Barnbildens livfullavinkandeCarin JonssonEnligt Vygotsky kan skrivandet ses somen <strong>för</strong>längning av våra gester. Kan då ävenbarnets bildberättande ses som ett livfulltvinkande, vilket på samma sätt som skrivandetkräver ett engagerat möte <strong>och</strong> intresse frånbetraktaren/läsaren av bilden/texten?Genom språket synliggörs individers <strong>för</strong>eställningar,drömmar <strong>och</strong> visioner i en sociokulturellkontext. Vi vet att språk kan fungerasom ett makt- <strong>och</strong> kontrollinstrument på såvälstrukturell som individuell nivå. Att språkligtkunna meddela sig är i grunden en demokratiskfråga, vilken också kraftigt belyses via styrdokument<strong>för</strong> skolan. Genom språket eller på grund avspråket kan vi <strong>för</strong>stärka traditionella mönster, såt ex genom att konstituera flickors <strong>och</strong> pojkarsbildspråkliga uttryck som ”gulliga” respektive”häftiga”. Genom språket kan vi också bekräfta<strong>och</strong> synliggöra dessa kulturella avtryck i avsikt attpåverka <strong>och</strong> <strong>för</strong>ändra <strong>för</strong> att skapa nya strukturer<strong>och</strong> bidra till omdefinieringar av t ex roller.11
Barnbildens livfulla vinkandeDet är uppenbart att det finns bärandelikheter <strong>och</strong> skillnader mellan det linjära talade<strong>och</strong> skrivna språket <strong>och</strong> det rumsliga bildspråket.Dessa skillnader på såväl en manifest som på enlatent nivå, kan öppna upp <strong>för</strong> nya intressantarön kring språk- <strong>och</strong> bilddidaktik, där lärar<strong>och</strong>elevkompetensfrågor behandlas utifrånett vidgat språkbegrepp. Alla barn har, närde kommer till skolan, en lång vana av attgöra bilder, men de har liten eller obetydligerfarenhet av att tala om <strong>och</strong> berätta kring sinabilder. Många barn lär sig att läsa genom attskriva, men finns det något samband mellanbetydelsesystemen i barns bildberättande somockså gynnar skriftspråksutvecklingen? Genombilder kan vi se vad vi säger <strong>och</strong> tala om vadvi ser. Vi kan tala om en slags synliggörande<strong>för</strong>ståelse av betecknande <strong>och</strong> medbetecknande<strong>för</strong>eställningar.Ett vidgat språkbegreppSpråket spelar en synnerligen viktig rolli vårt samhälle. I växelverkan mellan olikaspråkliga uttrycksformer speglas vår kultur,innefattande såväl våra verklighetsuppfattningarsom våra visioner. Bild- <strong>och</strong> textspråkligbevis<strong>för</strong>ing <strong>och</strong> argumentering ligger till grund<strong>för</strong> politiska, ekonomiska, ideologiska <strong>och</strong>administrativa beslut. För att kritiskt kunnamöta, granska, problematisera <strong>och</strong> tolka verbala<strong>och</strong> visuella påståenden, d v s ha möjlighet att<strong>för</strong>stå <strong>och</strong> delta i beslutsprocesser som berör<strong>och</strong> påverkar oss, krävs att vi som individer blirfunktionella skrift- <strong>och</strong> bildspråksanvändare.Vår tids informationsteknologi utmanar nyttjarenmed krav på bearbetning av en aldrigsinande ström av information <strong>och</strong> brus. GöranSonesson belyser i sin artikel ”Den visuellasemiotikens system <strong>och</strong> historia” bilden som ettdominerande betydelsesystem i vårt samhälle.Som en konsekvens av detta blir det enligtSonesson viktigt att vidga den verbalspråkligauppmärksamheten på hur betydelser <strong>för</strong>medlas,till att innefatta även bildbetydelser (Sonesson,2000).Sheila Rowbotham tar i sin artikel ”BakomSpegeln” upp det manliga språkets makt- <strong>och</strong>kontrollinstrument där kvinnan tvingas att se <strong>och</strong>definiera sig själv genom ett utan <strong>för</strong>perspektiv.Rowbotham ser dock en framkomlig väg <strong>för</strong>självupptäckt <strong>och</strong> identitet. Hon menar attnär vi kan se tillbaka på oss själva ”genomvåra egna kulturella skapelser, våra handlingar,våra tankar, våra skrifter, vår organisation,vår historia, vår teori, börjar vi upprätta enny verklighet”(Rowbotham, 1996). Hon talarom ordet, men här i<strong>nr</strong>yms också möjlighet12