Prisad psykologstudent - Ergo

Ergo #5 / 2009NYHETER / 11De ger Uppsalastudenterna kritikI höst startar en ny, unik kursför blivande kulturkritiker vidUppsala universitet. En grundliggenomgång av kritikens teori ochhistoria varvas med praktiskaskrivövningar som knyter an tillaktuella kulturhändelser.Bakom kursen ”Kritik i teorioch praktik” står estetikforskarenÅsa Arketeg och RikardEkholm, doktorand i estetik,kritiker och journalist. Deframhåller att kursens upplägg med likadelar teori och praktik är unikt.– Något liknande finns ingen annanstans,vad vi vet. Vi vill ge studenternaklassisk humanistisk bildning såväl somkunskap om aktuella strömningar somfeminism, queerteori och postkolonialism.Men vi är också måna om att koppladet till praktiska övningar och kommeratt hela tiden jobba med ett konkret materialsom är aktuellt idag, säger RikardEkholm.Kopplingen till dagsaktuella fenomeni kultursfären är ett sätt att görautbildningen relevant för arbetsmarknaden.– Ofta är det lite si och så med det inomhumaniora. Det handlar mycket om dopfuntaroch renässansens stilideal, ochdet är inget fel i det. Men det talas ju omhumanioras kris och den visar sig blandannat i form av allt färre studenter, inteminst på vår institution. När man somstudent lånar pengar till sin utbildninggäller det att välja en inriktning som manvet ger någonting – jobb, om man ska varakrass. Det kan låta förmätet, men den härkursen är vårt bidrag mot humanioraskris.Men är inte kritikerbranschen väldigttuff?– Jo, det ska man inte hymla med. Kritikerär ju mer en titel en än ett färdigtyrke. Vi tror att det finns alla möjligheteratt slå sig in i branschen men det är självklartinte som på KTH, där ett företag kankomma och rekrytera 29 studenter direktfrån utbildningen.KURSEN RIKTAR IN SIG på hela det kulturellafältet. Gemensamma exkursionertill operaföreställningar och konstutställningarutlovas, men studenternakommer också få förhålla sig till populärkulturellaföreteelser.– Uppdelningen i de stora dagstidningarnamellan kultur och nöje börjar blimer flytande. Spelrecensionerna i DagensNyheter är numer ofta rätt långa textersom bedömer kvalitet. Mode är ett annatrelevant ämne, säger Rikard Ekholm.– Sedan finns det ju konstarter sombefinner sig både i det ”fina” och det”låga”, som film och musik, där detfinns exempel på det mest populärkulturellaoch kommersiella vi kan hitta,men också sådant som har en finkulturellstatus. Hur ska man förhålla sig tilldet? Det kommer vi att diskutera, sägerÅsa Arketeg.”Kritik i teori och praktik” vänder siginte bara till humanister, utan även tilldem som har läst samhällsvetenskap ochjournalistik, samt studenter som har gåttpå konsthögskola. Förkunskapskravet är60 högskolepoäng.– Det gör att vi kan lägga ribban på enlite högre teoretisk nivå. Det blir absolutingen skrivarverkstad, utan de praktiskaövningarna ska vara utarbetade i relationtill vad vi pratar om på de teoretiska momenten,säger Åsa Arketeg.GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se”Kritik i teori och praktik” ges under höstterminen2009 och ger 30 högskolepoäng.Kursengår på helfart och på kvällstid.Åsa Arketeg och Rikard Ekholm menar att kombinationen teori-praktik skiljer deras kursfrån traditionella kurser inom humaniora.Foto: Gusten HolmNya program vid Uppsala universitet läsåret 2009/2010PROGRAM PÅ GRUNDNIVÅ:• Historikerprogrammet, kandidatprogram• Kandidatprogram i klassiska studier• Kandidatprogram i kultur, samhälle ochetnografi• Kandidatprogram i tidiga språk ochkulturerPROGRAM PÅ AVANCERAD NIVÅ:• Masterprogram i läkemedel – användningoch säkerhet (en utbyggnad av dettidigare ettåriga magisterprogrammet iläkemedelsanvändning)• Masterprogram i läkemedelsutvecklingblir tvåårigt (tidigare ettårigt)• Master Programme in Consistenciesand Contradictions. Early ModernNorthern• Europe 1450–1850, 120 cr• Masterprogram i bioinformatik (numasterprogram, tidigare ett civilingenjörsprogram)• Masterprogram i utbildning ochundervisning• Masterprogram i infektionsbiologi• Masterprogram för redovisning,revision och företagsanalys (ställdes in2008/2009 på grund av för få sökande.)SISTA ANSÖKNINGSDAG till programoch kurser är den 15 april.KOST I ERGODietiststudenterna Ylva Törneroch Maria Wirén skriver om matoch hälsa i Ergo hela våren.Dags att sluta fredmed kolhydraternaEn äldre dam gick till affärenoch frågade efter kolhydratfrittbröd. Hon hade läst attdet där med kolhydrater skavara ohälsosamt och nu villehon förstås undvika att äta det. Bröd utankolhydrater är en omöjlig ekvation. Närstressen kring kolhydrater leder till attmänniskor börjar diskriminera livsmedelpå ett sådant här överdrivet sätt är detdags att syna begreppen.Kolhydrater förekommer överallt inaturen, även i våra egna kroppar. Debestår av längre eller kortare kolkedjoroch deras kemiska struktur bestämmerbland annat vad vi upplever för smak dåvi äter dem och vad de har för effekt i vårtmatsmältningssystem. Kolhydrater ärkroppens primära energisubstrat och detenda hjärnan kan använda för att fungera.Varför har de fått så dåligt rykte?MÅNGA LIVSMEDEL som innehåller mycketenergi men ger kortvarig mättnadinnehåller en stor andel kolhydrater, tillexempel läsk, godis och kakor. Det är santatt många skulle må bra av att äta mindreav de så kallade snabba kolhydraterna.Vi behöver dock ha i åtanke att socker(sackaros) förvisso är en kolhydrat, menatt alla kolhydrater inte är socker. De merkomplexa kolkedjorna bildar bland annatstärkelse och kostfiber som är viktigakomponenter i vår kost.När det gäller fett har många lärt sig attdet finns olika typer av fetter med olikakvaliteter och funktioner. Från att ha levti ett lightsamhälle vet nu många att enöverdrivet fettsnål kost inte är hälsosam.På samma sätt är det orimligt att exkluderaalla kolhydrater. Däremot tjänar vipå att välja kolhydrater av bättre kvalitet.WHO och Livsmedelsverket är idag överensom att den största andelen energi ikosten bör komma från kolhydrater. Dettaär dock under förutsättning att mantill störst del väljer fullkornsprodukter,baljväxter och hela frukter och grönsakerFråga dietisternaSätter kroppens insulininsöndring igångbara med socker och inte med till exempelsötningsmedel i Coca-cola light?Coca-cola light innehåller inget sockerutan sötas med hjälp av sötningsmedlenaspartam och acesulfam K. Dessa sötningsmedelär syntetiska och praktiskttaget energifria. De stimulerar därförinte till någon insulinproduktion. Förexempelvis diabetiker, som behöver kontrollerasitt sockerintag, är livsmedel sötademed dessa typer av sötningsmedelett bra alternativ.Sker matförgiftning direkt efter matintageteller kan det gå en dag emellan det attman ätit och det att man börjar må dåligt?som ger de mer komplexa kolhydraterna.Andelen så kallade enkla sockerarter, därsackaros är inräknad, bör utgöra max 10procent av energiintaget och då räknarman också in tillsatt socker och sockerfrån läsk och juice.En av anledningarna till denna rekommendationär att spannmål, baljväxter,frukt och grönsaker utöver kolhydraternaockså har ett bonusinnehåll av vitamineroch mineraler och andra ämnen,som till exempel antioxidanter. Dessalivsnödvändiga ämnen går man misteom ifall man mot förmodan skulle lyckashitta kolhydratfritt bröd. Vi går ju intetill affären och köper fett, kolhydrat ochprotein utan snarare fisk, kött, grönsakeroch bröd!Denna tid, mellan smitta och sjukdomsutbrottkallas inkubationstid. Den kanvariera kraftigt beroende på vilken mikroorganismsom ligger bakom förgiftningen,allt från några timmar till dagaroch till och med veckor. För en av de vanligastematförgiftningarna (stafylokockförgiftning)är inkubationstiden är 1-6timmar.Har du en fråga tillErgos dietister? Maila:kost.ergo@gmail.com