I statens tjänst - Krus

O F F E N T L I G T E T O S – E N G O D F Ö R V A LT N I N G S K U LT U Rmyndighetens kärnuppdrag påverkar arbetsuppgifterna för betydligt fler statstjänstemänän just de som har sådana uppgifter som sitt huvuduppdrag. En annan sakär att det också kan förväntas att andelen administratörer inom statstjänstemannakollektivetökar, något som även det skulle kunna påverka rolluppfattningarna merallmänt.Flertalet av de styrmetoder som har introducerats under senare decennier har sittursprung inom den privata sektorn. Styrningen skiljer sig i dag inte nämnvärt mellanstörre organisationer, oavsett om de finns på den privata eller offentliga sidan.Det skulle därför, om denna utveckling nu fortsätter, kunna förväntas att en störreandel av statstjänstemannakollektivet kommer att kunna hänföras till managerrollen.3.7.2 En mer samordnad statstjänsteman?Ett rätt slags nätverkande, ja det är viktigt. Det går inte att sitta på sin kammare ochtycka att man klarar sig själv. Men då kanske jag skulle säga samverka. Det räcker inteatt bara nätverka. Man måste göra något mer och komma till ett konkret beslut.Regeringen har under senare år allt oftare och allt starkare understrukit nödvändighetenav en ökad samverkan och samordning inom statsförvaltningen. I den senasteförvaltningspolitiska propositionen föreslår regeringen en ändrad målformuleringför förvaltningspolitiken. Det nya målet, som riksdagen också har antagit, lyder:En innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har välutvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sverigesutveckling och ett effektivt EU-arbete. (Prop. 2009/10:175, s. 27)Det tydliggörs nu alltså att samverkan är ett centralt mål för förvaltningspolitiken.6En snabb sökning på orden samverkan och samordning (och olika böjningsformeroch sammansättningar av dessa) i propositionen ger över 370 träffar. Något somantyder den vikt som regeringen ger dessa instrument.I detta avsnitt redovisas synpunkter som både gäller statstjänstemännens nätverkandeoch samverkan, såväl individuellt som på myndighetsnivå. Nätverkande ärsjälvfallet inte detsamma som samverkan, men det finns en koppling. Nätverkandetkan ha flera funktioner varav en är att vara ett (av flera) redskap för samverkanoch nätverkandet sker på individnivå. Med tanke på studiens uppdrag, att studerastatstjänstemannarollen, ligger fokus därför mer på nätverkande än på myndighetssamverkanoch myndighetssamordning. Den fråga som ställs är: Vad kan ett ökatnätverkande och en ökad samverkan få för konsekvenser för statstjänstemannarollen?4 66 Notera att samverkan enligt regeringen utgör ett mål och inte, vilket skulle vara mer naturligt, ettmedel.