Tidskrift för lärarutbildning och forskning nr. 4 2001

Lärarkunskap och IKT med genusperspektivkontakter med andra skolor i samma kommun,i samma land eller i en annan världsdel föratt få ett spännan de kun skapsutbyte. Fördelarsom påtalas är att elev ers motivation att göra ett”proffsigt” skolarbete ökar med en större publikän med bara den egna klassen.Männen i studien såg också IKT:s nackdelar,exempelvis i form av risker för spel beroende ochalltför stor tilltro till informa tionen på Internet.Kvin norna berättar om andra risker med IKTsom att den tar tid från andra gemen sammaaktiviteter i klassen och på skolan, samt att t exsvenskämnet förändras så att skriv stilsövningarför hand byts ut mot tangentbordsträning. Detär mer person ligt att skriva skrivstil och värdetökar ju äldre man blir, menar Madeleine. Det ärförmod lig en viktigare med rätt fingersättningvid tangentbordshantering än skrivstil, menarLars. Betyder det kanske att kvinnor be ton arvärdet av hantverket och män värdet avteknik en? Exemp len ovan visar att kvinnligt ochmanligt perspektiv skiljer sig åt när det gällerteknikens användning i pedagogiken.Lärarna i studien är eniga om att IKT är endel av samhällets utveckling. Det ges exempelpå att den teknikintresserade man nen är merpå driv ande än kvinnan för att genomförapeda gogi ska och ad ministrativa IKT-tillämpningarmed olika intranet, d v s mindre nätverkinom skolan och mellan skolor. Madeleineimplementerar IKT stegvis när kollegiettillsammans inser nyttan av tekniken förpågående projekt. Det kanske kan ses som enförklaring till att män och kvinnor förmodligenfortfaran de har olika förhållningssätt tilltekniken och dess användning. Mellström(1996) menar att teknik är ett sätt för mänatt ut trycka manlighet och är därför en del avderas sociala och kulturella identitet. Teknikspelar däremot sällan någon roll i kvin norsidentitet. Däremot använder de troligenteknik en lika ofta. KK-Stiftelsens under sökningvisar att det inte föreligger någon signifi kantskillnad mellan hur ofta kvinnliga och manligalärare använd er datorn i skolan (KK-Stiftelsen4, 2001). Däremot har tillgång till datoroch Internet tjänster i hemmet en positiveffekt (Ibid.), vilket även var fallet för den”teknik ointresserade” kvinnan i studien.Om e-post och chatt kan påverka kvinnor attblir lika förtjusta i datorer som i telefoner somDale Spender (1995) menar, visar inte dennastudie. Men däremot ges det några exempel påatt kommunikation på elektronisk väg tilltalarfl ickor. Lars berättar om några ”gravt tystafl ick or” och att de stimulerades av att skapanya bekantskaper genom e-post och chatt i det40