det senaste numret som PDF - Elbranschen

Elbranschen 1/2011SKB har ansökt om tillstånd för slutförvarSvensk Kärnbränslehantering AB, SKB, har ansökt om tillstånd att få bygga slutförvaret för använt kärnbränsleoch den anläggning där bränslet ska inkapslas innan det förs till slutförvaret. Nu ska ansökanprövas av Strålsäkerhetsmyndigheten och miljödomstolen. Därefter kommer den upp för politiska beslut iberörda kommuner och hos regeringen. I handlingarna som lämnats in ansöker SKB om att få bygga eninkapslingsanläggning i Oskarshamns kommun och ett slutförvar för använt kärnbränsle vid Forsmark iÖsthammars kommun.– Den lösning vi lägger fram förprövning möter kravet frånsamhället att människa ochmiljö ska skyddas från detanvända kärnbränslet, nu och iframtiden. Efter mer än tredecenniers forskning har vi ensäker metod som är färdig attgenomföras. Vi har också ennoga utvald plats som ger desäkerhetsmässiga förutsättningarnaför ett slutförvar, sägerClaes Thegerström, vd förSKB.Inkapslingsanläggningen skabyggas i anslutning till mellanlagretClab och slutförvaret pånära 500 meters djup i bergetvid Forsmark. Med dessa anläggningarblir hanteringssystemetför använt kärnbränsle frånkärnkraften i landet komplett,menar SKB.– Vi känner ett tydligt stödför vår linje att slutförvaringenbör genomföras och inte skjutaspå framtiden. Det finns ocksåett starkt vetenskapligt stöd föratt slutförvaring i berget är rättstrategi. Berggrunden ger ettmycket bättre långsiktigt skyddän om man på obestämd tidskulle låta bränslet förvaras näramarkytan, säger Claes Thegerström.Finland kopierarden svenska teknikenParallellt med den tillståndsprocesssom nu inleds fortsätterSKB:s forskning och teknikutveckling.Det ger garanti föratt hanteringen av kärnavfallethela tiden kommer att ske medbästa tillgängliga kunskap ochteknik.Sverige tillhör de länder ivärlden som har kommit längsti arbetet med geologisk slutförvaringav kärnavfall. I Finlandhar riksdagen fattat ett principbeslutom ett slutförvar sombygger på samma tekniska lösningsom den svenska.Tidskriften Elbranschens villunderstryka vikten av att detanvända kärnbränslet deponeraspå ett sådant sätt att möjlighettill återtag finns. Framtidensreaktorgenerationer kommeratt kunna utnyttja det användabränslet för kraftproduktion,enligt många forskare i åtminstonehundratals år. Ljusglimt i “klimatdebatten”?På Nationalekonomiska föreningens och IVA:s seminarium den 30 mars kringtemat ”Klimatförändringar och ekonomisk tillväxt” presenterades en studiesom riktar mördande kritik mot den svenska s.k. klimatpoliken, men också motinternationella avtal av Kyotomodell. Åke Sundström deltog i seminariet ochrapporterar för Elbranschens räkning.Det är nationalekonomiprofessornJohn Hassler vid Stockholmsuniversitet som drar slutsatsenatt hela vår klimatpolitiskaarsenal – elcertifikat, handelmed utsläppsrätter, FoUstödm.m. – kan och bör ersättasav en global koldioxidskattpå 10 öre per kg – att jämföramed f.n. 105 öre. En sänkningmed inte mindre än 90 procent!Uppgiften är sensationell ochinnebär ett klart underkännandeockså av den hittills tongivandes.k. Sternrapporten – trots attäven Hassler använder sig av enväldigt låg real diskonteringsränta(1,5 procent).Denna enkla och billigaRAPPORT:ÅKE SUNDSTRÖMSTOCKHOLMåtgärd skulle, enligt Hasslersmodell, räcka för att klara detknäsatta målet att begränsatemperaturökningen till 2 graderunder det närmaste seklet.Enligt hans antaganden skulleökningen i ett basalternativ,utan global CO 2 -skatt, bli cirka4 grader.I den efterföljande debattenifrågasattes framför allt detsenare påståendet, som byggerpå IPCC:s klimatprognoser.Den kritiken har fog för sig.Med ett mer realistiskt basalternativskulle man upptäcka att 2-gradersmålet går att klara medännu lägre global koldioxidskattän Hasslers tioöring.Kanske t.o.m. helt utan statligaoch överstatliga ”åtgärdsprogram”.Men det är förstås ett viktigtgenombrott att svenska väljarefår klart för sig hur lätt deteventuella klimatproblemet kanlösas, även i kalkyler som utgårfrån en överdriven hotbild.Redaktionens kommentarTidskriften Elbranschens uppfattningär som bekant attmänskliga utsläpp av koldioxid(”livets gas”) spelar en mycketliten, om ens någon, roll förjordens klimat. IPCC, som ären politisk organisation, harinte ens lyckats visa om denuppvärmning som skedde i slutetav förra seklet berodde på enviss ökning av halten koldioxid iatmosfären eller om det rent avkan vara tvärtom. Att politrukertror sig kapabla att kunna styraklimatet är inte bara absurt, detär skrämmande.Man får, rätt eller fel, uppfattningenatt professor Hasslertycks tro att temperaturstegringarstår i direkt proportiontill utsläppen av koldioxid ochatt inga andra faktorer skullepåverka det komplexa klimatsystemet.Men visst är det ett framstegatt någon vågar halvsvära i klimatkramarkyrkanoch förordaen radikal sänkning av den fnoskigakoldioxidskatten. Nästaförslag blir förhoppningsvis attskatten på koldioxid bör tasbort helt och att klimathysterinså småningom relegeras tillhistoriens skräpkammare. 4