13.07.2015 Views

Jobba för livet - Cogito

Jobba för livet - Cogito

Jobba för livet - Cogito

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

6. Hur mycket arbete tål miljön?PRAKTISKT TAGET ALL ekonomiskaktivitet krävermateriella resurser och lämnaravfall i någon form. Stora förbättringarhar gjorts så attenskilda processer blivitenergi- eller materialeffektivare.Den relativa energi/resursåtgången minskar, dvsåtgången per producerat värde(»BNP-krona«). Men eftersomBNP samtidigt ökar snabbareså växer åtgången av energioch materiella resurser totaltsett i produktionen. Någonegentlig »avmaterialisering«går inte att spåra i ekonomin.Tanken att miljön först skulleskadas men sedan gynnas avökande BNP, som uttrycks medden s k »Miljö-Kuznets-kurvan«,är inte heller hållbar. Ettsådant förhållande har visserligenvisats för vissa slag avföroreningar men det gällerinte generellt. Utsläppen avväxthusgaserna som är avgörandeför klimatet visar t exingen tendens att minska.Därför är det berättigat att fråga»hur mycket arbete är möjligt?«utan att överskrida deekologiska gränserna. Dennavinkling på hållbarhetsfrågan ärmindre vanlig och något givetsvar finns inte. Tre slags datakan ge någon insikt i frågan.faktor 10De rika länderna förbrukarskyhögt mer naturresurser ochderas utsläpp är många gångerstörre än de fattigas. Därförhar man länge pekat på att ien rättvis och hållbar världmåste de rika länderna minskasin åtgång, i många fall meden faktor 10 (dvs till en tiondelav de nuvarande). Dettahar varit ett slagord i debattenmen få tror att det är möjligtmed enbart teknisk utveckling.De rika länderna måste ocksåslå av på takten i sin produk-tion och konsumtion omresurserna ska räcka till alla.ekologiskafotavtryckDetta är ett populärt mått föratt beskriva den ekologiskabelastningen från mänskligaktivitet. Det beskriver denbiologiskt produktiva yta –mark och vatten – som krävsför att förse en befolkningmed naturresurser och för attta hand om utsläppen. Detekologiska fotavtrycket för 1km 2 stad – med all mänskligproduktion, konsumtion, trafiketc – uppskattas t ex till 500-1000 km 2 skog, jordbruksmark,våtmark och sjöar. Detgenomsnittliga ekologiska fotavtrycketi världen är idag ca2,2 hektar/capita. Samtidigt ärden tillgängliga kapaciteten ca1,8 ha/capita (data genomgåendefrån 2001). Efterfrågan äralltså 20% högre än tillgången.Läget förvärras hela tiden:1961 användes bara halva tillgången;för tjugo år användeshela den tillgängliga ytan.Detta förklaras i huvudsak avökad befolkning; det genomsnittligafotavtrycket per personär i stort sett oförändrat desenaste decennierna (GlobalFootprint Network).För att klara skillnaden mellanefterfrågan och tillgång täralltså jordens innevånare påsina förråd. De fossila reservernatöms, liksom haven tömspå fisk och koldioxidhaltenökar i atmosfären, till skada föross och framtida generationer.Det senare beror naturligtvismest på de rika ländernasutsläpp – arealen som krävs föratt absorbera koldioxid utgörungefär hälften av det genomsnittligafotavtrycket.Det ekologiska fotavtrycketvisar alltså hur stor yta enperson eller nation göranspråk på med sin livsstil.Storleken varierar därför kraftigtmellan länder, från 9,5hektar (ha) per person förUSA till 0,6 för Bangladesh.De flesta länder överskridersin kapacitet: USA behöveralltså 9,5 men har bara ca 5ha/capita tillgängligt (inomnationens gränser),Bangladesh behöver 0,6 menhar bara 0,3.40 41

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!