samt forskare på Karolinska instituteti verksamhetsutvecklingsfrågor. Ettav hans viktigaste råd för att generationsskiftetska bli så lyckat som möjligt är attarbeta medvetet med kunskapsöverföring,genom till exempel mentorsprogram ellerutbildningar.Han tipsar även om att ta reda på vilkakunskaper och färdigheter som är bundnatill vissa individer (humankapital), ochvad som handlar om rutiner och arbetsbeskrivningar(strukturkapital).– Hur mycket humankapital kommeratt försvinna ut genom dörren? Och hurkan det omvandlas till strukturkapital?säger Mandus Frykman.Eftersom kulturen på en arbetsplats ärsumman av hur medarbetarna på arbetsplatsenbeter sig, förändras den naturligtnär någon slutar eller börjar. Därför är ettintroduktionsprogram med mål och värderingarför de nya medarbetarna är enbra start för att lära sig kulturen, menarMandus Frykman.–En arbetsplats kan ha tongivande personersom bär kulturen och när de försvinnerfaller kulturen. Det kan också vara sompå Ikea, där kulturen är robust och snararestyrs av tydliga processer och en struktur.Jag tycker att ett generationsskifte är ettutmärkt tillfälle att se hurförankrad kulturen är ochom den klarar förändringar,säger han.Emma Pihl är professionellcoach, föreläsare ochförfattare till boken ”Att ledanästa generation”. Hennesslutsats är att de olikagenerationerna skiljer sig isitt förhållande till arbetet.– En utmaning ligger i att åttio- ochnittiotalisterna har nya krav på arbetsmarknaden,på ledarskap och har andrautpräglade egenskaper, vilket krockar medandra generationer på arbetsplatserna.Samtidigt kan det uppstå en kostnad närden nya generationens illojalitet och avsaknadav tålamod och ”what’s in it for me”-mentalitet gör att de många gånger drarinnan de ens blivit lönsamma, säger hon.Emma Pihl menar att ledarskapet måstegenerationsanpassas, att det kan varanu kommer Generation Y och Z➜ Personer födda mellan 1980-1990 kallas Generation Y,eller Mewe-generationen. Brukar anses vara ifrågasättande,nätverkande och kaxiga. Nittiotalisterna är följaktligenGeneration Z, eller Generation Ordning som de också kallaseftersom de anses vara trygghetstörstande och socialkonservativa.➜ 2 261 201 personer är födda mellan 1980 och 1999.12 Prima 2 | 2011

förlegat och behövas uppdateras. Somexempel nämner hon ett mer coachandeledarskap, att ge ansvar tidigt, regelbundenåterkoppling och snabba belöningar.Individer inom samma generation är förståsolika, men de yngre generationernaär oräddare, tar sig an utmaningar, är meregocentriska och utgår ofta från sina egnapersonliga vinningar.I detta stora generationsskifte vi stårinför, vem ska egentligen anpassa sig eftervem, de gamla efter de nya, eller tvärtom?Emma Pihl tror att anpassningen behöverkomma från båda hållen.– En modern organisation bör präglasav det nya samhället, dess utvecklingoch de nya medarbetarnas behov. Mångainom de äldre generationerna uppleverockså att ett generationsanpassat ledarskapär av godo. Men givetvis behöveräven den nya generationen anpassa sigefter befintliga generationer och struktureroch ha respekt för det som är etableratoch efterföljs, sägerEmma Pihl.Mandus Frykmanmenar dockatt det finns enrisk med att draför hårda växlar påskillnaderna mellangenerationerna, omdet nu ens finns såEmma Pihl.stora skillnader.– Jag är lite tveksam till vår tendensatt fokusera på skillnader mellan grupperingar– generationerna har ofta merlikheter med varandra än olikheter. Detkan därför vara problematiskt att skapaen förenklad förklaringsmodell om manbara fokuserar på skillnaderna. Människorsdrivkrafter handlar oavsett ålder omen sorts trygghet i sitt arbete, ett behovav självförverkligande och meningsfullaarbetsuppgifter. Det tror jag gäller allaoch är en viktig poäng, säger han.Björn trappar nerpå sommarenMånga går ner i arbetstid för att få enbättre balans i livet. Björn Sundström iVisby valde en något annorlunda modell– att lägga sin arbetstidsförkortning somledig tid under sommarhalvåret.För tre år sedan, med barnen utflugnaoch med mer egentid över i kalendernupptäckte Björn Sundström hur lätt det varatt denna tid lades på – mer jobb. Eftersomhan skulle klara sig bra ekonomiskt bestämdehan tillsammans med sin chef en någotudda modell för nedtrappning. I dag jobbarBjörn Sundström heltid under högsäsong,februari till maj och oktober tildecember. I juni jobbar han 80procent och från juli framtill mitten av september ärhan helt ledig. Lönen är80 procent av en heltidslön- året runt.– Det är en mental kullerbyttaibland - kan detvara bra för mig samtidigtsom det är bra för arbetsgivaren?Ja ibland kan båda vinna på det,förklarar Björn Sundström, som arbetar sombeteendevetare på Previa i Visby.Det finns olika varianter på att gå ner itid, att vara ledig en dag i veckan, gå någontimme tidigare eller som Björn Sundströmsamla arbetstiden som har trappats nedtill en sammanhängande ledighet. Oavsettmodell är det viktigt att beslutet om hurnedtrappningen ska se ut tas i samtyckemed närmaste chef, menar Ann-CharlotteLaurell, organisationskonsult på Previa iStockholm.– Det går inte bara att dra ner på tiden,man måste skära ner på arbetsbördanockså, säger hon.Allting handlar om en balans mellanarbetstid, lön och fritid, en balans som kanvara svår att förutspå om den kommeratt uppnås. Ann-Charlotte Laurell tipsardärför om att medarbetare och arbetsgivareprövar sig fram under några månader.En annan variant kan vara att ha kortarearbetstid under vissa perioder, till exempelsommaren när dagis är stängt.3 tips för nedtrappningChef och anställd bör tillsammans diskuterahur nedtrappningen ska gå till.Ett alternativ är att jobba hemma en dagi veckan. Då behöver man inte gå ner i tid,men får ändå en annan rytm i arbetslivet.Flextid kan också få arbetet och livspussletatt gå ihop bättre.Prima 2 | 2011 13

”Varje dykkan bli farligt”ExtremaarbetsplatserDet är fysiskt tungt. Det är mentalt påfrestande. Och detär mörkt, ensamt och farligt. Men det är precis det somgör att Magnus Augustinsson gillar sitt jobb som yrkesdykarei marinen. text Karin Aase foto Lars ArdarveDet var en vanlig dag på jobbet 2004. MagnusAugustinsson och hans kolleger jobbade påhavsbottnen med att plocka upp kabel, och koncentreradsom han var märkte han inte att hansimmade in under ett fisknät. Först när luften ituberna höll på att ta slut och det var dags attavsluta märkte han att han satt fast, 22 meterunder havsytan.— Först fattade jag inte vad det var, varförjag inte kunde simma vidare, minns han när hantänker tillbaka.– Och då är det klart att jag blev lite nervös.Men så fort jag insåg vad det var som höll mig fastkunde jag ta fram min kniv och skära mig loss.Det slutade lyckligt den gången, MagnusAugustinsson kom upp till ytan i princip sammasekund som luften i tuberna tog slut. Sedan desshar han inte varit med om någon allvarligareincident, och rädd är han inte heller. Snarare ärdet den fysiska och mentala utmaningen i jobbetsom lockar honom.— Dykningen är en tjänst som alltid är skarp.Varje gång jag går ner i vattnet, oavsett om detär hemma i Göteborg eller på utlandsuppdrag,så kan det bli farligt och det är väl lite det somlockar. Jag har alltid tyckt om att utmana migsjälv, att testa mina begränsningar, både fysisktoch mentalt.Och det är framförallt mentalt som han utmanasi jobbet menar han, även om det naturligtvisinnebär fysiska påfrestningar också.— Den ständiga medvetenheten om att detnär som helst kan bli farligt, att du kan tappaorienteringen eller fastna som jag gjorde, denmedvetenheten ger en pulshöjning som det tungafysiska arbetet inte ger.Arbetsuppgifterna som Magnus Augustinssonoch hans kolleger utför är inte farliga i sig.Det kan handla om underhåll av båtskrov elleratt hjälpa Försvarets materialverk att testa hurnya produkter uppför sig under vatten. Faranär i stället det faktum att de befinner sig undervatten, med allt vad det innebär. För att minskariskerna med jobbet tränar Magnus Augustinssonoch hans kolleger därför ständigt på olikasituationer. De har hälsokontroller varje år, ochså långt det är möjligt dyker de alltid tillsammansmed samma kollega.— Ju bättre man känner varandra desto lättareär det att förstå varandras tecken och kroppsspråkunder vattnet, och då blir dyken säkrare.Flera av Magnus kollegor har valt att slutamed dykningen när de har fått barn eftersom deinte vill utsätta sig för de extra riskerna. Men ihans fall har det aldrig varit aktuellt.— Jag har en bra utbildning och vi övar såpass mycket på alla möjliga situationer som kanuppstå att jag känner mig trygg. Sedan var detväl lite otur med det där fiskenätet, men jag visstehur jag skulle hantera det och allt gick bra. Änså länge har inget hänt som har gjort att jag sermitt jobb som riktigt farligt.14 Prima 2 | 2011

MagnusAugustinssonÅlder: 37 Yrke: officer Bor: PartilleBäst med jobbet: omväxlande Görpå fritiden: tränar och umgås med vänneroch familj.VändHälsoregler föryrkesdykarenPrima 2 | 2011 15

Tuffa krav på djupetIngen diabetes, inga öronproblem och absolutinga hjärt- och kärlsjukdomar. Det är några avde medicinska krav som ställs på yrkesdykare.Maths Karlsson är företagsläkarepå Previa och undersöker regelbundetcivila yrkesdykares hälsa.– De har ett arbete som innebärväldigt stora risker, och dålig hälsakan äventyrabåde deras egenoch deras kollegorsliv.Därför ärreglerna fördykares hälsokontrollernogautarbetade hosMaths Karlsson, PreviaArbetsmiljöverket.Vid enhälsokontroll kontrolleras dels hjärtaoch lungor genom bland annat arbets-EKG och lungfunktionstest. Dessutomkontrollerar läkaren att dykaren intehar några problem med bihålor ochöron.– Om de har det så kan de få svårtatt tryckutjämna under dyket, och dåkan smärtan från öronen bli så stor attde får en yrselattack eller svimmar närde kommer ner på djupet, förklararMaths Karlsson.Vid undersökningarna kontrollerasäven att personen inte har några sjukdomarsom påverkar nervsystemet, tillRegler för yrkesdykning➜ Arbetsmiljöverket reglerar på vilketsätt personer som har riskyrken skaundersökas medicinskt.➜ En civil yrkesdykare ska läkarundersökasinom 12 månader innandykeriarbete påbörjas första gången.Sedan ska personen undersökas minstvar femte år, feller vartannat år för densom fyllt 40 år .➜ Den som har råkat ut för sjukdom,eller olycksfall ska undersökas innanhan eller hon får dyka igen.exempel diabetes och epilepsi, eftersomtill exempel blodsockerfall skullekunna leda till medvetslöshet underytan. Även blodtryck, muskelkraft ochvikt måste vara på normalnivå.Upptäcker läkaren att dykaren inteklarar någon av dessa punkter blir haneller hon avstängd från dykjobb medomedelbar verkan. Läkaren kan sedange remiss till en specialist som utrederproblemet ytterligare.– Om till exempel ett EKG visaravvikelser så kan en mer detaljeradundersökning ge andra resultat. Dåfår jag ett nytt underlag, och om detär ok kan jag ge dykaren tillstånd attjobba igen.Men om det i stället är en kroniskåkomma som visar sig i läkarundersökningen,till exempel nedsatt lungfunktion,så får personen inte arbetasom dykare igen.Trots att reglerna är så hårda harMaths Karlsson aldrig varit med omatt någon har försökt slippa undan.– Precis lika noga som de är medsin utrustning är de med sin hälsa.Både dykarna och deras arbetsgivarevet att följderna av fusk kan varafatala. Karin Aase➜ Reglerna gäller inte bara arbeteunder vatten utan även arbete underförhöjt tryck i tryckkammare ellerliknande.➜ De här reglerna gäller för dykarei civil tjänst. Försvarets dykare lyderunder andra regler och undersöks regelbundetav försvarets egna läkare.Skatt eller ej?Om man vill erbjuda sina medarbetarehjälp med sjukvård, vem får skatta ochför vad? Här är några riktlinjer för att fåordning på förmånerna.➜ Om arbetsgivaren bekostar offentligtfinansierad sjukvård, till exempel i formav patientavgifter för den anställde, ärdetta en skattepliktig förmån. Arbetsgivarenhar i detta fall avdragsrätt förkostnaden.➜ Om arbetsgivaren däremot bekostarprivat sjukvård för en anställd, detvill säga vård som inte är offentligtfinansierad, är detta en skattefri förmån.Arbetsgivaren har å andra sidan ingenavdragsrätt för kostnaden.➜ En arbetsgivare kan alltså bekostaen läkarbehandling hos en privat läkareeller ett privat sjukhus utan att denanställde beskattas för denna förmån.Arbetsgivaren kan efter överenskommelsegöra ett bruttolöneavdrag förden anställde för att kompensera förkostnaden.➜ Förmån av rehabilitering eller förebyggandebehandling är skattefri. Allarbetslivsinriktad rehabilitering som enarbetsgivare har skyldighet att svara förär i princip skattefri.➜ Dessutom kan en arbetsgivare fågöra avdrag för kostnader för förebyggandebehandling som behövs föratt medarbetaren ska kunna fortsättaatt förvärvsarbeta. Några exempel ärbehandling hos sjukgymnast, naprapateller kiropraktor.➜ Numera anses massage på arbetsplatsensom skattefri friskvård om behandlingenerbjuds hela personalen.Källa: Skatteverket16 Prima 2 | 2011

Konkurrera med hälsaForskningsvärlden och näringslivet samarbetar för hälsan.– Keep the healthy people healthy.Se till att de friska fortsätter att varafriska. Det var ett av grundbudskapennär professor Dee W. Edington, chef påHealth Management Research Center vidUniversity of Michigan och veteran inomfolk- och arbetslivshälsa, sammanfattaderesultatet av sina cirka trettio års forskning.Åhörarna var deltagarna vid konferensen”Hälsan som konkurrensfördel”som hölls i Stockholm i april och lockadeett stort antal deltagare från näringslivetoch forskarvärlden.Dee W. Edington menar att det är högtid att inrikta resurserna på de människorsom i dag endast kan bocka av ett fåtalriskfaktorer för ohälsa, för att förhindraatt de så småningom blir ”högriskare”.Under sitt mångåriga arbete med någraav USA:s största företag har Dee W.Edington kartlagt ett antal grundpelaresom utmärker friska arbetsplatser. Enhälsofrämjande strategi, tydligt förankradi företagsledningen, är en av dem.Börje Svensson är vd för KI HealthManagement, Karolinska institutetsbolag inom folk- och arbetshälsaoch arrangör av konferensen. Enväsentlig del i bolagets verksamhetär att föra ut nya rön och vara enlänk från arbetsgivarna för att förain frågor i forskningen, så att detforskas på rätt saker.Utöver metoder för hur man fårfriskare medarbetare, är en viktig uppgiftför forskarna att ta fram mätverktyg föratt kunna följa upp resultat och bevisalönsamhet.– Utmaningen för oss och företag somPrevia som hjälper företag och organisationeratt gå bättre tack vare friskamedarbetare, är att få utrymme i budgeten.Därför är det upp till oss att kunna visa påresultat. Och det är olika saker som måstekunna mätas. I den privata sektorn handlardet om avkastning, i organisationer ochoffentlig sektor måste man kunna mäta tillexempel effektivitet, säger Börje Svensson.Christer Zaar, vice vd på Previa, deltogockså i konferensen. Han tycker att DeeW. Edington sätter fingret på något väldigtbetydelsefullt.”Högriskgrupper har det alltid satsats engagemang och forskning på. Men flesta personer befinner sig i medelriskgruppen”– Högriskgrupper har det alltid satsatsengagemang och forskning på. Men flestpersoner befinner sig i medelriskgruppen.I USA har man sett att förflyttningen tillDee W. EdingtonDee W. Edington är professor ikinesiologi (vetenskapen omfysisk rörelse) och chef påMichigan Health ManagementResearchCenter. Författare tillbland annat bokenZero Trends: Healthas a Serious EconomicStrategy. Bokenkartlägger orsakernatill höga kostnader förohälsa och låg produktivitetpå arbetsplatsen, och sammanfattarde viktigaste faktorerna för attlyckas i hälsoarbe.”Ledningen och styrelsenhar insikten attnär de satsar resurserpå hälsan så lyfter deföretagets prestation”högriskgruppen sker ganska snabbt ochäven i Sverige måste vi öka tempot för attkunna hejda vandringen, säger ChristerZaar.Han instämmer i att de arbetsplatsersom har gjort hälsoarbetet till enledningsfråga lyckas bäst. Ett exempel ärCoop som Previa samarbetar med sedanflera år tillbaka. På konferensen deladede med sig av sina goda resultat ocherfarenheter– Ledningen och styrelsen har insiktenatt när de satsar resurser på hälsan sålyfter de företagets prestation. Det är likaviktigt som att tänka på marginalerna vidinköp till exempel. På Coop börjar det bliså och det är då man får effekten, sägerChrister Zaar.KI HealthManagementKI Health Management är ett av Karolinskainstitutets vinstdrivande bolagoch grundades 2008 för att spridakunskap och kompetens inom folkocharbetshälsa.Prima 2 | 2011 17

Gå till fots från Stockholm till Köpenhamn! Med den uppmaningen vill Previa få fleratt koppla på stegräknaren och ge sig ut på jakt efter bättre kondis.. Previa startade Konditionsjakten tillsammansmed Tappa.se i april. Målet är att deltagarna ska gå minst 10 000 steg varje dag under två månaders tid. Till hjälputrustas deltagarna med en stegräknare. Alla som ingår i ett lag som når slutmålet senast den 22 juni är med ochtävlar om resecheckar. Nyfiken? Läs mer på www.tappa.seSnacka snyggt: modernretorik. ElaineBergqvist, Norstedts.Så får du folk att gilladig på tre minuter,konsten att säga besvärligasaker snyggt,konsten att genomskådaoch nyckeln till framgångsrikapresentationer. Det är några avkapitlen i boken författad av en avSveriges mest polpulära retorikkonsulter,anlitad av bland annat SVToch Aftonbladet. Användbart såvälpå affärsluncher som på sommarensgrillmiddagar.Att leda nästa generation – GenerationY, obotligaegoister elleroslipade diamanter.Emma Pihl, TUKFörlag.Generation Y, det villsäga 80- och 90-talisternatillskrivs,liksom generationer före dem, hasina egna karaktärsdrag i arbetslivet.Den här boken vänder sig tilldig vill utveckla ditt ledarskap motnästa generations medarbetare, menockså till medarbetare från nästageneration som vill utvecklas, förståkoderna och ta plats.Previa kommernärmarePrevia omorganiserar sin säljorganisationtill sju geografiskamarknadsområden. Fördelarnaför kunderna äratt de nu får både en lokalhuvudkontakt och en lokalförsäljnings- och marknadschefsom gör att de kan dra nytta18 Prima 2 | 2011Stäng av i sommarFör att sommaren ska bli precis så där avslappnadoch härlig som vi hoppas på, gäller det att kopplabort jobb och vardag.Planera in en lång ledighetEnligt experter behöver man ungefär treveckors sammanhängande ledighet för attgå ner i varv och kunna tillgodogöra sig enledighet.Stäng av......smartphones, bärbara datorer och iPads.Att inte komma ihåg sitt lösenord till e-posten efter semestern är ett gott teckenpå att du lyckats koppla bort jobbetVar närvarande där du ärDet vanligaste problemet för den somförsöker stressa av är att man är någon annanstansi tankarna. Meditation, mindfulnesseller något så enkelt som trädgårdsarbetetränar dig att vara i nuet.Motsatt sysselsättningHängmattan är inte alltid rätt medicinmot stressen. Ibland kan det vara bra attanvända semestern till motsatta sysslor änvad man utsätts för i vardagen. Har du ettstillasittande arbete är det bra att du är utomhusoch rör på dig. Om du däremot harett fysiskt krävande arbete är det i ställetviktigt att låta kroppen vila..

Kompetensutveckling?Previa erbjuder ettflertal utbildningaroch aktiviteter. Hittarätt på previa.se/aktiviteterSnabb hjälpi vardagenPrevia erbjuder nu snabb och enkelhjälp till sina kunders medarbetare medvardagsfrågor som ofta skapar stressoch oro. Psykologer, jurister och ekonomerfinns tillgängliga för att ge stöd pertelefon och e-post, oavsett om problemenär privata eller arbetsrelaterade.För arbetsgivaren innebär personalstödetatt medarbetare snabbare kankomma till rätta med problem som annarsriskerar attväxa sig stora,med nedsattarbetsförmågasom följd.– Stödetomfattar alltfrån relationsproblemtill oroöver tonårsbarneneller vardagsjuridiska frågor, sägerBodil Paulin, försäljningschef på Previa.– Bakgrunden till att vi erbjudertjänsten är att många företag är angelägnaom att hjälpa sina medarbetare attfå ihop livspusslet. Arbetsliv och privatlivflyter ihop mer i dag än tidigare, ocharbetsgivarna får allt större insikt omatt en medarbetares personliga situationockså påverkar arbetet.Detta inkluderarpersonalstödet:Tjänsten är tillgänglig dygnet runt föralla anställda.Obegränsat nyttjande per e-post ochtelefon.Kostnadsfritt för användaren.Återkoppling från specialist inom 48timmar (på vardagar).För mer information, kontakta BodilPaulin på 08-627 43 00.Previa-kompetensTre frågor till Sagari Zingmark, beteendevetarepå Previa som arbetar med personersom har stressrelaterade problem.1Hur hjälper man personersom stressar för mycket?– Många av dem jag träffar har levtför länge i obalans mellan kroppensbelastande och återhämtandesystem. Vi är gjorda för attstressa, men vi behöveråterhämta oss ochbygga upp det somstressen bryter ner.Det gör vi när kroppenhittar sitt ”lugnoch-ro-påslag”.– Dessa reaktionerorsakas inte bara av att vibefinner oss i en yttre situationsom vi inte klarar av, vi blir ocksåstressade av att tänka på att vi intehinner, att vi har så mycket inbokateller att det är så hopplöst… Hjärnanoch kroppen reagerar både på yttreoch inre ”triggers”.– Ett första steg är därför att lärakänna sin egen kropp, bli medvetenom när den är gasad och när den äri ro. Utifrån den medvetenheten kanvi börja sortera vad som är yttre ochvad som är inre orsaker. De yttreorsakerna kan vi ibland ändra genomatt till exempel sätta gränser, menofta måste vi lära oss ett nytt förhållningssätt.Stressande tankar behövervi upptäcka och även förändra, somman gör i kognitiva terapier.Finns det någon ”quick-fix”2 för den som vill stressaner?– Nej, tyvärr finns inget sådant.Man måste börja med att avsätta sindyrbara tid för att överhuvudtagetbli medveten om hur man lever sittliv. Meditativa tekniker som till exempelmindfulness är redskap för attöva oss i att vara närvarande i nuet,att bli medvetna.Finns det något annat3 man kan göra själv för attminska stressen?– Eftersom stressreaktionerna förberederkroppen på fysisk aktivitet,är träning och rörelse en vägut ur stressen. God sömn ärjätteviktigt – det är underdjupsömnen vi återhämtaross som mest. Stödfrån andra är också enotroligt kraftfull friskfaktor.Forskning visar attden som känner stöd frånsin omgivning har en bättrehälsa än den som känner sig ensam.– Beröring av olika slag lugnarkroppen – det kan vara en kram,klapp eller massage – kroppen reageraromedelbart. Detta naturligtvisunder förutsättning att jag vill ha”Ett första steg ärdärför att lära kännasin egen kropp,bli medveten omnär den är gasadoch när den är i ro”beröringen av den som ger den.– Vi vet också att naturen är enviktig källa för återhämtning. Naturenkan också hjälpa oss att vara närvarande– vi ser träden, hör vindenssusning och känner den mot huden.Trädgårdsarbete kan ha en liknandeeffekt. Uppmärksamheten styrs tillhänderna som arbetar i jorden. Medvetenandning fungerar enligt sammaprincip – när vi uppmärksammarandningen, blir den ett slags ankaretill nuet - och när vi lever i nuet harkroppen lättare att hitta sin ro.Prima 2 | 2011 19

posttidning Breturadress:AB PreviaBox 6047102 31 Stockholmporto betaltÄr adress eller mottagare felaktig?Ändra dina uppgifter på info@previa.seBILD PÅ I-PADMED OMSLAG PÅPRIMAHär finns PreviaBlekinge län: Karlshamn,Karlskrona, RonnebyDalarnas län: Borlänge,Falun, LeksandGotlands län: VisbyGävleborgs län: Gävle,Hudiksvall, Hofors, Sandviken,SkutskärHallands län: Falkenberg,Halmstad, VarbergJämtlands län: ÖstersundJönköpings län: Eksjö,Forserum, Habo, Jönköping,Nässjö, Vaggeryd, VärnamoKalmar län: Borgholm,Högsby, Kalmar,Mönsterås, Nybro, OskarshamnKronobergs län: Alvesta,Tingsryd Lenhovda,Lessebo, Växjö, ÄlmhultNorrbottens län: Boden,Gällivare, Haparanda, Kiruna,Luleå, PiteåSkåne län: Bjuv, Broby,Eslöv, Helsingborg, Hässleholm,Kristianstad, Landskrona,Lund, Malmö, Simrishamn,Skurup, Svedala, Tomelilla,Trelleborg, Ystad, Ängelholm,ÖrkelljungaStockholms län:Arlanda, Märsta, Huddinge,Kista, Liljeholmen, Solna Strand,Stockholm/Gullmarsplan,Stockholm/Vasastan, Stockholm/City,Stockholm/Östermalm, SödertäljeSödermanlands län:Eskilstuna, Flen, Kat rineholm,Nyköping, Oxelösund,SträngnäsUppsala län: Uppsala, EnköpingVärmlands län: Arvika,Charlottenberg, KarlstadVästerbottens län:Dorotea, Lycksele, Skellefteå,Sorsele, Storuman, Umeå,Vindeln, Vilhelmina, Vännas,ÅseleVästernorrlands län:Husum, Härnösand, Sundsvall,ÖrnsköldsvikVästmanlands län:Enköping, Köping, Västerås, SalaVästra Götalands län:Borås, Falköping, Göteborg/Postgatan,Göteborg/Gårdatorget, Lidköping,Lilla Edet, Skövde, Strömstad,Tibro, Tidaholm, Troll hättan,Uddevalla, VänersborgÖrebro län: Hallsberg,Karlskoga, Örebro,Östergötlands län:Linköping, Mjölby, Motala,Norrköping, VadstenaDu når oss påtelefon: 08-627 43 00mail: info@previa.sehemsida: www.previa.se