Unga och våld - Länsstyrelserna

vara manliga, och att killarna är medvetna omdessa förväntningar även om killen själv tyckerannorlunda.En viktig fråga som vår studie inte kan svarapå är vilka egenskaper och beteenden som deunga förknippar med att vara manlig respektivekvinnlig.Vi vuxna förknippar ofta killar med att varakroppsligt orienterade, det vill säga ha stortbehov av att röra på sig, vara bråkiga, pratamed hög röst och vara impulsstyrda. Tjejer förknippasofta med att vara lugna, känsliga, ordningsamma,prata tyst och kunna följa regler.De kopplas också oftare än killar till att varahögpresterande i skolan. Dessa egenskaper kanstämma väl med en enskild tjej eller kille, menkan likväl träffa helt fel, vilket de flesta förmodligeninser. Men trots det upplever de allraflesta tjejerna och killarna att omgivningen harförväntningar på dem, utifrån en könsstereotypsyn på hur en kille eller tjej ska vara.Attityder till våldI Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2012 ställdesett antal frågor om eget våldsutövande blandunga i åldern 16–25 år. Undersökningen visadeatt 27 procent av killarna och 10 procent av tjejernahade deltagit i "lekar" där slag eller liknandeär en del av leken. Andelen som tydligttog avstånd från den typen av maktlekar var 84procent bland tjejerna och 58 procent bland killarna,vilket är en tydlig indikation på att synenpå våldsamma och kränkande handlingar skiljersig mellan tjejer och killar. Det är störst andelarsom tar avstånd från att tvinga eller försökatvinga någon till sexuella handlingar (99 procentbland både killar och tjejer) och minst andelarsom tar avstånd från så kallade maktlekar(58 procent bland killarna och 84 procent blandtjejerna).Samspel mellanattityder och beteendeEn rimlig tes är att individens attityder till jämställdhetoch maskulinitet kan påverka benägenhetatt använda våld. Vi har därför prövatantagandet att attityden till stereotypa påståendenom könsroller och stereotypa påståendenom maskulinitet och femininitet kan påverkade ungas benägenhet att utöva våldsamma ellerkränkande handlingar. Genom en serie logistiskaregressioner och utifrån de frågor somställdes i Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät2012 har vi undersökt samspelet mellan attitydertill jämställdhet, attityder till maskulinitetoch utövandet av våldsamma och kränkandehandlingar.Resultaten från dessa analyser visar att oddsetför att ha utövat en våldsam eller kränkandehandling ökar med 3,2 gånger för killarsom både instämmer i stereotypa påståendenom könsroller och i stereotypa påståenden ommaskulinitet och femininitet jämfört med killarsom inte instämmer i något av dessa påståenden.Mönstret är detsamma bland tjejer, men oddsetär något lägre (2,5). Modellerna kontrollerar förålder, föräldrarnas utbildningsnivå och bostadsort,vilket innebär att överrisken för våldsamtbeteende inte kan bero på dessa faktorer. I enrapport av WHO (2010) refereras opubliceradeforskningsresultat som går i linje med våra resultat– en acceptans för våldslegitimerandemaskulinitetsnormer bidrar till att förklara våldsamtbeteende.Resultat visar därmed att stereotypa attityderkring könsroller samt kring maskulinitet ochfemininitet kan vara en riskfaktor för våldsamtbeteende. Eftersom våra resultat inte har prövatsi någon annan fristående undersökning så bör deses som preliminära.13