Jobba för livet - Cogito

4. Varför jobbar vi?DET ÄR INTE TRIVIALT attställa frågan »varför jobbarvi?« eftersom det finns tvåkonkurrerande allmänna synsättmed rakt motsatt innebörd.Det ekonomistiska sägeratt arbete är ett nödvändigt ontsom måste utföras för att viska kunna njuta av konsumtionensom utgör arbetets frukter.Detta överensstämmer ocksåmed de kända bibelorden, t exatt »Den som inte arbetar skainte heller äta« (Paulus 2 Tess3:10). Den politiskt korrektabilden av arbetet är tvärtom att(förvärvs)arbete är så viktigtför människor att ingen mödafår sparas för att »skapa jobb«.Flera vetenskapliga och filosofiskaskolor har urskiljt tremotiv för att arbeta:1. att producera det vi behöveri ett utbyte med andra2. att få tillfälle skapa någotför att tillgodose dettamänskliga skaparbehov3. att delta i den sociala gemenskapensom arbetet innebär.E F Schumacher utrycker isin bok »Small is beautiful«arbetets uppgifter på följande,mycket likartade sätt(fast med produktionsmotivetsist):»Att ge människan tillfälleatt använda och utvecklasina förmågor, att ge hennemöjlighet att komma översin självupptagenhet genomatt förena sig med andra ien gemensam uppgift ochatt framställa varor ochtjänster som behövs för entillfredsställande tillvaro«Detta gäller alltså ur ett individuelltperspektiv. Många harpekat på arbetets disciplineranderoll i samhället men sådanasamhälls- eller strukturperspektivfaller utanför frågan här.De här tre synsätten kan samtidigtsägas tolka människansväsen. Givetvis är de inte inbördesuteslutande. Som alla mederfarenhet av förvärvsarbete vetkan alla tre gälla och gäller i deflesta fall, mer eller mindre.Viavser inte heller att jämföraeller ta ställning till dem. Ändåväcker de mycket intressantaoch centrala frågor om hur vivill arbeta och leva:1. Om arbetet ska tillgodosevåra materiella behov, hur skadessa avgränsas? Hur mycketbör vi producera och därmedhur mycket behöver vi arbeta?Produktionsförmågan pertimme växer ju successivt varjeår. Idag visar den ekonomiskadebatten med stor tydlighet attkonsumtionen måste stimulerasför att hålla jämna steg medproduktionen. Men har man dåinte vänt på den naturliga ordningenoch spänt kärran framförhästen?2. Det goda arbetet erbjudermänniskor tillfälle att skapa ochutvecklas. Men alla arbeten harinte den karaktären (som statistikenvisade ovan). Livet utanförförvärvsarbetet kan däremotgöra det – eller borde kunnagöra det. Det finns en tendensatt framhäva just det betaldaarbetets betydelse för att ge tillfälletill skapande insatser ochtillfredsställande uppgifter. Menhur ska man då se på att fixamed en sommarstuga eller föreningsverksamheteller någotannat engagemang som utloppför människors skapande drift?3. Det finns övertygande forskningsdataom arbetskamraternasstora (positiva) betydelse förmänniskors trivsel. I tider avkrympande hushåll och ökatensamboende har man ocksåtalat en »japanisering« därarbetskamraterna utgör individensnya familj. Men vad sägerdetta om hur vårt samhälle fungerari övrigt? Är det bara positivtatt vi blivit så beroende avarbetets sociala gemenskap? Vilkaalternativ kan tänkas?Fokuseringen på (betalt) arbeteoch produktion kan alltsåskymma andra delar av livet.Vem tjänar på det? I denmoderna litteraturen om arbetslivetpekar man ibland pågrupptrycket som får anställda ivissa yrken att ställa upp på26 27