Havet 2012 - Havsmiljöinstitutet

liv och rörelse i fria vattnetav kyla, men även vindar och vattenståndpåverkar hur mycket is som bildas. För attistillväxten ska bli snabb och kraftig krävs enlängre period med stabila högtryck och svagavindar. Ofta sammanfaller samtliga faktorer,vilket gynnar en kraftig och snabb isläggning.Bedömningen av en isvinter avgörs avbåde utbredning och längd. Under snö rikavintrar blir istäcket tunnare. Eftersom snönisolerar mot kylan så kyls vattnet sämrevilket gör att isbildningen avtar. Dessutomsmälter isen lättare underifrån. Det ärdärmed inte sagt att en riktigt kall vintermed temperaturer långt under medel alltidger en tjock havsis. Kommer istäcket tidigtoch det efter detta kommer mycket snöpå isen, stannar istillväxten av och isenkommer att smälta tidigare under säsongen.Under issmältningen är mängden regnoch antalet soltimmar också viktiga faktorerför hur snabbt isen kommer att smälta.Regnet packar ihop snön, höjer temperatureni isens yta och isen får en mörkare färg.Detta göra att solens strålar får en bättreverkan och isen smälter snabbare.Även om isvintern 2010/11 var den vintermed störst isutbredning sedan 1986/87 såsmälte den sista isen i Bottenviken redani slutet av maj. Detta var mycket tidigt föratt vara en så kraftig isvinter. Orsaken synsi medeltemperaturdata för väderstationerlängs den svenska kusten från Haparandatill Nidingen. På samtliga stationer var detkallare än normalt under perioden novembertill slutet av februari, därefter stegtemperaturerna längs kusten långt övermedelvärdena för perioden 1961–1990.Osäkerhet i statistikenDen information som ligger till grund förde historiska bedömningarna av isläget ärhavsisobservationer längs land, satellitbilder,isbrytarobservationer och inrapporteringfrån lotsar. Detta ger orsak till felkällor.Den is som på 1950-talet upplevdes som svåratt forcera anses idag vara lättframkomlig. Itakt med att lotsbåtar och handelssjöfartenhar fått kraftigare motorer och bättre isgåendefartyg, är farlederna ofta öppna underhela vintern, samtidigt som isen upplevssom lättare att ta sig igenom.Just isbrytning och fartygstrafik har i sigtroligen orsakat en något kortare issäsongi Östersjöregionen sedan 1970-talet. Dettagäller särskilt för kust och skärgårdsisarnai områden med fartygstrafik. Den uppbrutnaisen smälter snabbare, samtidigt somden lättare bryts ned mekaniskt av vågorna.När isen blir sönderbruten minskar ävenisens reflektionsförmåga och det blir öppnaområden. Ytvattnet värms då snabbare ochisen smälter ännu fortare.Havsisen i framtidenKanske kommer framtidens isvintrar attha lika stor utbredning som tidigare, menmed risk för ökad nederbörd i form av snökommer det att vara ett betydligt tunnareistäcke. Samtidigt som issäsongen på grundav ökad medeltemperatur kommer attavslutas allt tidigare.Oavsett ett generellt varmare klimat påjorden, kommer det med jämna mellanrumatt komma blockerande högtryckssituationeröver Östersjöregionen. Dettakommer att ge längre perioder med kalltväder då ett tjockt istäcke kan utvecklasunder vintrarna.Från en av de svåra isvintrarna på 1970-talet finns information om att man frånHolmöfärjan utanför Umeå såg isbumlingarmellan Holmöarna och fastlandet såsent på året som midsommarhelgen. Medtanke på den mycket snabba issmältningenunder de senaste vårarna får möjligheternaför liknande observationer i framtidenbetraktas som små. SMeteorologi och hydrologiAnna Eklund & Amund E.B. Lindberg, SMHIMAXIMAL ISUTBREDNING 1900–20112011miljöÖVERVAKNINGIsutbredningen 2010 – 2011 var den största sedan rekordåret1987. Om man däremot tittar på isutbredningenunder hela 1900-talet och fram till och med 2011 så harisutbredningen en negativ trend. nMAXIMAL ISUTBREDNING 2007–20112007 2008 2009 2010 2011havet 201231