Unga och våld - Länsstyrelserna

Skillnaderna blir särskilt tydliga om man granskarteorierna utifrån om de utgår från en enhetligmansroll eller maskulinitet, eller om teorinutgår från att män eller maskulinitet bör delas ini flera underkategorier med hänsyn till att mäntill exempel har olika värderingar och beteendenberoende på sin socioekonomiska bakgrundeller geografiska hemvist. Den senare modellenhar ett intersektionellt perspektiv och utgår frånatt vi alla alltid tillhör en särskild social klass,har en viss etnicitet och ett specifikt genus, ochatt alla dessa egenskaper är närvarande samtidigtoch är relaterade till varandra. Utifrån detperspektivet är det rimligt att tala om olika typerav maskulinitet och femininitet.Messerschmidt (2004) skiljer på vad han kalllarför genusprojekt och genuspraktik. Med genusprojektmenar han en persons överordnadesträvan efter att framställa sig som kvinna ellerman, medan genuspraktik handlar om ifall enaktivitet huvudsakligen uppfattas som maskulinteller feminint agerande i en viss kontext.Hegemonisk maskulinitetEtt centralt begrepp i teorier kring maskulinitetär hegemonisk maskulinitet. Ordet hegemoniskbetyder ledande eller dominerande. Begreppethegemonisk maskulinitet används för att betecknadet för tiden och platsen rådande mansidealetoch för att nyansera maktordningen mellanmän. Män som uppfyller idealet står högre upp imaktordningen än andra män. De män som intestår högt upp enligt idealet kan vinna fördelarav maktordningen om de väljer att erkänna den.Generellt står män högre upp i maktordningenän kvinnor.Gottzén förklarar hegemonisk maskulinitetmed hjälp av teorin som har utvecklats av Conneloch Messerschmidt (2005) och som definierarhegemonisk maskulinitet som”[d]et idealiserade sätt att vara man påvilket kräver att andra män positionerarsig i relation till idealet, och som legitimerarmäns underordning av kvinnor.”(Gottzén 2013, s.16)Hegemonisk maskulinitetsteori synliggörmaktrelationer, dominans och hierarkier mellanmän samtidigt som det fokuserar på underordningenav kvinnor och femininitet. Teorin harhaft relativt stort genomslag i svensk forskningoch det har producerats studier om män inomen rad olika områden, till exempel faderskap,killar i skolan, män i kvinnodominerade yrkenoch män i organisationer. Dock har få svenskaforskare använt sig av begreppet i studier omvåld. Enligt Gottzén (2013) hör det ihop medatt våld inte har varit ett högprioriterat områdeinom svensk maskulinitetsforskning och attforskning om våld mot kvinnor ofta har inspireratsav andra teoretiska traditioner, till exempelkönsmaktsteorin.Hegemonisk maskulinitet har också använtsför att beskriva en motsatt eller alternativ maskulinitet,där en modern och jämställd man harden hegemoniska positionen. Ett tydligt exempelär den svenska jämställdhets- och familjepolitiken.Den jämställda pappan som engagerar sig ifamiljens vardagsliv har lyfts fram som ideal förmän oavsett klassbakgrund eller samhällsposition.Denna form av hegemonisk maskulinitetframställs också som mindre auktoritär, mindrevåldsam och mer känslosam än andra former avmaskulinitet (Hearn et al. 2012, Gottzén 2013).23