Prisad psykologstudent - Ergo

Ergo #5 / 2009DEBATT / 050BSOLETA REGLER PÅ CAROLINA«Andreas Wejderstam efterlysertydligare regler och ett vänligarebemötande på universitetsbiblioteketCarolina rediviva.En läsesal på Carolina har återöppnats,en sal som tidigarebenämnts ”forskarsal”, därföratt forskare har kunnatha reserverade arbetsplatsermed egna böcker på bordet.På Carolina finns flera hundra läsesalsbord.Ett litet fåtal av dem är på någotsätt bokade forskarbord. Ja, forskarbordförresten, nuförtiden har de allra flestaforskarna i aktiv universitetstjänst arbetsrumoch sitter inte på Carolina föratt bedriva forskning. Tidigare kundeockså uppsatsskrivande studenter bokasådana bord.Som uppsatsskrivande student bestämdejag mig för att i den tomma salenta en plats och ställa upp ett antalböcker för att ha en arbetsplats. Någraandra, forskare eller studenter, syntesju inte till.Döm om min stora förvåning, då jagett par dagar senare kom dit och fannbordet tömt på alla mina böcker ochpapper. Istället fanns en hastigt skrivenlapp utan signatur med hänvisning tillatt sakerna flyttats. Kanske hade en personligkontakt med en förklaring varitmer av god sed och då hade saken kanskekunnat lösas på ett mindre otrevligtsätt.DE SLUTSATSER JAG DRAR av detta är attbiblioteket tillämpar obsoleta och motstridigaregler i fråga om användningenav läsesalarna. Visst kan jag förstå attdet fanns regler om begränsning av användandeav borden, om efterfrågan pådem vore mycket stor.Men att studenter, utan tjänsterum,inte ska kunna få använda sig av en salmed lediga läsplatser, tidigare reserveradeför forskare som nu flyttat tilltjänsterum är en stor gåta. Fler gåtorfinns. Exempelvis framgår det inte vilkasom får sitta var och varför arbetsbordensbokhyllor inte får användas.Under mina år som ledamot och studentrepresentanti universitetsbiblioteketsstyrelse och aktiv i studentpolitikenhar jag arbetat för Carolinas självklaraplats som universitetsbiblioteketskrona. Men nu undrar jag hur det egentligenär ställt. Vem tjänar på tillämpandetav obsoleta regler?Om det finns regler, ska de så klartföljas. Men förutsättningen är att användarnaska kunna känna till reglernaoch att dessa tillämpas konsekvent ochinte som nu, godtyckligt. Det ska intevara ett motsägelsefullt nystan av reglermed oklart syfte och mål.Det borde vara självklart, men detverkar ändå behöva påpekas. Såväl reglernasom bemötandet av biblioteketsbesökare bör vara vänligt. Där har Carolinaen gammal tradition att vårda.Andreas WejderstamLÄGG INTENER KÅREN!«Det studentinflytande somkåren utövar på universitetetkan aldrig ersättas av vare siginternet eller konkurrens mellanlärosäten. Det skriver Klas-Herman Lundgren, UUS, i ettsvar på Hanna Wagenius inlägg isenaste Ergo.Hanna Wagenius från Borgerligastudenter skriveri förra Ergo att man bordelägga ner studentkårerna.Jag undrar stilla hur Wageniusmenar när hon säger att de flestastudenter inte har någon nytta av kåren.Det kan mycket väl vara så att det inte äralla som behöver handlån, stöd när deblir dåligt behandlade av lärare, juridiskhjälp eller andra delar av Uppsala studentkårsstödverksamhet. Dock tror jagändå att dessa studenter indirekt behöverett studentinflytande över sin utbildningoch en organisation som bevakarderas intressen.Lösningen på studentinflytande inte ärlärosäteskonkurrens som Wagenius hävdar.Den idén har fallit förr, i periodernär det råder brist på utbildningsplatserblir det inte blir mycket till konkurrensgenom studenternas val av lärosäte. Studentinflytandehandlar dessutom inteom konkurrens, det handlar om möjlighetenatt påverka sin utbildning och kvalitetenpå denna, om att sitta med ochge synpunkter på nya förslag rörandeutbildningen, om att ge ett studentperspektivpå alla frågor universitetet haroch om att ha en organisation som kangöra sin röst hörd medialt när det krävs.nina hemmingssonATT TRO att internet kan påverka universitetetistället för att ha kårer är enövertro på hur långt tekniken nått. Detär fortfarande på möten som beslutenfattas och där det måste finnas någonsom är beredd att föra studenternas talan.Det måste också vara någon som ärinsatt och har en organisation bakomsig. Det är inte heller alla utbildningarsom är så duktiga som den Wageniusläser vid, gällande att lägga vikt på vadstudenter framför.Att Wagenius påstår att inte tillräckligtkonkreta beslut tas på kåren kan bero påatt hon sitter i fullmäktige som hanterarstrategiska frågor och inte i den gruppsom hanterar konkreta frågor, nämligenstyrelsen. Jag kan dessutom medhanden på hjärtat säga att jag är stoltöver vad alla på kåren uträttar konkretdagligen. Wagenius är välkommen att taupp bra frågor i fullmäktige. Den frågahon lyft hittills var förvisso konkret; dengällde om man kunde få köttpålägg påfullmäktigefikat, då avsaknaden av ettsådant alternativ skulle vara diskriminerande.Angående anklagelsen om att kårenstartat en fotogrupp för att ordförandeinte skulle behöva fota kårhuset så varargumenten i diskussionen helt andra.Nämligen att vi vill kunna använda bilderpå samma sätt som ord för påverkansarbeteoch belysande av studentersvardag. En bra bild till en rapport ellerkampanj kan säga mer än tusen ord.Dessutom tycker vi faktiskt att kårordförandenhar annat för sig än att ordnabilder till hemsidan.Klas-Herman LundgrenOrdförande, Uppsala studentkår