sociala-risker-och-social-oro

1. Fyra forskare – fyra röstervälutbildad och högavlönad som lågutbildad arbetskraft.Inkomst- och hälsoskillnader bland befolkningenökar. Medan många inkluderas och finner sinplats i globaliseringen, med förbättrade livschanser,ställs alltfler utanför. Ett globalt syd och ett globaltnord håller på att växa fram sida vid sida i sammastad utan territoriella gränser däremellan.URBANA UTMANINGARKostnaden för att få tillhöra de globala produktionsnätverkenblir samtidigt allt högre. En effektivinfra struktur och attraktiva bostadsområdenmåste tillsammans med en kreativ forsknings- ochutbildnings miljö finnas på plats för att locka till sigutländska investeringar. Flera städer brottas medfinansi eringsgap då de ekonomiska kraven överstigerde inkomster som skatteunderlaget medger.I vår del av världen har försörjningskvoten förändrats.Vi blir allt äldre samtidigt som ungdomenkommer in senare på arbetsmarknaden. Allt färreska försörja allt fler. Utvecklingen resulterar ofta iutgiftstak och reducerad välfärd.När statens moderna institutioner drar sig tillbakaförstärks den ojämna utvecklingen. Det socialakontrakt som utgjort det sociala kittet och medgetten socialt stabil utveckling börjar luckras upp. Människorsöker sin sociala trygghet i mindre gemenskapsgrupper,gängbildningar eller vad antropologerkallar för primärgrupper. Det civila samhället ochden sociala sammanhållningen hotas. Människor bliri ökad utsträckning alltmer beroende av informellaförsörjnings- och trygghetssystem. Speciellt utsattablir ungdomar. Många stängs ute och tappar tron påframtiden. I vissa bostadsområden runt om i Sverigeär det så många som 40–50 procent av ungdomarnasom vare sig arbetar, studerar eller befinner sigi praktik. Här ökar frustrationen över samhälletsorättvisor. Det är också i dessa grupper som densociala oron blir stor och tar sig tydliga uttryck.Social exkludering och vidgade inkomst- och hälsoklyftorberor inte främst på individuella orsaker ochde livsval som var och en gör. Forskningen visarpå hur olika sociala bestämningsfaktorer spelar enallt större roll. Oavsett livsstil påverkas hälsan avstrukturella faktorer som uppväxtmiljö, föräldrarnasutbildningsnivå, bostadsort och i vilken utsträckningman känner sammanhang, har inflytande över ochkan påverka sin situation. Detta är samma socialabestämningsfaktorer som freds- och utvecklingsforskningenhar funnit bidrar till social oro och iförlängningen väpnade konflikter. Många städer befinnersig således i ett spänningsfält mellan att å enasidan bli till en motor för en hållbar utveckling menå andra sidan förvandlas till ett slagfält för socialakonflikter. Den goda nyheten är att rörelseriktningeni detta spänningsfält inte är av naturen given utanpolitiskt påverkbar.MÅLKONFLIKTER OCH MÖJLIGHETTILL MEDSKAPANDEDe krav som den ekonomiska tillväxten och deglobala produktionsnätverken ställer medför oftamålkonflikter i förhållande till den socialt hållbarautvecklingens behov. Dessa målkonflikter kan inteönskas bort och inte heller hanteras av marknadskrafterna.De måste identifieras och hanteras politiskt.En social investeringspolitik med ekonomiskastötdämpare behöver utvecklas för att motverkainkomstspridning, hälsoklyftor och frustrationsgap.Forskningen visar på att detta i längden blir ekono­21