Havet 2012 - HavsmiljÃ¶institutet

More documents

Recommendations

Info

aTT FÖRvaLta havsmiljönfaktaMetoder för sammanvägd bedömningExempel på olika principer och aggregeringsregler som används vid sammanvägning avolika variabler och indikatorer för bedömning av miljöstatus.Platt struktur Bedömning grundas på medel- eller medianvärde av alla variabler.Hierarkisk struktur Variablerna delas först upp i olika kategorier, till exempel fysiska ochbiologiska variabler, eller variabler som indikerar direkta och indirektaeffekter av en miljöstörning. Därefter sammanvägs variablerna inomsamma kategori, innan de olika kategorierna vägs samman.ViktningVariablerna ges olika vikt vid sammanvägning beroende på deras osäkerheteller om variabeln indikerar effekter på hög eller låg ekosystemnivå.Sämst-styr-regler One-out-all-out på engelska. Det sämsta värdet av alla variabler avgörstatus på bedömningen. Detta är en konservativ regel enligt försiktighetsprincipen.tabellen är att ge en överblick över vilkentyp av information den nuvarande nationellahavsmiljöövervakningen genereraroch hur den används idag.Som framgår av tabellen är övervakningenfortfarande inriktad på detektion avtrender i enskilda variabler, medan statusbedömningarav den typ som EU-direktivenkräver, ännu inte fått fullt genomslag.Detta gäller även inom miljögiftsområdetsom av utrymmesskäl har utelämnatsi tabellen på grund av det stora antaletämnen och föreningar som analyseras.Tabellen visar också vilka bedömningsgrundersom finns tillgängliga idag och hurlångt arbetet har kommit med att beskrivavad som kännetecknar god status. De nyaföreskrifter som meddelats med stöd avhavsmiljöförordningen har inte hunnitutnyttjas i årets bedömning av havsmiljönsstatus. Det framgår också av tabellen att detfinns en stor mängd miljöövervakningsdatasom av olika skäl inte används idag.Havs- och vattenmyndigheten har nyligenutfört en bristanalys i förhållande tillhavsmiljödirektivets krav. I analysen framhållsbehovet av att övervaka nya variablerliksom att utveckla indikatorer och kriterierför att bestämma havsmiljöns status.Vägen framåt på kort siktI vissa avseenden är vägen framåt för övervakningenav havsmiljön redan given avEU-direktiv och efterföljande svenskaförordningar och föreskrifter. Exempelvisfordrar havsmiljödirektivet uppföljning avutbredning av olika typer av habitat, menatt mäta detta ingår inte i den nationellaövervakningen. Det är också tänkbart attgenomförandet av havsmiljödirektivetleder till nya prioriteringar. Effekter avöverfiske och fysisk störning på havsbottnarundersöks idag i ganska liten omfattningjämfört med trender och effekter avövergödning och miljögifter.Mätvärdenas representativitet i tid ochrum är en annan viktig aspekt. Havetrapporternaär i huvudsak en redovisningav data från den nationella miljöövervakningen.Eftersom denna övervakning avhistoriska skäl ofta bedrivs vid så kalladereferensstationer, som inte är direktpåverkade av lokala belastningar, riskerarbedömningarna att bli ofullständiga elleri sämsta fall vilseledande. En samordnadutvärdering av såväl nationella somregionala data skulle på ett betydande sättbredda underlaget för statusbedömningaroch göra dem mer representativa för kustnäraområden. EU-direktiven driver påen sådan utveckling, men organisatoriskaförändringar av kvalitetsgranskning ochutvärdering av både nationella och regionaladata skulle underlätta denna mycketangelägna breddning.Samordnad utvärdering av mätdata ochmodeller kan ytterligare minska riskenför bristfälliga bedömningar. Exempelviskan rent empiriska modeller som kopplarförekomst av arter och habitat till fysiskaomvärldsfaktorer användas för att kartläggaoch bedöma status för större områden.Processbaserade modeller av försurningoch övergödning av havet är andra exempelpå verktyg som kan ge miljöövervakningensdata ett mervärde. Den typen av verktygkan också förväntas få en nyckelroll närinförandet av EU-direktiven successivt fårökat fokus på utformning och uppföljningav åtgärder inom de områden som nu intenår upp till direktivens mål för havsmiljönsstatus.Sammanvägda bedömningarTabellen i denna artikel skulle i takt med attfler indikatorer och kriterier fastställs kunnautvecklas till ett instrument att samla ettkomplext underlag för status bedömningar.Sammanvägda bedömninga r, där manenligt bestämda regler väger ihop olikaindikatorer, är en betydligt mer kompliceraduppgift. Detta kan illustreras av situationeni Skagerraks kustvatten, där vissa avvattendirektivets variabler indikerar kravpå åtgärder (måttlig status) medan andravisar på hög status. Om man dess utom vägerin status för utbredning av habitat, sombedömts enligt principer framtagna inomHelcom, så finns hela skalan representerad– från hög till dålig status. Att bestämmaom dessa variabler skall sammanvägas i enplatt eller hierarkisk struktur, om variablerskall viktas eller om ”sämst-styr-regler”skall tillämpas utgör ett viktigt arbete, somåterstår i tillämpningen av havsmiljöförordningen.Ett aktivt svenskt deltagande idet EU-gemensamma arbetet inom dettafält bör ha hög prioritet.När man diskuterar den samlade informationenom tillståndet i miljön och dess roll ochinriktning är det också viktigt att ta hänsyntill att de program som ligger till grund förstatusbedömningarna även kommer attutgöra basen för utformning och uppföljningav åtgärder. Detta innebär att man även fortsättningsvisbehöver följa enskilda variablersförändringar i tid och rum och att man bedrivermätningar som primärt syftar till att ökaförståelsen för ekosystemens funktioner ochhur de kan påverkas. SLäs mer:Havs- och vattenmyndigheten 2012. God havsmiljö2020. Marin strategi för Nordsjön ochÖstersjön. Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer.Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter omvad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormermed indikatorer för Nordsjön ochÖstersjön (HVMFS 2012:18)Referenser till tabellen1. Havet 20122. http://www.artfakta.se3. God Havsmiljö 2020. Del 1: Inledande bedömningav miljötillstånd och socioekonomisk analys(Remissversion 2012-03-19).4. SFT 2008. Sukkertareprosjektet: Slutrapport.Statens Forurensningstilsyn (SFT). SPFO-rapport 104328 havet 2012
liv och rörelsei fria vattnetFoto: Martin Almqvist/AzoteStörsta isutbredningen på tjugofyra årÅtgärder ger effektRekordstor utbredning av syrefria bottnar i ÖstersjönTrofiska kaskader i planktonsamhälletMarina bakterieplankton berättar om havet
Page 1: om miljötillståndet i svenska hav
Page 4 and 5: Innehåll4/så mårhavet 201213/att
Page 6 and 7: liv och rörelse i fria vattnetSÅM
Page 8 and 9: liv och rörelse i fria vattnetHavs
Page 10 and 11: ingen övergödning”Halterna av g
Page 12 and 13: giftfri miljö”Förekomsten av ä
Page 14 and 15: egränsad klimatpåverkan”Halten
Page 16 and 17: aTT FÖRvaLta havsmiljönSvenskarna
Page 18 and 19: aTT FÖRvaLta havsmiljönsom kan va
Page 20 and 21: aTT FÖRvaLta havsmiljönbetalnings
Page 22 and 23: aTT FÖRvaLta havsmiljönMiljööve
Page 24 and 25: aTT FÖRvaLta havsmiljönHavs- och
Page 26 and 27: aTT FÖRvaLta havsmiljön2012Fastst
Page 28 and 29: aTT FÖRvaLta havsmiljönMot bättr
Page 32 and 33: liv och rörelse i fria vattnetStö
Page 34 and 35: liv och rörelse i fria vattnettemp
Page 36 and 37: liv och rörelse i fria vattnetför
Page 38 and 39: havets djur och växterfosfor kväv
Page 40 and 41: liv och rörelse i fria vattnetSYRE
Page 42 and 43: liv och rörelse i fria vattnetfort
Page 44 and 45: DIN (µmol/l)10liv och rörelse i f
Page 46 and 47: liv och rörelse i fria vattnetPRIM
Page 48 and 49: liv och rörelse i fria vattnetPlan
Page 50 and 51: liv och rörelse i fria vattnetPela
Page 52 and 53: liv och rörelse i fria vattnetPela
Page 54 and 55: liv och rörelse i fria vattnetGRUP
Page 56 and 57: havets djur och växterVegetationsk
Page 58 and 59: havets djur och växterSyretillgån
Page 60 and 61: havets djur och växterSett i ett g
Page 62 and 63: havets djur och växterMakrofauna m
Page 64 and 65: havets djur och växterKattegattFle
Page 66 and 67: havets djur och växterÄven kallva
Page 68 and 69: havets djur och växterrekryterings
Page 70 and 71: havets djur och växterforts. Kustf
Page 72 and 73: havets djur och växterFoto: Erik S
Page 74 and 75: havets djur och växterUtsjöfiskBe
Page 76 and 77: miljögifter och deras effekterKan
Page 78 and 79: miljögifter och deras effekterpcb
Page 80 and 81:
miljögifter och deras effekterfakt
Page 82 and 83:
miljögifter och deras effekterfort
Page 84 and 85:
0,140,140,140,140,140,120,120,120,1
Page 86 and 87:
koncentration (ng/g (ng606060604040
Page 88 and 89:
miljögifter och deras effekteröve
Page 90 and 91:
miljögifter och deras effekterKust
Page 92 and 93:
miljögifter och deras effekterTBT-
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
miljögifter och deras effekterVitm
Page 100 and 101:
havets djur och växterEmbryonalutv
Page 102 and 103:
havets djur och växterHavsörnBjö
Page 104 and 105:
miljögifter och deras effekterSäl
Page 106 and 107:
miljögifter och deras effekterGeno
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
fakta om nationell marin miljööve
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
adresserkontaktpersoner för miljö
Page 120:
HavsmiljöinstitutetBox 260405 30 G
show all

Havet 2012 - HavsmiljÃ¶institutet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?