Unga och vÃ¥ld - LÃ¤nsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

Den rikstäckande Nationella trygghetsundersökningen,som genomförs med ett stort antalindivider, ställer årligen detaljerade frågor kringmisshandelsbrott och sexuella övergrepp. Ävenfrågor kring eventuella bakomliggande hatbrottsmotivär inkluderade, vilket sammantagetger god kunskap om våldsbrottens omfattning,utveckling och karaktär.Stockholmsenkäten är Stockholm stads återkommandeskolundersökning. Den har ett liknandeupplägg som Brottsförebyggande rådetsSkolundersökning om brott och kan också användassom ett underlag för det brottsförebyggandearbetet bland skolungdomar i Stockholmslän. Utifrån undersökningens metod, som byggerpå totalundersökningar av grundskolans årskurs9 och gymnasiets år 2 i samtliga kommunalaskolor i de deltagande kommunerna, skulleStockholmsenkäten i viss mån även kunnafungera som ett uppföljningsinstrument för detbrottsförebyggande arbetet.De övriga enkätstudierna som vi har tagit delav omfattar endast enstaka frågor om utsatthetför brott. Kunskapen om vilka grupper i samhälletsom är mer utsatta än andra, och om utsatthetenför våldsbrott ökar eller minskar är ocksåviktig, men inte lika central för det brottsförebyggandearbetet jämfört med studierna somäven ställer frågor kring brottsligt och normbrytandebeteende.Vår genomgång visar också att det saknasåterkommande enkätstudier som mäter ungasattityder till våld. Det saknas därför kunskapkring eventuella ändringar i hur unga ser på användandeav våld, inklusive sexuellt våld, somskulle kunna sättas i samband med de alltmervanliga våldsskildringarna i populärkulturen.Det saknas också frågor om ungas attityder tilljämställdhet och maskulinitet i de återkommandeundersökningarna kring brott och utsatthet.Den eventuella kopplingen mellan attityder tillmaskulinitet och jämställdhet och mellan våldsbejakandeattityder och våldsamt beteende kandärför inte studeras utifrån de viktigaste återkommandeenkätstudierna som riktas till ungaoch som belyser deras utsatthet för brott ellerderas våldsamma beteende.18
ReferenserBrottsförebyggande rådet (2010). Brottbland ungdomar i årskurs nio. Resultat frånskolundersökningen om brott åren1995–2008. Stockholm: Fritzes.Noter1Vår beräkning utifrån Brottsförebygganderådets Nationella trygghetsundersökning2011.Brottsförebyggande rådet (2012a). Hatbrott2011. Statistik över polisanmälningar medidentifierade hatbrottsmotiv. Stockholm:Fritzes.Brottsförebyggande rådet (2012b). NTU2011. Om utsatthet, trygghet och förtroende.Stockholm: Fritzes.Brottsförebyggande rådet (2012c). Polisensutredningar av hedersrelaterat våld.Stockholm: Brottsförebyggande rådet.Janson, S., Jernbro, C. & Långberg, B.(2011). Kroppslig bestraffning och annankränkning av barn i Sverige – en nationellkartläggning 2011. Stockholm: StiftelsenAllmänna Barnhuset.WHO (2010). European report onpreventing violence and knife crime amongyoung people. Köpenhamn: WHO RegionalOffice for Europe.19
Page 1: -enanalys av maskulinitet och före
Page 4 and 5: Ungdomsstyrelsenär en myndighet so
Page 6: INNEHÅLL7 SAMMANFATTNING21 KAPITEL
Page 9 and 10: Unga och våldUngdomsstyrelsen besk
Page 11: da någon i samband med eget idrott
Page 14 and 15: Attityder och värderingartill jäm
Page 16 and 17: Kopplingen mellan värderingar och
Page 18 and 19: ten av projekten anlägger någon f
Page 22 and 23: KAPITEL 120
Page 24 and 25: Se mig - unga om sex och internet (
Page 26 and 27: Maskulinitetoch våldsformerDet ing
Page 28 and 29: Rapportens innehållKapitel 2 beskr
Page 32 and 33: Sexualbrott är en brottskategori d
Page 34 and 35: Andra rikstäckandeoch återkommand
Page 36 and 37: det förebyggande arbetet. Undersö
Page 38 and 39: Riskfaktorer för brottBassam El-Kh
Page 40 and 41: Brottsförebyggande rådetsSkolunde
Page 42 and 43: Enligt Berg var de som genomförde
Page 44 and 45: ReferenserAndersson, L. (2011). Må
Page 48 and 49: handel utifrån anmälda misshandel
Page 50 and 51: eleverna det alternativet. Nästa l
Page 52 and 53: Samtidigt som få fall av grövre v
Page 54 and 55: 14 00012 00010 0008 0006 0004 0002
Page 56 and 57: Killar som slagit någon (ej familj
Page 58 and 59: Av tjejer i åldern 16-24 år angav
Page 60 and 61: HatbrottMed hatbrott 14 menas olika
Page 62 and 63: Internationellt arbeteHatbrott som
Page 64 and 65: gan om äktenskap mot den unges ege
Page 66 and 67: soner och även släktingar utanfö
Page 68 and 69: ReferenserBjörktomta, S.-B. (2012)
Page 71 and 72:
Våld i nära relationerDen kunskap
Page 73 and 74:
Mot bakgrund av detta undersöker d
Page 75 and 76:
eller hennes provokationer framhäv
Page 77 and 78:
En annan amerikansk studie (Ramirez
Page 79 and 80:
ner, ålder och kön. Kortfattat ut
Page 81 and 82:
Även Oskar, 17 år, beskriver hur
Page 83 and 84:
Pojkvännen beskrivs ha fullständi
Page 85 and 86:
Om en patologisk tolkning presenter
Page 87 and 88:
Vidare kan killen visa på insikt -
Page 89 and 90:
ligt Emil är det mamman som defini
Page 91 and 92:
”Sen skulle hans mamma också vit
Page 93 and 94:
vännen riktat mot henne. Den andra
Page 95 and 96:
”Då hade dom börjat bråkat med
Page 97 and 98:
Avslutande diskussionDenna artikel
Page 99 and 100:
ReferenserAdelman M. & Kil, S.H. (2
Page 101 and 102:
Rose, L.E., Campbell, J. & Kub, J.
Page 103 and 104:
Tankar om jämställdhet,maskulinit
Page 105 and 106:
Siffrorna är hämtade från Ungdom
Page 107 and 108:
där 1 motsvarar instämmer inte al
Page 109 and 110:
Tabell 4.5 Andel som instämmer i p
Page 111 and 112:
Attityder till maskulinitetMaskulin
Page 113 and 114:
Föräldrarnas utbildningsnivåI ta
Page 115 and 116:
Maskulinitet och våldSom i avsnitt
Page 117 and 118:
Tabell 4.12 Utövande av och attity
Page 119 and 120:
Tabell 4.14 Andel som utövat våld
Page 121 and 122:
Tabell 4.16 Andel som anser att det
Page 123 and 124:
Andelen elever i gymnasieskolans å
Page 125 and 126:
Samspelet mellan attityder till jä
Page 127 and 128:
Instämmer i påståenden om:Killar
Page 129 and 130:
Killar*Ej eftergymnasial utbildning
Page 131 and 132:
än tjejer. Unga vars föräldrar s
Page 133 and 134:
Noter1Vi har valt att använda för
Page 135 and 136:
Maskuliniteter somlivsloppsprocesse
Page 137 and 138:
Olika typer av maskulinitetConnell
Page 139 and 140:
nen som ett sätt att undvika (mer)
Page 141 and 142:
Två empiriska studierDenna text by
Page 143 and 144:
Studie 1:Maskuliniteter,livslopp oc
Page 145 and 146:
Liksom majoriteten av männen i mat
Page 147 and 148:
”förstärkas” genom amfetamin
Page 149 and 150:
Denna autonomi, kontroll och själv
Page 151 and 152:
2007). Hur utsattheten och den egna
Page 153 and 154:
Evans och Wallace (2008) finner att
Page 155 and 156:
Oskar: Jag gör ingenting aktivt li
Page 157 and 158:
Slutligen är det också av intress
Page 159 and 160:
eskriver sin tidigare kriminalitet
Page 161 and 162:
Enligt Micke har känsloarbetet var
Page 163 and 164:
Oavsett om ungdomarnas relationer m
Page 165 and 166:
I Mickes berättelse blir det tydli
Page 167 and 168:
laglighet kan kopplas till rädsla
Page 169 and 170:
Utsatthet för våldSom lyfts fram
Page 171 and 172:
De utsatta situationer i uppväxten
Page 173 and 174:
tervjuats här. Men kontakten med d
Page 175 and 176:
Heber, A. (2012b). Criminal, Crime
Page 177 and 178:
Referenser1Våld kan definieras på
Page 179 and 180:
Våldsförebyggande metoder”Inom
Page 181 and 182:
Genus och våldspreventionHur vi to
Page 183 and 184:
Selektiv preventionI selektivt för
Page 185 and 186:
som inte fungerar. Rösterna mot ev
Page 187 and 188:
av de problem som finns. Rigida och
Page 189 and 190:
Vilka metoder har effekt?I artikeln
Page 191 and 192:
De flesta av de beskrivna programin
Page 193 and 194:
skolan var den oftast förekommande
Page 195 and 196:
Den oftast förekommande metoden en
Page 197 and 198:
Tabell 5.6 Projekt efter typ av vå
Page 199 and 200:
sätt och möjliggör för unga att
Page 201 and 202:
konstruerade och har genomgått en
Page 203 and 204:
ete i vårt material som inte behan
Page 205 and 206:
- vilket behövs om preventionsarbe
Page 207 and 208:
Rekommendationer i preventivt arbet
Page 209 and 210:
Regeringsbeslut 11:4. Uppdrag att t
Page 211 and 212:
Noter1Socialstyrelsen fick 2011-02-
Page 213 and 214:
Diskussion och förslagUngdomsstyre
Page 215 and 216:
Vad förklarar våldet?Riskfaktorer
Page 217 and 218:
Resultaten i vår studie visar att
Page 219 and 220:
Våldsförebyggande arbeteVår utg
Page 221 and 222:
Ungdomsstyrelsens förslagStärk de
Page 223 and 224:
Uppmärksammaungas villkorUnga är
Page 225 and 226:
ReferenserBerg, L. (2007). Nordisk
Page 227 and 228:
225Regeringsuppdraget
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
show all

Unga och vÃ¥ld - LÃ¤nsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?