Samhällsorientering på svenska - Information om Sverige

Om SverigeSamhällsorientering på svenska

”Om Sverige” är den tredje upplagan av en bok om samhällsorientering för nyanlända.Upplagan är framtagen med anledning av det stora intresset för tidigareupplaga, som sålts slut i två omgångar.Sedan den första december 2010 finns en förordning som styr arbetet medsamhällsorientering för nyanlända (2010:1138) Förordningen anger att måletmed samhällsorienteringen är att deltagarna utvecklar kunskap om:1. De mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiskavärderingarna,2. den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt,3. hur samhället är organiserat och4. praktiskt vardagsliv.Förordningen anger också vad samhällsorienteringen ska innehålla. Boken ”OmSverige” är framtagen med förordningen som grund.I denna upplaga har vi valt att ta bort orden ”lättläst svenska” i titeln eftersomtexten inte längre passar under den definitionen. I stället kommer enlättläst version av texten att tas fram och tillgängliggöras digitalt på portalenwww.informationsverige.se. På portalen kommer det även framöver attfinnas översättningar av boken på flera språk. Sedan förra upplagan finns ettkompletterande referensmaterial riktat till samhällskommunikatörer ochanordnare av samhällsorientering. Även det finns tillgängligt på nämnda portal.Vissa ändringar i bokens upplägg och innehåll har gjorts för att stämma överensmed referensmaterialet. Ändringar har också gjorts utifrån ändringar av faktiskaförhållanden samt utifrån synpunkter som kommit in till oss.Bearbetningen av denna upplaga, liksom bearbetningen av upplaga två,har gjorts i samverkan mellan Göteborgs stad och Länsstyrelsen i VästraGötalands län. Birgitta Guevara från Länsstyrelsen i Västra Götalands län ochJakob Sandahl från Göteborgs Stad, Enheten för samhällsorientering, har varithuvudansvariga för bearbetningen.Den första upplagan av ”Om Sverige – Samhällsorientering på lättlästsvenska” togs fram av Göteborgs stad i augusti 2010. Bakgrundsmaterialet skrevsav Elizabeth George, Sofia Hendriksen, Göran Hildén och Camilla Näslund.Materialet togs fram i samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan,NTF, Skatteverket samt Konsument Göteborg, Kretsloppskontoret, Miljöförvaltningen,Park-och naturförvaltningen och Vuxenutbildningsförvaltningeni Göteborgs Stad. Texten skrevs sedan om till lättläst svenska och redigerades avKatrin Vivien, Göteborgs Stad.Den andra upplagan av ”Om Sverige – Samhällsorientering på lättlästsvenska” togs fram i april 2011 och var en bearbetning av den ursprungligatexten där informationen omarbetades för att stämma överens medförordningen om samhällsorientering. Den lokala prägeln på materialet togsockså bort. Bearbetningen gjordes med stöd av Eva Thelander, Make SenseCommunication.Boken ”Om Sverige” har tagits fram med förhoppning att ge stöd till landetskommuner i arbetet med samhällsorienteringen, men framför allt i förhoppningatt ge värdefull information till människor som kommer till Sverige.Michael IvarsonTalieh AshjariFörvaltningsdirektörMångfaldsdirektörSocial resursförvaltningEnheten för social hållbarhetGöteborgs StadLänsstyrelsen Västra Götalands länJuli 2012 Juli 2012

Copyright: Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands länGrafisk form: Bianca Rösner, Mediakompetens & Maria Nobel, Länsstyrelsen Västra Götalands länOmslagsfoto: Johan LjungbergFoto : Maria Nobel

Innehåll1. Att komma till Sverige 7Sverige – ett invandrarland 8Den svenska integrationspolitiken 11Sveriges historia – från istid till modern tid 14Sverige under 1900-talet 20Finns det något typiskt svenskt? 22Traditioner och högtider i Sverige 242. Att bo i Sverige 31Geografi, näringsliv och infrastruktur 32Befolkning 36Bostäder och boende 38Miljö, natur och ekologisk hållbarhet 46Så fungerar din kommun 57Att hantera ekonomin 63Att leva med funktionsnedsättning 65Säkerhet 66© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 3

3. Att försörja sig och utvecklasi Sverige 67Arbetsmarknaden i Sverige 68Arbetslöshetsförsäkringen 73Att vara anställd 74Att söka arbete 77Att starta eget företag 82Att betala skatt 83Folkbokföring 85Socialförsäkringen 87Utbildning för vuxna 89Yrkesutbildningar 92Universitet och högskola 94Validering 95Studiemedel 96Fritids- och föreningsliv 974. Individens rättigheter ochskyldigheter 103Familj och individ 104Jämlikhet och jämställdhet 105Skydd mot diskriminering 108Barns rättigheter 110Våld i nära relationer 1114 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

5. Att bilda familj och levamed barn i Sverige 115Olika sätt att leva ihop 116Vårdnad av barn 119Föräldrarollen 120Ekonomiskt stöd till familjer 122Socialtjänstlagen 124Barnomsorg 124Grundskola 127Gymnasium 129Skolan och demokrati 1306. Att påverka i Sverige 133Demokratins bakgrund 134Demokratins utveckling i Sverige 135Det demokratiska systemet i Sverige 136EU 140Offentlig förvaltning 141Demokrati i vardagen 141Politiska idéer och partier 142Roller och delaktighet i politiken 143Rättsväsendet i Sverige 144Domstolar 146Offentlighet och sekretess 149Mutor och bestickning 150© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 5

7. Att vårda sin hälsa i Sverige 151Vad är hälsa? 152Droger, alkohol och tobak 157Hälso- och sjukvård i Sverige 158Vart ska du vända dig? 160Tandvård 165Om du inte är nöjd 1668. Att åldras i Sverige 167Åldrande 168Pensioner 168Äldreomsorg 170Begravning 172Arvsrätt 1736 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto : Mikael Jönsson1. Att komma tillSverigeInnehållSverige – ett invandrarlandDen svenska integrationspolitikenSveriges historia - från istid till modern tidSverige på 1900-taletFinns det något typiskt svenskt?Traditioner och högtider i Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 7

Sverige – ett invandrarlandDet bor i dag ungefär 9,3 miljoner personer i Sverige. Ungefär tvåmiljoner personer bor i de tre största städerna i landet: Stockholm,Göteborg och Malmö. 14 procent av den svenska befolkningen ärfödd i ett annat land.Människor har alltid invandrat till Sverige. Sedan andra världskrigethar Sverige tagit emot ungefär 1 450 000 invandrare ochflyktingar.På 1950- och 60-talet behövdes det arbetskraft i Sverige. Människorfrån bland annat Skandinavien, Italien, Grekland, Jugoslavien ochTurkiet flyttade till Sverige för att arbeta.På 1980-talet sökte människor från Sydamerika, Iran, Irak,Libanon, Syrien, Turkiet och Eritrea asyl i Sverige. Senare komockså människor från Somalia och östra Europa.År 1999 bestämde Europeiska rådet att Europeiska Unionen, EU,ska bygga upp en gemensam asyl- och migrationspolitik. År 2001gick Sverige med i Schengensamarbetet. Då öppnades gränsernamellan 13 länder i EU. Det ledde till att fler sökte asyl i börjanav 2000-talet.Under 2000-talet har det kommit fler invandrare och flyktingartill Sverige. År 2011 tog Sverige emot nästan 100 000 flyktingaroch invandrare från över 200 olika länder. Den största gruppen varsvenskar som flyttade tillbaka till Sverige. Många kom också frånIrak och Polen. De senaste åren har den största gruppen avinvandrare varje år varit återvändande svenskar.Invandring efter de vanligaste medborgarskapsländerna 2011.Medborgarskapsland Kvinnor Män TotaltSverige 7 557 8 025 15 582Irak 2 582 2 710 5 292Polen 2 065 2 435 4 500Afganistan 930 2 279 3 209Somalia 1 390 1 612 3 002Kina 1 486 1 350 2 836Thailand 2 118 574 2 692Danmark 1 111 1 484 2 595Tyskland 1 165 1 190 2 355Finland 1 259 1 009 2 268Övriga länder 23 980 281 56 52 136Totalt 45 643 50 824 96 467Källa: SCB8 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Bilden är från Enhetenför Samhällsorientering iGöteborg.Foto : Mikael JönssonAtt ansöka om asylI den svenska utlänningslagen och i FN:s flyktingkonvention finnsregler om rätten till asyl. FN:s flyktingkonvention kallas ocksåGenèvekonventionen. Det är en internationell regel om hur FN:smedlemsländer ska behandla flyktingar. Konventionen styr ocksåvem som kan kallas flykting.I utlänningslagen finns regler om asyl, uppehållstillstånd ochfamiljeåterförening.Om du ska ansöka om asyl i Sverige ska du kontaktaMigrationsverket. Migrationsverket är en statlig myndighet som tarhand om asyl, besök, bosättning och medborgarskap i Sverige.Din ansökan om asyl ska utredas i det första europeiska land dukommer till. Migrationsverket tar fingeravtryck på alla asylsökandeöver 14 år för att kontrollera att Sverige är första land.Uppehållstillstånd för familjeanknytningDe flesta invandrare får uppehållstillstånd i Sverige för att de harfamilj här. Om du vill flytta till Sverige och bo tillsammans med ennära familjemedlem måste du ha uppehållstillstånd. Du kan fåpermanent uppehållstillstånd (PUT) om du har familjeanknytning.Permanent uppehållstillstånd betyder att du kan stanna i landetpå obestämd tid.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 9

Du har rätt att få uppehållstillstånd om du är gift, har ettregistrerat partnerskap eller är sambo med (bor tillsammans med)någon som bor i Sverige.Du kan också få uppehållstillstånd om du tänker gifta dig eller blisambo med någon som bor i Sverige. Är du under 18 år har du rättatt återförenas med dina föräldrar.För att ansöka om uppehållstillstånd i Sverige ska du kontakta ensvensk ambassad eller ett konsulat i ditt hemland, eller i ett annatland där du bor. Den som ansöker om uppehållstillstånd måstesjälv lämna in sin ansökan.Det tar normalt ungefär sex månader från att du lämnat din ansökanpå ambassaden eller konsulatet tills du får besked.Foto: ColourboxSvenskt medborgarskapOm du vill bli svensk medborgare måste du lämna in en ansökantill Migrationsverket. Väntetiden är mellan en och sju månader.Du som vill bli svensk medborgare måste ha fyllt 18 år och ha botti Sverige i ungefär fem år. Barn som är under 18 år kan bli svenskamedborgare tillsammans med en utländsk pappa eller mamma.EU-medborgarskapOm du är medborgare i Schweiz eller i ett EU-/EES-land kan duresa fritt inom Europeiska unionen, EU. I dag har 22 av EU:s 27medlemsländer ett Schengenavtal. Det betyder att EUmedborgarekan resa fritt över de här ländernas gränser.Om du är medborgare i ett land utanför EU, ett tredjeland, kan duockså resa fritt mellan länderna som följer Schengenavtalet. Mendu kan bara resa i högst tre månader.ArbetstillståndEtt arbetstillstånd är ett beslut av Migrationsverket som ger enutländsk medborgare rätt att arbeta i Sverige. Nordiska medborgare,EU/EES- medborgare, schweiziska medborgare och derasfamiljemedlemmar behöver inte söka. Personer som varit bosatta iett annat EU-land under fem år behöver inte heller söka arbetstillstånd.Alla andra utländska medborgare som vill arbeta i Sverige måste haarbetstillstånd. En egen företagare behöver inte arbetstillstånd menmåste ha uppehållstillstånd.10 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

För arbete längre än tre månader behövs det också uppehållstillstånd.Ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd ska göras frånhemlandet.Vad är integration?Integration handlar om att känna tillhörighet i samhället. Detbetyder att alla ska känna sig som en del av det svenska samhället.Alla människor som ären del av samhället harrätt att behålla sin kulturoch sitt sätt att vara. I detsvenska samhället skaalla människor ha rätt attvara olika.Den svenska integrationspolitikenFoto: ColourboxDen svenska regeringen vill att alla ska vara en del av samhälletsgemenskap oavsett var de är födda och vilken etnisk bakgrund dehar. I Sverige har arbetsmarknadsdepartementet ansvar förintegrationspolitiken.Regeringen vill också ge extra stöd till nyanlända invandrare underde första åren i Sverige. Människor som har kommit till Sverigeska ges möjlighet att lära sig det svenska språket så att de blir mersjälvständiga och kan få ett arbete. I de olika delarna av Sverige(länen) arbetar länsstyrelserna för integration.Etablering av nyanlända flyktingarDet finns vissa särskilda rättigheter som gäller för dig som har fyllt20 år (men inte 65 år) och har uppehållstillstånd som flykting,© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 11

kvotflykting, skyddsbehövande eller är anhörig till någon av dessa.Då har du till exempel rätt till en etableringsplan och etableringsersättning.Om du har fyllt 18 år (men inte 20 år) och saknar föräldrari Sverige har du också rätt till hjälp. En nyanländ person är enflykting eller invandrare som är ny i Sverige.EtableringsplanArbetsförmedlingen är en av de myndigheter som hjälper nyanländaflyktingar och invandrare att komma in i samhället. Om du tillhörgruppen som har rätt till en etableringsplan får du prata med enperson, en etableringshandläggare, på Arbetsförmedlingen om vadsom behövs för att du ska kunna börja söka arbete. Du skriver enetableringsplan tillsammans med din etableringshandläggare.En etableringsplan är ett papper där du skriver ner dina tankar ochplaner om din framtid i Sverige.I etableringsplanen kan ni till exempel skriva in svenska förinvandrare (sfi), samhällsorientering, validering av utbildning ochyrkeserfarenheter och praktik. De aktiviteter ni skriver in ietableringsplanen ska fylla hela dagarna (heltid) och hålla på i högsttvå år. Syftet är att du så snabbt som möjligt ska lära dig svenskaoch hitta ett arbete för att klara din försörjning.Etableringslotsen kanhjälpa dig på vägen moteget arbete.Foto: Colourbox12 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

EtableringslotsenDu som är nyanländ flykting kan också ha kontakt med enetableringslots. Etableringslotsen ska hjälpa dig på vägen mot ett egetarbete.EtableringsersättningEtableringsersättningen är pengar du får när du följer dinetableringsplan. Om du har barn kan du också få etableringstillägg.Etableringsersättningen är lika för alla, oavsett var du bor. För attfå hela ersättningen måste du följa aktiviteterna i etableringsplanenpå heltid. Du som har rätt till etableringsersättning kan även fåbostadsersättning om du bor ensam i en egen bostad.Flytten kan väcka starka känslorAtt flytta till ett nytt land är en stor händelse i en människas liv.Du kanske har förlorat ditt hem, pengar, nära vänner ochsläktingar i ditt hemland. Det kan komma många olika känsloroch reaktioner i en sådan situation. Du kanske inte kan leva detliv som du är van vid. Arbetet och utbildningen som du hade förutkanske inte passar i Sverige.Den första tiden i det nya landet känns ofta spännande. Sedan kandet dyka upp problem som kanske är svåra att lösa. Efter allt somhar hänt kan det kännas svårt med nya bekymmer. Det kan ledatill en kris.Alla reagerar olika på kriser. En del människor vill vara ensamma.En del känner skuld. Många får problem med hälsan och blirsjuka. Efter en tid mår de flesta människor bättre och accepteraratt de måste börja om på nytt i det nya landet. De börjar se ljusarepå framtiden.Till sist kan många som har bytt land känna sig mer kloka ochvuxna än förut. De ser att det finns mycket bra i det nya landet.De kanske har blivit mer öppna och kan förstå hur andramänniskor har det.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 13

Stadsmuseet i Göteborgfinns i Ostindiska kompanietsgamla byggnad.Sveriges historia –från istid till modern tidFoto: Anna DanielssonForntidenForntid är en tid för mycket länge sedan. Den kallas också förhistorisktid.För 15 000 år sedan var hela Sverige täckt av is. Denna tid kallasistiden. 3 000 år senare hade isen försvunnit från södra Sverige ochdet kom växter, djur och människor. Människorna levde på att jaga,fiska och samla växter som gick att äta.För ungefär 6 000 år sedan började människorna i Sverige lära sigodla växter och föda upp djur. De började använda verktyg av stenoch trä. Denna tid kallas därför stenåldern.14 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Ungefär 1 500 år före vår tideräkning började människorna iSverige tillverka saker av metaller och brons. Denna tid kallasbronsåldern. Nu började människorna köpa och sälja saker inomEuropa.Ungefär 500 år före vår tideräkning började människorna i Sverigeanvända saker av järn. Denna tid kallas järnåldern.VikingatidenTiden från 800-talet till mitten av 1000-talet kallas vikingatiden.Vikingarna var människor som var duktiga på att bygga båtar ochvana att segla på havet. De var också bra på att kriga och handlamed andra länder. Vikingarna tog därför makten i många länder inorra Europa.På bilden syns en båt somär byggd som båtarna påVikingatiden.Foto: ColourboxMedeltidenInnan kristendomen kom till Sverige trodde människorna på fleragudar. De mest kända gudarna är Oden, Tor och Freja. Detta kallasasatro. När kristendomen kom till Sverige förändrades samhället.Sverige fick sin första kristna kung, Olof Skötkonung,omkring år 1000.Under 1200-talet hände det mycket. Jordbruket och handeln blevmer organiserad. Nya städer byggdes upp. Sverige delades in ilandskap. Varje landskap hade sin lag. Först fanns bara muntligalagar som inte var nedskrivna. De första skrivna lagarna kom på1200-talet.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 15

Historiska hus.Foto: ColourboxUnder medeltiden utvecklades den svenska riksdagen som beslutarom landets lagar. Riksdagen delades in i fyra delar: adel, präster,borgare och bönder. Det fanns bara män i riksdagen. Kvinnornafick inte vara med förrän på 1900-talet.Adeln var en grupp människor som hade fått makt och rättigheteri arv. Prästerna hade fått mycket makt över befolkningen och ägde20 procent av Sveriges bästa mark. Borgarna styrde över handeloch hantverk i städerna. Storbönderna styrde över livet på landsbygden.Bönderna levde på landet där de arbetade med att odlajorden och föda upp djur.Nordisk unionUnder senare delen av medeltiden kämpade Danmark, Norge ochSverige om vem som skulle ha makten i Norden. År 1397 skrev denordiska länderna på ett avtal som brukar kallas Kalmarunionen.Med Kalmarunionen blev alla länderna ett enda land.StormaktstidUnder 1500-talet hände det viktiga saker i världen. Columbus reste tillAmerika. Gutenberg uppfann boktryckarkonsten. Påven, som lederden katolska kyrkan från Rom, förlorade kontrollen över en stordel av sin kyrka.Många i Sverige var missnöjda med hur unionen styrdes av dendanske kungen. Stockholms blodbad är en känd händelse då dendanske kungen högg huvudet av 100 adelsmän i Stockholm. Efterblodbadet gjorde svenskarna uppror. Det var Gustav Vasa somsamlade en svensk armé och tog makten från den danske kungen.16 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Sedan blev Gustav Vasa kung den 6 juni år 1523. Det blev fredi Sverige. Den 6 juni är också Sveriges nationaldag.När Gustav Vasa var kung förändrades kyrkan. Den hade varitkatolsk och blev nu protestantisk. Den svenska kyrkan påverkadesav prästen Martin Luther från Tyskland. Kyrkan fick lämnamycket mark ifrån sig och måste betala skatt till staten. Samtidigtfick riksdagen mer makt.Från mitten av 1500-talet till början av 1700-talet var Sverige medi flera krig runt Östersjön. Östersjön var ett av världens viktigastehav för handel. Krigen handlade om att ha kontroll över Östersjön.Sverige krigade med Danmark, Ryssland, Polen och Tyskland ochfick kontroll över stora delar av Östersjön. I mitten av 1600-taletfick Sverige stora delar av norra Tyskland och Polen. Sverige blev dåen stormakt.Förutom den yta som Sverige har i dag hörde Finland, Estland,Lettland och delar av Ryssland och Tyskland till Sverige. Senaretvingades Sveriges kung Karl XII lämna ifrån sig områdena utanfördet som nu är Sverige eftersom han förlorade flera krig.År 1721 var det fred i Sverige igen och landets tid som stormaktöver Östersjön var förbi.Stora slottsköket påLäckö slott. Köket är från1600-talet.Foto: Lennart Haglund© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 17

Sverige under 1700-taletPå 1700-talet, upplysningstiden, fick människorna i Europa bättreekonomi. Många lärde sig läsa. Det var inte längre självklart attkungar, präster och adel skulle bestämma. Det ledde till flerarevolutioner. Den mest kända är franska revolutionen år 1789.År 1771 blev Gustav III kung i Sverige. Han gjorde en statskuppår 1772 där han försökte få mer makt så att han kunde styralandet själv. Gustav III sköts till döds på en maskerad den 16 marsår 1792.Sverige på 1800-taletGustav IV Adolf var kung i Sverige mellan åren 1796 och 1809.Under hans tid var Sverige i krig med Ryssland. Gustav IV Adolfförlorade kriget och Sverige fick lämna Finland till Ryssland. Fråndenna tid (1815) har det varit fred i Sverige.Karl XIII blev kung efter Gustav IV Adolf. Riksdagen skapade viddenna tid Sveriges grundlagar. De blev fyra stycken:• Regeringsformen med regler för hur svenska statenska vara organiserad.• Successionsordningen som säger hur tronen ska ärvas.• Tryckfrihetsförordningen som skyddar det fria ordeti tryckt form.• Riksdagsordningen som bestämde att riksdagen skulleinnehålla de fyra stånden adel, präster, borgare och bönder.Karl XIII fick inte några barn som kunde ärva tronen. Då blev fransmannenJean Baptiste Bernadotte kung i Sverige. Han byggde enunion mellan Sverige och Norge som höll i nästan 100 år. År 1865försvann riksdagens fyra stånd (adel, präster, borgare och bönder).Riksdagen fick istället två avdelningar som kallades kammare.Under 1800-talet ökade befolkningen i Sverige. I början av1800-talet hade landet 2,4 miljoner invånare och år 1900 5,1miljoner. Ökningen ledde till att många människor måste sökaarbete på andra platser än där de bodde. Många flyttade tillstäderna och till Amerika. Mellan åren 1865 och 1914 flyttadenästan en miljon svenskar till Amerika.18 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

IndustrialiseringIndustrierna kom senare till Norden än till många andra länderi Europa. Vid mitten av 1800-talet levde fortfarande de flestasvenskar på jordbruk. På 1860-talet började Sverige bygga järnvägar.Tack vare järnvägen kunde svenskarna sälja trä och järn tillandra länder. Stora industrier byggdes upp och arbetet gick fortaremed hjälp av nya maskiner.VävstolFoto: Colourbox© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 19

Sverige under 1900-taletDemokrati införsI början av 1900-talet fortsatte människorna att flytta från landettill städerna. Bönderna blev färre och antalet arbetare blev fler.Fler människor ville få rätt att rösta i valen. År 1907 fick allamän över 24 år rösträtt.I slutet på 1800-talet startades stora fackliga organisationer.Organisationerna ville förbättra arbetarnas villkor och höjaarbetarnas löner. Ibland lyckades de. Men de fick kämpa och detblev ofta strejk. År 1909 blev det storstrejk. Ungefär 300 000arbetare strejkade.Första världskriget och mellankrigstidenVid första världskrigets början skrev de nordiska länderna under ettavtal om att vara neutrala och inte ta ställning i kriget.År 1919 fick kvinnor rösträtt i Sverige. År 1931 kom denekonomiska depressionen till Sverige. Depressionen startade meden kris på börsen i New York i USA år 1929 och spred sig sedanöver världen. Krisen ledde till arbetslöshet, strejker och demonstrationer.Under denna tid fick Sverige en bättre arbetslöshetsförsäkringoch rätt till semester. Pensionärerna fick bättrepensioner.Bättre villkor för kvinnorUnder 1930-talet blev livet bättre för kvinnor med barn. Dettahände för att den svenska regeringen ville att det skulle födas flerbarn i landet. Kvinnor som hade barn fick hälsovård och merpengar. De behövde inte betala när de skulle föda barn påsjukhus. Det byggdes barnavårdscentraler och bättre bostäder förfamiljer med barn. Arbetsgivare fick inte längre avskeda gravidakvinnor. Det blev också tillåtet att berätta om och säljapreventivmedel.Andra världskrigetAndra världskriget började år 1939. Under kriget dödade Hitleroch nazisterna över fem miljoner judar och 100 000-tals romer,kommunister, homosexuella och personer med funktionsnedsättning.När andra världskriget började skrev Sverige under ett avtalom att landet skulle vara neutralt och inte ta ställning i kriget.Sverige hjälpte flyktingar från Danmark, Norge och de baltiskastaterna. Sverige tog emot 7 500 danska judar som annars skulleskickats till Tyskland.20 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Innan kriget slutade räddades 10 000-tals fångar ur de tyskakoncentrationslägren tack vare den svenske greven FolkeBernadotte och hans ”vita bussar”.Sveriges neutralitet har fått kritik. Sverige lät nazisterna transporterasoldater och vapen genom landet.EfterkrigstidenEfter andra världskriget delades Europa in i två delar, Östeuropaoch Västeuropa. Östeuropa hamnade under kommunistisk maktoch där bestämde Sovjetunionen mest. Västeuropa och USAstartade NATO som var en militär organisation som skulle försvaraVästeuropa mot kommunismen. De hot som fanns mellan den östraoch den västra sidan kallades för det kalla kriget. Delningen fannskvar ända till år 1989.Efter andra världskriget började Sverige arbeta mer med internationellafrågor och gick med i Förenta Nationerna, FN.BerlinmurenFoto: Colourbox© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 21

Sverige år 1960 till år 2000Under 1960-talet fick Sverige bra ekonomi. Barnomsorg, sjukvårdoch vård för de äldre byggdes ut. Anställda fick rätt till fyra veckorssemester. Sverige blev ett modernt land som kunde ge medborgarnaett bra liv. Det fanns trygghet och möjligheter att få mat, bostadoch arbete. Denna trygghet brukar kallas den svenska välfärden.År 1974 kom en ny lag som bestämde att all offentlig maktska komma från folket. Kungen skulle fortfarande vara landetshögsta chef, statschef, men allt politiskt arbete görs av regeringenoch riksdagen.Carl XVI Gustav blev den förste svenske kungen efter den nyalagen. År 1980 ändrades också lagen så att en kvinna kan ta övertronen. Det betyder att prinsessan Viktoria blev tronföljare iställetför hennes yngre bror Carl Philip.År 1979 höjdes priset på olja. Det var länderna i Opec(Organization of the Petroleum Exporting Countries) som hadebeslutat det. När oljan blev dyrare blev det ekonomisk kris blandländerna i väst.År 1986 blev Sveriges statsminister Olof Palme mördad. Mördarenär fortfarande okänd.Början av 1990-talet var en orolig tid i Europa. Sverige hamnadei en bank- och pengakris. Många förlorade sitt arbete. Mångaföretag försvann. Statens ekonomi blev sämre.År 1994 bestämde svenska folket i en folkomröstning att Sverigeskulle gå med i Europeiska Unionen, EU.Finns det något typisktsvenskt?Svensk etnicitetEtnicitet handlar om att höra till en viss grupp som kommer frånsamma plats. Etniska svenskar kommer från de germanska folken.Germanerna blev en etnisk grupp i Nord- och Mellaneuropa cirka500 år före vår tideräkning.22 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Handmålade träskor.Foto: ColourboxKulturer förändras hela tiden. Den är också olika för olikagrupper. Det som kan ses som svenskt finns också i andra kulturer,till exempel att tycka om naturen.Det svenska språketSvenskan är ett språk som pratas av ungefär tio miljoner människor.Det talas mest i Sverige, men också i delar av Finland. Det svenskaspråket liknar norska och danska. De flesta människor i Sverige,Norge och Danmark kan förstå varandras språk.Svenskar och religionSverige är ett av de mest sekulariserade länderna i världen. Ettsekulariserat land är ett land som inte längre är speciellt religiöst.Trots det bygger det svenska samhället på kristna värderingar. Envärdering är en uppfattning om vad som är rätt och riktigt i livet.Många av Sveriges ceremonier och högtider kommer också frånreligionen, till exempel konfirmation, dop och begravning.Ungefär 70 procent av alla svenskar tillhör den kristna Svenskakyrkan. Men det är ganska få som regelbundet firar gudstjänst ikyrkan. 60 procent av de barn som föds i Sverige döps i Svenskakyrkan. Över hälften av svenskarna väljer att gifta sig utanförSvenska kyrkan. Ungefär 80 procent av begravningarna sker ikyrkan.Fastän många i Sverige inte är religiösa har de flesta någon form avtro. De kan till exempel tro på rättvisa, demokrati eller påmänniskans lika rättigheter. Kärleken till naturen är en annanviktig del av den svenska värdegrunden eller tron.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 23

Svenskar och alkoholPå mitten av 1800-talet drack varje svensk ungefär 50 liter spritvarje år. Det var vanligt att dricka sprit varje dag. Mångamänniskor såg att alkoholen gjorde mycket skada. De arbetadetillsammans för att andra inte skulle dricka så mycket alkohol. Debildade något som kallas nykterhetsrörelsen. Sedan den tiden haralkoholen varit en viktig politisk fråga i Sverige.Svenskar och tidenI Sverige är det viktigt att komma i tid. Om du har bestämt attträffa en person klockan 14.00 så räknar han eller hon med att dukommer klockan 14.00.Traditioner och högtideri SverigeEn tradition är något som man brukar göra och som återkommerregelbundet. En högtid är en speciell och viktig händelse somfiras ofta, till exempel påsk. Många traditioner och högtider somfiras i Sverige kommer från religionen. En del traditioner har enkristen bakgrund. En del kommer från den tid då människornai Sverige hade flera gudar, till exempel Tor och Oden. I dag ärreligiösa traditioner och högtider framför allt helger då familjoch vänner träffas.Några viktiga traditionerJanuariNyårsdagen den 1 januari är en helgdag. Det betyder att de flestamänniskor är lediga från sina arbeten. Kvällen före är det nyårsafton.Då firar många i Sverige att det nya året börjar.FebruariI februari har den svenska skolan februarilov eller sportlov. Dåär barnen lediga från skolan i en vecka. I februari eller mars ätermånga i Sverige semlor. Det är en bulle med mandelmassa ochgrädde. Det är en tradition från den tid då människor fastade iSverige. Innan fastan började åt man fet mat. Den som fastar äteringenting alls under en viss tid, till exempel av religiösa skäl.24 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Under påsken sättermånga fram påskris.Foto: ColourboxMars och aprilPåsken firas någon gång i mars eller april månad. Påsken är enkristen högtid. Då firas minnet av Jesus död och uppståndelse.Påsken är i dag en högtid som de flesta i Sverige firar tillsammansmed vänner och familj.Förr i tiden var det vanligt att fasta 40 dagar före påsk. När påskenkom firade människor att fastan var slut. Då brukade man tillexempel äta ägg. Därför äter svenskarna fortfarande mycket äggunder påsken.Under påsken har barnen ledigt en vecka från skolan. Det kallaspåsklov. Före påsk klär många barn ut sig till påskkäringar. Deknackar på människors hus och önskar glad påsk.Under påsken ställer många svenskar fram gula kycklingar, äggoch påskris. Påskris är oftast kvistar från björk. I riset sätter manfjädrar av olika färger.Den 30 april är det valborgsmässoafton. Då hälsas vårenvälkommen. På många platser tänder man stora eldar och sjungersånger om våren.MajDen 1 maj är en högtid för arbetarna. Den har firats sedan1800-talet i många länder. Första maj är en helgdag, de flesta ärlediga och skolor stängda. Många människor demonstrerar förarbetarnas rättigheter. Kristi himmelsfärdsdag kommer 39 dagar© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 25

efter påskdagen. Den firas till minnet av när Jesus lämnade jordenefter sin död. Kristi himmelsfärdsdag är en helgdag. De flesta ärlediga från arbetet och många affärer är stängda.Tio dagar efter Kristi himmelsfärdsdag kommer pingsten. Det ären kristen högtid. Det är vanligt att gifta sig under pingsten.JuniDen 6 juni är Sveriges nationaldag och en helgdag. På nationaldagenhar en del människor på sig nationaldräkt. Den ser olikaut beroende på vilket landskap man kommer ifrån.I början av juni börjar barnens sommarlov. Innan sommarlovetbörjar hålls en avslutning i skolan. När barnen är små brukarföräldrarna vara med.Midsommarafton firas alltid på en fredag och är en populär helg.Midsommar firades långt innan Sverige blev kristet. Festen höllsunder årets längsta dag för att få en bra skörd. På midsommaraftonbrukar man dansa runt en midsommarstång. Det är en stångsom är klädd med löv och kransar av blommor. Många har ocksåkransar av blommor i håret. På midsommar brukar man äta sill,lax, färsk potatis och jordgubbar.På midsommarafton är det fest och man träffar släkt och vänner.Foto: Colourbox26 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Midsommar på Nääs.Foto: Bianca RösnerJuli och augustiI Sverige har många människor semester i juli och augusti.Omkring den 20 augusti börjar skolorna igen. I slutet av augusti ärdet vanligt att gå på kräftskiva. Det är en fest där man äter koktakräftor. Ofta dricker man ett litet glas sprit till. Det kallas nubbeeller snaps. Samtidigt brukar man sjunga sånger som kallas nubbevisoreller snapsvisor.September och oktoberDet finns inga viktiga högtider i september. I slutet av oktober ellerbörjan av november har skolorna stängt och barnen är lediga i envecka. Det kallas höstlov.31 oktober är det halloween. Då brukar barnen klä ut sig ochknacka på i husen för att be om godis. Många köper pumpor ochsätter ljus i dem. Halloween är en ganska ny tradition i Sverige.Traditionen kommer från Storbritannien.NovemberAlla helgons dag firas på en lördag mellan den 31 oktober och den6 november. Alla helgons dag är en kristen högtid där man tänkerpå de döda. Många i Sverige går till döda släktingars och vännersgravar för att tända ljus.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 27

DecemberDecember är julens månad. Julen är en kristen högtid som firas tillminnet av att Jesus föddes.Den 13 december är Luciadagen. Lucia var en kristen jungfru frånItalien som dödades och blev martyr. I Sverige firas Luciadagenför att ljuset ska komma tillbaka efter vintern. Barnen i skolor ochförskolor har vita klänningar och sjunger särskilda sånger om Luciaoch julen.Några dagar före julafton stänger skolorna. Det blir jullov ochbarnen är lediga fram till i början av januari.Den 24 december är det julafton. För de flesta i Sverige är julen enhögtid när man är ledig och firar med familjen. Man äter särskildjulmat, till exempel sill, rökt lax, potatis, skinka, köttbullar, prinskorvaroch risgrynsgröt. Man delar ut presenter (julklappar).Många familjer har julgran. I granen hänger man ljus, kulor ochglitter. Under granen brukar man lägga julklapparna.Den 6 januari kommer trettondagen som är en helgdag. Den 13januari är julen slut och då brukar man plocka bort alla julsakeroch slänga julgranen.Tomtar och pepparkakshus hör julen till.Foto: Colourbox28 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Fler högtiderDet finns fler högtider i Sverige. En del firas vid vissa tidpunkter imänniskors liv. Andra har följt med människor som har flyttat tillSverige. Här är två exempel på högtider som också firas i SverigeRamadanRamadan är den muslimska fastan som varar i en månad. Vuxnamuslimer som fastar får då inte äta, dricka, röka eller ha sex fråndet att solen går upp tills solen går ner. Ramadan avslutas med enstor fest, id al-fitr. Kvinnor som är gravida eller ammar ska intefasta. Det inte är bra för mamman och barnet. Den som ärgammal och sjuk bör också låta bli att fasta.NouruzNouruz är ett nyårsfirande hos till exempel perser, kurder ochafghaner. I Sverige kallas ofta nouruz för det persiska eller kurdiskanyåret. Med nouruz välkomnas våren. Högtiden brukar hållas vidvårdagjämningen. När det är vårdagjämning är dagen och nattenlika långa. Det brukar vara i slutet på mars. Nouruz håller på i 18dagar med fest, mat och glädje. Man tänder också små brasor somman hoppar över.Högtider som firas under livetDopI Sverige döps ungefär 60 procent av alla barn i kyrkan. Det ärockså vanligt att föräldrar ger barnet namn vid en fest. Det kallasen namngivningsceremoni. Vid dop eller namngivningsceremonierhar de flesta en fest i hemmet för släkt och vänner. Gästernabrukar ge barnet en present som minne.KonfirmationEn konfirmation är en ceremoni i kyrkan. Konfirmationen är enbekräftelse av dopet. De flesta är 14 år när de konfirmerar sig.Förr var det vanligare att ungdomar konfirmerade sig än i dag.Konfirmationen avslutas med en ceremoni i kyrkan. Sedan harde flesta familjer en fest för släktingar och vänner. Den somkonfirmeras brukar få presenter.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 29

BröllopMånga av de som gifter sig har en fest för släkt och vänner.Gästerna brukar vara med vid vigseln. Efter vigseln blir det middagoch fest med dans. Bröllopsparet brukar få presenter av gästerna.FödelsedagarMånga i Sverige firar sin födelsedag. Barn som fyller år brukar hafest (kalas) för sina vänner. På kalas brukar barnen leka, äta tårtaoch födelsedagsbarnet får presenter.Vuxna som fyller år firas också. Nära vänner och släktingar brukarge presenter till den som fyller år. Många firar extra mycket när defyller ett jämnt tal, till exempel 50 år.BegravningNär någon dör brukar det bli begravning i en kyrka eller i ettkapell. Ett kapell är en liten byggnad eller rum som kan användasistället för en kyrka.BröllopFoto: Colourbox30 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Typiskt svenskt landskapFoto: Maria Nobel2. Att bo i SverigeInnehållGeografi, näringsliv och infrastrukturBefolkningBostäder och boendeMiljö, natur och ekologisk hållbarhetSå fungerar din kommunAtt hantera ekonominAtt leva med funktionsnedsättningSäkerhet© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 31

Karta över Sverige och dess grannländerGeografi, näringsliv ochinfrastrukturSverige ligger i norra Europa på den östra delen av denSkandinaviska halvön. Sverige är en del av området Norden.Sverige är ett stort och avlångt land. Det är 1 600 kilometer frånnorr till söder, 500 kilometer från väster till öster. Den totala ytanär 450 000 km².Sverige delas in i tre delar: Götaland i söder, Svealand i mitten ochNorrland i den norra delen av landet.Sverige delas också in i 25 landskap och 21 län.Foto: Colourbox32 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

KommunerLänen är uppdelade i 290 kommuner som själva bestämmermycket. De tre största kommunerna är Stockholm, Göteborg ochMalmö.Natur och klimatNaturen och vädret i Sverige skiljer sig mycket från norr till söder.Naturen växlar mellan skog och åkrar, kust och fjäll.Sverige har fyra årstider: vår, sommar, höst och vinter. Vädret iSverige påverkas av Golfströmmen i Atlanten. Det är därförvarmare i Sverige än i andra länder i norr.I de norra delarna av landet är vintrarna mörka, långa och kalla.Under sommaren har de delar som ligger norr om polcirkelnmidnattssol. Det betyder att solen aldrig går ner.Sveriges högsta berg heter Kebnekaise och är 2 117 meter över havet.I de norra delarna av Sverige finns det fjäll, skogar och sjöar. Fleraav Norrlands floder används för att få ut energi genom vattenkraft.I mitten av Sverige finns det mycket mark och skog. Här ligger trestora sjöar: Vänern, Vättern och Mälaren.I södra Sverige finns det mycket jordbruk och slätter. På västkustenoch östkusten finns många vackra öar och kuststräckor. De störstaöarna heter Öland och Gotland och ligger på östkusten nedanförStockholm.JordgubbarFoto: Maria Nobel© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 33

NaturtillgångarUngefär 7,5 procent av jorden i Sverige används till jordbruk.Mindre än fem procent av befolkningen arbetar med jordbruk idag.I dag odlas mest spannmål, foderväxter, potatis, oljeväxter ochsockerbetor. En viktig del i det svenska jordbruket är produktionav mjölk.Mer än hälften av Sveriges mark täcks av skog, mest tall och gran.Energin – el och värme – kommer från vattenkraft, kärnkraft ochimporterad olja. Man använder också en del vindkraft.NäringslivFör Sverige har handeln med andra europeiska länder alltid varitviktig. När Sverige började få stora industrier på 1900-talet ökadeockså försäljningen till andra länder. Sverige sålde mycket trä,papper, stål och järn. Lite senare på 1900-talet började Sverige säljamer tillverkade varor som bilar, telefoner, lastbilar, kullager ocholika maskiner. I dag tillverkas inte lika många varor i Sverige.Varorna tillverkas ofta i andra länder men säljs av svenska företag,till exempel möbler och kläder. Det finns också många nya svenskaföretag inom telekommunikation och IT.InfrastrukturSverige har ett stort vägnät, framförallt i områden där det bormånga människor. Det finns mest järnväg runt Stockholm,Göteborg och i södra Sverige. I norra Sverige finns det inte såmånga järnvägar. Där är det vanligare att resa med buss eller egenbil. Den som ska resa långt i landet tar kanske flyg. Det finnsflygplatser vid de flesta större städer. Arlanda utanför Stockholmär den största flygplatsen i landet. Många i södra Sverige använderflygplatsen i Köpenhamn, i Danmark.34 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

ÖresundstågFoto: Colourbox© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 35

Montage: Maria GöranssonBefolkningUnder de senaste årtiondena har Sveriges befolkning ökat. Detberor på ökad invandring och på att människor lever längre.Kvinnor blir i genomsnitt 83 år och män 79 år.Den största delen av befolkningen i Sverige bor i städer.Befolkningen på landsbygden minskar.Sveriges nationella minoriteter ochminoritetsspråkDe fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer,samer, sverigefinnar och tornedalingar.De historiska minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska,finska och meänkieli.36 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkatSverige under lång tid samt att de utgör grupper med en uttaladsamhörighet. De har även en egen religiös, språklig eller kulturelltillhörighet och en vilja att behålla sin identitet.Samerna är Sveriges enda erkända urfolk. De bor i Sverige, Norge,Finland och Ryssland. Det finns ungefär 20 000 samer i Sverige.Samerna har traditionellt arbetat med att föda upp renar och medjakt, fiske och slöjd.Regeringen arbetar för att stärka de nationella minoriteternasmänskliga rättigheter.RenarFoto: Colourbox© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 37

HyreshusBostäder och boendeFoto: ColourboxI en del kommuner är det ganska lätt att hitta lägenheter i andra ärdet svårt. I många kommuner behövs det framför allt fler hyreslägenheter.Att hitta bostad i och omkring stora städerI och omkring stora städer är det mycket svårt att hitta hyreslägenheter.Vissa stadsdelar är mycket populära. Därför är det extrasvårt att hitta bostad i dessa områden.Många nyanlända invandrare väljer att bo i de stora städerna. Idessa städer finns det också studenter som behöver bostad. Det ärvanligt att bli inneboende eller hyra lägenhet i andra hand.Det kan vara lättare att hitta en lägenhet utanför de stora städerna.Oftast finns det bra tåg och bussar för den som vill resa in till denstora staden.Olika sätt att bo – hyresrätt, bostadsrättoch äganderättDet finns olika sätt att bo i lägenhet eller i hus. Du kan hyra enlägenhet av en hyresvärd. Det kallas hyresrätt. Du kan köpa enlägenhet. Det kallas bostadsrätt. Om du köper ett hus kallasdet äganderätt.38 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

HyresrättOm du bor i en hyresrätt hyr (lånar) du lägenheten av en hyresvärd.Hyresvärden äger huset och är oftast ett företag. Företagetkan vara ägt av personer eller av en kommun.Som hyresgäst behöver du inte betala om till exempel kylskåp ellerfrys går sönder. När något går sönder i lägenheten ska hyresvärdenreparera det.Om du har ett förstahandskontrakt på en lägenhet har du rätt attbo i lägenheten så länge du vill. När du vill flytta måste du oftastfortsätta betala hyra i tre månader. Det kallas uppsägningstid.Om du har ett förstahandskontrakt på en lägenhet kan du bytadin lägenhet till en annan. Din hyresvärd måste först godkännabytet. Hyresvärden bestämmer också om lägenheten eller huset(fastigheten) ska renoveras. Om du vill renovera lägenheten där dubor måste hyresvärden först godkänna detta.HyresnämndenHyresnämnden är en slags domstol som kan hjälpa till omdet blir bråk mellan en hyresgäst och en hyresvärd. Det finnsåtta hyresnämnder i Sverige. De finns i Stockholm, Västerås,Linköping, Jönköping, Malmö, Göteborg, Sundsvall och Umeå.Hyresnämnden beslutar om vissa saker som hyresgäst och hyresvärdinte är överens om, till exempel om en hyresgäst får hyra ut enlägenhet i andra hand. Om du behöver hjälp kan hyresnämndenockså svara på frågor om vilka lagar och regler som gäller. Du kanläsa mer på Hyresnämndens hemsida, www.hyresnamnden.se.BostadsrättFör att kunna bo i en bostadsrätt måste du betala en insats. Detbetyder att du köper en andel i en förening som äger fastigheten(huset). Du blir medlem i föreningen och får använda lägenheten.Föreningens medlemmar bestämmer över fastigheten, till exempelom den ska renoveras och städas. Föreningen bestämmer ocksåöver hur gemensamma utrymmen (till exempel tvättstuga ochsoprum) ska användas.I en bostadsrätt bestämmer du själv hur du vill måla, renovera ochutrusta din lägenhet.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 39

En del föreningar tillhör en stor organisation, till exempel HSBeller Riksbyggen. Andra föreningar är små och privata. Varje föreningsköter sin egen ekonomi. När du bor i en bostadsrätt måste dubetala en avgift till föreningen varje månad. Om du har lånat pengartill lägenheten måste du också betala ränta och amortering till banken.ÄganderättDet finns inte så många lägenheter med äganderätt i Sverige.De flesta lägenheter är bostadsrätter och hyresrätter. Äganderätt ärvanligare när du bor i hus eller i radhus. Då äger du huset själv ochhar ansvar för det.I ett område med radhus bildas det ibland en förening. Föreningenkan ansvara för gemensamma ytor, till exempel vägar, lekplatseroch gräsmattor. Alla som bor i området delar då på kostnaderna.Så skaffar du lägenhetI många städer finns det en bostadsförmedling. Bostads -förmedlingen brukar ha en webbsida på Internet där du kananmäla dig och söka efter lediga lägenheter.När du har anmält dig måste du gå till webbsidan ofta för att seom det har kommit några nya lediga lägenheter. Om du ser annonsom en lägenhet så kan du söka den lägenheten.När sista anmälningsdagen för en lägenhet har gått ut väljerhyresvärden vilka personer som får komma och titta på lägenheten.När du har tittat på en lägenhet måste du tacka ja eller nej tillhyresvärden. Hyresvärden kontaktar dig om det blir du som fårförstahandskontrakt på lägenheten.Om flera personer har sökt samma lägenhet har hyresvärden rättatt välja en av dem. Den som äger lägenheten eller huset (hyresvärden)bestämmer alltid vem som får kontrakt på lägenheterna.Bostadsförmedlingen kan inte bestämma det.BetalningsanmärkningarOm du har betalningsanmärkningar blir det mycket svårare att fålägenhet. De flesta hyresvärdar vill inte ge lägenhet till någon somhar betalningsanmärkningar.40 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: ColourboxTips till dig som söker lägenhetIbland räcker det inte att söka lägenhet hos en bostadsförmedling.Det kan också vara bra att du visar ditt intresse direkt för hyresvärden.De flesta stora hyresvärdarna har egen webbsida där du kananmäla dig.Det är alltid bra att ha kontakter. Du kan fråga dina vänner ochbekanta vilka hyresvärdar de hyr av och be att få namn och adresstill dem. Du kan då berätta för hyresvärden att dina vänner redanbor i ett av värdens hus.Ett annat sätt att hitta lägenhet kan vara att sätta upp lappar iaffärer, bibliotek, trappuppgångar eller på andra ställen där detfinns anslagstavlor.Du kan också hitta annonser om lediga lägenheter i olikadagstidningar och på Internet. Där kan du hitta lägenheter som dukan hyra i andra hand, alltså inte direkt av hyresvärden utan av enannan hyresgäst.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 41

FlyttanmälanNär du flyttar måste du anmäla din nya adress till Skatteverket.Det är gratis att göra flyttanmälan hos Skatteverket. Om du villatt posten ska skickas till din nya adress (eftersändning) såkostar det extra. Du kan göra anmälan om flytt och eftersändningav post på Svensk adressändrings hemsida,www.adressandring.se.Foto: Maria NobelHyra ut i andra hand och ha inneboendeAtt hyra ut i andra hand betyder att en person som har ettförstahandskontrakt (kontrakt direkt med hyresvärden) hyr ut sinlägenhet till en annan person.Hyresvärden måste godkänna att bostaden får hyras ut i andrahand. Om hyresvärden inte vill att du hyr ut i andra hand kan duförsöka få tillstånd hos hyresnämnden. Om du hyr ut din lägenhetutan tillstånd från din hyresvärd kan du tvingas lämna lägenheten.Hyra i andra handOm du vill hyra en lägenhet i andra hand är det viktigt att ta redapå om hyresvärden har godkänt uthyrningen. Tänk på att skrivakontrakt när du ska hyra i andra hand. Kontraktet skrivs mellanpersonen som har förstahandskontrakt på lägenheten och dig somska hyra lägenheten i andra hand. Om du inte har skrivit kontraktkan du tvingas flytta om den som har kontrakt i första handkräver det.42 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Hyra ut del av lägenhet – att ha inneboendeDu som vill hyra ut en del av din lägenhet, till exempel ett rumtill en inneboende, behöver inte fråga hyresvärden om lov. Du kanbara ha inneboende om du har förstahandskontrakt. Du som harförstahandskontraktet måste också själv bo i lägenheten.Hyresrättsinnehavaren har ansvaretDu som har ett förstahandskontrakt på en lägenhet kallas ocksåhyresrättsinnehavare. Som hyresrättsinnehavare är du ansvarig föratt den som hyr din lägenhet i andra hand betalar hyran. Du kanbli av med ditt förstahandskontrakt om den som hyr din lägenhet iandra hand inte betalar hyran eller stör grannarna.Vad behövs för att hyra ut i andra hand?Om du har ett förstahandskontrakt och vill hyra ut din lägenhetmåste du ha en godkänd anledning. Det kan vara att du ska arbetai en annan stad eller vill prova på att bo som sambo. Hyresvärdenbrukar godkänna att du hyr ut din lägenhet ett år i taget.Det är ungefär samma regler om du har en bostadsrätt som du villhyra ut i andra hand.BesittningsskyddBesittningsskydd betyder att en person som hyr en lägenheti andra hand får rätt att stanna kvar i lägenheten efter två år.Hyresnämnd-en bestämmer om en person har rätt att ta över ettförstahands-kontrakt på grund av besittningsskyddet.Om du vill hyra ut din lägenhet i mer än två år i följd måste duskriva ett avtal om att den person som hyr i andra hand inte skaha något besittningsskydd. Personen har då inte rätt att få dinlägenhet efter två år.Vilken hyra kan du ta i andra hand?Om du har ett förstahandskontrakt eller en bostadsrätt och skahyra ut lägenheten i andra hand finns det regler för hur hög hyradu kan begära. Reglerna finns i hyreslagen. Reglerna säger attdu inte får lägga på något extra på den vanliga hyran. Du fårbara lägga på 10–15 procent på hyran om du hyr ut lägenhetenmöblerad.Om du själv hyr en lägenhet i andra hand och betalar mycketmer än själva hyran kan du vända dig till hyresnämnden.Hyresnämnd-en kan hjälpa dig att få tillbaka dina pengar.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 43

Foto: ColourboxByta lägenhetOm du har ett förstahandskontrakt på en lägenhet har du rätt attbyta din lägenhet om du har en godkänd anledning. Godkändaanledningar kan vara att du behöver en större lägenhet, en lägenhetmed lägre hyra eller en lägenhet som ligger närmare arbetet.Om du vill byta din lägenhet måste hyresvärden godkänna bytetförst. Om du byter din lägenhet utan att hyresvärden har godkäntbytet kan du förlora ditt förstahandskontrakt. Om du är hyresgästhar du rätt att byta din lägenhet så fort du har ett förstahandskontrakt.Du behöver inte bo en bestämd tid i lägenheten innandu får byta.Det finns många olika webbsidor på Internet där du kan sätta uten annons om du vill byta lägenhet. Du kan sätta upp lappar itrappuppgångar och i affärer. Fråga också din hyresvärd om detfinns chans att byta lägenhet.Svarta kontraktSvarta kontrakt är kontrakt på hyreslägenheter som säljs eller köpsför pengar. Det är olagligt att sälja förstahandskontrakt. Den somsäljer förstahandskontrakt kan dömas till fängelse i två år. Det är44 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

inte olagligt att köpa ett förstahandskontrakt men du tar en storrisk om du gör det.En hyresvärd har rätt att säga upp förstahandskontraktet omlägenheten är uthyrd svart.Besiktning av lägenhetInnan du flyttar in i en lägenhet kan du kräva att den besiktigas.Det betyder att hyresvärden kontrollerar att det inte finns skador ilägenheten. Om lägenheten har skador från tidigare hyresgäst skadetta skrivas ner så att du inte behöver betala för dem.Uppsägning av hyreskontraktOm du vill flytta från en lägenhet har du alltid en uppsägningstid.Uppsägningstiden börjar när du meddelar att du vill flytta. Detär oftast tre månaders uppsägningstid för en hyreslägenhet. Detbetyder att du måste betala hyra i tre månader även om du villflytta tidigare.Hyresvärden har rätt att säga upp hyresgäster som inte sköter sig.Den som inte sköter sig kanske inte har betalat hyran i rätt tid ellergjort saker som inte är bra för lägenheten eller huset.Praktiska saker när du bor i lägenhetAlla hus i Sverige är byggda för att vara varma på vintern. Husenär känsliga för fukt. Det kan lätt bli skador om lägenheten sköts påfel sätt. När du städar lägenheten ska du bara använda lite vatten.Du ska se till att alla golv och andra ytor blir torra. Om du ser atten kran eller vattenledning läcker eller droppar ska du alltid sägatill hyresvärden. Lägenheten har ventiler för att rensa bort fuktigluft. Därför är det viktigt att ventilerna är öppna året om.Gemensamma utrymmenAlla hyresgäster i ett hyreshus har tillsammans ansvar för de rumsom alla använder, till exempel trappuppgång, tvättstuga ochområdet runt huset. Du betalar oftast för städning när du betalardin hyra. Men du har också ansvar för att städa efter dig själv.Du får inte ställa saker i trappuppgångar eftersom det måste finnasplats för människor att springa ut om det börjar brinna eller händernågot annat i huset. Du måste följa reglerna om att boka tid itvättstugan och om att städa tvättstugan när du använt den.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 45

HemförsäkringEn hemförsäkring ger dig pengar tillbaka för saker som harstulits eller förstörts, kanske i en översvämning eller brand.Hemförsäkringen ger skydd för allt du har hemma. Det ger ocksåskydd för alla personer som står med på försäkringsbrevet och bor isamma bostad.Hemförsäkringen har olika delar:• Egendomsskydd – kan ge dig pengar för saker som gårsönder eller blir stulna.• Rättsskydd – du kan få hjälp att betala kostnader för juridisktombud om du råkar i bråk med någon.• Överfallsskydd – kan ge ekonomisk ersättning om du skadasvid till exempel misshandel eller våldtäkt.• Ansvarsförsäkring – kan ge pengar om du måste betalaskadestånd till någon.• Reseskydd i 45 dagar under en resa till annat land.Miljö, natur och ekologiskhållbarhetEkologisk hållbarhet betyder att leva på ett sätt som inte förstörnaturen. Regeringen har satt upp mål för ekologisk hållbarhet.Miljön ska skyddas, vilket bland annat innebär att utsläpp inte skaskada människor och att den biologiska mångfalden ska bevaras.Användning av energi och naturresurser ska begränsas ocheffektiviseras.Sveriges riksdag bestämmer vilka miljömål som hela Sverige skaarbeta för. Kommunerna ansvarar för miljöarbetet lokalt.Det handlar till exempel om hur kommunen tar hand om avfalleller hur vi kan använda energi på ett bra sätt.46 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

NaturreservatEtt naturreservat är ett stort område som myndigheterna harskyddat för att natur, växter och djur är speciellt känsliga ellervackra. Det finns ungefär 3 100 naturreservat i Sverige. Det kanvara gamla skogar, höga fjäll, jordbruk eller öar i skärgården.Det finns alltid skyltar i ett naturreservat som berättar vad dufår göra och inte göra i området. Det kan vara olika regler i olikanaturreservat.AllemansrättenI Sverige finns det något som heter allemansrätt. Den ger alla rättatt gå fritt i naturen, också på mark som någon annan äger.Allemansrätten betyder samtidigt att vi måste vara försiktiga ochvisa respekt i naturen. Allemansrätten är inskriven i en av Sverigesfyra grundlagar och bestämmer vad du får göra och inte får göra.På Naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se kan duläsa om allemansrätten på olika språk.Naturreservat på HerrestafjälletFoto: Maria Nobel© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 47

Friluftsliv på HerrestafjälletFoto: Maria NobelDet här får du göra i naturen• Du får gå, cykla och rida och vara nästan överallt i naturen, meninte för nära hus. Om du öppnar en grind måste du stänga denbakom dig.• Du får gå, cykla och rida på privata vägar.• Du får tälta en natt. Vill du tälta längre tid måste du fråga densom äger marken.• Du får bada, åka båt och gå i land, men inte för nära hus.• Du får plocka blommor, bär och svamp.• Du får fiska med metspö och kastspö längs kusten och i de femstörsta sjöarna i Sverige.• Du får göra en liten eld om du är försiktig.48 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Det här får du inte göra i naturen• Du får inte passera över tomter, trädgårdar, planteringar ellerodlad mark, till exempel åkrar.• Du får inte köra bil, motorcykel eller moped i naturen.Du får inte heller köra på stigar, parker eller motionsspår.• Du får inte elda om det är mycket torrt väder eller blåser hårt.Då kan elden sprida sig.• Du får inte elda direkt på en berghäll, den kan gå sönder.Det är bäst att elda där det finns en särskild plats för eldning.På sommaren är det ofta förbjudet att elda.• Du får inte skada träd och buskar eller ta med dig dem hem.• Du får inte ta frukt, bär, grönsaker eller något annat somväxer i trädgårdar, planteringar eller på åkrar.• Du får inte kasta eller lämna kvar skräp.• Du får inte jaga, störa eller skada djur. Du får inte tafågelägg eller röra djurens bon eller ungar.• Du får inte fiska utan tillstånd i sjöar eller vattendrag.• Du får inte ha hunden lös under tiden 1 mars till 20 augusti.Då har djuren i skogen ungar. En lös hund kan skrämmaeller skada djuren. Det är bäst att alltid ha hunden kopplad.• Du får inte plocka blommor som är fridlysta.DjurskyddDet finns en lag om djurskydd. Den bestämmer hur tamdjur skaskötas. Tamdjur är djur som männinskor äger. Det finns ocksåen djurskyddsförordning som handlar om både tama och vildadjur. Båda lagarna handlar om att djuren ska behandlas bra ochskyddas mot lidande och sjukdom.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 49

AvfallshanteringDet blir mycket avfall i Sverige varje år. Från varje svensk bostadkommer det 350 kilo avfall varje år. Det kostar mycket att ta handom alla sopor. Att hantera avfall fel är också dåligt för miljön.Därför är det viktigt att försöka ta hand om soporna så bra sommöjligt. Mycket av det vi slänger kan användas igen, till exempelplastförpackningar, metallförpackningar och matrester. Allasom bor i Sverige kan hjälpa till att sortera skräpet så det går attanvända igen (återvinna).Nära de flesta hyreshus finns det stationer där du kan sorteraskräpet. Många hyresvärdar ger sina hyresgäster speciella påsar tillmatrester. Matresterna läggs i kompost och blir till jord.Det finns också andra platser där du kan lämna avfall:• ÅtervinningsplatsHär kan du lämna förpackningar, tidningar och batterier.• ÅtervinningscentralHär kan du lämna grovavfall och större saker men också farligtavfall, till exempel kemikalier och elektroniska saker.• MiljöstationHär kan du lämna allt avfall som är farligt för miljön.SoptippFoto: Colourbox50 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Hur avfallet tas om handI Sverige finns ett system för att ta till vara på avfall som kananvändas på nytt. Det är viktigt att källsortera. Det betyder attman slänger matrester, metall, glas, plast och papper i olika behållarei soprummet. Att sortera ut matresterna är viktigt. Då blir detinte lika mycket avfall som måste brännas.Det här räknas till matrester och kan komposteras:• rester av fisk och skaldjur• rester av kött• äggskal• grönsaker och frukt• bröd• te, kaffe och kaffefilter• hushållspapper• blommor• växter och jordSortering av förpackningar, tidningar ochbatterierI alla kommuner finns återvinningsplatser där du kan lämna tillexempel förpackningar, tidningar och batterier. När förpackningarnalämnas på återvinningsplatsen ska de vara rena och torra.På en återvinningsplats finns olika behållare för:• tidningar• förpackningar av papper• förpackningar av plast• förpackningar av metall• ofärgade förpackningar av glas• färgade förpackningar av glas• batterierTidningarNär vi återvinner tidningar sparar vi mycket energi närnya tidningar ska göras.Förpackningar av papperFörpackningar av papper kan användas för att göranya förpackningar.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 51

Förpackningar av plastBåde mjuk och hård plast kan återvinnas. I behållaren för plastkan du till exempel lägga förpackningar av plast och frigolit. Sakerav plast som inte är förpackningar, till exempel diskborstar ochleksaker, räknas som vanligt skräp och ska inte slängas här.Förpackningar av metallMetall går att återvinna flera gånger. I behållaren för metall lämnardu förpackningar av stål, plåt och aluminium. I den här behållarenska du inte lägga metallförpackning som innehåller färg eller lim –det är farligt avfall och ska lämnas på en miljöstation. Du ska inteheller slänga sprayburkar här – det är också farligt avfall.Förpackningar av glasGlaset kan också återvinnas flera gånger. Vi sparar både energi ochråvaror om vi återvinner glas. Ungefär 40 procent av det återvunnaglaset används till att göra nya saker av glas, till exempel flaskor.RestavfallDet skräp som inte går att sortera slänger du i den vanliga behållareni soprummet. Det brukar brännas i stora förbränningsanläggningar.När man eldar upp restavfallet brukar man ta hand omvärmen. Den kan till exempel användas för att värma upp hus.Det kallas fjärrvärme.ÅtervinningsplatsFoto: Klas Eriksson52 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Elektriska produkterEl-avfall kallas alla elektriska saker som vi slänger. Allt el-avfall skalämnas på en återvinningsplats. Hit räknas glödlampor, lysrör ochallt med sladd eller batteri. Batterier ska tas ur och sorteras för sig.GrovavfallGrovavfall kan till exempel vara gamla möbler och trasiga cyklar.Om du bor i hyreshus kan du få hjälp av fastighetsägaren att tahand om grovavfallet.Farligt avfallFarligt avfall är saker som kan vara giftiga, explosiva, brandfarligaeller frätande. Farligt avfall kan göra skada också i små mängder.Tänk på att inte slänga farligt skräp med det vanliga avfallet.Farligt skräp ska lämnas på en miljöstation, en återvinningscentraleller till särskilda bilar som hämtar farligt avfall.Exempel på farligt avfall:Bilbatterier, bränslen och oljor, färg och limrester, klorin, lysrör,glödlampor och lågenergilampor, lösningsmedel, lacknafta, thinner,terpentin, fotogen och aceton, tändvätska, batterier som mankan ladda samt vissa avfettnings- och rengöringsmedel.Nästan alla har farligt avfall i hemmet.Det kan vara aceton, tändvätska, nagellack eller brandvarnare.Bilbatterier, spillolja, färg, klorin, lim och lysrörär andra exempel.Foto: Bo KågerudLäkemedel som blivit över ska lämnas till Apotek.På apoteken finns påsar för läkemedel som ska slängas.Foto: Christer EhrlingNedskräpningEtt stort problem är allt skräp som slängs i naturen. Trots att det ärförbjudet att slänga skräp utomhus är det många som gör det ändå.Det kostar många miljoner kronor varje år att städa undan.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 53

Bara kallt vatten från kranen räknas som dricksvatten.Foto: Hanna SjöstedtVatten och avloppI Sverige finns det mycket vatten. Det vatten som finns i vårakranar har mycket hög kvalitet. Det är ofta bättre än det vatten duköper på flaska.Det är bara kallvattnet från kranen som är rent. Det varma vattnetkan vara smutsigt från rören som leder vattnet. Därför ska du intedricka varmvatten eller använda det i matlagningen.Vatten från avloppen leds till ett reningsverk. Där renas vattnetoch leds sedan ut i havet. Allt går inte att rena och det är svårt attfå bort giftiga ämnen. Därför måste alla vara försiktiga med vad vihäller ut i avloppet.Vad får hamna i avloppet?Det enda som får hamna i toaletten är toalettpapper och sådantsom kommer ur kroppen. Toalettpapper är ett särskilt papper somkan lösas upp i vatten. Annat papper, till exempel hushållspapper,våtservetter och pappersnäsdukar, kan ge stopp i avloppet. Det kanockså ge problem i reningsverket.54 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

För att slippa gifter i avloppen kan du försöka köpa miljövänligaprodukter. Det finns till exempel tvättmedel och diskmedel somhar symbolen Svanen eller Bra miljöval.Mediciner ska aldrig slängas i avloppet eller i soporna. De skalämnas till ett apotek. På apoteken finns det speciella påsar förmediciner som ska slängas.EnergiAll energi och el vi använder påverkar miljön. Det går åt storamängder energi vid transporter, uppvärmning av byggnader ochi industrin.Ofta kommer energin från olja, gas och kol. Det leder till förändringari klimatet, övergödning och farliga utsläpp.För att minska förändringarna i klimatet behöver vi använda mindreenergi. Den energi vi använder ska vara bättre för miljön, tillexempel energi från vatten, vind och sol.För att minska utsläppen kan du försöka åka kollektivt. Detbetyder att du tar spårvagn, tunnelbana, tåg eller buss istället förbil. Du kan också välja att åka tåg istället för flyg.Det är också bra att tänka på vilka saker du köper i affären.Du kan försöka handla saker som är tillverkade nära där du bor.Spara energi i din bostadDu sparar energi i din bostad om du till exempel inte sättermöbler framför elementen. Då kan värmen lättare nå ut i rummet.Elektriska apparater är ofta på hela tiden, i standby-läge. Du spararmycket energi om du alltid stänger av elektriska apparater.Du sparar också mycket om du bara använder lågenergilampor.Och om du lägger ett lock på kastrullen när du kokar någotpå spisen.Varifrån kommer elen?Elektriciteten i Sverige kommer mest från vattenkraft och kärnkraft.Vattenkraft är elektrisk energi som kommer från vatten i till exempelälvar. Ett kärnkraftverk är en fabrik där kärnkraft förvandlas tillelektricitet. En mindre del av elen kommer från biobränsle, oljaoch gas. Biobränsle är till exempel ved eller trä. En liten del energikommer från vindkraften. Vattenkraft och vindenergi är bäst förmiljön eftersom det är energi från källor som inte tar slut.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 55

Val av elföretagDu kan tjäna mycket pengar på att byta elbolag. Om du bor ilägenhet kan du spara mellan 400 och 1 000 kronor varje år. Omdu bor i hus kan du spara flera tusen kronor.Elpriskollen – jämför elpriser och villkorPå webbsidan Elpriskollen hittar du elpriser och villkor från allaelbolag i Sverige. Gå in på www.elpriskollen.se för att se vilketbolag som blir bäst för dig.Så byter du elbolagDet är enkelt att byta elbolag. I de flesta fall räcker det med etttelefonsamtal. Men du måste titta på vilket avtal du har eftersomdet kan vara dyrt att byta mitt i en period.Olika typer av elavtalFast elpris:Priset på elen är bundet under en viss tid. Det kan vara bra med ettsådant avtal eftersom du är skyddad om priset på el går upp. Mensamtidigt får du inte billigare el när priset går ner.Rörligt elpris:Priset på elen ändrar sig efter marknaden.Du får billigare el när priset på el går ner.Priset på el kan gå både upp och ner underavtalet.Tillsvidarepris:Ett pris du får automatiskt om du inte självväljer något. Priset är rörligt och ändrasungefär tre gånger per år. Tillsvidarepris ärofta dyrare än fast och rörligt pris.Miljömärkt el (grön el): Miljömärkt elbetyder att den el du betalar för tillverkasfrån miljövänliga källor, till exempel vindochvattenkraft.VindkraftverkFoto: Colourbox56 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Så fungerar din kommunAlla som bor i Sverige bor i en kommun. I Sverige bestämmerkommunerna själva hur mycket medborgarna ska betala i skatt ochvad pengarna ska användas till. Det kallas kommunalt självstyre.Det finns 290 kommuner i landet.Nämnder och förvaltningarEn nämnd är en grupp politiker som bestämmer inom ett särskiltområde i kommunen, till exempel inom skolan. Andra områden ärbarnomsorg, äldreomsorg, socialtjänst, fritid och kultur.I nämnden finns politiker. De är ofta fritidspolitiker. Det betyderatt de arbetar i nämnden vid sidan av ett vanligt arbete ellerstudier. Varje nämnd får olika mycket pengar. Hur mycket de fårberor på vilket område de bestämmer över. Varje nämnd har enförvaltning. Där arbetar tjänstemän med att planera och göra detsom nämnden har beslutat.BarnomsorgBarnomsorg är platser där man tar hand om barn, till exempelförskolor och fritidshem. Du som studerar, arbetar eller sökerarbete har rätt att lämna ditt barn till en förskola i ditt område.Förskolan är till för barn i åldern ett till fem år. Du kan söka platspå en förskola sex månader innan du behöver platsen.Alla barn i Sverige harrätt att gå i en förskoleklassnär de fyllt 6 år.Foto: Colourbox© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 57

GrundskolaI alla kommuner finns kommunala grundskolor för barn som ärmellan sex och 16 år. Det kan också finnas fristående skolor ochhelt privata skolor. Går man i privat skola får man betala en avgift.De kommunala och fristående skolorna betalas av skattemedel.Det år barn fyller sex år kan de få plats i en förskoleklass. Du fårvälja om du vill att ditt barn ska gå i en förskoleklass. De flestabarn i Sverige gör det. Det år barn fyller sju år måste de gå i skolan.Det kallas skolplikt. Grundskolan är gratis, både i kommunalaskolor och friskolor.Vilka skolor som finns i din kommun ser du på kommunenswebbsida.ÄldreomsorgNär du blir äldre och behöver hjälp kan du kontakta din kommun.Där kan du få hjälp så att du kan bo kvar i ditt hem. Om du inteklarar av att bo själv finns det äldreboenden. Det är hus där äldrepersoner får vård och service.ÄldreboendeOm du behöver plats på ett äldreboende behöver du ett beslutfrån en tjänsteman på kommunen, en biståndshandläggare. Haneller hon bestämmer om du kan få lägenhet i ett äldreboende. Depersoner som behöver mest vård och service får först plats.ÄldreomsorgFoto: Colourbox58 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

HemtjänstKommunen kan också hjälpa dig få vård och service i din bostad.Det kallas hemtjänst.Socialtjänsten/socialkontorSom på andra platser i världen ska föräldrar i Sverige ansvara försina barn och ungdomar. Men om det inte fungerar bra har socialtjänsteni kommunen det största ansvaret.Socialtjänsten ger hjälp till barn och familjer som på olika sätthar det svårt. Det kan vara familjer som inte har tillräckligt medpengar. Det kan vara personer som inte har någonstans att bo.Eller personer som har problem med droger och alkohol. Ellerkvinnor som blivit slagna och hotade.Hjälpen från socialtjänsten kan vara samtal, kurser för föräldrar,kontaktpersoner för ungdomar eller för hela familjen. En kontaktpersonär som en extra kompis eller släkting att prata med ellerhitta på roliga saker med.Om det kommer en anmälan om att barn behandlas dåligt måstesocialtjänsten göra en undersökning. Om det finns mycket storaproblem kring barnet kan socialtjänsten bestämma att barnet skaflytta från sina föräldrar.På socialkontoren kan du få:• Råd och hjälp till ungdomar och barnfamiljer.• Råd och hjälp om du har problem med missbruk.• Råd och hjälp om arbete och studier.• Försörjningsstöd.Olika lagar styr besluten på socialkontoren. De viktigaste är:• Socialtjänstlagen, SoL• Lagen om vård av unga, LVU• Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM• Föräldrabalken, FB© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 59

FörsörjningsstödFörsörjningsstöd kallas också socialbidrag eller ekonomiskt bistånd.Det är en hjälp för den som inte har några pengar. Om den somsöker försörjningsstöd kan arbeta måste han eller hon söka arbetesamtidigt. Man måste också delta i andra aktiviteter som socialtjänstenordnar.Om man inte deltar i de aktiviteter som socialtjänsten ordnar kanman få avslag och inte få pengar. Du har oftast inte rätt till pengarfrån socialtjänsten om du har pengar på banken eller äger någotdyrt, till exempel en bil.Försörjningsstödet är delat i två delar. En del (riksnormen) bestämsav regeringen och är lika stor i hela landet. Den andra delen skatäcka kostnader för varje person.Risknormen ska räcka till:• mat• kläder och skor• lek och fritid• förbrukningsvaror (andra saker man använder varje dag)• hälsa och rengöring• dagstidning, telefon och TV-avgiftDu kan också få försörjningsstöd för:• bostaden• el• kostnad för resor• hemförsäkring• medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa, A-kassaDu kan också få försörjningsstöd till möbler, tandläkare, läkarvårdoch medicin. Då måste du först göra en ansökan. Sedan bestämmersocialtjänsten om du får pengarna.Fritid och kulturSvenska kommuner har olika tjänster inom fritid och kultur.Kommunerna har bibliotek där du kan låna böcker gratis. De kanockså hjälpa föreningar. De kan ha kulturskolor där barn och ungdomarkan lära sig spela olika instrument, måla eller spela teater.60 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Stadsbiblioteket i Göteborg.Foto: Anna JolforsBibliotekAlla svenska kommuner har bibliotek för invånarna. Det störstakallas ofta för ett stadsbibliotek och ligger ofta i centrum. Sedanbrukar det finnas små bibliotek i olika delar av kommunen.På biblioteken kan du låna böcker, läsa tidningar och lyssna påmusik. Här finns böcker och tidningar på många olika språk. Vissabibliotek har språkträning och läxläsning några dagar i veckan.Du lånar böcker, tidningar och cd-skivor gratis. För att kunnalåna behöver du ett bibliotekskort (lånekort). Du kan gå till vilketbibliotek som helst för att få ett bibliotekskort.KonsumentnämndI lite större kommuner brukar det finnas en konsumentnämnd.Där kan du få hjälp om du har köpt något som du inte är nöjdmed. Du får veta vilka rättigheter du har och hur du kan krävapengar tillbaka från säljaren.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 61

Kontakt med myndigheterDet finns olika sätt att kontakta en myndighet i Sverige. Om duhar enklare frågor är det bäst att använda myndighetens webbsidapå Internet. Det är vanligt att myndigheter har information påolika språk. Försäkringskassan har till exempel information påarabiska, somaliska, farsi och sorani.Du kan också gå till myndighetens kontor. Kontoren är öppnaför alla.Rätt till tolkOm du inte förstår svenska har du rätt att få en tolk. Du har rätttill tolk på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, socialtjänstenoch på sjukhus. Du måste tala om att du behöver tolk när du bokartid för besök.Foto: Maria Nobel62 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Att hantera ekonominBanker, konton och kontokortDe flesta personer har ett bankkonto och ett bankkort. Med bankkortetkan du ta ut pengar från en automat. Du kan också användakortet när du handlar i en affär. För att få bankkonto och kontokortmåste du prata med banken. Det finns olika kontokort:• Uttagskort – är kopplat till ditt konto i din bank och kan baraanvändas för att ta ut pengar i en automat (bankomat).• Bankkort – kan användas för att ta ut pengar i automat. Det gårockså bra att betala med kortet. Pengarna dras direkt frånditt konto.• Betalkort – kan du betala med. Pengarna dras inte från kontotdirekt. Du får istället en räkning en gång i månaden. Betalkort äroftast dyrare än bankkort.• Kreditkort – ett kort som det går att låna pengar med. När dubetalar med kreditkort lånar du pengar av banken. Du betalarofta höga räntor när du lånar med kreditkort.De flesta personer lånar pengar av en bank om de ska köpa bostadeller bil. För att kunna låna pengar av en bank måste du ha stabilinkomst och fast anställning.Att leva ekonomisktDet är bra att planera sin ekonomi. Pengarna ska räcka till allakostnader. Det kan vara bra att göra en budget. Du kan ocksåminska dina kostnader om du väljer billigare alternativ.Du kan till exempel:• välja billigare affärer• betala dina räkningar via autogiro eller bank via Internet• spara på el- och telefonkostnader eller välja bostad medbilligare hyra• jämföra priser på hemförsäkring och elpriserBetala räkningar via Internet eller autogiroFör att kunna betala räkningar (fakturor) och se hur mycket du harpå ditt bankkonto via Internet måste du först gå till din bank. Därfår du information om hur du gör.Autogiro betyder att pengarna som ska betalas dras automatiskt varjemånad från ditt konto. Många företag och hyresvärdar frågar dig omdu vill att de ska dra pengar automatiskt från ditt bankkonto.Foto: Colourbox© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 63

HemutrustningslånEtt hemutrustningslån är ett lån till nyanlända flyktingar ochinvandrare för att köpa möbler och saker till hemmet.Du har rätt att söka ett hemutrustningslån om du har fått uppehållstillståndför att du är flykting, skyddsbehövande eller anhörigtill dessa. Du måste söka lånet de första två åren efter du har blivitregistrerad (folkbokförd) i en kommun. Om du vill söka hemutrustningslånska du tala med din handläggare på kommuneneller din etableringshandläggare på Arbetsförmedlingen. De skickardin ansökan till Centrala studiestödsnämnden, CSN.Hemutrustningslån är ett lån. Det betyder att du måste betalatillbaka pengarna till CSN. Hur mycket du kan låna beror på hurmånga ni är i familjen och om du hyr en bostad som är möblerad.Du kan läsa mer om hemutrustningslån på olika språk på CSN:shemsida. www.csn.se/hemutrustningslanBetalningsanmärkningOm du inte betalar dina räkningar och skulder i tid får du brevmed påminnelser om att betala. Om du fortfarande inte betalarskickas räkningen till ett inkassoföretag. Du får då en betalningsanmärkning.Om du ändå inte betalar hamnar ärendet till sist hosKronofogdemyndigheten.En betalningsanmärkning är ett tecken på att du inte har sköttdina betalningar. Den kan betyda att du inte får lån, lägenhet,arbete eller telefonabonnemang.Det finns företag som arbetar med att lämna information omvilken ekonomi en person eller ett företag har. De kallas kreditupplysningsföretag.Om du till exempel vill köpa en mobiltelefonpå avbetalning kontaktar försäljaren ett kreditupplysningsföretag.De kan då ge information om du har en betalningsanmärkning.En betalningsanmärkning finns kvar i tre år för en privatpersonoch fem år för ett företag.KronofogdemyndighetenKronofogdemyndigheten kallas ofta bara för Kronofogden.Kronofogden tar hand om skulder som inte är betalda. Om någonär skyldig dig pengar kan Kronofogden hjälpa dig att få tillbakadem. Kronofogden arbetar också med skuldsanering. Det betyderatt Kronofogden hjälper den som har stora skulder med att fåordning på ekonomin.64 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Att leva med funktionsnedsättningEn person med funktionsnedsättning är någon som har ensjukdom eller skada som gör att han eller hon behöver extra stöd.Den som har funktionsnedsättning ska ha samma möjlighet attvara med i samhällslivet som alla andra. Barn med funktionsnedsättningska till exempel få barnomsorg och skola som alla andrabarn.Det finns en lag, LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade)som ger rätt till stöd. Stödet kan vara en person somhjälper till eller ombyggd bostad. Du kan också få pengar.Det kallas handikappersättning.Internationella symbolen för funktionsnedsättning.Den som kan få stöd genom LSS har till exempel en utvecklingsstörningeller autism. Det kan också vara någon som har fått enhjärnskada i vuxen ålder. Den som är förälder till ett barn medfunktionshinder kan få vårdbidrag. Om du har frågor om funktionshinderska du tala med socialtjänsten i din kommun.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 65

SäkerhetRäddningstjänstenRäddningstjänsten släcker eld vid bränder och hjälper till vidolyckor i trafiken eller på havet. Räddningstjänsten arbetar ocksåmed att hindra bränder. Den kan till exempel berätta omhur brandvarnare och brandsläckare fungerar. Räddningstjänstenkallas också brandkåren.Gör så här om det börjar brinnaGör så här om det börjar brinna!• Rädda – Rädda liv som är i fara, men ta inga risker. Tänk på attbrandrök är giftig. Kryp längs golvet för att ta dig ut. Stäng fönsteroch dörrar.• Varna – Varna dem som hotas av branden.• Larma – Sätt på brandlarmet om det finns eller ring 112 från ensäker plats. Möt Räddningstjänsten när den kommer.• Släck – Om du har släckutrustning kan du börja släcka.Spruta med en brandsläckare mot glöden – inte på elden.Viktigast om du ser en brand är att ringa 112! Du ska berättavad som har hänt och vilka skador som syns. Du måste ocksåtala om var hjälpen behövs och vem du är som ringer.PolisenOm du vill fråga polisen om något eller tipsa om ett brott ska duringa 114 14. Det är samma nummer i hela Sverige.Om det är bråttom och något händer akut ska du larma pånummer 112. Du ska ringa 112 om du ser ett brott, om någon ärskadad och behöver hjälp eller om det brinner.TrafiksäkerhetDet är lag på att alla som åker i en bill ska ha bilbälte. Barnbehöver särskilt skydd, som till exempel sittkudde eller bilbarnstol.Det är också lag på att alla barn under 15 år ska ha hjälm när decyklar.I Sverige ska du cykla på höger sida av vägen. Använd cykelbanaom det finns.Du ska gå på gångbana eller trottoar om det finns. Du kan ocksågå på vänster sida på en gata eller väg. Använd övergångsställe närdu vill gå över en gata. Då måste bilar och cyklar släppa fram dig.66 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

StenläggareFoto: Colourbox3. Att försörja sig ochutvecklas i SverigeInnehållArbetsmarknaden i SverigeArbetslöshetsförsäkringenAtt vara anställdAtt söka arbeteAtt starta eget företagAtt betala skattFolkbokföringSocialförsäkringenUtbildning för vuxnaYrkesutbildningarUniversitet och högskolaValideringStudiemedelFritids- och föreningsliv© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 67

Arbetsmarknaden i SverigeUngefär hälften av alla människor i Sverige har ett avlönat arbete.Arbetslösheten är ungefär 7 procent (december 2011).Arbetsmarknaden kan delas in i privat och offentlig sektor. I denprivata sektorn finns vinstdrivande företag med privata ägare, somtill exempel butiker och industrier. Den offentliga sektorn ägs avstaten, kommuner och landsting. Det kan vara till exempel sjukvård,utbildning och polis.Det finns många lagar och avtal som styr hur man arbetar iSverige. De lagar och regler som gäller mellan arbetsgivare ocharbetstagare kallas för arbetsrätt. Arbetsmarknaden är uppdeladi två sidor: arbetsgivare och fackförbund. Ett fackförbund är enorganisation med alla fackföreningar inom samma branschDet finns två viktiga saker som gör att arbetsmarknaden fungerar.Den första är rätten att starta organisationer och föreningar. Detbetyder att både arbetsgivare och arbetstagare kan organisera sigför att kunna träffas på lika villkor.Den andra är rätten att förhandla om sådant företagen vill och omde anställdas villkor. Dessa regler bestäms av lagen om medbestämmanderätti arbetslivet, MBL.Göteborgs hamn.Foto: Maria Nobel68 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

ArbetsgivareDet finns arbetsgivarorganisationer för statliga, kommunala ochprivata arbetsgivare. En arbetsgivarorganisation är en organisationdär flera arbetsgivare gått samman för att arbeta med frågor somintresserar dem.Den största privata arbetsgivarorganisationen är Svenskt näringsliv.I Arbetsgivarverket samlas statliga arbetsgivare, till exempel myndigheternaFörsäkringskassan och Skatteverket. I Sveriges kommuneroch landsting, SKL, samlas de kommunala arbetsgivarna.Ett företag kan välja om det vill gå med i en arbetsgivarorganisation.FackföreningarEn fackförening är en organisation som bland annat förhandlar ommedlemmarnas löner med arbetsgivaren. Fackföreningar arbetarför att de anställda ska få det bättre på arbetet. I Sverige har detfunnits fackföreningar sedan 1880-talet. Det är frivilligt att varamed i en fackförening.På de flesta arbetsplatser finns det en fackklubb eller ett arbetsplatsombud.En fackklubb är en grupp medlemmar i ett fack påen arbetsplats. Ett arbetsplatsombud är en person som talar förmedlemmarna på en arbetsplats.Fackklubbar och arbetsplatsombud är med i förbund. Förbundenär sedan del av ännu större organisationer. Det är vanligt att bådevara medlem i en fackförening och i en arbetslöshetskassa, A-kassa.En arbetslöshetskassa är en ekonomisk förening som ger pengar tillsina arbetslösa medlemmar.ArbetsrättArbetsrätt kallas de lagar och bestämmelser som gäller mellanarbetsgivare och arbetstagare.ArbetsdomstolenNär arbetsgivaren och arbetstagaren inte kommer överens om enfråga på arbetsplatsen kan de hamna i konflikt. De kan då kontaktaArbetsdomstolen, AD. Domstolen undersöker då konflikten.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 69

Foto: Maria NobelLagen om medbestämmande, MBLLagen om medbestämmande, MBL, är en viktig lag inom arbetsrätten.Den kom till år 1976. I lagen finns regler om rätten attorganisera fack på arbetsplatserna.Lagen säger att arbetsgivaren måste informera arbetstagarna omviktiga saker som gäller arbetsplatsen. Arbetsgivaren måste ocksåförhandla med arbetstagarorganisationen innan den beslutar omförändringar på arbetsplatsen.Lagen om anställningsskydd, LASLagen om anställningsskydd, LAS, skyddar anställda vid uppsägningar.Lagen gäller anställda med fast anställning. I lagen står detatt en person inte kan sägas upp från sitt arbete utan saklig grund.Saklig grund kan vara att det inte finns arbete eller om en personinte sköter sig på arbetet.Lagen om anställningsskydd bestämmer också vilka personer somska sägas upp först när det är brist på arbete.KollektivavtalEtt kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare ochen fackförening. I ett kollektivavtal finns regler om till exempelarbetstider, semester och löner. Det är ofta ett kollektivavtal somstyr din lön. Men det är inte alla organisationer eller företag somhar ett kollektivavtal.70 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

I ett kollektivavtal bestäms hur stor den lägsta lönen ska vara förde anställda. Avtalet gäller också anställda som inte är med i enfackförening men arbetar på en arbetsplats som har ett kollektivavtal.Det finns ingen lag i Sverige om hur låga de lägsta lönerna ska vara.Lön genom förhandlingÄven om din arbetsgivare har ett kollektivavtal kan du förhandlaeller diskutera din lön med din arbetsgivare. Du kan få olika lönberoende på hur svårt arbetet är och hur du klarar arbetsuppgifterna.En fackförening kan vara med och förhandla om din lön. Du kanockså förhandla om din lön själv.ArbetsgivaravgifterFörutom lönerna ska arbetsgivaren betala in inkomstskatt ocharbetsgivaravgifter för alla anställda. Det görs en gång i månadentill Skatteverket.InkomstskattNär du blir anställd skriver du på ett anställningsavtal medarbetsgivaren. I avtalet står din lön. Den kallas bruttolön.Arbetsgivaren tar en del av din bruttolön och betalar in som skatt.Denna skatt kallas inkomstskatt. Pengarna som blir över får du.Det kallas nettolön.Hur mycket skatt betalar du?Om du tjänar mindre än 18 200 kronor på ett år behöver du intebetala skatt.Om du tjänar mellan 18 200 kronor och 383 000 kronor på ett årbetalar du skatt till din kommun. Skatten är olika i varje kommun.Den brukar vara ungefär 29–35 procent av din bruttolön.Om du tjänar mellan 383 000 kronor och 548 300 kronor på ettår betalar du också skatt till staten. Den är 25 procent av lönenöver 383 000 kronor.Om du tjänar över 548 300 kronor på ett år betalar du 5 procentmer på den del som är över 548 300 kronor.Alla siffror är från 2011Skatt för företagareFöretagare betalar också skatt. Skatten beräknas på hur mycketföretagaren förväntas tjäna på ett år. Skatten betalas invarje månad.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 71

DeklarationEn deklaration är uppgifter om hur mycket du har tjänat ochhur mycket du har betalat i skatt under ett år. Deklarationen skalämnas till Skatteverket senast den 2 maj varje år. Skatteverket fårinformation från din arbetsgivare, försäkringsbolag och banker omhur mycket pengar du har fått under året.Skatteverket skickar din deklaration hem till dig. Då måste dukontrollera att all information stämmer. Du kan sedan skrivaunder deklarationen på fem olika sätt:• Skriva under med penna och skicka ellerlämna den till Skatteverket.• Skicka ett SMS via din mobiltelefon.• Ringa Skatteverket.• Deklarera via Internet med den kod som står i din deklaration.• Deklarera via Internet med e-legitimation.Deklarationsblankett,det finns information påolika språk på Skatteverketswebbsida.Att jobba svartAtt jobba svart betyder att arbetstagare och arbetsgivare intebetalar någon skatt. Om en arbetstagare eller en arbetsgivare intedeklarerar sina inkomster bryter de mot lagen. Det kan leda tillfängelse.När du jobbar svart får du ingen sjukpenning om du skulle skadadig i arbetet. Du får lägre föräldrapenning, lägre pension ochinget arbetsintyg. Om du jobbar svart kan det bli svårt att få ettförstahandskontrakt på en lägenhet eller handla på avbetalning.Hyresvärdar och företag vill att du kan visa upp ett anställningsavtal.72 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

ArbetslöshetsförsäkringenArbetslöshetskassan, a-kassan, är en ekonomisk förening som gerpengar till arbetslösa medlemmar. Arbetslöshetsförsäkringen skagöra det möjligt för en arbetslös person att få ungefär samma ekonomiskavillkor som om han eller hon har anställning. Du kanbara få a-kassa under en viss tid och då måste du söka nytt arbeteunder tiden.ArbetssökandeFoto: ColourboxArbetslöshetsersättningArbetslöshetsersättning betalas ut på två sätt: som grundbeloppeller som en ersättning räknad på din tidigare lön.Du har rätt till arbetslöshetsersättning om du ett år före arbetslöshetenarbetat i minst sex månader med minst 80 timmar i månaden.Du får arbetslöshetsersättning i 300 dagar och högst fem dagarper vecka. Om du har barn under 18 år kan du få ersättning i 150dagar till.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 73

Grundbeloppet är 320 kronor per dag (2012) om du inte ärmedlem i en a-kassa eller om du har varit medlem en kortare tid.Grundbeloppet betalas ut för den som har fyllt 20 år eller mer. Dukan få grundbeloppet från en a-kassa eller från den kompletterandea-kassan, Alfa-kassan.Om du har varit medlem i en a-kassa i minst ett år och arbetat sexmånader av det året har du rätt att få en ersättning som räknas pådin tidigare lön. Ersättningen är 80 procent av din tidigare lön deförsta 200 dagarna. Den högsta ersättningen du kan få per dagär 680 kr. Från och med dag 201 till och med dag 300 får du 70procent av din tidigare lön (2012).Att vara anställdAnställningsformerDet finns två olika typer av anställningsformer:• tillsvidareanställning• tidsbegränsad anställningTillsvidareanställning kallas också ibland för fast anställning.Anställningen gäller tills vidare. Det betyder att den inte har någotslutdatum.Tidsbegränsad anställning kallas också visstidsanställning.Det är anställning under en begränsad tid. Det kan också vara närett företag behöver extra personal under en viss tid.Exempel på tidsbegränsade anställningar:• TimanställningAtt vara timanställd betyder att arbetsgivaren betalar deanställda per timme.• VikariatOm du blir anställd som vikarie arbetar du istället för någonannan, till exempel någon som är föräldraledig. Ett vikariatfår vara högst tre år. Om vikariatet är längre har du rätt tilltillsvidareanställning• ProjektanställningAtt ha en projektanställning betyder att du arbetar med någotspeciellt under en viss tid. Arbetet måste göras under en viss tidoch med personal som har vissa kunskaper.• ProvanställningEn provanställning är ett sätt för arbetsgivaren att testa digsom anställd. Tanken är att provanställningen sedan ska bli entillsvidareanställning. En provanställning får inte vara längre änsex månader men kan också avslutas tidigare.74 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Arbetsförmedlingen ordnar mässor där du som söker arbete får chans attträffa arbetsgivare och ställa frågor.Foto: Björn Tesch© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 75

AnställningsavtalNär du får ett arbete ska du skriva under ett anställningsavtal ellerett anställningskontrakt.I anställningsavtalet eller anställningskontraktet ska det stå:• namn och personnummer• arbetsplats• datum när anställningen börjar• arbetsuppgifter och titel• vilken slags anställning du har• uppsägningstid, alltså tiden från den dag då du får veta att dumåste sluta eller säger upp dig, och fram till den dag då arbetetslutar• lön• hur mycket betald semester du har rätt tillArbetstidArbetstiden kan vara fast eller rörlig. Fast arbetstid betyder att dumåste vara på arbetsplatsen en viss tid under dagen.Rörlig arbetstid betyder att du väljer när du börjar och slutar underdagen. Flextid är en sorts rörlig arbetstid. När en person som ärheltidsanställd arbetar mer än sin vanliga arbetstid kallas det övertid.ArbetstidslagenDen vanliga arbetstiden får vara högst 40 timmar i veckan på enoch samma arbetsplats.SemesterlagenDet finns en lag på att alla som arbetar heltid har rätt till 25 dagarssemester per år. Du kan få pengar istället för semester om du slutarett jobb och inte kan ta ut din semester. Då får du tolv procent påden lön du har tjänat under året. Timanställda får tolv procent avsin bruttolön i semesterersättning.Om du blir sjuk när du arbetarOm du är anställd och blir sjuk ska du göra en sjukanmälan tilldin arbetsgivare den första dagen du är sjuk. Arbetsgivaren betalardin sjuklön de första 14 dagarna. Den första dagen du är sjuk är enkarensdag. Det betyder att du inte får någon lön den dagen. Frånoch med den andra dagen du är sjuk får du 80 procent av din lön.Om du är sjuk och borta från ditt arbete mer än sju dagar måstedu ha intyg från en läkare. Det kallas medicinskt underlag.76 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

JobbintervjuFoto: ColourboxAtt söka arbeteDu kan söka arbete på många olika sätt.• Du kan gå till Arbetsförmedlingen och söka arbete genomderas annonser om lediga jobb.• Du kan kontakta bemanningsföretag och rekryteringsföretag.Ett bemanningsföretag hyr ut personal till olika företag.Ett rekryteringsföretag hittar personer åt ett företag som villanställa ny personal.• Du kan svara på annonser i dagstidningar eller på Internet.• Du kan själv ta kontakt med en arbetsgivare.• Du kan fråga människor som du känner.ArbetsförmedlingenArbetsförmedlingen är en statlig myndighet som finns i hela landet.Arbetsförmedlingen berättar hur du kan söka arbete. Du kan fåinformation om olika yrken och utbildningar och du får veta hurdu skriver en ansökan.Arbetsförmedlingen lägger ut annonser om lediga jobb påsin webbsida. Du kan hitta lediga jobb i Platsbanken påArbetsförmedlingens webbsida, www.arbetsformedlingen.se.När du har fått uppehållstillstånd är det viktigt att du anmäler digsom arbetssökande på Arbetsförmedlingen.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 77

Service och programArbetsförmedlingen har olika program för arbetssökande.Här är några exempel:• InstegsjobbInstegsjobb är ett bidrag som arbetsgivare kan få om deanställer en nyanländ person. Arbetsgivaren kan få upp till800 kronor per dag i bidrag till lönen.Du som fått uppehållstillstånd de senaste 36 månaderna kansöka instegsjobb. Du måste vara arbetssökande och inskriven påArbetsförmedlingen. Du måste också studera eller ha fått enstudieplats inom svenska för invandrare, Sfi.• PraktikDu som är arbetslös och har fyllt 25 år kan ibland göra praktikgenom Arbetsförmedlingen. Du som fått uppehållstillstånd desenaste 36 månaderna kan få praktikplats även om du ärunder 25 år.Det finns olika slags praktik genom Arbetsförmedlingen.Prata med din handläggare om vilken praktik som passar dig.Praktiken ska vara på heltid och i högst sex månader. Du kan fåpengar från Försäkringskassan under tiden du gör praktik.• JobbcoachI vissa fall kan den som är arbetslös och inte är med i någotannat program på Arbetsförmedlingen få träffa en jobbcoach.En jobbcoach hjälper dig med hur du söker jobb.• ArbetsmarknadsutbildningArbetsförmedlingen har utbildningar inom olika yrken.Tanken är att utbildningen ska leda till ett arbete.PraktikFoto: Colourbox78 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

På Arbetsförmedlingenkan du få hjälp med hurdu skriver ett bra personligtbrev och ett CV.Foto: ColourboxDet personliga nätverketDet personliga nätverket är de kontakter och personer du känner.De flesta anställningar ordnas genom personliga kontakter.AnsökningshandlingarNär du söker ett arbete ska du skicka med de papper som arbetsgivarenfrågar efter. Ofta vill arbetsgivaren att du skickar både ettpersonligt brev och ett Curriculum Vitae, CV.Meritförteckning/CVCurriculum Vitae, CV är latin och betyder en berättelse om livet.I CV:t ska du berätta om dina erfarenheter av arbete, din utbildningoch andra kunskaper. Du ska också berätta lite om dig självoch hur du är som person.Ett CV kan innehålla följande:• Namn, adress, telefonnummer och mejladress.• Utbildningar: en lista över dina utbildningar.• Arbeten: en lista över dina erfarenheter från arbeten.• Andra erfarenheter som språkkunskaper och datakunskaper.• Referenser: namn på en tidigare arbetsgivare eller person somkänner dig väl. Skriv personens namn, telefonnummer ocharbetsplats. Fråga personen/personerna först om de kan varadin referens.• Kort personlig information: intressen, familj och aktiviteterpå fritiden.I ett CV kan du också kort berätta vad du har gjort på dinatidigare arbeten och om innehållet i dina utbildningar. Betyg ochintyg kan lämnas om arbetsgivaren frågar efter dom eller när dublir intervjuad.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 79

Ansökningsbrev/personligt brevI ett ansökningsbrev eller personligt brev berättar du om varför duär intresserad av just det här jobbet eller företaget. Du förklararockså varför du passar för jobbet. Det är viktigt att det personligabrevet är skrivet för det jobb du söker. Brevet ska inte vara för långt.IntresseanmälanEn intresseanmälan är en ansökan som lämnas eller skickas till enarbetsplats utan att det finns ett ledigt jobb att söka.AnställningsintervjuEn anställningsintervju är ett samtal där en arbetsgivare intervjuaren person som söker ett arbete. Det finns några viktiga saker atttänka på när du ska gå på intervju. Det är bra att läsa på omföretaget. Du kan till exempel söka information på Internet. Detvisar att du är intresserad av jobbet du söker. Det är också viktigtatt tänka på hur du klär dig och ditt kroppsspråk.Vanliga frågorDet kan vara bra att tänka igenom hur du ska svara på olika frågorunder en intervju. Vanliga frågor och uppmaningar:• Berätta om dig själv!• Jobbar du bra i grupp?• Vad har du för bra/dåliga egenskaper eller sätt att vara?• Varför har du sökt det här jobbet?• Varför ska vi anställa dig?• Vad har du för planer i framtiden?Annat att tänka på• Första intrycket är viktigt – se till att klädsel, humör och utseendeär bra när du kommer till arbetsplatsen och ska hälsa på densom intervjuar dig.• Skaka hand – det kan vara bra att skaka hand med den som skaintervjua dig, det ger ett bra intryck.• Kom i tid – om du är försenad kan du förstöra dina chanser.JämställdhetI Sverige finns en lag som förbjuder arbetsgivare att behandlapersoner olika på grund av kön. Arbetsgivare måste arbeta förjämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsplatsen.80 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

IntervjuFoto: ColourboxKonflikter på arbetsplatsenEn konflikt eller ett bråk på en arbetsplats ska lösas så snabbt sommöjligt. Det är chefens ansvar att se till att konflikter blir lösta.Om du hamnar i en konflikt ska du prata med din chef. Om duhar en konflikt med din chef och är medlem i en fackförening kandu få stöd av din fackförening.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 81

Att starta eget företagDet behövs kunskap om administration och ekonomi för att kunnastarta eget företag i Sverige. Om du vill starta eget företag kan dufå hjälp och råd från till exempel ALMI och Arbetsförmedlingen.Det finns mycket information om att starta eget företag på Internet,till exempel på www.tillvaxtverket.se.ALMI och IFSALMI Företagspartner AB ägs av staten. ALMI arbetar för att ökautvecklingen av små och medelstora företag. De hjälper till medbåde information och lån för att komma igång med ett nytt företag.IFS Rådgivning är en del av ALMI och finns till för invandraresom vill starta företag. IFS ger gratis råd på olika språk. IFS finns iolika delar av Sverige.Pengar för att starta företagArbetsförmedlingen kan hjälpa till med bidrag den första tidendu driver eget företag.Bidraget ges bara till dig som har goda chanser att driva ett företag.Arbetsförmedlingen tittar också på om företaget har chanser attlyckas. För att ansöka om pengar till att starta eget företag måstedu först skriva en affärsplan. Du kan få hjälp med det på IFSRådgivning eller på Arbetsförmedlingen.En informatör frånSkatteverket möter ensamhällsinformatörfrån Enheten församhällsorienteringi Göteborg.Foto : Mikael JönssonFoto: Mikael Jönsson82 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Att betala skattDet svenska skattesystemet är grunden för den svenska välfärden.Genom skatten kan staten ge alla samma chans till utbildning ochett bra liv i Sverige. De som tjänar mer pengar betalar mer i skatt.När du arbetar betalar du skatt på din lön. Du betalar samtidigten avgift till din pension. Den är ungefär sju procent av din lön.Du betalar dessutom skatt på andra inkomster, som sjukpenningoch pension. Du betalar skatt om du använder bil i arbetet eller fårmatkuponger på jobbet för att köpa lunch eller middag pårestaurang. Du betalar också skatt på saker du handlar. Det kallasmoms.MomsAlla betalar moms på de flesta saker och tjänster som de köper.Momsen är en del av priset som vi betalar.Vi betalar:• 25 procent på saker och tjänster• 12 procent på mat, hotell och camping• 6 procent på resor med den lokala trafiken, böcker, tidningar,tidskrifter och vissa saker och tjänster inom konst och kulturVissa tjänster betalar man ingen moms på, till exempel:• sjukvård, tandvård och vård för funktionshindrade och äldre• utbildning, till exempel grundskola, gymnasium och högskola• tjänster på banken• försäkringar• hyraPunktskatterEn punktskatt är en extra skatt på vissa saker, till exempel alkoholoch bensin. Staten bestämmer vilka varor som ska ha punktskatt.Det är oftast saker som är farliga för miljön eller för hälsan. Statenvill att vi köper och använder mindre av dessa saker.Du betalar punktskatt på till exempel:• bränsle (bensin, olja, kol och gasol)• el• alkohol• tobak© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 83

Sociala avgifterAlla som arbetar och som har eget företag ska betala socialaav gifter. De sociala avgifterna är arbetsgivaravgifter, egenavgifteroch allmän pensionsavgift. Arbetsgivare betalar sociala avgifter försina anställda. Den som driver eget företag betalar en egenavgift.Du betalar punktskatt på bensin.Foto: Colourbox84 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

FolkbokföringAlla som bor i Sverige blir folkbokförda. Det betyder att de blirregistrerade i ett dataregister hos Skatteverket. Alla som blir folkbokfördai Sverige får ett personnummer. Det är ett nummer föratt myndigheter ska kunna känna igen dig.Det är viktigt att du är folkbokförd där du bor eftersom du betalarskatt i den kommun du är registrerad. Om du flyttar eller får barnska du berätta det för Skatteverket.PersonbevisEtt personbevis är ett papper som visar att du är registrerad(folkbokförd) hos Skatteverket. Du behöver personbevis när du tillexempel ska söka bostadsbidrag på Försäkringskassan och när duska ta körkort.Om du behöver ett personbevis kan du beställa det på Skatteverketswebbsida eller gå till ett av Skattverkets servicekontor.IdentitetskortDu som är folkbokförd i Sverige och har fyllt 13 år kan få ettidentitetskort, id-kort, från Skatteverket. Kortet gäller i fem år.Så här ansöker du om id-kort:1. Betala för id-kortet innan du går till Skatteverkets kontor.Det kostar 400 kronor. Pengarna ska du sätta in på Skatteverketsbankgiro- eller plusgirokonto (bankgiro 389-0100 eller plusgiro 50 40 62-1). Spara kvittot. Det ska du visa upp när dulämnar in din ansökan.Id-kort2. Gå till något av Skatteverkets kontor. Om du är under 18 årmåste du ha en vårdnadshavare med dig. En vårdnadshavare ären person som har det juridiska ansvaret för den som ärunder 18 år.På Skatteverkets kontor måste du visa vem du är. Det kan du görapå två olika sätt:• visa godkänd id-handling eller• ta med en person som kan ge intyg på vem du är© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 85

Godkända id-handlingarDessa id-handlingar är godkända:• ett id-kort gjort av Skatteverket• ett svenskt körkort• ett SIS-märkt svenskt id-kort gjort av bank, Svensk kassaserviceeller statlig myndighet• ett tjänstekort gjort av en statlig myndighet• ett svenskt nationellt id-kort• ett svenskt pass med vinröd pärm• ett utländskt EU-pass gjort efter den 1 september 2006• ett pass från Norge, Island, Schweiz eller Liechtenstein gjort efterden 1 september 2006Person som kan intyga vem du ärEn person som kan intyga vem du är ska vara någon som du kännerväl. Personen måste ha fyllt 18 år och ska kunna visa en godkändid-handling. Personen kan vara till exempel din man/fru, enförälder, en bror/syster eller ett vuxet barn. Ibland kan en arbetsgivarevara intygsgivare.Personer utan godkända id-handlingarOm du saknar godkänd id-handling men har uppehållstillstånd iSverige kan du söka id-kort. Skatteverket jämför då dina uppgifteri ansökan med Migrationsverkets uppgifter om namn, längd, foto,underskrift, resehandling och uppehållstillstånd.Så får du det färdiga id-kortetId-kortet brukar vara klart två veckor efter ansökan. Då får duett brev till din bostad om att du kan hämta id-kortet på sammakontor där du lämnade din ansökan.Om du inte får något id-kort beror det oftast på att du inte harde id-handlingar som är godkända. Det kan också bero på att duinte har någon som kan intyga om vem du är. Du kan överklagaSkatteverkets beslut om du tycker att beslutet är fel.Om du förlorar ditt id-kortOm du förlorar ditt id-kort måste du ta kontakt med Skatteverket.Om id-kortet är stulet måste du också kontakta polisen. Då kaningen annan använda ditt id-kort.86 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

SocialförsäkringenSocialförsäkringen är stöd och bidrag som ger pengar iställetför den inkomst som du förlorar när du inte kan arbeta. Detkan till exempel vara pengar till föräldrar, sjuka och äldre. Detär Försäkringskassan som bestämmer om du har rätt till socialförsäkringen.Försäkringskassan är en statlig myndighet. Det ärockså Försäkringskassan som betalar ut pengarna.Foto: ColourboxHär är några exempel på vad Försäkringskassan betalar ut:BoendeBostadsbidrag: Om du är mellan 18 år och 29 år, pensionär, görmilitärtjänst eller har barn har du rätt att få hjälp med din hyra.För föräldrar• Havandeskapspenning: Om du väntar barn kan du söka pengarom ditt arbete är för tungt och du inte kan byta arbetsuppgifter.• Föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning: Du har rätt att fåpengar för att vara hemma med ditt barn i 480 dagar. Du harockså rätt att vara hemma med ditt barn när barnet blir sjukt.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 87

Om du blir sjuk• Sjukpenning: Du har rätt att få pengar från Försäkringskassanom du är sjuk och inte kan arbeta.• Sjukersättning eller aktivitetsersättning: Om du inte kan arbetaheltid om du har en sjukdom, en skada eller funktionsnedsättning.Om du lever med funktionsnedsättning• Handikappersättning: Om du är sjuk under en längre tid eller omdu har en funktionsnedsättning kan du få handikappersättning.• Vårdbidrag: För föräldrar till barn med funktionsnedsättning.TandvårdTandvårdsförsäkringen betyder att du själv inte behöver betalahela kostnaden för din tandvård. Du betalar en avgift ochFörsäkringskassan betalar den andra delen.Att kontakta försäkringskassanFörsäkringskassan har servicekontor som du kan gå till om du villfråga något. Ibland måste du boka en tid. Du kan också läsa påInternet på www.forsakringskassan.se.Om du tycker Försäkringskassans beslut är fel kan du överklaga.Överklagandet ska vara skriftligt och måste göras inom tvåmånader sedan beslutet tagits.Du skriver överklagan till förvaltningsrätten men skickar brevetförst till Försäkringskassan. Försäkringskassan ska först få en chansatt ändra sitt beslut. Om de inte ändrar beslutet skickar de sedandin överklagan till förvaltningsrätten.88 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Det finns flera olika studiemöjligheter för vuxna i Sverige.Utbildning för vuxnaStudievägledningEn studievägledning är ett kontor där vuxna kan få tips på olikautbildningar och arbeten. Studievägledning brukar finnas på skolorför vuxna i din kommun. Kontakta din kommun för att fåveta mer.Foto: ColourboxDu kan också få hjälp med:• att beställa betyg• att ansöka om plats på olika utbildningar och kurser• information om vad du behöver för att komma in på enutbildning eller kurs• att prata med en lärare om din nivå i svenska språket• annan information om utbildning© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 89

Foto: ColourboxVägledningscentrumOm du är under 20 år kan du få hjälp med studievägledning på ettvägledningscentrum.Där kan du till exempel få hjälp med:• att prata om vilken utbildning eller vilket arbete du vill välja• att själv söka information om utbildningar och arbeten• information om studier i andra länderStudievägledning när du studerarOm du studerar finns det studievägledare som du kan kontakta närdu har frågor om studierna. Det finns studievägledare på varjeskola.Svenska för invandrare – sfiSfi är en grundutbildning i svenska språket för vuxna som inte harsvenska som sitt första språk. Du kan läsa sfi på heltid eller deltid.Utbildningen är gratis.90 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Sfi i din kommunVem som får läsa sfi kan vara olika i olika kommuner. I till exempelGöteborg ska du vara över 20 år och folkbokförd i Göteborg. Närdu anmäler dig första gången ska du ta med dig ett personbevisfrån Skatteverket och ditt id-kort, körkort eller pass.Kommunal vuxenutbildning – KomvuxKomvux är en skola där vuxna kan läsa samma saker som i grundskolanoch gymnasiet. På komvux finns också utbildningar som dukan läsa efter gymnasiet.Du som inte har gått grundskola eller gymnasium har rätt att läsapå komvux. Om du läser klart gymnasiet på komvux kan du sökavidare till högskola och universitet.Utbildningen på komvux går fortare än i vanlig grundskola ochgymnasium. Du måste själv bestämma hur du planerar dinastudier. Du kan läsa antingen på dagtid eller på kvällstid.Det är gratis att läsa på komvux, men du får själv betala böckeroch andra papper som behövs.Om du är över 20 år och läser minst 50 procent kan du söka studiebidragoch studielån hos Centrala studiestödsnämnden, CSN.Grundläggande vuxenutbildningOm du inte har en utbildning som motsvarar svensk grundskolakan du läsa grundläggande vuxenutbildning. Du behöver ett betygfrån sfi D för att läsa svenska på grundskolenivå.Gymnasial vuxenutbildningOm du inte har en utbildning som motsvarar svensk gymnasieskolakan du läsa gymnasial vuxenutbildning. Du måste ha lästsvenska som andra språk (SAS) grundläggande nivå, SAS G, för attkunna läsa svenska på gymnasienivå.PåbyggnadsutbildningEn påbyggnadsutbildning är en yrkesutbildning där du fårutbildning till ett visst arbete. Du måste ha läst både SAS G och haen utbildning som motsvarar svensk gymnasieutbildning.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 91

SärvuxDet finns också vuxenutbildning för personer med till exempelutvecklingsstörning och autism. Det kallas särvux.FolkhögskolorEn folkhögskola är en skola för vuxna elever. På många skolor kanman också bo medan man studerar. På en folkhögskola kan du läsaolika slags kurser:• Allmänna kurser:istället för gymnasiet och ibland grundskolan. Du kan läsa ett tillfyra år beroende på tidigare utbildning. Här läser du i lugnaretempo än på komvux.• Särskilda kurser:kurser med ett speciellt ämne, till exempel ett särskilt yrkeeller musik.• Övriga kurser:till exempel kortare kurser eller sommarkurser.• Svenska för invandrare:Folkhögskolor kan också ha kurser i sfi.Varje folkhögskola bestämmer vem som kan läsa på skolan.Folkhögskolorna har ett eget betygssystem. Studier på folkhögskolakan ge dig något som kallas grundläggande behörighet tilluniversitet och högskola. Det betyder att du har de kunskaper dubehöver för att kunna läsa på universitet och högskola.YrkesutbildningarYrkeshögskoleutbildning, YH-utbildningYrkeshögskoleutbildning, YH-utbildning, är ett alternativ tilllängre utbildningar på universitet och högskola. Under utbildningenhar eleverna mycket kontakt med företag genom praktik.Det ska göra det lättare att få arbete efter utbildningen.Om du vill veta mer om YH-utbildningar kan du kontaktaMyndigheten för yrkeshögskolan, www.yhmyndigheten.se.92 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Kvalificerad yrkesutbildning, KY-utbildningEn kvalificerad yrkesutbildning är mellan ett och tre år lång.Eleverna får mycket praktik och kontakt med företag.KY-utbildningarna ska finnas kvar till år 2013.Kompletterande utbildning, KU-utbildningEn kompletterande utbildning är en yrkesutbildning som du kanläsa istället för gymnasieutbildning. Det finns utbildningar inomolika områden, till exempel konst, mode, design, flyg, hantverk ochfrisk- och hudvård.Det här behövs för YH eller KYFör att kunna studera på en YH-utbildning eller en KY-utbildningmåste du ha grundläggande gymnasiekompetens. Det betyder attdu har alla de kunskaper som behövs för att kunna läsa påuniversitet och högskola.Göteborgs Universitets huvudbyggnadFoto : Matilda Karslsson© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 93

Universitet och högskolaI Sverige finns både högskolor och universitet. Skillnaden är att ettuniversitet också måste ha forskarutbildning.Utbildningar på högskolor och universitet ger samma poäng ochexamen. Det finns minst en högskola eller universitet i varje län.Utbildningsprogram eller separata kurserEtt utbildningsprogram innehåller flera kurser som sedan ledertill en examen. Att ta examen betyder att man har klarat alla provoch är färdig med en utbildning. Du måste läsa de flesta kursernai ett utbildningsprogram. Men det finns vissa kurser som du kanvälja själv. För att få till exempel examen som läkare, socionom,jurist eller civilingenjör måste du följa det utbildningsprogram somfinns. Om du läser separata kurser väljer du själv dina kurser och ivilken ordning du vill läsa dem. Du som studerar på heltid läser 60högskolepoäng per år.Detta behövs för universitet och högskolaFör att kunna läsa en grundläggande högskoleutbildning måste duha grundläggande behörighet. Ibland behövs det särskild behörighet.Det betyder att du måste ha läst vissa kurser för att komma inpå en viss utbildning.Grundläggande behörighet har den som:• fått slutbetyg från gymnasieskola och har minst godkänd på90 procent av utbildningen• fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har minstgodkänd på 90 procent av utbildningen• har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar svenskgymnasieskola eller gymnasial vuxenutbildning, till exempelbetyg från folkhögskola• på annat sätt har fått kunskaper som motsvarar svenskgymnasieskola eller gymnasial vuxenutbildning• har grundläggande behörighet från Danmark, Finland, Islandeller Norge• genom svensk eller utländsk utbildning eller genom praktiskerfarenhet har skaffat sig kunskaper för att kunna läsa en grundläggandehögskoleutbildningSärskild behörighet kan se olika ut beroende på vilken utbildningdet gäller. Information om vilken särskild behörighet som behövsfinns på den högskola eller det universitet där utbildningen ges.94 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Kostnader för högre utbildningAll högskoleutbildning är gratis. Du måste själv betala för böckeroch andra papper. Om du läser på minst deltid, alltså 50 procent,har du rätt att söka studiebidrag och studielån hos CSN.Mer informationDu kan läsa mer om att studera på högskolan på olika språk i häftet”Att studera på högskolan” och på www.studera.nu.ValideringValidera betyder att man värderar något som kan vara svårt attmäta exakt. När du får din utbildning eller dina kunskaper inomett visst yrke bedömda kallas det för validering. Genom valideringkan du få ändra innehållet i en utbildning om du redan kan vissadelar. Du kan på så sätt hoppa över vissa kurser och snabbare klaraav utbildningen.Bedömning av utländska betygOm du har en avslutad utländsk högskoleutbildning kan du fåutbildningen bedömd av Högskoleverket. www.hsv.seOm du har utländsk gymnasieutbildning görs bedömningen avVerket för högskoleservice, VHS. Bedömningen är gratis.www.vhs.seÖversättning av utländska betygOm dina utländska betyg ska bli bedömda måste de först översättastill svenska. Om betygen är skrivna på engelska, franska, tyska,spanska eller på de nordiska språken behöver de inte översättas.Översättningen måste vara gjord av en professionell översättare.Arbetsförmedlingen kan hjälpa till med att få betyg översatta.Läs mer om det på Arbetsförmedlingens hemsida:www.arbetsformedlingen.seYrkesbedömningDu kan också få hjälp med att få dina kunskaper validerade. Dufår då göra en yrkesbedömning där dina kunskaper blir bedömdagenom ett samtal och ett praktiskt prov.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 95

MeritportföljEn meritportfölj betyder att du samlar all information om dinaarbeten, utbildningar och andra viktiga erfarenheter.Om du är nyanländ flykting eller invandrare kan du få hjälp avArbetsförmedlingen, vuxenutbildningen eller en arbetsgivare attvalidera de yrkeskunskaper du har med dig från ditt hemland.StudiemedelStudiemedel är lån och bidrag som du kan få när du studerar.Du kan få studiemedel för att studera på universitet, högskola ochpå vissa andra utbildningar efter gymnasiet.Samma termin som du fyller 20 år kan du också få studiemedelnär du läser på folkhögskola, komvux eller annan grundskole- ochgymnasieutbildning.Det är Centrala studiestödsnämnden, CSN som betalar utstudiemedel. Om du vill kan du välja att bara söka bidraget när dustuderar. Du kan också välja att låna mindre pengar när dustuderar. Om du har barn kan du få extra bidrag när du studerar.Du börjar betala tillbaka lånet sex månader efter det att du fickstudiemedel senast. Mer information om studiemedel finns påCSN:s webbsida: www.csn.se96 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Fritids- och föreningslivFritid kallas den tid då man är ledig från arbete och skola. Många iSverige är med i föreningar eller har särskilda intressen på sin fritid.Foto : Klas ErikssonOm du har ett särskilt intresse på fritiden har du chans att skapaett större nätverk och få fler kontakter i det svenska samhället.För dig som är ny i landet är fritiden ett sätt att få nya vänner ochsnabbt lära dig svenska språket.FolkrörelsernaEn folkrörelse är när en stor grupp människor tillsammans arbetarför något, till exempel nykterhet eller miljön. Folkrörelser harfunnits i Sverige sedan en lång tid tillbaka. En folkrörelse är oftaen organisation som finns i hela landet. Folkrörelserna var mycketviktiga under 1800-talet och i början av 1900-talet i Sverige. Dåkämpade många folkrörelser för människornas rättigheter och förett mer demokratiskt samhälle.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 97

Nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen var storafolkrörelser. Nykterhetsrörelsen var den första. Den arbetade föratt människor skulle dricka mindre alkohol. Frikyrkorörelsen är enkristen folkrörelse. Tidigare kämpade den till exempel för att allaskulle få rösträtt.Många folkrörelser arbetade för att alla människor skulle kunnastudera och skaffa en utbildning.I dag arbetar många folkrörelser med politiska frågor. Det finnsockså folkrörelser som i dag fungerar som myndigheter, till exempelarbetslöshetsförsäkringen, A-kassan.Traditionen att tillsammans arbeta för en förändring lever kvar i detsvenska samhället. Det är också så många föreningar fungerar i dag.FolkbildningFolkbildning betyder att vuxna människor får en allmänutbildning. All utbildning i studieförbund och folkhögskolor kallasfolkbildning.Folkbildningen i Sverige började växa fram för över 100 år sedan.Genom folkbildningen fick medborgarna kunskaper för att kunnavara aktiva och delaktiga i arbetet för ett demokratiskt samhälle.StudieförbundEtt studieförbund är en organisation med utbildningar för vuxna.Det finns flera studieförbund som ordnar studiecirklar, kulturprogramoch andra utbildningar för vuxna. En studiecirkel är engrupp som gemensamt studerar något till exempel konst, musik,språk eller kultur. ABF, Medborgarskolan, Folkuniversitetet ochStudieförbundet Vuxenskolan är några studieförbund. Varje år harstudieförbunden ungefär 300 000 studiecirklar. De har över tvåmiljoner deltagare.FöreningslivetI Sverige finns det föreningsfrihet. Det är en viktig del av detdemokratiska samhället. Föreningsfrihet betyder rätten att startaen förening. En grupp människor som har ett gemensamt intresseeller en gemensam bakgrund kan starta en förening. Det finnsmånga olika föreningar, till exempel idrottsföreningar, kultur- ochmusikföreningar och religiösa föreningar.Många människor i Sverige är med i en eller flera föreningar.Arbetet inom en förening är ofta utan lön.98 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Att starta en föreningNär man startar en förening ska man ha en styrelse. Styrelsenskriver förslag till regler som ska gälla inom föreningen. Det kallasstadgar. Föreningar är ofta inskrivna hos Skatteverket och har ettorganisationsnummer. Man brukar också öppna ett bankkonto förföreningen.Kontakt med olika föreningarOm du vill gå med i en förening, starta en förening eller sökapengar till din förening kan du kontakta din kommun. Ikommunen kan det till exempel vara fritidsförvaltningen somhjälper föreningarna.InvandrarföreningarEn invandrarförening är en förening som arbetar för att hjälpapersoner som kommer från samma land att hitta varandra i det nyalandet. Invandrarföreningar kan vara en bra hjälp för att förstå detnya samhälle man har kommit till.KulturföreningarEn kulturförening kan vara en förening som är intresserade av enviss typ av dans, teater eller musik. Det kan också vara en föreningsom samlar personer med samma etniska bakgrund.Foto: Mikael Lindahl© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 99

Ideella organisationerIdeella organisationer försöker utveckla och förändra samhället.Ideella organisationer kallas också ibland frivilliga organisationereller Non Governmental Organizations, NGOs.Flera av organisationerna i Sverige arbetar på många platser ilandet. En del finns också i andra länder.Här är några ideella organisationer i Sverige:• Röda korset och Röda korsets ungdomsförbundRöda korset är en internationell organisation som finns över helavärlden. Föreningarna arbetar olika i landet. I vissa kommuner gerRöda korset hjälp med att läsa läxor eller hitta en familjemedlemsom du förlorat kontakten med om du har flytt.• Rädda barnenRädda barnen är en internationell organisation som arbetar förbarns rättigheter i Sverige och i andra länder.• KFUMKFUM är en del av den internationella organisationen YWCA-YMCA. De har ofta aktiviteter för nyanlända ungdomar.Ungdomarna samlas tillsammans med en ledare för att tillexempel gå på bio, testa någon sport eller gå på teater.Politiska föreningarOm du är intresserad av politik kan du gå med i ett politiskt partieller en annan politisk organisation. Det finns både grupper förvuxna och ungdomar i de flesta politiska partier.Andra föreningarDet finns många andra föreningar som kan vara intressanta. Detkan till exempel vara en bostadsrättförening där man tillsammanssköter om bostaden. Det finns natur- och djurföreningar, miljöföreningareller religiösa föreningar. Det finns också pensionärsföreningarsom arbetar med de äldres intressen.Flyktingguider och liknande serviceMånga kommuner och frivilligorganisationer arbetar med atthjälpa nyanlända flyktingar och invandrare att få kontakt medsvenskar. Tanken är att invandrare och svenskar ska träffas påfritiden för att lära känna varandra och byta erfarenheter. Det kanvara olika aktiviteter som bowling, besök på museer eller andraintressanta platser. Kontakta din kommun för att höra vad somfinns. Eller läs på kommunens webbsida.100 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Fritid för barn och ungdomarFritidsgårdarI kommunerna brukar det finnas fritidsgårdar för ungdomarmellan tolv och 16 år. Det kan också finnas fritidsgårdar för äldreungdomar. På fritidsgården kan ungdomarna titta på film ochträffa kompisar. Ibland ordnas det kurser där de kan lära sig dansa,spela teater eller hålla på med musik.Kontakta din kommun för att höra vad som finns. Eller läs påkommunens webbsida.UngdomssatsningarFörutom fritidsgårdar har många kommuner särskilda satsningarpå ungdomar. Kanske ungdomsgårdar eller mötesplatser där ungakan träffas och få chans att starta olika projekt eller grupper.Kontakta din kommun för att höra vad som finns. Eller läs påkommunens webbsida.IdrottsföreningarIdrottsföreningarna är viktiga för många barn och ungdomar iSverige. Forskning visar att ungdomar som idrottar mår bättre ochser mer positivt på framtiden. De stressar mindre och har fler vänner.Idrotten är också viktig för att få människor att träffas på ettnaturligt sätt och på lika villkor.Foto: Colourbox© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 101

Foto: Colourbox102 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Colourbox4. Individensrättigheter ochskyldigheterInnehållFamilj och individJämlikhet och jämställdhetSkydd mot diskrimineringBarns rättigheterVåld i nära relationer© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 103

Familj och individIndividens frihetVad är en familj? Svaret på frågan är olika i olika kulturer ochsamhällen. I vissa delar av världen ses släkten eller gruppen mantillhör som en del av familjen. I Sverige räknas oftast baraföräldrar, syskon och barn som familj.Vad som är en individ kan också se olika ut i olika kulturer ochsamhällen. Två olika sätt att se på individer är ett individualistisktsynsätt och ett kollektivistiskt synsätt. Ett individualistiskt synsättbetyder att man tycker att varje person är viktigare än en gruppav människor. Ett kollektivistiskt synsätt betyder att gruppen ärviktigare än den enskilda personen.Individualistiskt synsättEtt individualistiskt synsätt betyder att varje person uppmuntrasatt ha egna idéer och åsikter. Individen ser sig själv som en egenperson med eget ansvar för sitt liv, sin lycka och sin framtid.Han eller hon är en egen individ, inte en del av en grupp.Sverige är på många sätt ett individualistiskt samhälle. Det du görpåverkar mest dig själv och inte din familj eller släkt.Kollektivistiskt synsättEtt kollektivistiskt synsätt betyder att gruppens intressen är viktigareän individens. För att gruppen ska fungera måste individen väljadet som gruppen tycker är bäst. Det du som person gör påverkarhela gruppen. I ett kollektivistiskt samhälle finns det oftast en starkgemenskap. Det finns ett ansvar mellan personerna i gruppen.Ett kollektivistiskt synsätt betyder att man ofta räknar in flerpersoner i sin familj. Släkten och gruppen räknas ofta som familj.104 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Jämlikhet och jämställdhetJämlikhetOrden jämlikhet och jämställdhet är lika. Men de betyder olikasaker. Jämlikhet är när alla människor har samma värde ochbehandlas lika. Ordet jämlikhet kommer från FN:s allmännaförklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. FN:sförklaring om de mänskliga rättigheterna handlar om att allamänniskor har samma värde och rättigheter. Alla människor harrätt att säga vad de tycker, tro på vilken gud de vill och välja vilkenpartner de vill leva med.Förklaringen ska gälla alla människor i världen. I Sverige skyddasde mänskliga rättigheterna av tre grundlagar: regeringsformen,tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Du kanläsa mer om mänskliga rättigheter på regeringens webbplats ommänskliga rättigheter: www.manskligarattigheter.se. Klicka påfliken där det står: De mänskliga rättigheterna. På den sidan ivänstermenyn kan du också hitta text på lättläst svenska.Ladda ner Scanlife föriPhone eller Android.Scanna koden för attkomma direkt tillhemsidan.http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?id=3&module_instance=3&action=pod_show&navid=1&subnavid=3&subnavinstance=3Det finns sedan år 1950 en europeisk konvention om skyddet förde mänskliga rättigheterna. Den heter Europakonventionen.År 1995 blev den svensk lag. Staten, regeringen och kommunernaska se till att Europakonventionen följs i landet.Scanna här!Byggnadsarbetande kvinna.Foto: Colourbox© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 105

JämställdhetJämställdhet handlar om lika rättigheter för kvinnor och män.Kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter.De ska också ha lika mycket makt att påverka både sina egna livoch samhället.I början av 1900-talet fanns det stora skillnader mellan kvinnorsoch mäns rättigheter i Sverige. De flesta gifta kvinnor tog handom hem och barn. Kvinnor fick inte rösträtt förrän år 1921. Vidsamma tid blev också gifta kvinnor myndiga. Det betyder tillexempel att de själva fick bestämma över sina inkomster. Under1970-talet byggdes fler förskolor och fritidshem för barnen. Dåkunde fler kvinnor börja arbeta och tjäna pengar. Män ochkvinnor kunde dela ansvaret för hem och barn.Kvinnor i politikenDet finns i dag ungefär lika många kvinnor som män i riksdagen.I regeringen är det ungefär hälften män och kvinnor som ärministrar. Bland de valda politikerna i Sveriges kommuner är cirka42 procent kvinnor (2007).Jämställdhet på arbetet och i skolanI Sverige är det många kvinnor som arbetar jämfört med andraländer. Ungefär 80 procent av alla kvinnor mellan 20 och 64 årarbetar. Men på arbetet är det inte jämställt. Kvinnor brukar halägre löner än män. Det finns inte så många chefer som är kvinnor.Fler män startar egna företag.I jämställdhetslagen från år 1991 står det att alla arbetsgivare som harminst tio anställda ska skriva en plan för jämställdheten på sin arbetsplats.I grundskolan och i gymnasiet finns det en läroplan. I den stårdet bland annat om jämställdhet. Det betyder att lärarna ska ge flickoroch pojkar lika mycket uppmärksamhet i klassrummet.Jämställdhet i hemmetTidigare sköttes mycket av arbetet i hemmet av kvinnan. I dag tarde flesta männen i Sverige större ansvar i hemmet. Kvinnor arbetarungefär 28 timmar i veckan i hemmet. Män arbetar ungefär 20timmar i hemmet. Arbete i hemmet betyder till exempel vård avbarn, arbete i trädgård, tvätta bilen eller städa och diska.106 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Med föräldraförsäkringen kan både män och kvinnor vara hemmamed barnen. Men det är fortfarande flest kvinnor som är hemmamed barn. För att fler män ska vara hemma med sina barn harregeringen bestämt att det ska finnas en bonus. Det betyder attföräldrar som delar mer lika på föräldraledigheten kan få mer pengar.Lagar om jämställdhet i SverigeJämställdheten finns med i de flesta svenska lagar. En viktig lag ärlagen om fri abort som kom år 1975. Det betyder att om en kvinnablir gravid har hon rätt att bestämma om hon vill föda barnet ellerinte.Foto: ColourboxÅr 1998 kom det en särskild lag om våld mot kvinnor som heterkvinnofridslagen. Lagen säger att våld mot kvinnor i hemmeträknas som ett brott. Det kan straffas med fängelse.Det finns också en lag som heter jämställdhetslagen, frånår 1980. Lagen har gjorts om flera gånger och handlar omjämställdhet på arbetet och om jämställda löner. Det ärDiskrimineringsombudsmannen, DO, som ska se till att lagenföljs.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 107

Att praktisera sin religion i SverigeSverige har haft religionsfrihet sedan år 1951. Religionsfrihetbetyder att man har rätt att välja vilken religion man vill ha.Reli-gionsfriheten räknas som en av de viktigaste rättigheterna isvensk grundlag. I flera internationella avtal, till exempel FN:sallmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i FN:sbarn konvention, finns det information om religionsfriheten. Statenmåste respektera, skydda och arbeta för religionsfriheten.• Alla människor ska ha rätt att välja, byta och lämna sin religion.• Alla människor ska ha rätt att praktisera sin religion. Det betydertill exempel att alla har rätt att starta religiösa föreningar.• Alla har rätt att skriva och ge ut tidningar och information.• Alla har rätt att lära ut en religion och fira religiösa högtider.• Ingen människa ska bli hindrad att praktisera en religion eller tro.• Ingen människa ska bli diskriminerad på grund av tro.• Föräldrar har rätt att ge sina barn en religiös uppfostran enligtden egna tron.• Arbetsgivare bör visa en öppenhet inför anställdas behov av attkunna praktisera sin tro på arbetsplatsen.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 109

Ledsen pojkeBarns rättigheterFoto: ColourboxLadda ner Scanlife föriPhone eller Android.Scanna koden för attkomma direkt tillhemsidan.Scanna här!BarnkonventionenI nästan alla länder finns lagar och regler som ska skydda barn ochungdomar. Barn och ungdomar i Sverige skyddas av både internationellaoch nationella lagar.Sverige har skrivit under FN:s barnkonvention. En konvention ärregler som flera länder kommit överens om. I barnkonventionenfinns regler som ska skydda barnens mänskliga rättigheter.Eftersom Sverige har skrivit under konventionen har vi lovat attreglerna ska gälla för alla barn och ungdomar i landet. I konventionenfinns olika regler som kallas artiklar. Det finns 54 artiklar ibarnkonventionen.http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?id=9&module_instance=3&action=pod_show&navid=1&subnavid=9&subnavinstance=3110 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Här är några av de viktigaste:• Barnet ska skyddas mot att diskrimineras. Det får alltsåinte behandlas sämre än andra.• Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka påbarnets bästa i alla beslut.• Föräldrar ska uppfostra barnet så att det stämmer överensmed barnets ålder och mognad.• Barnet har rätt till liv och utveckling. Det betyder attlandet måste skydda barnet från att dödas i krig elleri sjukdomar. Rätten till utveckling betyder att barnet harrätt till en bra barndom.• Barnet ska ha rätt att säga sin mening och bli lyssnat på.Myndigheter och domstolar ska fråga barnet hur det villha det.• Barnet har rätt till ett privatliv. Det kan till exempel varaatt föräldrar inte ska läsa barnets dagbok eller brev.Barnens rätt i samhället – BRISBarn som behöver tala med en vuxen kan ringa till Bris (Barnensrätt i samhället). Bris är en organisation som hjälper barn ochungdomar som är oroliga eller har problem. Det kostar inget attringa Bris. Till Bris telefonnummer 116 111 kan alla under 18 årringa och prata med en vuxen om vad som helst. Det är gratis.Numret syns inte på telefonerna hos Bris. Det syns inte heller påtelefonräkningen om någon har ringt till numret.Bris kan också hjälpa vuxna som är oroliga för sina barn. Till Brisvuxentelefon kan vuxna ringa, tel 077-150 50 50. Mer informationfinns på Internet: www.bris.se.Våld i nära relationerVåld i hemmetI Sverige är det förbjudet att använda våld i hemmet. Det betyderatt det är förbjudet att slå sitt barn, sin man, sin fru eller sin sambo.Trots det finns det våld i familjer. Ofta är det kvinnor som blirslagna och misshandlade. Våld i hemmet kan vara fysiskt, psykiskt,ekonomiskt, materiellt och sexuellt.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 111

Fysisk misshandel kan vara när någon blir slagen, dragen i håreteller knuffad. Psykisk misshandel kan vara att bli hotad. Det kanvara när någon säger elaka saker om en annan. Det kan också varanär man inte får träffa sina vänner. Ekonomiskt våld kan vara närnågon i ett förhållande kontrollerar alla pengar och den andra intehar tillräckligt med pengar att leva på. Våld kan också varamateriellt, till exempel när någon förstör dina saker. Sexuellt våldär när någon försöker ha sex med dig även om du inte vill det.Våld som handlar om hederFoto: Ida EdgrenlHeder handlar om ärlighet, god moral och att ha ett gott rykte.Att behålla hedern är att ha kvar respekten och inte behövaskämmas. Våld inom familjen och våld mot kvinnor finns i allaländer och i alla kulturer. Våld som handlar om heder är våld motnågon som bryter mot gruppens eller släktens traditioner.Det kallas heders-relaterat våld.Det är oftast flickor och unga kvinnor som drabbas av hedersrelateratvåld, men även pojkar kan drabbas. Homosexuella ärockså en utsatt grupp. Hedersrelaterat våld är vanligast i ettkollektivistiskt samhälle eller i ett samhälle där män har mer maktän kvinnor.112 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Att behålla hedern inom familjen betyder olika saker för män ochkvinnor. Mannens heder handlar mest om att kunna arbeta ochtjäna pengar till familjen. Kvinnans heder är kopplad till hennessexualitet.Både kvinnor och män kan använda hedersrelaterat våld mot enperson som brutit mot gruppens eller familjens traditioner.Sverige följer FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.Rättigheterna handlar om att alla personer som är över 18år själva får bestämma över sina liv och sin framtid.Det betyder att alla själva får bestämma över sin kropp, sinsexualitet och sitt val av partner.Så säger lagenDen som använder våld i nära relation kan dömas för grovkvinnofridskränkning om våldet riktar sig från en man till enkvinna. När det gäller andra nära relationer kan den som användervåld dömas för grov fridskränkning. En person som använt våld inära relation kan också dömas till misshandel eller hot.Det finns hjälp att fåOm du är kvinna och behöver hjälp kan du ringaKvinnofridslinjen. Kvinnofridslinjen är alltid öppen. Det kostaringet att ringa. Du behöver inte tala om vad du heter när du ringer.På Kvinno-fridslinjens webbsida finns information på olika språk,www.kvinnofridslinjen.se. Telefonnummer: 020-50 50 50.En kvinnojour är en organisation som erbjuder stöd och skyddtill kvinnor och barn som har utsatts för våld i nära relationerDe flesta kvinnojourer drivs av ideella organisationer, med hjälp avvolontärer. Det finns kvinnojourer och även tjejjourer i hela landet.Du kan läsa mer om vilka som finns på www.kvinnojouren.se.Prostitution och människohandel försexuella ändamålSveriges regering säger att prostitution och människohandel försexuella ändamål är våld mot kvinnor. Därför har man valt enlagstiftning som inte dömer den som utsätts för prostitution ochmänniskohandel för sexuella ändamål.Så säger lagenDet är förbjudet enligt lag att köpa sexuella tjänster. Däremot ärdet inte förbjudet att sälja sexuella tjänster. Det är även förbjudet ilagen att förmedla köp av sexuella tjänster© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 113

Kvinnlig könsstympningKönsstympning är när man skär bort delar av det kvinnligakönsorganet. I flera länder könsstympas flickor. Kvinnligkönsstympning kallas också kvinnlig omskärelse. Könsstympningkan betyda att man skär bort en liten bit av kvinnans könsdelar.Det kan också betyda att man skär bort allt och syr ihopkönsdelarna efteråt.Risker för hälsanFlickor och kvinnor kan få många problem efter enkönsstympning. Många får svårt att kissa eftersom urinröret kanskadas. Många får smärta och värk i underlivet hela livet och derassexualitet kan påverkas negativt. De kan få problem med sinmenstruation och med infektioner. De kan också få problem närde ska ha barn.Arbete mot könsstympning i SverigeI Sverige finns flera föreningar som arbetar mot kvinnligkönsstympning, till exempel Riksföreningen stoppa kvinnligkönsstympning, RISK, och Riksförbundet för sexuellupplysning, RFSU. Båda lämnar information om könsstympningpå olika språk.Så säger lagenKvinnlig könsstympning är förbjuden i Sverige. Lagen säger attkönsstympning inte får göras även om personen går med på det.Den som gör en kvinnlig könsstympning kan dömas till fängelse.Man kan dömas i Sverige även om könsstympningen gjordes i ettannat land. Det är också förbjudet att sy ihop en kvinnas vaginaefter till exempel en förlossning.Alla som arbetar med barn och ungdomar i Sverige måste anmälatill socialtjänsten om de tror att en flicka har blivit könsstympadeller kommer att bli könsstympad.Vård och hjälp för kvinnor som ärkönsstympadeOm du har frågor eller behöver vård och hjälp kan du kontakta enungdomsmottagning, gynekologisk mottagning eller sjukhusenskvinnokliniker. Många kvinnor har fått hjälp och kan fungeranormalt efter vård.114 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

5. Att bilda familjoch leva med barni SverigeInnehållOlika sätt att leva ihopVårdnad av barnFöräldrarollenEkonomiskt stöd till familjerSocialtjänstlagenBarnomsorgGrundskolaGymnasiumSkolan och demokratiFoto: Colourbox© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 115

Olika sätt att leva ihopI Sverige är det vanligt att ett par lever ihop och skaffar barn innande gifter sig. Många väljer också att inte gifta sig. De lever ihopsom sammanboende, sambo. En del lever ihop med någon avsamma kön. År 2009 ändrades äktenskapslagen så att två personerav samma kön kan gifta sig. De gifter sig då på samma sätt som enman och en kvinna.Kärlek och sexualitetHur man ser på kärlek och sexualitet kan vara olika i olika kultureroch samhällen. Det beror också på vem man är som person.Det kan också ändras under livets gång.Många svenskar har tydliga åsikter om kärlek och sexualitet. Förde flesta är det naturligt att vara tillsammans med den man älskarutan att gifta sig eller skaffa barn. De flesta svenska föräldrar gårmed på att deras barn har en pojkvän eller flickvän när de växerupp. Många föräldrar låter sitt barn själv prova sig fram när detgäller kärlek och sexualitet.Att leva i en parrelationÄktenskapI Sverige får du gifta dig när du har fyllt 18 år. Länsstyrelsen kange dispens för äktenskap för personer under 18 år, men då måste duha särskilda skäl. I andra länder kan det finnas andra regler, mensvenska myndigheter brukar bara godkänna utländska äktenskapsom följer svensk lag.Du har alltid rätt att säga nej till att gifta dig. Det är olagligt atttvinga någon att gifta sig.Svenska myndigheter kan vägra att godkänna ett utländsktäktenskap om någon blivit tvingad att gifta sig. Om man redan ärgift kan man skilja sig enligt svensk lag.Regler om äktenskap finns i äktenskapsbalken. Där står det att desom är gifta ska vårda hem och barn och arbeta för familjens bästa.I Sverige kan man gifta sig kyrkligt eller borgligt.VigselEn vigsel är den ceremoni då två personer blir gifta. För att envigsel ska gälla måste den göras av en vigselförrättare. Det kan varaen präst, imam eller en borgerlig vigselförrättare.116 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: ColourboxBorgerlig vigsel görs av en person som blivit vald av länsstyrelsen.En borgerlig vigsel är en ceremoni utan koppling till någon religion.Hinder för vigselAlla i Sverige måste vara 18 år för att kunna gifta sig enligt svensk lag.Samma regler gäller för både svenska medborgare och medborgarei ett annat land. Svensk lag förbjuder tvångsäktenskap. Det betyderatt var och en själv ska bestämma vem den vill gifta sig med.Innan du gifter dig måste du göra en hindersprövning. Det betyderatt man undersöker om det finns något hinder för att få gifta sig.Enligt svensk lag finns följande hinder för att få gifta sig:• om man är under 18 år och inte har tillstånd från länsstyrelsen• om man är nära släkt med den man vill gifta sig med• om man redan är gift, eller registrerad partner enligt dentidigare lagenHindersprövningen görs av Skatteverket i det län där du är folkbokförd.Intyget gäller i fyra månader. Det ska tas med tillvigselförrättaren. Om du, eller den du ska gifta dig med, inteär folkbokförd i Sverige ska prövningen göras i det land där denpersonen är registrerad.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 117

SamboSammanboende eller sambo är när två personer bor tillsammansutan att vara gifta. I Sverige och i Norden är det vanligt att varasambo. Det är också vanligt att få barn utan att vara gift.Det finns en lag om att vara sambo, sambolagen. Den gällerbostaden som de sammanboende bor i och de saker de äger. Om enav de båda personerna dör har sambon rätt att bo kvar i bostadensom de har haft tillsammans. Han eller hon får också sakerna ibostaden de ägde tillsammans. Men han eller hon kan inte ärvanågot efter sin sambo. Det betyder att man inte kan ärva pengarefter sin sambo. Det är annorlunda från att vara gift.Könsneutralt äktenskapÅr 2009 blev äktenskapet könsneutralt. Det betyder att tvåpersoner av samma kön gifter sig på samma sätt som en kvinna ochen man. En borgerlig vigselförrättare får inte säga nej om tvåpersoner av samma kön vill gifta sig. Men en förrättare vid ettreligiöst samfund kan säga nej, till exempel en präst i Svenskakyrkan.SkilsmässaI Sverige kan du skilja dig från din man eller fru även om inte bådavill. Om du vill få skilsmässa (äktenskapsskillnad) ska du kontaktatingsrätten (en domstol) i den kommun där du är folkbokförd.Du och din man/fru kan fylla i en ansökan tillsammans. Om niinte är överens kan du ensam fylla i ansökan om skilsmässa.Om ni söker tillsammans och inte har några barn kan tingsrättenlämna en dom (ett beslut) så snart som möjligt. Om ni har barneller om en av er inte vill skiljas får ni betänketid. Det betyder attni får tid att tänka. Betänketiden är minst sex månader och högstett år.Om du fortfarande vill skiljas efter sex månader måste du självkontakta tingsrätten. Det kallas att du fullföljer din skilsmässa.Om du inte lämnar in ett brev om att du vill fullfölja dinskilsmässa avslutar tingsrätten din ansökan. Om tingsrättenmisstänker att någon av er gift sig med tvång (tvångsäktenskap)kan skilsmässa ges direkt, utan betänketid.118 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Vårdnad av barnVårdnad betyder rätt och skyldighet att ta hand om barn. Barn skaha vårdnad tills de fyller 18 år.Gemensam vårdnad betyder att båda föräldrarna har juridisktansvar för barnet. De måste också bestämma saker som handlarom barnet ihop. Båda föräldrarna har samma skyldigheter även omde inte bor ihop. Om du är vårdnadshavare har du också rätt attfå information om ditt barn. Det betyder att du har rätt att få vetasaker om ditt barn från förskola, skola, sjukvård, socialtjänst, polisoch andra myndigheter. Enskild vårdnad betyder att bara en avföräldrarna har ansvaret för barnet och bestämmer över det.Om ni är gifta får ni automatiskt gemensam vårdnad om erabarn. Om ni inte är gifta måste ni fylla i ett papper hos socialförvaltningen(familjerätten) om vem som är pappa till barnet. Dåfår ni gemensam vårdnad.Om ni ska skilja er och inte är överens om vem som ska havårdnaden kan ni kontakta familjerätten. Den kan hjälpa er atthitta en lösning. Familjerätten kan också bestämma vilken föräldersom ska ha vårdnaden och var barnen ska bo.Mödravårdscentralen, MVCMödravårdscentralen, MVC, är bland annat till för gravidakvinnor. Du går till MVC under hela graviditeten för attkontrollera att barnet och du själv mår bra. Det är gratis att gåtill MVC. MVC har också möten där du kan få information omgraviditeten, förlossningen och amning. Det är vanligt att pappantill det väntade barnet är med på besök och möten. Det är vanligtatt män i Sverige är med på förlossningen.Foto: Maria Nobel© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 119

Barnavårdscentralen, BVCBarnavårdscentralen, BVC, ger hjälp till föräldrar. På BVC kan dufå tips om barnets utveckling, amning, mat och sjukdomar. Närdu kommit hem från förlossningen kan du själv kontakta BVCför att bestämma en tid för första mötet. Det första mötet hållsibland i hemmet. Då berättar sjuksköterskan om BVC och serefter hur barnet mår. Barnet undersöks också av läkare. Det förstaläkarbesöket på BVC brukar göras när barnet är sex till åtta veckorgammalt.VaccinationerAlla barn i Sverige erbjuds att få vaccination sju gånger mot olikasjukdomar, till exempel polio, kikhosta, difteri och stelkramp.FöräldrarollenI svensk lag finns ett avsnitt som kallas föräldrabalken. I föräldrabalkenstår det att barn har rätt till vård och omsorg, trygghet ochbra uppfostran.Anti-agalagenI Sverige är det förbjudet att använda fysiskt och psykiskt våld ibarnuppfostran. Fysiskt våld betyder alla former av våld motkroppen. Psykiskt våld är alla sätt att hota, skrämma, kontrolleraoch kränka en annan människa. Lagen kallas anti-agalagen ochhar funnits i Sverige sedan år 1979.Lagen förbjuder alla former av fysiskt våld. Också lätta slag, att drai håret och nypa är fysiskt våld.Däremot får du självklart rycka bort ett barn från något som ärfarligt, till exempel en het spis, ett öppet fönster eller något annatsom kan skada barnet.Psykiskt våld kan vara att hota, skrämma, frysa ut eller låsa inett barn. Det ses som kränkandebehandling och är förbjudet enligtlag. Psykiskt våld kan skada barnetssjälvkänsla och utveckling likamycket som fysiskt våld.Foto: Jesper Svensson120 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Synen på barnuppfostran i SverigeFör de flesta föräldrar är kärleken till barnet det viktigaste av allt.Alla barn behöver föräldrar och vuxna. De vuxna ska ge demvägledning, uppmuntran och kärlek. De vuxna ska också sättagränser. Hur ett barn uppfostras har stor betydelse för barnetssjälvförtroende och självkänsla. Barn som får en trygg uppfostranklarar också skolan lättare och livet som vuxen.I Sverige har synen på barnuppfostran förändrats på kort tid. Förutvar den mycket sträng. Nu är den mer demokratisk. I dag uppfostrarde flesta föräldrar sina barn till att bli självständiga så att de kanfå bra självförtroende och fungera i samhället. Barnen får lära sigvilka rättigheter de har. De får också lära sig vilka skyldigheter dehar och att ta eget ansvar.Att leva med flera kulturerAtt flytta till ett annat land är en stor förändring för både barn ochvuxna. Det är viktigt att du som förälder skapar en trygg miljö förbarnet. Då får barnet bra chanser i framtiden.Det är ofta föräldrarna som bestämt att familjen måste fly ellerflytta från ett land. Alla i familjen kan vara ledsna över saker somde förlorat. Det kan vara svårt för föräldrar att förstå att ocksåbarnen är ledsna. Barn kan ha lättare att gå vidare än vuxna, trotsatt de har egna minnen och längtar efter människor som är kvar ihemlandet.Att känna sig hemma i båda kulturernaBarn vill oftast inte välja bort något. De vill ofta vara ”både – och”.De vill känna sig hemma i båda kulturerna. Det betyder inte attde väljer bort delar av sin bakgrund. Istället kan det betyda ettrikare liv.Ändrade rollerNär du är ny i ett land kan de gamla rollerna i familjen förändras.Rollerna i familjen kan vara mycket olika mellan Sverige ochhemlandet. I Sverige är det ofta både mannen och kvinnan somtillsammans tar viktiga beslut om familjen.Barnen skaffar sig snabbt kunskap om den svenska kulturen ochsamhället. De vuxna kan bli beroende av sina barn i kontakternamed samhället. Det kan leda till ändrade roller i familjen.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 121

Foto: ColourboxUngdomars frigörelseFrigörelse är att göra sig fri från något. I tonåren börjar ungdomarfrigöra sig från sina föräldrar. De vill börja klara sig själva.Föräldrarna har ansvar för att stötta sina barn på deras resa in ivuxenvärlden. Som förälder är det därför viktigt att ha förståelse fördet nya samhället. Det är viktigt att hitta en balans för att kunnasätta gränser för barnet. Samtidigt måste barnet kunna utvecklas idet nya landet.Ekonomiskt stöd till familjerFamiljer med barn kan söka bostadsbidrag, föräldrapenning,underhållsstöd och vårdbidrag från Försäkringskassan. Alla barnfamiljeri Sverige får barnbidrag. Bostadsbidrag ges till dem somhar låga inkomster och stora kostnader. Vårdbidrag betalas till demsom har barn med funktionsnedsättning.FöräldraförsäkringFöräldraförsäkringen gör att föräldrar kan vara lediga från arbetetför att ta hand om sitt barn. Föräldrapenning är den ekonomiskahjälp som föräldern får för att vara hemma med sitt barn den förstatiden.122 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Du kan få föräldrapenning i 480 dagar. De första 390 dagarnafår du 80 procent av din lön. De 90 dagar som är kvar får du 180kronor per dag. Föräldrar med låg eller ingen lön har rätt till 180kronor varje dag i 480 dagar.Du kan också få föräldrapenning om ditt barn är sjukt. Det kallastillfällig föräldrapenning eller vård av barn, VAB. Då får du 80procent av din lön. Du kan ta ut högst 120 dagar per år. Pappantill ett nyfött barn har rätt till tio dagar med tillfällig föräldrapenning.Siffrorna är från 2011.Kortare arbetstidDu som har barn under åtta år eller barn som inte har slutat förstaåret i skolan, har rätt till kortare arbetstid. Det betyder att du tillexempel kan arbeta sex timmar om dagen i stället för åtta timmar.AnställningsskyddLagen förbjuder arbetsgivare att ge en arbetssökande som är gravidsämre chanser än andra. Det är också förbjudet att avskeda någonpå grund av graviditet.Barnbidrag och flerbarnstilläggFörsäkringskassan betalar ut barnbidrag för alla barn. Det förstabarnbidraget betalas ut en månad efter barnets födelse eller enmånad efter det att barnet har flyttat till Sverige. Barnbidragetbetalas ut tills barnet fyller 16 år. Flerbarnstillägg betalas ut tilldig som får barnbidrag för två eller fler barn. Hur stort flerbarnstilläggetär beror på hur många barn du har.Barnbidraget betalas ut runt den 20:e varje månad. Du betalaringen skatt på barnbidraget eller flerbarnstillägget.Bostadsbidrag för barnfamiljerDu som har barn har rätt att söka bostadsbidrag. Du måste bo ochvara folkbokförd i Sverige för att kunna få bostadsbidrag.Hur mycket bostadsbidrag du får beror på hur många personer niär i familjen. Det beror också på hur hög hyran är och hur mycketpengar ni tjänar.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 123

SocialtjänstlagenEn av socialtjänstens viktigaste uppgifter är att se till att barn ochungdomar får en trygg uppväxt. Om du har problem i familjenkan du kontakta socialtjänsten eller familjerådgivningen i dinkommun för att få hjälp. Om du har barn i skolan kan du ocksåprata med skolans elevhälsoteam för att få hjälp. På socialtjänstenkan du få olika sorters hjälp, till exempel föräldrakurser, samtal,kontaktperson till ungdomar eller kontaktfamilj till barn.Om personal i skola eller sjukvård tror att ett barn blir fysiskt ellerpsykiskt misshandlat måste de anmäla det till socialtjänsten. Detkallas anmälningsplikt. Alla som arbetar med barn och ungdomarhar anmälningsplikt.Vad kan socialtjänsten göra?Socialtjänsten måste undersöka och göra en utredning omdet kommer in en anmälan om att barn behandlas illa. Allamyndigheter och offentliga institutioner måste anmäla när barnmisshandlas. Alla människor har inte anmälningsplikt. Men det ärbra att anmäla om du ser att ett barn misshandlas. När du anmälersom privatperson kan du vara anonym. Det betyder att du intebehöver tala om ditt namn.Det är ovanligt att socialtjänsten tar barn från föräldrarna.Socialtjänsten ska alltid försöka lösa problemen tillsammans medfamiljen. I första hand ska barnet leva tillsammans med sinaföräldrar.BarnomsorgBarnomsorg kallas de ställen där barn kan vara de dagar somföräldrarna arbetar eller studerar, till exempel på förskola, familjedaghemoch fritidshem. När föräldrarna arbetar eller studerarhar barnet rätt till barnomsorg. Föräldrar som söker arbete ellerär föräldralediga med ett annat barn kan ha rätt till barnomsorg.I alla kommuner finns kommunal barnomsorg. Det finns ocksåfristående och privat barnomsorg.Barn mellan ett och fem år har rätt att gå i förskola eller familjedaghem.Om du är arbetssökande eller hemma med yngre syskonhar barnet rätt till barnomsorg ungefär tre timmar per dag eller15 timmar per vecka.124 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Förskola (dagis)Förskola kallas också dagis. Det är ett ställe där barn mellan ettoch fem år är på dagarna innan de börjar i förskoleklass ellerförsta klass.Många förskolor har en särskild metod för hur de lär ut saker.Förskolorna har också en läroplan. Det är en text som säger vadbarnen ska lära sig. Alla förskolor arbetar efter den svenska läroplanenmen de kan ha olika metoder för att lära ut kunskaper, tillexempel Montessori, Reggio Emilia och Waldorf.Pedagogisk omsorg (familjedaghem)Pedagogisk omsorg eller familjedaghem är skola eller förskola somfinns i någons hem. Barn mellan ett och tolv år kan gå i pedagogiskomsorg.Öppen förskolaI en del kommuner finns öppna förskolor. Hit kan du gå tillsammansmed ditt barn när du inte har en förskoleplats.Förskoleklass (sexårsverksamhet)Alla barn får en plats i en förskoleklass samma år som de fyllersex år. En förskoleklass är ett ställe där barnen får träna att gå iskola innan de börjar i första klass i grundskolan.Foto: Colourbox© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 125

Fritidshem (fritids)Barn mellan sex och tolv år har rätt att gå till fritidshem före ochefter skolan. Föräldrarna måste arbeta eller studera för att barnenska få gå till ett fritidshem. Fritidshemmet ligger ofta i samma hussom skolan.Barn mellan tio och tolv år kan gå till en öppen fritidsverksamhet.Samarbete med föräldrarFöräldrarna är viktiga i barnomsorgen. De känner sina barn bäst.När barnet ska börja förskolan eller på familjedaghemmet är enförälder med tills barnet känner sig tryggt. Det kallas för inskolningoch brukar vara i två till fyra veckor.På förskolor och fritidshem brukar de anställda bjuda införäldrarna på utvecklingssamtal. Då talar man om hur det går förbarnet.Ansöka om barnomsorgsplatsFör att få plats på förskola och fritidshem måste du anmäla dittbarn i god tid. Om du ansöker i god tid har du bättre chans att fåen plats nära ditt hem eller skola. Det kan ta några månader innanditt barn får en plats.Foto: Colourbox126 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

GrundskolaAlla barn i Sverige går nio år i grundskola. Det är bestämt i densvenska skollagen. Grundskolan är till för alla barn mellan sju och16 år. Varje skolår har en hösttermin och en vårtermin.Som förälder har du rätt att välja skola för dina barn. Du ansökerom plats genom att ta kontakt med rektorn på den skola som du ärintresserad av. Barnet tas emot på skolan om det finns plats.För de barn som inte klarar av att gå i grundskolan finns specialskolaoch särskola. Specialskolan är till för barn som till exempelär döva eller har en skada på hörseln. Särskolan är till för barn somtill exempel har en utvecklingsstörning eller autism. I dessa skolorfår eleverna extra stöd i undervisningen.Alla grundskolor arbetar efter samma läroplan. En läroplan är entext som säger vad barnen ska lära sig och hur skolan ska arbeta.SkolpliktSkolplikt betyder att barn måste gå i skolan. Barn har skolpliktfrån och med höstterminen det år de fyller sju år eller när de börjarårskurs 1.Ämnen i grundskolanÄmne är något man får undervisning i, till exempel matematikeller svenska. Varje ämne i skolan har en kursplan där det står vadeleverna ska kunna när de slutar grundskolan.Sexualitets- och samlevnadsundervisningI den svenska skolan är undervisning i sexualitet och samlevnaden del av läroplanen. Sverige har haft undervisning i sexualitet ochsamlevnad i över 50 år.BetygFrån och med hösten 2012 får barnen betyg från och med årskurs6. Efter varje termin får barnen betyg. Barnen får ett slutbetyg frångrundskolan den sista terminen i klass 9.Från den 1 juli 2011 gäller nya regler för betygen. Eleverna igrundskolan får betygen A, B, C, D, E och F. Betyget F betyder atteleven inte blir godkänd i ett ämne. Det högsta betyget är A. Detär Skolverket som har bestämt reglerna för hur betygen ska sättas.Skolverket är en statlig myndighet.Innan den 1 juli 2011 fick eleverna betygen Godkänd, G, eller VälGodkänd, VG, eller Mycket Väl Godkänd, MVG. Betyget IckeGodkänd, IG, betyder att barnet inte är godkänd i ämnet.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 127

Foto: ColourboxSpråkundervisningOm en eller båda föräldrarna har ett annat språk än svenska sommodersmål, och om det är det språk som pratas hemma, har barneträtt att få undervisning i detta språk. Det kallas modersmålsundervisning.Elever som har ett annat modersmål har också rätt tillundervisning i svenska som andraspråk. Svenska som andraspråkär både för nybörjare och för elever som redan kan lite svenska.FörberedelseklassFör barn som nyligen kommit till Sverige finns något som kallasförberedelseklass. I en förberedelseklass får eleverna träning isvenska och undervisning i olika ämnen.Eleverna utbildas för att så snart som möjligt kunna gå vidare tillden vanliga grundskolan. Undervisningen kan se olika ut för varjeelev beroende på ålder, hemspråk och tidigare kunskap. Det finnsförberedelseklasser i många kommuner i Sverige.128 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

SkolhälsovårdAlla elever som går i förskolan, grundskolan och gymnasiet fårskolhälsovård. Inom skolhälsovården arbetar läkare och skolsköterskor.På skolorna finns det också personal som arbetar bredare medelevernas hälsa, elevhälsoteam. I elevhälsoteam arbetar kuratorer,skolsköterskor, rektorer, specialpedagoger och lärare tillsammansför att eleverna ska få bättre hälsa.Vad får barnen?• Undervisningen är gratis för barn i grundskolan.• Böcker och andra papper är gratis.• Lunchen på skolan är gratis.• Om barnen behöver skjuts till skolan är den gratis.GymnasiumDu får själv bestämma om du ska läsa på gymnasieskolan i Sverige.Det är gratis att studera på gymnasiet. Ungdomar mellan 16 och20 år kan läsa på gymnasiet om de har klarat grundskolan.På gymnasiet får eleverna de kunskaper som behövs för att kunnaläsa vidare, till exempel på universitetet. För att kunna läsa på ettnationellt program på gymnasiet måste eleven ha godkänt betygi svenska eller svenska som andraspråk, och i matematik ochengelska. Eleven måste också ha godkänt betyg i minst fem ämnentill för att komma in på ett nationellt program. Det finns olikaprogram på gymnasiet. Det krävs betyget godkänt i olika ämnen,beroende på vilket program eleven väljer.Foto: Mikael Jönsson© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 129

De elever som inte har godkänt i dessa ämnen kan läsa på ettintroduktionsprogram. Introduktionsprogrammen ska hjälpa dematt komma vidare till andra studier. Varje ämne i gymnasieskolanhar en kursplan där det står vad eleverna ska kunna när de slutar.Det är samma betygssystem i gymnasieskolan som i grundskolan.När eleverna går sista året i grundskolan får de söka till dengymnasieskola och det program de vill gå. I sin ansökan behövereleven välja flera olika skolor eller program. Det är inte säkert attdet finns plats på den skola han eller hon har valt i första hand.Att välja program och skolaDet finns många olika program att välja på när man söker tillgymnasiet. På grundskolan brukar det finnas en studievägledaresom kan hjälpa till med valet.Gymnasieutbildning för elever medsvenska som andraspråkDet är viktigt att ha goda kunskaper i svenska för att studera pågymnasiet. I vissa kommuner finns särskilda inriktningar för digsom är nyanländ. Det kan vara en språkintroduktion där du läsersvenska samtidigt som du kan läsa andra ämnen. Kontakta dinkommun för att se vilka möjligheter som finns där du bor.Skolan och demokratiSkolan förr i tidenDen svenska skolan har förändrats mycket sedan mitten av1900-talet. Förr var det hårda regler i skolan. Läraren hade rätt attslå eleverna. Detta kallas aga och fanns kvar till år 1958.Eleverna sa inte ”du” eller förnamnet till sin lärare. Istället skullede säga ”fröken” eller ”magistern”. Redan från första året i skolanfick eleverna betyg i hur de skötte sig i skolan. En elev som intehade godkänt betyg i två eller tre ämnen tvingades gå om sammaskolår en gång till.Skolan idagI dag har vi en demokratisk skola där eleverna ska lära sig att tänkasjälvständigt och bestämma om saker i utbildningen. Läraren ärledare för gruppen, men kontakten mellan elev och lärare är merjämlik.130 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Den svenska skolan har en värdegrund som kommer från FN:sallmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. En värdegrundhandlar om hur vi behandlar varandra som barn, ungaoch vuxna.Det betyder att i den svenska skolan får ingen behandlasilla. Flickor och pojkar ska ha samma chanser att välja ochut vecklas. Elever kan påverka utbildningen genom att vara med påklassmöten och klassråd.Skolan och familjenI Sverige är det viktigt att föräldrarna är med och bestämmer omskolans arbete. Föräldrar, lärare och elever arbetar tillsammans föratt det ska bli så bra som möjligt i skolan.Foto: Colourbox© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 131

Varje termin har skolan ett utvecklingssamtal med eleven tillsammansmed föräldrarna. Under utvecklingssamtalet kanföräldrarna i lugn och ro träffa läraren. Då finns det chans attprata om vilken hjälp barnet behöver, hur barnet utvecklas ochlär sig. Under utvecklingssamtalet skriver läraren en individuellut vecklingsplan, IUP. Om du har ett annat modersmål än svenskahar du rätt till tolk vid samtalet.Skolan har också föräldramöten där föräldrarna kan påverka vadsom händer i skolan.Som förälder är du dessutom välkommen att följa med till skolanför att se hur det fungerar och hur det går för ditt barn. Du kanockså ringa till läraren eller rektorn för att ställa frågor eller prataom ditt barn.132 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Sveriges riksdagFoto: Melker Dahlstrand6. Att påverka i SverigeInnehållDemokratins bakgrundDemokratins utveckling i SverigeDet demokratiska systemet i SverigeEUOffentlig förvaltningDemokrati i vardagenPolitiska idéer och partierRoller och delaktighet i politikenRättsväsendet i SverigeDomstolarOffentlighet och sekretessMutor och bestickning© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 133

Demokratins bakgrundDemokrati är ett politiskt system med allmänna och fria val. Ordetdemokrati kommer från grekiskans demos som betyder folket ochkratein som betyder styrelse. Det demokratiska systemet har sinbakgrund långt före vår tideräkning. 500 år före vår tideräkningbyggdes ett demokratiskt system i det antika Grekland. Men detvar bara män som var medborgare som fick rösta.Stora delar av Europa styrdes under lång tid av romarriket. Iromarriket valdes under vissa tider ledare. Men även då var detbara manliga medborgare som fick rösta. År 380 blev kristendomenden största religionen i romarriket. Kungarna och kejsarnasa då att de fått sin makt från Gud, inte från folket.Under upplysningstiden, på 1600-talet och 1700-talet, blevmänniskor mer kritiska till kyrkan och till dem som hade makten isamhället. En viktig händelse är den franska revolutionen år 1789.Då gjorde det franska folket uppror mot kungen.En filosof vid den här tiden var fransmannen Charles Louis deMontesquieu. Han tänkte att om man delade in makten i olikadelar skulle det bli bra balans. De tre delarna var den lagstiftandemakten, den verkställande makten och den dömande makten.134 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Demokratins utvecklingi SverigeRegeringsformen år 1809Sverige påverkades av tankarna från filosofen Montesquieu.År 1809 kom en ny grundlag i Sverige som delade upp makten.Kungen fick inte längre ensam ha makten. Makten delades iställeti fyra delar:• Den styrande makten låg hos kungen. Han hade rådgivaresom kallades statsråd och statssekreterare.• Makten över den inbetalade skatten låg hos riksdagen.• Makten att skapa lagar var delad mellan kung och riksdag.• Makten att döma låg hos högsta domstolen.Under samma tid fick medborgarna i Sverige också fler rättigheter,till exempel tryck- och yttrandefrihet. År 1866 delades riksdageni två jämlika delar som kallades kamrar. Så lades grunden för ettmodernt och demokratiskt Sverige.FolkstyreFolkstyre betyder att alla människor i ett land väljer vilka personersom ska tala för dem i olika församlingar.Tryck- och yttrandefrihetAlla ska kunna föra fram sina tankar, åsikter och känslor i tal ochskrift.FöreningsfrihetRätten att få gå med i eller starta en förening är grundläggande ien demokrati.ReligionsfrihetReligionsfrihet eller trosfrihet är rätten att fritt bestämma om manvill praktisera en religion. Religionsfriheten räknas som en av demänskliga rättigheterna.RättssäkerhetRättssäkerhet betyder att alla människor ska vara lika inför lagen.En person ska ses som oskyldig till dess att han eller hon har dömtsav en domstol.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 135

Sveriges regering sitter i bygganden Rosenbad i Stockholm.Foto: Pawel FlatoDet demokratiska systemeti SverigeSverige är en representativ demokrati. Det betyder att folket styrgenom att välja partier eller personer som har rätt att ta viktigabeslut. De valda personerna kallas politiker. De tar beslut ikommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdagen.Makten i Sverige är delad i tre delar:• Riksdagen har den lagstiftande makten. Den bestämmer vilkalagar som ska gälla.• Regeringen har den verkställande makten. Den ser till attlagarna blir verklighet.• Domstolarna har den dömande makten. De fattar beslut medhjälp av lagarna. Domstolarna är oberoende av riksdagen ochregeringen.136 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Sveriges riksdagRiksdagen har makt att besluta om lagar. I riksdagen finns 349ledamöter. En ledamot är en person som tilldelats ett politisktuppdrag och är en representant för väljarna. Ledamöterna ärindelade i politiska partier och väljs vart fjärde år.Sveriges regeringRegeringen har den verkställande makten. Det betyder attregeringen tar hand om det dagliga arbetet med att styra landet.Statsministern är högsta chef för regeringen. Statsministernbestämmer vilka områden i samhället de olika ministrarna skaansvara för.Varje minister i regeringen arbetar på ett departement.Departementen arbetar med olika frågor. Utbildningsdepartementetarbetar till exempel med skola och utbildning.DomstolarnaDomstolarnas högsta myndigheter är Högsta domstolen ochHögsta förvaltningsdomstolen.Statsskick och lagarSverige är en monarki. Det betyder att vi har en kung som ärstatschef för landet. Kungen Carl XVI Gustav har ingen politiskmakt. Grundlagarna skyddar vår demokrati. Grundlagarna ståröver alla andra lagar och är svårare att ändra än andra lagar.Det finns fyra grundlagar i Sverige:• 1974 års regeringsform som handlar om hur Sverige ska styras.Här finns regler för hur regeringen ska arbeta och hur valen tillriksdagen ska gå till.• 1949 års tryckfrihetsförordning som handlar om vad man fårskriva i tidningar och i böcker. I Sverige får man skriva vad manvill så länge det inte är en brottslig text.• 1991 års yttrandefrihetsgrundlag som handlar om vad man fårsäga i radio, tv, film och på Internet. I Sverige får man säga vadman vill med vissa undantag. Exempelvis få man inte säga sakersom är kränkande. Det kan handla om vad man säger om enindivid eller en grupp.• 1980 års successionsordning som handlar om vem som får blikung eller drottning i Sverige.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 137

Val och folkomröstningar i SverigeNär vi tillsammans ska bestämma viktiga saker i Sverige har vi valeller folkomröstning. Vid allmänna val har alla rätt att vara medoch bestämma. Man lämnar sin röst i en vallokal.Allmänna val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktigehålls vart fjärde år. Val till Europaparlamentet är vartfemte år. Valen hålls alltid på en söndag.Det finns fyra typer av allmänna val:• till riksdagen• till landstingsfullmäktige• till kommunfullmäktige• till EuropaparlamentetFoto: Claes Grundsten/Scanpix BildhusetDet finns olika former av folkomröstningar i Sverige. Det kan tillexempel vara en omröstning i din kommun eller i hela landet.När det är folkomröstning för hela landet röstar hela befolkningen.Det brukar handla om att bestämma något i en grundlag. Detkan också handla om att ge riksdagen ett vägledande råd. Ettvägledande råd betyder att det vi röstar om hjälper ledamöternai riksdagen att veta hur de ska besluta. En folkomröstning i enkommun hjälper de ledamöter som beslutar i kommunen.Folkomröstningar är ganska ovanliga i Sverige. Den senastefolkomröstningen vi hade för hela Sverige var år 2003.Då handlade det om ifall Sverige skulle byta den svenska kronantill euro. Sverige röstade nej.138 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

RösträttDu har rätt att rösta i riksdagsvalet om du är svensk medborgareoch har fyllt 18 år.Du har rätt att rösta till Europaparlamentet om du har fyllt 18 åroch är medborgare i ett EU-land.Du har rätt att rösta i kommun och landstingsval om du har fyllt18 år och är folkbokförd i kommunen. Om du inte är svenskmedborgare eller medborgare i ett EU-land, Island eller Norgemåste du ha varit folkbokförd i Sverige i tre år i rad före valet.Före valet skickar Valmyndigheten ut ett röstkort till alla som fårrösta. Röstkortet skickas till den adress du är folkbokförd på. Dumåste ha med dig röstkort och legitimation för att få rösta.Om du har rätt att rösta kan du också bli vald till ett politisktuppdrag. Det betyder att du kan väljas in som ledamot i riksdagen,landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige.När du röstar väljer du vilket parti du vill stödja. Du kan ocksåsätta ett kryss vid namnet på den person som du vill stödja. Ellerskriva dit ett annat namn. Det kallas att personrösta.Valsedlarna är gula för val till riksdagen, blå för val till landstingsfullmäktigeoch vita för val till kommunfullmäktige och för val tillEuropaparlamentet.Spärrar för små partierFör att ett parti ska komma in i riksdagen måste partiet få minstfyra procent av väljarnas röster. För att ett parti ska komma in ilandstinget eller regionen måste partiet få minst tre procent avrösterna. För Europaparlamentsvalet gäller samma spärr som vidriksdagsvalet, alltså fyra procent. Det finns ingen sådan regel vidval till kommunfullmäktige.Det finns partier i Sverige som inte har plats i riksdagen men somhar ledamöter i kommuner och landsting.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 139

EuropaparlamentetEUFoto: ColourboxSverige är sedan år 1995 medlem i Europeiska unionen, EU. MenSverige har inte EU:s gemensamma valuta, euro.EU bildades år 1952, efter andra världskriget. Då var det bara sexländer med. EU bildades för att bevara freden i Europa och ökahandeln mellan europeiska länder.I dag har EU 27 medlemsländer. EU har tre stora institutioner somtillsammans stiftar lagar: Europeiska kommissionen,Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Alla tre finns iBelgiens huvudstad Bryssel, och i landet Luxemburg.De 27 medlemsländerna samarbetar på tre olika sätt:1. Överstatlig nivå.Beslut som alla medlemsländer måste följa. Hit räknas de lagarsom EU stiftar. EU:s lagstiftning står över ett medlemslands egnalagar. Många lagar som beslutas ska göra det lättare att göraaffärer, resa och arbeta inom EU. Det finns en egen domstol förEU-lagstiftningen. Den heter EU-domstolen och ligger iLuxemburg.2. Mellanstatlig nivå.Frivilligt samarbete mellan de 27 medlemsländerna, utan lagstiftning.När EU till exempel beslutar om utrikespolitik ochmilitära insatser görs det på mellanstatlig nivå.3. Nationell nivå.Varje medlemsland har rätt att bestämma över sig självt.Men alla lagar och bestämmelser som länderna beslutar måstestämma med vad som sägs i de lagar och bestämmelsersom finns på EU-nivån.140 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Offentlig förvaltningSverige styrs genom stat, landsting och kommuner.Statliga myndigheter och bolagRiksdag, regering och regeringskansli, statliga verk ochmyndigheter arbetar för staten och finns i hela landet.Exempel på myndigheter är Socialstyrelsen, Försäkringskassan ochTrafikverket.Landsting/RegionerLandstingen leds av folkvalda församlingar som kallas landstingsfullmäktigeoch av landstingsstyrelser. Ett landsting är den politiskadelen av varje län. En del län, exempelvis Västra Götalands länoch Skåne län kallas regioner. Landstinget bestämmer över tillexempel hälso- och sjukvård och lokaltrafik.KommunerKommunerna styrs av kommunfullmäktige och kommunstyrelser.Kommunerna har hand om till exempel skolor, bibliotek, hemtjänst,brandkår och renhållning.Demokrati i vardagenDe senaste årtiondena har man försökt öka demokratin i arbetslivet,i skolan, i familjen, i föreningarna och i bostadsområdena.Att öka demokratin inom arbetslivet betyder att företag ochorganisationer försöker få alla anställda att vara delaktiga på jobbet.Alla ska få samma chans att kunna påverka sitt arbete. Men det ärfortfarande chefen som tar alla beslut.Att öka demokratin inom skolan betyder att man försöker att lärabarnen att tänka kritiskt och ta eget ansvar. Läraren bestämmerinte allt. Eleverna kan vara med och planera utbildningen.Att öka demokratin inom familjen kan betyda att man vill görabarnen till självständiga och trygga människor. Många föräldrarplanerar med sina barn och låter dem vara med vid beslut i familjen.Många föreningar i Sverige har länge haft demokratiska system.De har till exempel regler kring hur möten och val ska gå till. Detär viktigt att alla medlemmar kan rösta. Varje medlemsröst är likamycket värd.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 141

Demokrati i bostadsområden betyder att de som bor i områdetkan vara med och bestämma. De kan bestämma om sådant mananvänder tillsammans i huset.Politiska idéer och partierNär du röstar väljer du ett politiskt parti som du vill stödja. Ettpolitiskt parti är en grupp människor som har samma tankaroch som vill påverka i ett land. Varje parti måste ha ett politisktprogram som visar vilka tankar partiet har om hur samhället skautvecklas. De politiska partier som finns idag bygger till stor del påidéer som växte fram på 1800-talet.LiberalismenDet latinska ordet liber betyder frihet. De första liberalerna(på 1700-talet) ville bland annat skydda människors rättigheter ochfriheter. De ville till exempel skydda yttrande- och tryckfriheten såatt alla kunde berätta om sina tankar och känslor i tal och skrift.Liberalerna ville också ta bort en del avgifter när man köpte ochsålde saker. På så sätt skulle handeln öka mellan länder. Dettaskulle vara bra för ekonomin och minska risken för krig.KonservatismenOrdet konservativ kommer från latinets conservare som betyderbevara eller ha kvar. De första konservativa (på 1700-talet) villeskydda det egna landets historia, traditioner och religion. De villeha kvar makten hos kungen, kyrkan och adeln i samhället.SocialismenOrdet socialism kommer från latinets socius som betyderkamrat. De första socialisterna (på 1800-talet) ville skyddaarbetar klassens rättigheter. De ville inte att fabriker och andraorganisationer skulle ägas privat. De ville istället att människornatill sammans skulle äga detta.Politiska partierDe partier som i dag (2012) finns i riksdagen (riksdagspartier) ärCenterpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet,Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna ochVänsterpartiet.Några partier har bildat en politisk grupp som kallas Alliansen. Departier som är med där är: Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartietoch Kristdemokraterna.142 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Roller och delaktighet ipolitikenDe demokratiska rättigheterna är mycket viktiga. De gör att allahar en chans att påverka utvecklingen i samhället och diskuterapolitiska frågor. För att påverka kan du:• Lämna ett förslag till en politiker eller tjänsteman på den nämndeller förvaltning som har ansvaret.• Berätta vad du tycker om förslag som redan finns hos nämndeneller förvaltningen.• Skapa debatt genom att skriva en artikel om vad du tycker ochskicka till olika tidningar eller andra massmedier.• Kontakta massmedierna om du vill berätta om något som dutycker är viktigt.• Bli medlem i ett politiskt parti. Om du vill bli medlem i ett partikan du kontakta den lokala politiska föreningen där du bor. Dukan börja med frivilligt arbete i partiet och sedan få ett uppdragsom politiker i partiet.• Engagera dig i en organisation som arbetar politiskt.Tjänstemän och politikerPolitiker arbetar i riksdag, fullmäktige, nämnder och styrelser. Debestämmer bland annat vilka lagar vi ska ha. Politiker bestämmerockså hur myndigheterna ska arbeta och vad skattepengarna skaanvändas till.Myndigheter som styrs av politiker kallas offentliga myndighetereller offentliga organisationer. De finns i stat, landsting ochkommun. Exempel på statliga myndigheter är Arbetsförmedlingenoch Försäkringskassan. Exempel på organisationer i ettlandsting är sjukhus och regiontrafik (bussar och tåg). Exempelpå organisation i en kommun är socialförvaltning och kulturförvaltning.Kommunerna bestämmer ofta själva hur de ska arbeta.Kommunerna får sina pengar från kommunalskatten.De personer som arbetar på myndigheterna och de offentligaorganisationerna är tjänstemän. Tjänstemännen ska göra det arbetesom politikerna har beslutat. En tjänsteman ska inte vara politisk. Entjänsteman ska vara neutral i arbetet och i mötet med medborgarna.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 143

Rättsväsendet i SverigeRättsväsendet är domstolar och andra statliga myndighetersom arbetar med lag och ordning. Sverige har över 100 olikamyndigheter och nämnder i rättsväsendet. Till rättsväsendeträknas också Polisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården ochTullverket.PolisenPolisen är en statlig myndighet som finns i hela landet. Polisen ska:• hindra brott och se till att vårt samhälle är lugnt och säkert• hålla ordning• lösa brott• skydda människor, ge information och annan hjälpKontakta polisenOm du vill ställa frågor till polisen eller berätta om något brott skadu ringa 114 14. Det är samma nummer i hela Sverige.Om du hamnar i en akut situation (nödsituation) ska du alltidringa 112.Du ska ringa 112 om du ser ett brott, om någon är skadad eller omdet brinner.PolisbilFoto: Klas Eriksson144 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Justitieombudsmannen, JOOm du tycker att du själv eller någon annan har behandlats fel aven myndighet eller tjänsteman kan du klaga hos JO (riksdagensombudsmän).JO ska se till att domstolar, myndigheter och tjänstemän följerlagen och gör rätt. JO kan inte granska politiker.Om JO anser att en tjänsteman har gjort ett allvarligt fel kantjänstemannen ställas inför domstol. Men det är inte så vanligt.Det vanligaste är att JO gör ett uttalande. Myndigheterna brukargöra som JO säger.JO är opolitisk. Du måste inte vara svensk medborgare för att fåklaga hos JO.Justitiekanslern, JKOm du tycker att du själv eller någon annan har behandlats fel aven myndighet eller tjänsteman kan du också klaga hos JK (justitiekanslern).JK är ombudsman för regeringen på samma sätt som JOär ombudsman för riksdagen.Justitiekanslern ska se till att myndigheterna följer lagen. JK kanockså ansvara för frågor som gäller tryck- och yttrandefriheten.JK kan också betala ut pengar, skadestånd, till den som blivit felbehandlad. Det kan inte JO.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 145

DomstolarRiksdagen styr domstolarna genom lagar. Men domstolarna ärneutrala och oberoende mot riksdag, regering och andramyndigheter.Den som är anklagad för ett brott har rätt att få sin sak prövadav en domstol. Personen ska ses som oskyldig tills domstolen harbeslutat något annat.I Sverige finns tre typer av domstolar:• Allmänna domstolar• Förvaltningsdomstolar• Specialdomstolar1. Allmänna domstolar –vid brott och tvist mellan individerTingsrätten är den första domstolen man kommer i kontakt medvid brott, tvister (konflikter) i familjen eller andra tvister. Ett brottmålär en rättegång där det beslutas vem som har utfört ett brott.Ett familjemål är till exempel när föräldrar inte kommer överensom barnets vårdnad. Ett tvistemål är när två eller fler personer intekommer överens. Det finns tingsrätter i hela landet.Om du inte är nöjd med tingsrättens beslut (dom) kan du överklagatill hovrätten. Det finns sex hovrätter i Sverige.Högsta domstolen är den sista domstolen du kan överklaga till.Du överklagar till Högsta domstolen om du är missnöjd medhovrättens dom. Det är inte många domar som tas upp i Högstadomstolen. Högsta domstolen finns i Stockholm.146 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Så behandlas brott av polis och domstolEtt brott är när någon gör något som kan straffas enligt lag.Om du har blivit utsatt för brott ska du anmäla det till polisen.Polisen utreder vad som har hänt. De kan till exempel hålla förhör,titta på brottsplatsen och göra en teknisk utredning. Detta kallasförundersökning. Polisen eller åklagaren gör förundersökningen.Den information som finns i förundersökningen är hemlig.Polis eller åklagare kan besluta att lägga ner en förundersökning,alltså att avbryta den. Det händer till exempel när det inte finnstillräckliga bevis.Om förundersökningen fortsätter kan åklagaren besluta att åtalaen person för brottet. Det betyder att det blir rättegång itingsrätten (domstol).Domstolens uppgift är att se om åklagaren kan bevisa att den somåtalas verkligen har begått det brott som åklagaren påstår.StrafföreläggandeVid mindre brott kan åklagare besluta om strafföreläggandei stället för att gå till domstol. Det betyder att åklagaren självbestämmer att den som är misstänkt ska betala böter. Dettakan bara göras om den som är misstänkt har erkänt brottet.Strafföreläggande är vanligt vid trafikbrott, till exempel när någonkör för fort.RättshjälpRättshjälp är ett statligt stöd för den som inte kan få rättslig hjälppå annat sätt. Den vanligaste rättshjälpen är att få pengar tilladvokat (ett rättsligt biträde) vid en rättslig tvist. Det går också attfå hjälp att betala för bevisning och andra utgifter. Bara privatpersonerkan få rättshjälp, alltså inte föreningar eller företag.Rättshjälp kan betalas till den som tjänar under 260 000 kronoroch inte har en hemförsäkring.Rätt till offentlig försvarare/biträdeDen som är misstänkt för ett brott kan få en offentlig försvarare.Det betyder att man kan få hjälp av en jurist även om man inte harråd att betala för det. Istället hjälper staten till att betala.Offentlig försvarare får bara den som misstänks för allvarligarebrott. Allvarliga brott betyder att brottet kan ge strängare straff änböter eller villkorlig dom. Den offentliga försvararen kan hjälpa tillbåde vid förundersökning och vid rättegång. Domstolen beslutarom en person ska få offentlig försvarare.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 147

2. FörvaltningsdomstolarFörvaltningsrätten är en förvaltningsdomstol. Det betyder attden ska se till att myndigheternas beslut följer lagen. Förvaltningsrättentar till exempel hand om konflikter mellan personer ochmyndigheter. Det kan gälla en tvist med Försäkringskassan,kommunen eller socialnämnden. Förvaltningsrätten bestämmerockså i frågor om när ungdomar eller missbrukare måste tvingasatt ta emot vård.Om du inte är nöjd med förvaltningsrättens beslut kan duöverklaga till kammarrätten. Det finns fyra kammarrätter iSverige.Kammarrättens beslut kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.Domstolen tar bara upp beslut som kan vara viktiga iframtiden för liknande tvister.3. SpecialdomstolarEn specialdomstol beslutar i ett visst ämne. Migrationsdomstolenär ett exempel på en specialdomstol. Migrationsdomstolen tittar påde beslut som Migrationsverket tar i ärenden om uppehållstillståndoch medborgarskap.Om du vill överklaga ett beslut från Migrationsverketskickar du överklagandet först till Migrationsverket. OmMigrationsverket inte ändrar sitt beslut skickas brevet vidare tillMigrationsdomstolen. Det finns tre migrationsdomstolar i landet.De ligger vid förvaltningsrätterna i Stockholm, Malmö ochGöteborg.Att överklagaOm du tycker att en myndighet, till exempel socialtjänsten ellerFörsäkringskassan, har fattat fel beslut kan du överklaga. Denmyndighet som har tagit beslutet måste berätta hur du kan överklaga.Den informationen ska finnas på det papper där beslutet står.148 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Överklaga beslut från kommunenOm du ska överklaga ett beslut från en kommun måste du göra detinom tre veckor från när beslutet togs. Du kan överklaga på två sätt:• Laglighetsprövning – om beslut tagits på fel sättKommuner tar beslut i många frågor som gäller alla som bor ikommunen. När kommunen beslutar ska den följa kommunallagen.Om du tycker att beslutet har tagits på fel sätt (att det inteföljer kommunallagen) kan du överklaga.• Förvaltningsbesvär – om beslutet är felEtt förvaltningsbesvär är klagomål från en privatperson som hardrabbats av ett beslut. Det kan handla om att få avslag på pengarman sökt. Om kommunen inte vill ändra sitt beslut skickar denditt överklagande vidare till förvaltningsrätten.Överklaga beslut från FörsäkringskassanSocialförsäkringen ger dig pengar istället för den inkomst du skulleha fått när du inte kan arbeta. Handikappersättning, assistentersättning,arbetshjälpmedel och vårdbidrag är exempel på pengar sombetalas ut inom socialförsäkringen. Det är Försäkringskassan sombetalar ut socialförsäkringen.Om du tycker att Försäkringskassans beslut är fel kan du överklaga.Överklagandet ska vara skriftligt och måste göras inom tvåmånader sedan beslutet tagits.Du skriver din överklagan till förvaltningsrätten men skickarbrevet till Försäkringskassan. Försäkringskassan ska få en möjlighetatt ändra sitt beslut. Om Försäkringskassan inte ändrar sitt beslutskickar den ditt brev till förvaltningsrätten. Om förvaltningsrätteninte heller vill ändra Försäkringskassans beslut kan du överklagatill kammarrätten. Sista stället du kan överklaga till är Högstaförvaltningsdomstolen.Offentlighet och sekretessI Sverige finns något som kallas offentlighetsprincipen.Offentlighetsprincipen betyder att alla får läsa allmännahandlingar hos myndigheter och förvaltningar. En handling ärnågot som innehåller information. Ofta är det ett papper, kanskeett brev eller beslut. Det kan också vara ett mejl (e-post), en filmeller en datafil. En handling blir allmän om den förvaras hoskommunen eller myndigheten. Eller om den har lämnats in ellergjorts där. Det betyder att allt du själv skriver till en kommunockså blir allmän handling och kan läsas av andra.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 149

Offentlighetsprincipen är inskriven i grundlagen. Den finns till föratt medborgare och massmedia ska få veta vad som händer i statenoch kommunerna.Vissa handlingar är ändå hemliga (belagda med sekretess). De kanvara hemliga för att skydda människor, till exempel i handlingarfrån socialtjänsten. Det finns en särskild lag (sekretesslagen) somberättar vilka handlingar eller uppgifter som är sekretessbelagda.Om du ber att få titta på en handling ska du få den så fort sommöjligt. Du behöver inte tala om vem du är. Du behöver inte hellerberätta varför du vill ha handlingen. Om kommunen ellermyndigheten inte vill visa en handling kan du överklaga.Kommunen ska informera dig om hur du överklagar.Mutor och bestickningMutor är gåvor som ges till tjänstemän eller politiker för att densom ger gåvan vill ha förmåner. En muta kan till exempel vara enmiddag, en resa eller en present.I Sverige får tjänstemän eller politiker inte ta emot mutor.Att muta är ett brott. Den som tar emot en muta gör sigskyldig till mutbrott. Den som överlämnar en muta kan straffasför bestickning. Det betyder att ingen lärare, vårdare eller socialsekreterarefår mutas. Inte heller får ledamöter i kommunala bolageller nämnder mutas.150 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Colourbox7. Att vårda sinhälsa i SverigeInnehållVad är hälsa?Droger, alkohol och tobakHälso- och sjukvård i SverigeVart ska du vända dig?TandvårdOm du inte är nöjd© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 151

Vad är hälsa?Hälsa kan betyda olika saker för olika personer. För många betyderhälsa att vara frisk och att må bra. Hälsan påverkas av mångasaker. Din hälsa påverkas till exempel av om du trivs med demänniskor du har omkring dig och tycker ditt liv har en mening.Din hälsa påverkas också av ditt arbete, vad du äter, stress, sömn,rökning, alkohol och droger.Samhället runt omkring dig betyder mycket för din hälsa. Hurdu bor, vilket arbete du har och om du känner dig som en del avsamhället påverkar också din hälsa.Bilden visar olika saker som påverkar hälsan. Den yttersta cirkelnvisar hur världen påverkar oss. Nästa cirkel visar situationer somdu själv inte kan påverka. Nästa cirkel handlar om ditt sätt att leva.Cirkeln närmast dig handlar om dina vänner och familj.MiljöArbetsmiljöMatvanorNakotikaMotionSex ochsamlevnadAlkoholArbetslöshetSömnvanorArvKönÅlderBoendeGodarelationerFritid och kulturSocialtstödBarnsvuxenkontakterSocialförsäkringBarn- ochäldreomsorgHälso- ochsjukvårdTobakUtbildningLivsmedelTrafikSamhällsekonomiskastrategierKälla: Landstinget i Jönköpings län.152 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: ColourboxFolkhälsaFolkhälsa handlar om alla människors hälsa i landet. I Sverigearbetar regeringen och olika myndigheter för att människor ska måbra.Statens folkhälsoinstitut är en av de myndigheterna. Statensfolkhälsoinstitut arbetar till exempel med att försöka få människoratt sluta röka, röra på sig mer och bli delaktiga i samhället.Statens folkhälsoinstitut arbetar med elva mål för att människor iSverige ska må bättre. De elva målen är:• Delaktighet och inflytande i samhället.• Ekonomisk och social trygghet.• Trygga och goda uppväxtvillkor.• Ökad hälsa i arbetslivet.• Sunda och säkra miljöer och produkter.• En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård.• Gott skydd mot smittspridning.• Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa.• Ökad fysisk aktivitet.• Goda matvanor och säkra livsmedel.• Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt frånnarkotika och dopning samt minskade skadeverkningar avöverdrivet spelande.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 153

Goda matvanorVad du äter och dricker betyder mycket för din hälsa och hur dumår. Att äta bra och att röra på sig kan minska risken för mångasjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, canceroch psykiska besvär.Kroppen behöver olika ämnen. För att få i dig alla ämnen somkroppen behöver är det viktigt att du äter olika sorters mat. Om duäter frukost, lunch och middag på bestämda tider är det lättare attäta lagom mycket.Fem tips om matLivsmedelsverket är en statlig myndighet som arbetar med frågorkring mat. Livsmedelsverket har fem råd om mat som är bra förhälsan:• Ät mycket frukt och grönsaker, ungefär 500 gram per dag.• Ät mörkt bröd till varje måltid.• Välj mat som har bilden med nyckelhålet.• Ät fisk ofta, ungefär tre gånger per vecka.• Använd flytande margarin eller olja när du lagar mat.Foto: Colourbox154 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

NyckelhåletI mataffären finns det en del mat med en bild som liknar ettnyckelhål. Den maten har mindre fett, socker och salt och merfibrer än liknande matvaror utan den märkningen.Tips för vuxnaMånga vuxna skulle må bättre om de åt mindre mättat fett. Mättatfett finns i mat som kommer från djur och i vissa oljor från växter(vegetabiliska oljor), till exempel kokos- och palmolja. Mättat fettfinns också i fet mjölk och fil, smör, ost, feta köttprodukter, grädde,glass och choklad. Det mättade fettet kan öka risken för hjärt- ochkärlsjukdomar.Omättat fett är bra för kroppen. Det kan minska risken för hjärtochkärlsjukdomar. Omättat fett finns i de flesta vegetabiliska oljor,mjuka och flytande matfetter, fisk, nötter och mandlar.I frukt och grönsaker finns många av de ämnen som kroppenbehöver, till exempel vitaminer, mineraler och kostfiber.I grönsaker som morötter, broccoli, bönor och vitkål finns detfibrer.Det är bra att äta frukt och grönsaker varje dag.I fisk och skaldjur finns det många vitaminer och mineraler.I fisk finns också ett fett som heter omega 3. Det är bra för hjärtat,blodtrycket och blodet.Om du vill gå ner i vikt ska du inte äta så mycket potatis, ris, pastaoch bröd. Du ska helst låta bli godis, chips, kakor och choklad.Tips för barnBarn behöver äta nyttig mat på bestämda tider. Då kan de växaoch utvecklas på rätt sätt. Barn ska äta samma mat som vuxna.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 155

För spädbarn är modersmjölk (bröstmjölk) den bästa maten.I modersmjölken finns de ämnen som spädbarn behöver. I modersmjölkenfinns också ämnen som skyddar barnet mot infektioner.På din BVC-mottagning kan du få mer information om bra matför barn. Du kan också läsa på Internet: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/Spadbarn/#1Motion och träningMänniskan behöver röra på sig för att må bra. Träning minskarrisken för många sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomaroch vissa typer av cancer. Träning gör dig också gladare. Du soverbättre, kan tåla stress bättre och hålla vikten. Vuxna bör röra på sigminst 30 minuter varje dag. Du behöver inte träna hårt för att måbättre. Det räcker med promenader.Barn behöver röra på sig mer än vuxna. Barn behöver röra på sigminst 60 minuter varje dag för att må bra.StressMånga människor känner sig stressade. Det behöver inte vara farligt.Stress ger extra kraft att klara av svåra situationer. Men mycket stresskan bli farligt för hälsan. Om du känner dig stressad är det bra attförstå varför. Då kan du försöka förändra din situation.Ett tecken på stress är att du sover dåligt och känner dig ledsen.Du kan också få svårt att koncentrera dig, få dåligt minne ochproblem med magen, huvudvärk eller ont i kroppen.Om du rör på dig, äter nyttigt och sover tillräckligt hjälper dukroppen att klara stress.SömnDet är viktigt att sova gott om du ska må bra. En vuxen brukarbehöva sova mellan sex och nio timmar varje dygn. Unga behöversova mer.Det är vanligt att ha problem med sömnen. Det kan bero på olikasaker, till exempel på tobak, alkohol, snarkning, sjukdom, oro ochstress eller att du äter för sent på kvällen.Du kanske kan få bättre sömn på egen hand. Men om problemenfortsätter länge kan det vara bra att söka vård.156 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Droger, alkohol och tobakI Sverige är alla droger förbjudna. Det är olagligt att sälja, att köpaeller ha droger för privat bruk. Brott med droger (narkotikabrott)ger höga straff, ofta fängelse. Att sluta med droger på egen hand ärsvårt. De flesta behöver hjälp av personal i vården.Kat är en växt som odlas i bland annat Afrika. Den räknas som endrog i Sverige. Att sälja eller själv ha kat kan ge långa fängelsestraffoch höga böter.Den som vill köpa alkohol i Sverige ska ha fyllt 20 år. Alkoholsäljs på Systembolaget, som ägs av svenska staten. Drycker sombara innehåller lite alkohol, till exempel öl och cider, säljs också ilivsmedelsbutiker. För att handla alkohol i en sådan butik måste duvara 18 år gammal.Att dricka alkohol under lång tid kan leda till depression, oro ochsömnproblem. Om du dricker mycket alkohol finns risken attdu blir beroende. Det finns också risk att du får sjukdomar ellerskador. Det är viktigt att du berättar om dina alkoholvanor när dusöker vård.Rökning kan ge många sjukdomar ochgöra att människor dör tidigare ännormalt. Cancer, lungsjukdomar, hjärt- ochkärlsjukdomar och magsår är några skadorfrån rökning. När du är i samma rum somen person som röker andas du också in rök.Detta kallas passiv rökning och gör att dukan få samma sjukdomar som den personsom röker. Eftersom rökning är farligt förhälsan måste du vara 18 år för att köpacigaretter eller tobak.Foto: Colourbox© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 157

Hälso- och sjukvård i SverigeDen offentliga vårdenDen offentliga vården är den vård som alla människor kan användaeller har rätt till. Kommunen och landstingen eller regionerna stårför den offentliga vården. Kommunen ger hjälp till äldre, personermed funktionsnedsättningar och personer som varit sjuka länge.Att vårda sig själv – egenvårdMånga lättare sjukdomar och skador kan du ta hand om själv. Detkan vara förkylning, feber, maginfluensa eller små sår. Du kan läsamer om det i en bok som heter Egenvårdsguiden. Den är gratis ochfinns på din vårdcentral.Du kan också ringa till sjukvårdsrådgivningen för att få tips. Påsjukvårdsrådgivningen arbetar sjuksköterskor. De kan svara på vartdu ska gå om du behöver vård.Sjukvårdsrådgivningen har öppet 24 timmar om dygnet.Telefonnumret är 1177. Sjukvårdsrådgivningen finns också påInternet, på www.1177.se. Där finns information på olika språk.ApotekMedicin köper du på apotek. Till en del mediciner behövs ettrecept från din läkare. De som arbetar på apoteket vet mycket omolika sjukdomar och mediciner. De kan svara på många av dinafrågor. På apoteket finns också information och broschyrer omolika sjukdomar.Privat vårdMånga privata vårdföretag har avtal med kommun eller landsting.Då ger de vård på samma sätt som i den offentliga vården.PrimärvårdPrimärvård är vård som du får utanför sjukhusen, till exempel viden vårdcentral. I primärvården finns vårdcentraler, mödravård,barnavård, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer,psykoterapeuter och ungdomsmottagningar.Om du blir sjuk ska du kontakta vårdcentralen i första hand.158 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Det är också till vårdcentralen du kommer på hälsokontroll om duär nyanländ. Vid hälsokontrollen blir du intervjuad och får svarapå frågor om din hälsa. Vårdpersonalen tar olika prover.Foto: ColourboxPå en vårdcentral kan du också få hjälp med att sluta röka, drickamindre alkohol eller hantera stress.FärdtjänstOm du har svårt att resa själv eller med vanlig kollektivtrafik(bussar, tåg, spårvagn) kan du få färdtjänst. Då får du resa medtaxi eller liten buss. Kommunen beslutar om du kan få färdtjänst.AllmänläkareLäkarna på vårdcentraler är ofta allmänläkare. Det betyderatt de tar hand om patienter med de vanligaste sjukdomarna.Allmänläkare arbetar också med förebyggande vård. Det betyderatt de hjälper till att hindra sjukdomar. Det kan handla om atthjälpa människor att sluta röka, gå ner i vikt eller dricka mindrealkohol.Allmänläkaren ser också om du behöver vård av en specialist.Då skickar allmänläkaren ett särskilt brev (en remiss) till enmottagning med specialister.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 159

SjuksköterskorPå alla platser där du söker vård arbetar sjuksköterskor. Mångasjuksköterskor har också extra utbildning i ett visst ämne, tillexempel psykiatri.UndersköterskorUndersköterskor arbetar tillsammans med läkare och sjuksköterskor.De tar till exempel blodprover och lägger om sår.Sjukgymnaster och arbetsterapeuterEn sjukgymnast hjälper människor som har problem när de skaröra sig, till exempel ont i ryggen.En arbetsterapeut hjälper människor som har fått en sjukdom ellerskada så att de kan leva bättre i vardagen.Psykologer, psykiatrer och kuratorerEn psykolog, psykiater eller kurator hjälper människor som mårpsykiskt dåligt, till exempel på grund av depression eller stress.DietisterEn dietist hjälper människor att välja vad de ska äta och dricka föratt bli friskare.Mötet med vårdenNär du talar med någon i vården – till exempel en läkare ellersjuksköterska – ska du själv berätta vad du behöver. Du vet mestom det problem du har. I Sverige är det vanligt att läkarenanvänder en bok som heter Patient-Fass. Det är ett slags lexikon förolika mediciner.Vart ska du vända dig?När du eller dina barn blir sjuka ska du i första hand gå till dinvårdcentral. På kvällar och helger är vårdcentralen stängd. Om dubehöver vård snabbt ska du gå till en jourmottagning. Fråga dinvårdcentral vilken jourmottagning som finns närmast, eller läs påvårdcentralens hemsida på Internet.Välja vårdcentralDu som är över 16 år kan välja vilken vårdcentral du vill höra till.Föräldrarna (eller den som har vårdnaden) väljer vårdcentral förbarn som är yngre än 16 år.160 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: ColourboxDu kan välja vilken vårdcentral du vill. Många väljer den vårdcentralsom ligger närmast hemmet. Du kan också välja mellanoffentlig eller privat vårdcentral. För att välja vårdcentral går du tillden vårdcentral du vill höra till. Där får du hjälp att skriva in dig.Om du inte väljer själv blir du inskriven på den vårdcentral somligger närmast där du är folkbokförd.Du kan när som helst byta vårdcentral, till exempel om du flyttar.Om du vill byta vårdcentral går du till den vårdcentral du villbyta till.Livsfarliga sjukdomar eller skadorOm du får en akut sjukdom eller en livsfarlig skada ska du åka tillen akutmottagning vid ett sjukhus. Om du inte kan komma tillsjukhuset med bil eller taxi får du ringa ambulans. Då ringer duSOS alarm på telefonnummer 112.Om ditt barn är mycket sjukt eller skadat ska du gå till sjukhusetsakutmottagning för barn, barnakuten. En barnakut brukar ta emotsjuka barn mellan 0 och 16 år.SpecialistmottagningarSpecialistmottagningen brukar finnas på ett sjukhus. Här arbetarläkare som kan extra mycket om vissa sjukdomar, till exempelmag- och tarmsjukdomar. Oftast är det din läkare på vårdcentralensom skickar en remiss till specialistmottagningen. Du måste inteha remiss för att besöka en specialistmottagning, men du får väntakortare tid om du har remiss. Det kostar också mindre om du harremiss.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 161

UngdomsmottagningUngdomsmottagningar är till för flickor och pojkar som har frågorom sex, hälsa och relationer. Ungdomsmottagningarna brukarvara öppna för ungdomar mellan 13 och 24 år. Det är gratis att gåtill en ungdomsmottagning. På en ungdomsmottagning brukardet finnas barnmorskor, kuratorer, psykologer, undersköterskor,gynekologer och läkare.SjukhusEtt sjukhus har flera olika mottagningar och avdelningar. Du gårtill sjukhuset om du har fått remiss till en specialistmottagning.Du går också hit om du har en svår skada eller sjukdom sommåste behandlas genast. Många sjukhus har också förlossningsmottagning.Hit går du om du ska föda barn.Några exempel på sjukhusets olika mottagningar:• Ortopedisk mottagning: För problem med skelettet ellerrörelseorganen, till exempel ett brutet ben.• Medicinsk mottagning: För inre sjukdomar, till exempelbesvär med mage och tarmar.• Kirurgisk mottagning: För sjukdomar som kräver operation.• Gynekologisk mottagning: För kvinnors sjukdomar, tillexempel en komplicerad graviditet.• Ögonmottagning: För olika sjukdomar i ögonen.• Öron-, näsa- och halsmottagning: För problem i öron, näsaoch hals.• Psykiatrisk mottagning: För psykiska problem.AkutmottagningEn akutmottagning är öppen alla timmar på dygnet. Till akutmottagningengår du om du har en farlig skada eller akut sjukdomeller när din vanliga vårdcentral har stängt. Det är vanligt att dufår vänta länge om du går till sjukhusets akutmottagning. Detberor på att sjukhuset inte kan veta hur många patienter som skakomma. På akutmottagningen får den person som är mest sjukvård först. Därför är det bättre om du kan gå till din vårdcentraleller jourmottagning.Det är bättre att gå till din vårdcentral när den är öppen om duinte är allvarligt sjuk eller skadad.162 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Barn och ungaI stora städer kan det finnas särskilda sjukhus för barn ochungdomar. I mindre städer finns det särskild mottagning för barnoch ungdomar mellan 0 och 16 år. Om ett barn måste stanna påsjukhuset finns det särskilda avdelningar för barn och ungdomar.Psykisk ohälsaPsykisk ohälsa kan drabba alla. Ibland är det svårt att berätta ompsykiska problem. Psykisk ohälsa märks ofta i kroppen. Musklernakanske gör ont. Man kanske svettas, hjärtat slår för fort, man harsvårt att sova eller får ont i huvudet.Om du tror att du har psykiska besvär kan du prata med dinläkare på vårdcentralen. Han eller hon kan hjälpa dig att få träffaen kurator eller psykolog.Vid sjukhusen finns det också psykiatriska akutmottagningar,både för vuxna och för barn och ungdomar (Barn- och ungdomspsykiatri,BUP). De psykiatriska akutmottagningarna brukarha öppet alla dagar och nätter på samma sätt som vanliga akutmottagningar.VårdgarantiI Sverige får människor ibland vänta länge på att få vård. Därförfinns det något som kallas vårdgaranti. Vårdgarantin är olika reglersom ska göra det lättare att få vård snabbt.Primärvården - Om du försöker nå primärvården ska du fåkontakt samma dag. Kontakten kan betyda att du får ett besökpå en vårdcentral eller att du får tala med någon på telefon. Ompersonal i primärvården, till exempel en sjuksköterska, ser att dubehöver träffa en läkare ska du inte behöva vänta mer än sju dagarpå ditt läkarbesök.Specialistmottagning - Om du får en remiss till en specialist skadu inte behöva vänta mer än 90 dagar på ditt besök hosspecialisten. Samma regel gäller om du har sökt specialistvård utanremiss.Behandling - När din läkare har bestämt att du ska få behandling,till exempel en operation, ska du inte behöva vänta mer än 90dagar på behandlingen.Vårdgarantin gäller inte akutvården. En patient som är akut sjukska få vård så fort som möjligt.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 163

SmittskyddslagenI Sverige finns en lag som heter smittskyddslagen. Den finns för atthindra att allvarliga smittsamma sjukdomar sprids.I smittskyddslagen finns en lista på sjukdomar. Det är ungefär50 stycken. Dessa sjukdomar är anmälningspliktiga.Det betyder att du måste kontakta sjukvården (anmäla dig) om dutror att du blivit smittad av en sådan sjukdom. Du måste också talaom namn på den eller de personerna som kan ha smittat dig.Några av sjukdomarna i smittskyddslagen sprids genom sex.Exempel på sådana sjukdomar är HIV, klamydia och syfilis.Om du har en sådan sjukdom är alla undersökningar, vård ochmedicin gratis. Du får också hjälp att kontakta de personer som dukanske har smittat.Smittskyddsinstitutet är en myndighet som har information omsmittskyddslagen och sjukdomar. Du kan läsa mer om institutetoch sjukdomarna på Internet, www.smittskyddsinstituet.se.HögkostnadsskyddEtt högkostnadsskydd är ett skydd mot höga kostnader för vårdoch medicin.Högkostnadsskydd för vård betyder att du som patient barabehöver betala 1 100 kronor varje år för vård. När du har betalatför 1 100 kronor får du gratis vård resten av året. Du får ett frikort.Frikortet gäller i tolv månader från den dag du gjorde det förstabesöket.Högkostnadsskydd för medicin betyder att du bara behöverbetala 2 200 kronor varje år för medicin på recept. När du harbetalat för 2 200 kronor får du gratis medicin på recept resten avåret. Du räknar tiden från och med den dag du köpte den förstamedicinen.Siffrorna hämtade 2012.164 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

TandvårdI Sverige finns offentlig tandvård och privat tandvård.Den offent-liga tandvården sköts av ett landsting eller en region.Den offentliga tandvården kallas Folktandvården.Det finns många privata tandläkare i Sverige. Reglerna för hurmycket du ska betala är olika. Det beror på var du bor och påvilken tandläkare du väljer.Mycket tandvård i Sverige handlar om förebyggande tandvård. Detbetyder att du ska besöka tandvården med jämna mellanrum föratt hålla tänderna friska.I Sverige får alla som är under 20 år gratis tandvård, både hosFolktandvården och hos privata tandläkare. Alla barn ochungdomar kallas regelbundet till tandläkaren för undersökning,behandling och förebyggande tandvård. Vuxna får själva ta kontaktmed tandläkaren.Foto: Colourbox© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 165

TandvårdsstödAlla som bor i Sverige har rätt till tandvårdsstöd från och med detår man fyller 20. Tandvårdstödet är dels ett bidrag (pengar) för attbetala tandläkaren, dels ett högkostnadsskydd.Bidraget till tandvård är 300 kronor varje år för dig som är mellan20 och 29 år eller över 75 år. För personer mellan 30 och 74 år ärbidraget 150 kronor varje år. Du kan spara ditt tandvårdsbidrag ettår för att använda det nästa år.Högkostnadsskydd betyder att du bara behöver betala endel av kostnaden själv. Försäkringskassan betalar resten.Högkostnadsskyddet gäller i tolv månader. Det ger rabatt när dumåste betala tandvård för mer än 3 000 kronor. Då betalar duhälften av kostnaden. Om du har en behandling som kostar över15 000 kronor behöver du bara betala 15 procent av kostnaden.Siffrorna hämtade 2012.FrisktandvårdGenom Folktandvården kan du få tandvård till fast pris. Det kallasför frisktandvård. Du betalar en fast summa varje månad. Sedangår du gratis till tandläkaren. För att få frisktandvård måste duskriva på ett avtal. Du måste också genomgå en undersökning föratt tandläkaren ska kunna bestämma hur mycket din frisktandvårdska kosta.Om du inte är nöjdOm du är inte är nöjd med den vård och service du har fått kan dukontakta chefen på den vårdenhet du varit på.Om du fortfarande inte är nöjd kan du kontakta patientnämnden.Det finns en patientnämnd i varje landsting eller region. Nämndenkan hjälpa till att lösa ditt problem.Du kan också kontakta Socialstyrelsen som har hand omklagomål på vården.166 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Colourbox8. Att åldrasi SverigeInnehållÅldrandePensionerÄldreomsorgBegravningArvsrätt© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 167

ÅldrandeMänniskor lever länge i Sverige. Medellivslängden är 81 år förhela befolkningen. För kvinnor är den 83 år och för män 79 år. 31procent av Sveriges befolkning är 55 år och äldre.Arv, miljö och livsstil påverkar åldrandet. Att äta bra mat ochmotionera genom hela livet kan ge dig en bra hälsa när du bliräldre.PensionerPension är pengar du får när du blir äldre och slutar arbeta. Hurmycket du får i pension är olika. Det beror på vilken lön du hadeförut, hur länge du har arbetat och hur mycket pengar du harsparat själv.Pensionen är uppdelad i tre delar. Du kan få:• allmän pension• tjänstepension• pension från eget privat pensionssparandeDen allmänna pensionenDen allmänna pensionen är en pension som alla har rätt till om dehar bott och arbetat i Sverige. Pensionen är statlig och betalas utgenom Pensionsmyndigheten, www.pensionsmyndigheten.se.Du tjänar in pengar till din pension varje år du arbetar, studerareller är föräldraledig. Den allmänna pensionen har tre delar:inkomstpension, premiepension och garantipension.1. InkomstpensionHur mycket du får i inkomstpension beror på hur mycket pengardu har tjänat tidigare. Varje år betalar du 16 procent av dininkomst eller lön till inkomstpensionen.2. PremiepensionVarje år betalar du 2,5 procent av din inkomst eller lön tillpremiepensionen. Pengarna i premiepensionen läggs i olika fonder.I fonderna finns värdepapper eller aktier som ägs av många olikapersoner. Du bestämmer själv i vilka aktiefonder du vill ha dinapengar. När du lägger dina pengar i en fond köper du en liten delav fonden. Om värdet på värdepapperna eller aktierna i fondenökar får du och de andra ägarna mer pengar. Om värdet påvärdepapperna eller aktierna i fonden minskar får du och de andraägarna mindre pengar.168 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Hur mycket du får i premiepension beror därför på hur mycketdu har betalat in och hur det går för aktierna och värdepappren ifonderna där du har dina pengar.3. GarantipensionGarantipensionen är till för den som har haft liten eller ingeninkomst från arbete. För att få hel garantipension måste du ha bottminst 40 år i Sverige. Garantipensionen blir lägre om du har bottkortare tid än 40 år i Sverige. Garantipensionen kan också bli lägreom du redan har en annan pension, till exempel inkomstpensioneller änkepension.ÄnkepensionOm du är kvinna och din make har dött kanske du kan få änkepension.Änkepensionen togs bort den 1 januari 1990. Men om duvar gift innan lagen ändrades har du chans att få änkepension.TjänstepensionTjänstepensionen är den del av pensionen som din arbetsgivarebetalar. De flesta som är anställda har rätt till en tjänstepension.Den som studerar, är arbetslös, jobbar på en arbetsplats som intehar kollektivavtal eller är egen företagare får inte någon tjänstepension.Det finns flera företag som betalar ut tjänstepensioner. De har avtalmed olika arbetsgivare. Tjänstepensioner kan fungera på olika sätt.Hur din tjänstepension ser ut beror på vad de fackligaorganisationerna och arbetsgivarna har bestämt.Foto: Colourbox© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 169

Privat pensionDu kan själv spara till din pension. Du kan spara i en bank eller i enfondförsäkring i ett pensionsförsäkringsbolag. Du bestämmer självhur mycket pengar du vill spara varje månad och när du vill börjaspara.Pension för egenföretagareOm du har eget företag får du ingen tjänstepension. Du måste självbetala in din pension. Det kallas för egenavgift. Du betalar likamycket som en arbetsgivare betalar för en anställd. Du måste ocksåbetala en allmän pensionsavgift.När börjar pensionen?Du bestämmer själv när du ska gå i pension. Om du tar ut dinpension senare får du mer pensionspengar varje månad. Du kantidigast ta ut din inkomstpension och premiepension när du är 61år. Du kan tidigast ta ut din garantipension när du är 65 år.Den vanligaste pensionsåldern är 65 år, men du har rätt att arbetatills du är 67 år. Du kan komma överens med din arbetsgivare omatt arbeta längre.Du väljer själv hur stor del av din pension du vill ta ut. Du kan tamellan 25 och 100 procent av din pension varje månad. Du kantill exempel välja att ta ut halva din pension och fortsätta att arbetahalva tiden.ÄldreförsörjningsstödOm du har fyllt 65 år och inte har någon pension har du rätt tilläldreförsörjningsstöd. Du har också rätt till äldreförsörjningsstödom du har en mycket låg pension.ÄldreomsorgI Sverige är det ofta samhället som ger stöd och omsorg för densom blir gammal. I andra länder kan det vara vanligare att familjoch släktingar tar hand om de äldre. Det finns lagar som sägervilken äldreomsorg du har rätt till och vilken service kommunenska ge. Du har rätt att få hjälp och stöd för att vardagen ska fungera.De viktigaste lagarna är socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.170 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

HemtjänstNär du blir äldre och behöver hjälp ska du kontakta din kommun.Kommunen kan hjälpa till med vård och service så att du kan bokvar i ditt hem. Det kallas hemtjänst.Personal från hemtjänst hjälper dig till exempel att städa, handlamat, bädda sängen, duscha eller raka dig. Du kan också få hjälppå kvällar och nätter. Om du har en sjukdom eller skada kan detkomma en sjuksköterska för att lägga om ett bandage eller hjälpatill med mediciner.I många kommuner finns det också personal som hjälper till medenklare reparationer. Det kallas ibland fixarservice. Personal frånfixarservice kan till exempel sätta upp en tavla eller byta gardiner.ÄldreboendeOm du inte klarar av att bo hemma finns det äldreboenden.Det är bostäder där äldre personer kan få vård och service.På äldreboendet finns det personal dygnet runt. Äldreboendet ärofta en liten lägenhet med ett sov- och vardagsrum samt dusch ochtoalett. Ofta finns det ett stort vardagsrum utanför lägenheten somflera i huset delar på. Ibland finns det också ett kök som alla delarpå.Om du vill få plats i ett äldreboende måste en biståndshandläggaregöra en utredning. Sedan bestämmer handläggaren om du kan fålägenhet i ett äldreboende. Den person som behöver mest vård ochservice får först plats.Hemsjukvård© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 171

BegravningNär någon dör i Sverige och ska begravas brukar släktingar ochnära vänner till den döde vara med vid begravningen. Begravningenhålls ofta i kyrkan. Det är vanligt att följa den dödes önskan omhur begravningen ska gå till. Önskemålet kan ha skrivits i etttestamente eller så har de som dött tidigare berättat hur de vill attbegravningen ska gå till.Vid dödsfallNär någon har dött brukar släktingarna ta kontakt med en präst,pastor, rabbin, eller imam. Det kan också vara bra att tala medkyrkogårdsförvaltningen och en begravningsbyrå.Det finns inga regler om att man måste ordna en begravning.Men det finns regler om att kroppen måste ligga i en kista.Det finns också regler om hur en kremering ska gå till och huraskan ska läggas i jorden. Kremering betyder att den som döttläggs i en kremeringsugn tillsammans med kistan. Där brännsbåde kistan och kroppen till aska. Askan brukar sedan grävasned på en gravplats. Askan kan också spridas på en särskild platspå kyrkogården, en minneslund. Om man vill strö ut askan i tillexempel havet, måste man ha tillstånd från länsstyrelsen.Svenska kyrkan ansvarar för gravplatserna i Sverige, oavsett vilkenreligion den döde tillhört. På Svenska kyrkans hemsida hittar duinformation om kyrkogårdar och begravningsplatser där du bor.www.svenskakyrkan.seKyrklig begravningI Sverige vill ungefär 83 procent av dem som dör ha en ceremoni ikyrkan. Då håller en präst en begravningsgudstjänst. För att få enbegravningsgudstjänst måste man vara medlem i Svenska kyrkan.Kyrklig begravning är gratis för alla som är medlemmar i Svenskakyrkan. En kyrklig begravning kan också hållas i en frikyrka, enkatolsk eller en ortodox kyrka.Borgerlig begravningAlla i Sverige betalar en begravningsavgift genom skatten. Avgiftenger rätt att använda en lokal till begravningen, till exempel ettkapell. Avgiften ger också rätt till transport av kistan från lokalentill graven.172 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

En borgerlig begravning är en ceremoni utan religiösa delar.En borgerlig begravning hålls därför inte i kyrkan. Den kan hållasi ett gravkapell, i en trädgård eller kanske ute i naturen.En borgerlig begravningsförrättare håller i ceremonin.ArvsrättFoto: Maria NobelNär någon dör finns det lagar som bestämmer vem som ska ärvapengar och saker efter den döde.BouppteckningNär någon dör måste man göra en lista över allt den döde ägde.Det kallas för en bouppteckning. Bouppteckningen ska vara klartre månader efter dödsfallet. Om en förälder dör som har barnunder 18 år ska barnet få hjälp av en god man. En god man är enperson som bevakar barnets rättigheter.© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 173

DödsboEtt dödsbo är alla pengar och alla ägodelar som finns kvar efterden döde. De släktingar som ska ärva något efter den döde ägerdödsboet tillsammans.Bodelning och arvskifteOm den som dog var gift och ägde saker tillsammans med sinmake/maka måste allt först delas upp mellan makarna. Det kallasför bodelning. När bodelningen är klar kan arvet delas upp.ArvOm den som dog var gift ska den make/maka som lever kvar ärvaallt. Deras barn får ärva när den överlevande maken/makan dör.Under tiden får maken/makan göra vad han eller hon vill medegendomen.Om den som dog hade barn med en annan person kan de barnenfå sitt arv genast. De kan också vänta med att ta ut arvet tillsmaken/makan har dött.Om den som dog inte var gift ska hans eller hennes barn ärva allt.Om det inte finns några barn ärver föräldrarna eller syskonen tillden som dog.SamboDe som lever tillsammans utan att vara gifta (sambo) ärver intevarandra. Om ett par som är sambo vill ärva varandra måste deskriva ett testamente.TestamenteEtt testamente är ett juridiskt dokument. Den som skriver etttestamente kan själv bestämma vem som ska ärva och vad den fårärva. Men det finns undantag. En bröstarvinge (den dödes barn,barnbarn eller barnbarnsbarn) har alltid rätt att kräva sin laglott.Ett testamente måste följa vissa regler. Det ska till exempel varaskriftligt. Två vittnen ska skriva på. Det är därför bra att fråga enjurist innan man skriver ett testamente.LaglottLaglott är den del av ett arv som inte kan tas bort med testamente.Laglotten är hälften så stor som arvslotten. Ett barn har tillexempel rätt att få ut sin laglott även om den som dog har skrivit isitt testamente att egendomen ska ges till någon annan.174 | Om Sverige© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Den här boken är skriven tilldig som är ny i Sverige.Den här boken är skriven till dig som är ny i Sverige.Boken handlar om det svenska samhället.Här hittar du information om till exempel myndigheter i Sverige,lagar och regler, arbete och utbildning, hälsa och sjukvård ochbarn- och familjefrågor.