Från patientfokus... (pdf) - Psykiatrin Södra

Det arbetssätt, som vi tillämpar idag är på samma gång som det kan verka lättatt utföra, svårt att beskriva.Ett skäl till det senare kan vara att det är svårt att beskriva hur relationer skapasoch upprätthålls, samt svårt att beskriva vad i samtalet, som för enförståelseprocess vidare.Vårt arbetssätt formas utifrån ett sätt att tänka och vara kring och i kontaktenmed den enskilde patienten, familjen och nätverket.Samtidigt är det just detta som gör att arbetssättet underlättar för ossprofessionella att möta och samspråka med patienter, familjer och socialanätverk.Vi är känslomässigt närvarande, och låter ”hjärtat ta överhanden över hjärnan”.När vi använder hjärnan mer än hjärtat tenderar vi till en början att kategoriseraoch göra bedömningar utifrån vad vi hör, mer än att bara lyssna och förstå.Det krävs också av oss en vilja till förståelse av var och ens perspektiv, vilket isin tur kräver en genuin nyfikenhet av hur var och en tänker, och vad de vill.Målsättningen med våra möten med personerna inom ett nätverk är att skapa enarena där vi utifrån vår förståelse av vars och ens perspektiv kan förmedla entillåtande känsla av och för oliktänkande, vilket i sin tur kan skapa sammakänslor hos nätverket.Vi träffar de personer som ingår i det sociala nätverket och som vill eller kanprata med oss om svåra frågor. Ibland innebär detta att vi har individuellamöten med olika personer, så att de först får prata med oss om det som är svårtoch få stöd för sitt perspektiv, innan de kan ta upp det i ett större sammanhang.Vi kan träffa patienten vid ett eller flera möten, vi kan träffa en enskild anhörigeller några anhöriga tillsammans vid ett eller flera möten, vi kan träffa andraviktiga personer vid ett eller flera möten.Tidigare träffade vi oftast alla samtidigt, för att förstå en enskild. I dag träffarvi ofta en enskild person för att förstå alla. Den information vi får vid alla dessaindividuella möten behåller vi för oss själva tills dess att personerna som gettinformationen själva känner att de kan/vill delge den till de andra inomnätverket.Parallellt med dessa enskilda möten kan vi likväl ha gemensamma möten medflera olika personer inom nätverket.Där är det fritt för var och en att ta upp det som känns mest angeläget förstunden, och som man känner att man klarar av att prata om. Vi har intetolkningsföreträde vad gäller vad som är viktigt att prata om.Vi försöker skapa en känsla hos var och en att allt och inget är vare sig rätteller fel, att man kan tycka olika om olika frågor, och att man inte behöver varaöverens.Genom att vi har alla dessa olika individuella möten så får vi en position av attveta mycket om många, vi får en nexus-position, dvs en funktion av att vara enlänk, en samordnare mellan olika individer och/eller grupper. Det är därföroerhört viktigt hur vi handskas med alla de förtroenden vi får så att de inteanvänds för att manipulera nätverket till att gå i en av oss bestämd riktning.7