Havet 2012 - Havsmiljöinstitutet

miljögifter och deras effekterFöroreningar försämrarvitmärlans chans att klara syrebristMarie Löf, Elena Gorokhova & Brita Sundelin, Stockholms universitetFoto: Niklas Wijkmark/AzoteÖstersjön är ett av världens mest förorenadehav. Livet i Östersjön är ocksåstarkt påverkat av syrebrist. Experimentvisar att vitmärlor klarar variationer isyrebrist sämre om de samtidigt utsättsför förorenat sediment.■ Djur som lever i havsmiljöer där syrebristförekommer naturligt är ofta anpassadetill att klara perioder av sämre syreförhållanden.Vitmärlan kan sannoliktanpassa sig till syrebrist under begränsadtid. Men hur klarar märlkräftorna syrebristom de samtidigt stressas av förorenat sediment?Vitmärlorna viktiga i ekosystemetVitmärlorna är små kräftdjur som lever iÖstersjöns mjuka bottnar. De är viktigaDe fettrika vitmärlorna lagrareffektivt in organiska miljögifter.Halterna i kräftdjuren är mångagånger högre än i sedimentet.för ekosystemet genom att de gräver isedimentet och äter det som faller ner påbotten. På så sätt hjälper de till både med attsyresätta det översta sedimentlagret och attrecirkulera näring, genom att de är viktigföda för andra större kräftdjur och olikafiskarter. För att para sig och hitta bottnarmed bättre tillgång på mat eller bättre syreförhållandenmåste vitmärlorna simma.När de rör sig mellan sediment och vattenpå olika djup kan de utsättas för hastigaförändringar av syrehalter.Syreförhållandena på grunda bottnarkan också ändras vid omblandning avvattenmassan. Djupa bottnar påverkas avinflöden av nytt vatten till Östersjön, somkan förbättra syresituationen. Inflöden kanparadoxalt nog också leda till sämre syreförhållandenlängre upp i havsbassängerna,om dåligt syresatt bottenvatten pressasframför inflödets tunga salta vatten. Sådanaförändringar i syrehalter kan leda till attvitmärlorna drabbas av oxidativ stress.Anpassningar till syrebristFör vattenlevande djur kan förändringar ivattnets syrehalt alltså ge upphov till oxidativstress. Det kan låta konstigt men störstrisk för oxidativ stress uppstår faktiskt dåsyrebristen upphör och miljön blir bättresyresatt. Vid syrebrist drar många vattenlevandedjur ner på sin ämnesomsättning,precis som däggdjur när de går i ide. Närmiljön blir syresatt igen ökar ämnesomsättningenoch cellerna hinner inte ta hand omalla syreradikaler som produceras och denoxidativa stressen är ett faktum.Därför har många arter som lever imiljöer med återkommande syrebrist enberedskap för att klara stressen som syresättningenmedför. Under perioder medsyrebrist ökar de sin försvarsberedskapgenom större tillverkning av enzymersom skyddar mot syreradikaler. Då kande upprätthålla en balans mellan oxidativtförsvar och attack och därigenom undvikaskador. Men ett sådant försvar kostarenergi. Vad händer när djur redan leverunder stress, till exempel när de är utsattaför miljögifter? Kan vitmärlor som lever iförorenat sediment klara att skydda sig motoxidativ stress? Detta undersöktes i experimentutförda av författarna i samarbetemed Martin Reutgard, Stockholms universitetoch Magnus Lindström, Tvärminnezoologiska station i Finland.Försvaret aktiveras i förvägNär vitmärlorna utsattes för sjunkandesyrehalter i ett relativt rent sediment visa­havet 201295