Havet 2012 - Havsmiljöinstitutet

havets djur och växterfaktaKonstgjord syresättningväcker döda bottnar till livAtt det normalt råder i det närmaste permanentsyrefria förhållanden i Byfjordensbottenvatten har medfört att fjorden valtsför en pilotstudie inom Baltic DeepwaterOxygenation-projektet (BOX). Förhållandenapåminner i många avseenden om situationeni Östersjön och projektets målsättning är attvisa om det är möjligt att i framtiden medhjälp av pumpar syresätta Östersjöns syrefriabottnar.Det man gör i Byfjorden, är att med hjälpav en pump föra ner utsötat och lättare vattenfrån vattenmassan ovanför språngskiktettill 35 m djup under språngskiktet. Att pådetta sätt snabba på de blandningsprocessersom minskar densitetsskillnaden mellanvattenmassorna i fjorden medför att bottenvattnetbyts ut oftare. Förutom att vattnet ifjordbassängen på detta sätt oftare ersättsmed syresatt vatten som rinner in över tröskelntillförs även syrerikt vatten genom självapumpandet.Det har förekommit tre större vattenutbytensedan pumparna startades i oktober2010 och nästan hela fjorden har varit syresattunder tiden efter det första vattenutbyteti december 2010. Bara ett par dagar efterdet första utbytet hade den översta sedimentytanoxiderats. Ett mycket tunt lager avljust, oxiderat sediment bildades i hela bassängenpå de bottnar som tidigare varit heltreducerade och svarta.djup (m)Unga exemplar av den rödlistadeormstjärnan Ophiura robusta harpåträffats på de bottnar som nyligenkoloniserats i Byfjorden. Den har ettrelativt långlivat planktonisktlarvstadium. Sombottenlevande kryperden över sedimentytanmed munnen nedåtpå jakt efter byte i lämplig storlek.O. robusta har en nordlig utbredningoch dess förekomst längs svenskakusten har varit på tillbakagångunder senare år.020404 8syrehalt (ml/l)BOTTENSEDIMENTET I BYFJORDEN02009djup (m)20404 8syrehalt (ml/l)2012Foto: Fredrik Pleijel/Muggan Till vänster visas syresituationen i Byfjorden innan pumpen startades. Sedimentet på19 m djup var mörkt och reducerat helt igenom. Till höger ser man att hela vattenmassanär syresatt och att samma station, ett och ett halvt år efter första vattenutbytet, har ettflera centimeter tjockt oxiderat lager med gångar efter grävande organismer.Bottnarna återkoloniserasUnder våren 2011, fem månader efter vattenutbytet,fanns stora encelliga ciliater ochlånga bakteriefilament av släktet Beggiatoai de översta millimetrarna. Bakterierna ärkemo autotrofa och får sin energi genom attmed hjälp av nitrat oxidera de sulfider sombildats i sedimentet under den långvarigasyrebristen. Det fanns däremot inga spår avflercelliga organismer.Provtagningar under våren 2012, ett drygtår efter det första inflödet av syrerikt vatten,visar att bottnarna har koloniserats, framförallt av opportunistiska depositionsätandemaskar tillhörande släktet Capitella. Enstakaexemplar av små rovlevande maskar avsläktet Eteone och maskar specialiseradepå att äta bakterier av släktet Trochochaetaförekom också. Ett första, så kallat pionjärsamhälleav flercelliga organismer, har alltsåutvecklats på de bottnar som tidigare saknatall form av makroskopiskt liv.Under sommaren har det första samhälletmed den dominerande populationen avCapitella ersatts av ett mer artrikt samhälle.Av de sammanlagt 16 arter som påträffadesunder hösten hade framför allt individernaav den grävande och snabbväxande havsborstmaskenScalibregma inflatum växt sigstora.Även juvenila individer av de rödlistadearterna, ormstjärnan Ophiura robusta ochmusslan Abra prismatica påträffades. Denya arterna som etablerat sig har larvstadiersom lever planktoniskt i de övre vattenlagren.Därför har kolonisationen i störstutsträckning skett på bottnarna i närheten avsprångskiktet och i djupintervallet där vattnetfrån de övre vattenlagren pumpas ner. I djupintervalletdäremellan är faunan fortfarandebetydligt mer sparsamt förekommande.Faunans ökande aktivitet på de koloniseradebottnarna har inneburit att ett fleracentimeter tjockt oxiderat lager har bildats isedimentet. Bottnarna djupare än 40 m somhela tiden saknat fauna är dock fortfarandereducerade hela vägen upp till sedimentytan.Projektet har så här långt visat på de förstastadierna av förändring vid syresättning.Hur en livlös botten får liv när den syresättsoch hur ett alltmer mångformigt ekologisktsamhälle utvecklas med tiden.Den vidare utvecklingen i Byfjorden kanföljas på projektets hemsida www.marsys.sesom uppdateras varje månad.havet 201259