liv och rörelse i fria vattnetHavsmiljöns tillståndur miljömålsperspektivJohan Wikner, Jan Albertsson, Tina Elfwing, Per-Olav Moksnes, Jonas Nilsson, Anders omstedt & carl rolff,HavsmiljöinstitutetDet övergripande målet med svenskt havsmiljöarbete är att uppnå en god miljö, där havets organismerär välmående och dess resurser kan nyttjas uthålligt av oss människor. Detta förutsätter en riktigbeskrivning av miljötillståndet, var störningar förekommer och dess orsaker, för att rätt förvaltningsåtgärderska genomföras. De miljömål som riksdagen beslutat om är ett viktigt redskap i det arbetet.ett rikt växt- och djurliv”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, förnuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemensamt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva ilångsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människorska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald,som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.”■ Artdatabanken pekar ut den marinamiljön som den miljö där andelen rödlistadearter är högst. Huvudorsaken till dettaanses vara de direkta eller indirekta effekternaav kommersiellt fiske.Populära matfiskar akut hotadeAv de 27 fiskarter som Artdatabankenrödlistar från Västerhavet 2010 är 25kommersiella arter eller arter som fångatssom bifångst 1 . Idag är en majoritet avvåra populäraste matfiskar akut eller starkthotade, till exempel ål, torsk, bleka, kolja,långa, pigghaj, havskatt och hälleflundra.En majoritet av de lokala bestånd av torsksom historiskt lekt i Västerhavets fjordsystemanses idag utrotade, med förlustav torskens genetiska mångfald som följd.Trålfiske tros också vara en viktig orsaktill att 34 arter av ryggradslösa djur idag ärrödlistade i Västerhavet 2 .Överfiske av större rovfiskar har ävenlett till storskaliga indirekta effekter påekosystemen. I Västerhavet anses förlustenav stora rovfiskar ha skapat en trofiskkedjereaktion som tillsammans med övergödningorsakat en förändring i kustvegetationen,där algmattor har ökat 3 medanutbredningen av ålgräs har minskat med60 procent 4 . Längs norska Skagerrakkustenhar även 80 procent av den ekologisktviktiga sockertaren försvunnit 5 ochi Bohuslän fortsätter dess djuputbredningatt minska (<strong>Havet</strong> <strong>2012</strong>, Vegetationskläddabottnar). Ålgräs och fleråriga makroalgerutgör en viktig livsmiljö för en stor mängdväxter och djur och när bälten av dennatyp av vegetation försvinner får det storakonsekvenser för den biologiska mångfaldeni området.Många sjöfåglar minskar i ÖstersjönBestånden av flera sjöfågelarter har minskatmycket kraftigt i Östersjön de senastetjugo åren. Främst är det arter som leverav bottenlevande djur som till exempelblåmusslor eller små kräftdjur som drabbats.Dit hör ejder, alfågel, svärta och6 havet <strong>2012</strong>
Illustrationer: Tobias FlygarHär sammanfattas de viktigaste tillståndsbedömningarna under de miljömål som har relevans förhavsmiljön. Även kunskap från forskningslitteratur och äldre rapporter har vägts in. Sammantagetska detta ge ett underlag till var och hur havsförvaltningen bör prioritera sitt åtgärdsarbete. För merdetaljerade redovisningar hänvisas till de enskilda artiklarna. Resultaten från de marina miljöövervakningsprogrammenredovisas främst med avseende på klassning av tillståndet, men ambitionen äratt också beskriva tillståndets orsaker och utveckling.sjö orre. Anledningarna till minskningarnakan vara flera men brister i födan är sannolikten, då de drabbade arterna livnär sigpå ett relativt likartat sätt. Läget ser ljusareut för sjöfågelarter som lever av fisk ellervegetation. Dessa har generellt ökat ellervarit oförändrade i antal 6 .Även tecken på förbättringarTrots många problem som hindrar attmiljömålet nås i nuläget finns också positivatecken. Våra sälstammar tillväxer stadigtfrån mycket låga nivåer efter den svåramiljögiftssituationen på 1970-talet, ävenom tillväxttakten har avtagit något ochför vikare är något lägre än vad som skullekunna förväntas av helt friska bestånd.Minskande späcktjocklek hos gråsälar ärockså något som oroar (<strong>Havet</strong> <strong>2012</strong>, Sälpopulationeroch sälhälsa). Havsörnarna harnått tillbaka till en reproduktionstakt näraden som rådde före 1950-talet, innan destora problemen med miljögiftbelastninguppkom. Även här finns dock orosmoment,då reproduktionen i Bottenhavet ärlägre än förväntat (<strong>Havet</strong> <strong>2012</strong>, Havsörn).Bättre vattenkvalitet ses också i undervattensvegetationeni Egentliga Östersjön,där djuputbredningen av viktiga arter somblåstång ökat i flera områden sedan 1980-och 1990-talet. Bilden är dock inte entydig,då viktig habitatbildande vegetation somblås- och sågtång i Blekinge fortfarandeinte återhämtat sig från tidigare kraftigatillbakagångar (<strong>Havet</strong> <strong>2012</strong>, Vegetationskläddabottnar).Till glädjeämnena hör också att nyaområden med hög biodiversitet och sällsyntaeller helt nya arter för Sverige kanhittas om man undersöker vissa gynnsammautsjöbanksmiljöer, som visades iinventeringen av ryggradslösa bottenlevandedjur vid Svabergsgrunden utanförSmögen 7 .Främmande arterNya invasiva, eller främmande, arter kanockså utgöra ett hot mot den biologiskamångfalden om de medför habitat- ellerekosystemförändringar. Idag finns 49främmande arter registrerade i Västerhavetoch 38 i Östersjön och siffrorna ärtroligen i underkant 1 . Bland nya arter iplanktonsamhället kan nämnas rovvattenloppanCercopagis pengoi som ursprungligenkommer från Svarta havet, men somsedan 1997 påträffas i svenska delen avÖstersjön. Denna art kan komma att påverkade lokala planktonbestånden kraftigt. IVästerhavet tycks amerikansk kammanetoch japanskt jätteostron kommit för attstanna, med stora lokala effekter på ekosystemen.SReferenser1. Havs- och vattenmyndigheten <strong>2012</strong>. God havsmiljö2020. Del 1: Inledande bedömning av miljötillståndoch socioekonomisk analys.2. Moksnes P-O m.fl. Överfiske – En miljöfarligaktivitet. Havsmiljöinstitutets rapport till regeringen2011.3. Pihl L, Svenson A, Moksnes P-O, Wennhage H.1999. Distribution and production of ephemeralalgae in shallow coastal areas on the Swedish westcoast. Journal of Sea Research 41: 281-294.4. Baden S, Gullström M, Lundén B, Pihl L,Rosenberg R. 2003. Vanishing Seagrass (Zosteramarina, L.) in Swedish coastal waters. Ambio 32:374-377.5. Statens Forurensningstilsyn (SFT). 2008.Sukkertareprosjektet: Slutrapport. STF och NorskInststitutt for Vannforskning (NIVA). SPFOrapport1043.6. Miljöforskningsberedningen <strong>2012</strong>. Ejdernsoch andra musselätande dykänders minskning iÖstersjön. Rapport från Miljöforskningsberedningen,SOU. Augusti <strong>2012</strong>.7. Länsstyrelsen i Västra Götaland <strong>2012</strong>. Vadgömmer sig på Svabergsgrunden? – resultatetav marinbiologiska undersökningar 2009-2010.Rapport från projekt Hav möter Land. Länsstyrelserapport<strong>2012</strong>:25.havet <strong>2012</strong>7