sociala-risker-och-social-oro

1. Fyra forskare – fyra rösterövertända. Några av brandmännen satte igång mednedsläckningsarbetet, medan övriga vaktade derasryggar mot stenkastning, genom att hålla uppsiktöver folkvimlet som samlats i närheten.Brandmännen fruktade inte eldbekämpningen, detär de tränade för att klara av. Den största faran idessa sammanhang upplevde de istället vara påhoppfrån lokalbefolkningen. Brandmän associeradesmed poliser av lokalbefolkningen, någotsom brandmännen försökte undvika på olika sätt.Brandmännen vid Kista brandstation, liksom vidflera andra brandstationer i Stockholms västerort,fick den natten släcka åtskilliga bränder, då såvälbilar som butiker, hem och skolor antändes. Ocksåde påföljande nätternas oroligheter kom att krävamånga, långa och utmanande utryckningsinsatser.MEDIERNA FOKUSERADE PÅ HÄNDELSERNADet har diskuterats många skäl till varför dessaoroligheter skedde. Skälen inkluderar såväl grundläggandesamhällsproblem och utanförskap somspecifika händelser, som att polisen gjorde sig skyldigatill en Husbybos död och sedan undanhöll informationom vad som hade hänt. Självfallet samspelarflera av dessa förklaringsfaktorer. Det var dock intedjupgående analyser av problematiken och skälentill upploppen som nyhetsmedierna fokuserade pånär mediedrevet kring dessa händelser drog igång.Istället fanns bland nyhetsmedierna ett stort fokuspå att skildra händelseförloppet, och över lag gav deendast uttryck för räddningstjänstens eller polisensperspektiv på vad som hade skett. Journalistiskaartiklar där Husbybor kom till tals var klart färretill antalet. En förklaring handlar om att nyhetsmediernaunder första natten genomförde sitt journalistiskaarbete på sina redaktioner, på bekvämtavstånd från Husby. Olika nyhetsmedier sökte sig dekommande dagarna dock ut till Husby. De fortsatteatt skildra händelseutvecklingen, i synnerhet genomtexter, bilder och videor med brinnande eller brändabilar etc. Journalistiska principer för nyhetsvärderingförklarar detta fokus i nyhetsrapporteringen. Oroligheternai Husby uppmärksammades ordentligt avsåväl svenska som utländska nyhetsmedier, ochdessa händelser och nyheter omdiskuterades intensivti sociala medier. Husbybor själva vittnar om attde sökt upp nyhetsreportrar som satt och väntadepå stadens torg med sina högteknologiska videokameroroch systemkameror med jättelika objektiv.De uttryckte sin besvikelse över att reportrarna intevisade något intresse för att lyssna till dem, till derasperspektiv och historier, trots att de nu för en gångsskull faktiskt var på plats i Husby.MEDBORGARE KOMMUNICERADEVIA SOCIALA MEDIERDet fanns både bra och dåliga sidor med socialamediers roll och betydelse under och efter dessahändelser. Bland de bra sidorna hör att somliga utlandsföddaaxlade rollen att översätta (vad de ansågvara) kärnbudskapet i olika nyhetsartiklar till sinasläktingar, sina vänner och sina kollegor som intebehärskar det svenska språket. Dessa personer återfannsdels i Husby, dels i sina hemländer. Oavsettvarifrån utgjorde deras tolkningar en viktig grund förandras möjligheter att sätta sig in i, och förstå, vadsom skedde. Sociala medier spelar med andra orden central roll för hur medborgare kommunicerarmed varandra vid sociala oroligheter och samhällskriser.Myndigheter, såsom polismyndigheten, togen aktiv roll i sin kommunikation via Facebook. De11