Kontakt med barn i sexuellt syfte - Juridicum - Stockholms universitet

Asp menar vidare att en kriminalisering av grooming leder till en förskjutning av fokus frånskadliga gärningar till farliga gärningsmän. 66 Det är en straffrättsideologiskt intressant frågaom det är mot gärningen eller mot gärningsmannen vi ska rikta ljuset när ett visst handlandebedöms. Ska vi straffa effekten eller avsikten? I svensk doktrin har framför allt Jareborg idenna diskussion använt sig av begreppsparet handlingsetik och sinnelagsetik. 67 Utgångspunkteni svensk rätt får anses vara det handlingsetiska synsättet, dvs. i första hand fokus påeffekten. Man kan dock inte säga att vi uteslutande agerar efter ett handlingsetiskt synsätt. Vistraffar även gärningar ur ett sinnelagsetiskt perspektiv. Exempel på detta är att vi straffarvissa typer av försök trots att det objektivt sett inte förelegat någon fara för skada – till exempelfinns det utrymme för att döma en person som brutit sig in i en byggnad för försök tillgrov stöld, även om det i efterhand visade sig att det inte fanns något av värde i byggnaden.Det finns också exempel på försök som är helt straffria, gärningsmannens onda uppsåt tilltrots, till exempel ett försök att döda någon genom att uttala besvärjelser. I BrB 23:1 återfinnsformuleringen som avgör om ett otjänligt försök är straffbart:”Har någon påbörjat utförandet av ett visst brott utan att detta kommit till fullbordan, skahan i de fall särskilt stadgande givits därom dömas för försök till brottet, såframt fara förelegatatt handlingen skulle leda till brottets fullbordan eller sådan fara endast på grund av tillfälligaomständigheter varit utesluten.”Avgörande är alltså huruvida faran för brottets fullbordan har varit utesluten endast på grundav tillfälliga omständigheter. När det gäller försöket att döda genom besvärjelser är det inteotjänligt på grund av tillfälliga omständigheter, utan på grund av en grundläggande brist ibrottsplanen. När det gäller inbrottet däremot, var det en tillfällig omständighet att där saknadessaker av värde. Rent objektivt förelåg ingen fara för brottets (grov stöld) fullbordan, mengärningsmannens avsikt var att begå brottet.Samma resonemang applicerat på företeelsen grooming ger att när en gärningsman som harkontakt med olika barn på Internet i syfte att få till stånd ett möte med barnet för att förgripasig sexuellt på det, inte lyckas fullborda övergreppet mot barn nummer 2, men väl mot barnnummer 1 och 3, beror misslyckandet med barn nummer 2 inte på en grundläggande brist i66 Asp, Går det att se en internationell trend? – om preventionismen i den moderna straffrätten, SvJT nr 1 2007s. 69 ff. samt Från tanke till gärning, Del 1, 2005.67 Jareborg, Allmän kriminalrätt 2001 s. 65.31