Tidskrift för lärarutbildning och forskning nr. 4 2001

More documents

Recommendations

Info

Lärarkunskap och IKT med genusperspektivPolitikerna har positiva förväntning aroch understryker att fl ickors intresse för ITanvändningska stimuleras. Den under förståddaköns diskursen är att pojkar är mer intres sera deav IT än flickor. Därför behöver flickor lärarensstöd. ”Flickor blir flickor i ett socialt spel”, depo si tion erar sig själva som passiva, beroendeoch söta och/eller aktiva, självständiga ochkraft fulla (Jones, 1994). Mellström (1996)menar att teknik och teknologi är ett sätt förmän att ut trycka manlighet och därför endel av deras sociala och kulturella identitet.Teknik spelar däremot sällan någon roll ikvin nors identitet. Detta sociala spel böruppmärk sammas av lärarna så att invandaköns diskurser överskrids och jämlikheten ökar(Berge, 1997). Vad gäller teknik diskussioner ärdet problematiskt för flickor i klassrumsmiljö.Pojkar är mindre intresserade av att lyssnatill fl ickors frågor och kommentar er underteknik lektioner än tvärtom (Staberg, 1992).Pojkar verbaliserar sina tekni ska datakun skap eri högre grad än flickor i klassrummet och tar försig mer av datortiden (Enochsson, 2001).Skriftlig kommunikation i det digitalarummet kan vara en ny möjlighet för flickor,menar jag. Bland 8-13-åringar kon sta ter asatt ”en huvudsak lig användning av datorerför många av de relativt tekniko in tresse rade äldrebarnen är just kom munikation och kontaktskapande” (Hernwall, 2001, s. 215). Hernwallmenar också att barn ets begränsningen är merrela terad till ålder och språklig förmåga, äntill kön och etnicitet. Både pojkar och flickortycker att kommunikation med e-post och chattär de roligaste aktiviteterna i IKT-projektet, somkallas ”3:e rummet” (Hellsten, 1999, s. 9).En nyligen genomförd Gallup-undersökningvisar att nästan hälften av lärarna (42%) anseratt de har stor nytta av dator n som pedagogisktverk tyg. Trots ITiS-utbildning anser 71% avlärarna, att för låg kom p et ens hos lärarna är detstörsta hindret för att använda IT, tätt följt avför lite pengar och för få datorer (KK-Stiftelsen1, 2001). Hur ofta lärarna använder sig avdatorn i skolan visar inget signi fi kant sambandmed ålder, kön eller anställningstid. Däremotvisar tillgången till IT i hemmet ett postivtsamband (KK-Stiftelsen 4, 2001). Två avtre lärare tycker inte att de har tillräckligakunskaper i IT (KK-Stiftelsen 1, 2001). Dettorde bero dels på snabb teknikutveckling, delspå att lärare och elever tillhör olika generationer.Barn födda under 1980- och 1990-talet tillhör”the Net Generation” (Tapscott, 1998). Detbetyder att den digitala informations teknikenalltid existerat för dem. Datorer är ett mersjälv klart inslag för dem än för den äldre29
Lärarkunskap och IKT med genusperspektivgenerationen, som följt informations tek nik ensutveckling från starten (Hernwall, 2001).Fem lärare och tregrundskolor i norra SverigeDen empiriska studien som utgör underlagför denna artikel omfattar fem lärare och treskol or (Hellsten, 2001). De utvalda lärarnadeltog alla i ITiS-utbildningen läsåret 99/00.Tillsammans representerar de alla årskurser igrundskolan. Två av skolorna ligger i glesbygdoch en i en centralort. Skolorna har ca 50-55elever och 4-5 lärare. Att skolorna är ”lagom”stora har stor betydelse för att skapa ett närasamarbete mellan lärare och elevgrupp er.Urvalet av skolor är inte slump mässigt. Deutvalda skolorna deltar i många olika pro jekt,och gemensamt för dem alla tre är att debedriver försöksverksamhet med utbildningutan timplan. Troligen har de mer engage radeoch för ändringsbenägna lärare är genomsnittsskolor.Samtalen med lärarna och besökenpå skolorna genom fördes under november2000 – maj 2001.Glesbygdsskolorna (L-skolan och M-skolan)har B-form. Där har lärarna utvecklat ettnära samarbete med för skollärare och fritidspedagoger.Skolorna är med i projektet”Byaskolor för bygde utveckling”, som verkarför skolan i centrum för bygdens utveckling.Det innebär att sam arbetet med elev ernasföräldrar och övriga vuxna i när samhället bådehandlar om skolans och byarnas över levnad.Läggs skola n ner, avfolkas även bygden.Den cen tralt belägna skolan (N-skolan)drivs som ett kommunalt projekt i egna lokaler.Ungdomar som vill gå i en mindre hög stadieskolamed idrottsprofil får söka till skolan inför årskurs7. Plats erna utdelas genom lottning. Kontakt ernamed för äldrarna blir fler än med en traditionellhög stadieskola anser lärarna, eftersom eleveroch föräldrar gör ett aktivt val.LärarkunskapenLars och Lena arbetar på L-skolan, Madeleineoch Margareta på M-skolan och Nils påN-skolan. De har mycket att berätta. Madeleinehar 7 års erfarenhet av läraryrket, medan deövriga har 16-40 års erfarenhet. Lärarnas synpå lärarkunskapen utgör en viktig bakgrundför att förstå deras syn på IKT.Lars tycker att läraryrket utvecklats till ettbarn pass ningsjobb på grund av kopplingenmot barnomsorgen. För att göra läraryrket merattraktivt måste lönen höjas ”ganska ordentligt”30
Page 4: InnehållREDAKTIONELLT ............
Page 10 and 11: Barnbildens livfullavinkandeCarin J
Page 12 and 13: Barnbildens livfulla vinkandetill u
Page 14 and 15: Barnbildens livfulla vinkandebeteck
Page 16 and 17: Barnbildens livfulla vinkandetion
Page 18 and 19: Barnbildens livfulla vinkandeBild 1
Page 20 and 21: Barnbildens livfulla vinkandedidakt
Page 22 and 23: Barnbildens livfulla vinkandeanalys
Page 24: Barnbildens livfulla vinkandeSkolve
Page 27: Lärarkunskap och IKT med genuspers
Page 31 and 32: Lärarkunskap och IKT med genuspers
Page 44 and 45: Geografiska Notiser -en tidskrift f
Page 46 and 47: Geografiska Notiser -de Nordiska ge
Page 48 and 49: Geografiska Notiser -till höger vi
Page 50 and 51: Geografiska Notiser -stimulerades l
Page 52 and 53: Geografiska Notiser -Vid 1900-talet
Page 54 and 55: #VäxjöGeografiska Notiser -Grunde
Page 56 and 57: Geografiska Notiser -Det finns en a
Page 58 and 59: Geografiska Notiser -11 I samband m
Page 61 and 62: Hedersdoktorernasföreläsningar
Page 63 and 64: Gäckande effekter -Den kritiska h
Page 65 and 66: Gäckande effekter -hanteras. Lära
Page 67 and 68: Gäckande effekter -uttryck för l
Page 69 and 70: Gäckande effekter -Hur en sådan d
Page 71 and 72: Politiska visioner och skolans vard
Page 79 and 80:
Politiska visioner och skolans vard
Page 81 and 82:
Att skapa med Shakespeare...demokra
Page 83 and 84:
Att skapa med Shakespeare...I Stock
Page 85 and 86:
Recensionerkropp och sina tränare.
Page 87 and 88:
Föregående års nummerInnehåll i
Page 90:
Tidskriftför lärarutbildning och
show all

Tidskrift för lärarutbildning och forskning nr. 4 2001

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?