sociala-risker-och-social-oro

1. Fyra forskare – fyra röstermätbara fenomen medan andra har ett kritiskt förhållningssättoch menar att begrepp som ”risk” in gåri mer eller mindre oreflekterade arbetssätt ellertekniker för att utöva makt och kontroll. Synsättenstår i motsats till varandra och därför blir det änviktigare att de tydliggörs och lyfts fram.En risk betraktas i de flesta fall som något negativtsom kan inträffa. Redan i själva utgångspunktenfinns med andra ord en bedömning som någoneller några gör kring vad som är önskvärt eller inte.I många fall finns en bred samsyn om att vissahändelser eller tillstånd är negativa för samhälletoch därför bör undvikas. I andra fall kan det finnashändelser där vissa grupper ser dem som negativamedan andra inte gör det. Konflikter kring rösträtt,yttrandefrihet och andra grundläggande demokratiskarättigheter kan ses som oönskade av vissamaktgrupper i ett samhälle men nödvändiga fördemokratins införande av andra. På samma sätt kanmer eller mindre våldsamma protester mot hyreshöjningareller eftersatt underhåll i ett bostadsområdeses som oönskade av fastighetsägare mennödvändiga från hyresgästernas sida. Eftersom detuppenbarligen finns tydliga maktaspekter kringvad som ska betraktas som en social risk fordrasen öppenhet kring vem som identifierar någotsom oönskat eller inte, hur det motiveras samt hurbedömningar görs. Ett bärande tema i denna kortaartikel är att arbetet med sociala risker måste kännetecknasav dialog, öppenhet och transparens.Grundläggande för att något ska betraktas somoönskat är att det hotar något som en individ, samhällsgruppeller de flesta i ett samhälle värdesätteroch ser som skyddsvärt. Utifrån ett individperspektivkan det handla om god fysisk och psykisk hälsa,försörjning, social och ekonomisk trygghet samtfysisk säkerhet. Ur ett samhällsperspektiv kan detvara fungerande samhällsfunktioner, demokrati ochmänskliga rättigheter. En social risk är med andraord något som kan hota dessa individuella möjligheter,samhälleliga funktioner och värden, men detsom skiljer dem från andra risker är deras socialaorsaker. Att tydliggöra vad som betraktas somskyddsvärt i ett samhälle är därför grundläggandeför all social risk- och sårbarhetsanalys.Lagstiftningens krav på samlade risk- och sårbarhetsanalyser,där inte minst förmågan att hanteraolika händelser är viktig att bedöma, innebär attbåde kommuner och statliga myndigheter måsteinkludera socialt orsakade och oönskade händelseri sina risk- och sårbarhetsanalyser. Ganska snartut kristalliseras också olika behov som sociala riskanalyserska täcka. Å ena sidan ska de presentera enmer övergripande och samlad lägesbild av tillståndeti en stadsdel, kommun, län eller i en myndighetsansvarsområde samt ge förklaringar till hur det harblivit så. Sådana sammanställningar blir mer kartläggande,tillståndsbedömande och kan ha en merinstrumentell karaktär. Å andra sidan leder arbetetmed att föra samman aktörer och bedöma olikasociala risker till ett kunskapsutbyte och gemensamtlärande som sannolikt inte annars kommit till stånd.Risk- och sårbarhetsanalyserna blir utifrån en sådanutgångspunkt mer processinriktade och stimulerarlärande genom möten över förvaltningsgränser.Parallellt med diskussioner om sociala risker diskuterassocial utsatthet och svåra livssituationer. Urett riskforskningsperspektiv innebär social utsatthetatt människor lever i miljöer med många socialariskfaktorer men med svagare skyddsfaktorer. Men7