Havet 2012 - Havsmiljöinstitutet

miljögifter och deras effekterFoto: ShutterstockVEM TAR MEST?GRÅSÄLENS FÖDOVAL10,00Bottniska vikenEgentliga Östersjönsälkonsumtion/yrkesfiske1,000,100,01StrömmingSkarpsillTorskLax ochhavsöringPlattfiskn När man tittar på kvoten mellan sälens konsumtion och yrkesfisket i sälens huvudsakligautbredningsområde så verkar sälarnas fiskuttag kunna mäta sig med yrkesfisket för somliga arter,som torsk. Osäkerheten är dock stor, både när det gäller sälens konsumtion och hur mycket fisksom verkligen fiskas upp. Torsk fiskas i huvudsak i utsjön och längre söderut, varför andelen somsälen äter blir större där sälen uppehåller sig. Tittar man på hela Östersjön är bilden annorlunda,då står sälen för en betydligt mindre del. Landningarna gäller från Kalmarsund och norrut, ICESrutor 27–32, år 2004. De grå linjerna visar det 95-procentiga konfidensintervallet.strömmingskarpsillsiktorskabborrelax och havsöringövriga arterm Uppskattad genomsnittlig dietsammansättninghos gråsäl i Bottniska viken (n=113) och iEgentliga Östersjön (n=117), baserat på magochtarminnehåll från skjutna och bifångadesälar insamlade 2001–2005.uppskattas till mindre än 75 000 ton.Tittar man på hela Östersjön blir sälarnastotala konsumtion av fisk alltså bara drygt7 procent av människans, men om manistället gör jämförelsen i sälarnas huvudsakligautbredningsområde ökar andelenfisk som äts upp av sälarna. En annanaspekt är fiskens storlek. Mindre fiskarter,som strömming och skarpsill, äter sälarnai samma storlekar som fiskas kommersiellt.För mer storvuxna arter däremot, somtorsk, sik och lax, består sälarnas konsumtionoftast av fisk i mindre storleksklasserän vad som fiskas.Maginnehållet avslöjar dietenAtt studera mag- och tarminnehållet fråndöda sälar har länge varit en standardmetodför att undersöka vad sälar äter. Genomatt ta vara på innehållet från insamladesälars mag- och tarmkanal kan man sållaut och identifiera resterna från sälarnasbyten. Dessa rester består huvudsakligenav fiskarnas hörselstenar, så kallade otoliter,samt ryggkotor, gälräfständer ochandra karakteristiska skelettdelar. Eftersomdessa strukturer är artspecifika går detatt känna igen exempelvis en strömming,torsk eller abborre genom att studera utseendetpå en otolit. Otoliten kan också geinformation om fiskens storlek, eftersomoto literna tillväxer på ett förutsägbartsätt itakt med fisken. Genom att läsa årsringarn ai en otolit kan man även bestämma denupp ätna fiskens ålder. På så sätt ger studierav maginnehåll en god möjlighet att få redapå vad som står på sälarnas meny och iförlängningen vilken effekt sälarna har påfiskbestånden.En annan metod som använts är attstudera fettsyrasammansättningen i sälarnasspäck och jämföra den med fettsyrasammansättningeni bytesfisk. Fettsyrasammansättningenger visserligen inte enlika detaljerad bild av dieten som magtarminnehålletgör, men eftersom späcklagretbyggs upp fortlöpande erbjuder det en bildav sälarnas matvanor under en längre tidsperiod.Mest strömming, skarpsill och sikGenomförda undersökningar har visat attden i särklass viktigaste födan för Östersjönsgråsälar är strömming. Drygt 80procent av djuren som analyserats har ätitjust strömming. Studierna visar också attgråsälens diet varierar beroende på var denkommer ifrån. I Bottniska viken är sik dennäst vanligaste födan, medan det i EgentligaÖstersjön är skarpsill som är andrahandsvalet.I studien, som baserades på analyser avknappt 300 gråsälsmagar, hittades resterfrån drygt 7000 bytesdjur. De allra flestavar alltså strömmingar (över 5000), skarpsillar(över 1000) och sikar (knappt 300).havet 2012103