Unga och våld - Länsstyrelserna

En annan inriktning som i hög grad har påverkatforskningen om risk- och skyddsfaktorer ärden sociala inlärningsteorin. Den utgår ifrånantagandet att barn och unga lär sig nya beteendengenom att observera andra och att de därigenomlär sig att hantera såväl enskilda situationersom att anamma livsstilar, könsroller, attityderoch kulturella värderingar. Starka sociala band iform av god anknytning till skola och föräldrarhar visat sig kunna minska risken för avvikandebeteende (Sandahl 2010).I Sverige har dessa teorier bidragit till att ettantal risk- och skyddsfaktorer 6 för brottslighetoch annat normbrytande beteende har identifierats(till exempel Sundell 2004, Ring 1999,El-Khouri, Sundell & Strandberg 2005). Eftersomkunskapen om vilka faktorer som försätteren person i riskzonen har blivit allt bättre hartyngdpunkten i forskningen numera förskjutitstill att öka förståelsen för de personer somutvecklas positivt trots att de lever i en negativmiljö (Ferrer-Wreder, Stattin, Cass Lorente,Tubman & Adamson 2005).Inom den kriminologiska forskningen byggerde flesta studierna om ungas brottsliga beteendepå teorier kring social bakgrund, personlig läggningoch inställning samt på föräldra-, skol- ochkamratfaktorer 7 . En bärande tanke är att unga utvecklasi ett samspel mellan en rad olika socialasammanhang – bland annat familjen, skolan ochkamratkretsen – som alla påverkar varandra.Riskfaktorer för en kriminell utveckling, ochskyddsfaktorer mot en sådan utveckling, förknippasmed olika omständigheter inom dessasociala sammanhang, men även med egenskaperoch attityder hos individen själv. En viktiganledning till varför kriminologer kartläggeroch studerar sådana samband är att nå framgångmed de brottspreventiva strategier som riktarsig till de unga (Brottsförebyggande rådet 2000,Brottsförebyggande rådet 2010)Individuella egenskaper som impulsivitet,aggressivitet, antisocialt beteende, bristandeempatisk förmåga, antisociala attityder ochkognitiv förmåga, har bevisats ha sambandmed brottsliga aktiviteter men är inte vanligtförekommande som förklaringsmodeller i störreungdomsstudier i Sverige. Betydligt vanligareär att söka förklaringar till brottsligt beteendei ungas sociala bakgrund. Anledningen till attstudera sociala faktorer bygger på det underliggandeantagandet om att en persons socialabakgrund tenderar att påverka hans eller hennesframtida liv på olika sätt. Familjens sociala ochekonomiska resurser och möjligheter antas inverkapå andra förhållanden i de ungas liv somökar eller minskar risken för att delta i brott(Brottsförebyggande rådet 2010). Enligt till exempelSampson och Laub kan socioekonomiskutsatthet hos föräldrar förmodas öka risken föratt den unge får sämre relation till sina föräldraroch till skolan, vilket i sin tur påverkar riskenför brott (Sampson & Laub 1993, Brottsförebygganderådet 2010).35