Jobba för livet - Cogito

pengar och lyckaBlir vi lyckligare av högreinkomster? Är det sant att»mer är bättre«, en av förklaringarnatill att ekonomisktillväxt anses viktig? Enmängd forskning, som harkommit till ytan de senasteåren, visar att materiellaframsteg och hög inkomstinte tycks leda till ökad tillfredsställelsemed livet. Detgäller åtminstone inte generellt,t ex för invånarna i ettland (se figur 18) och på deinkomstnivåer som gäller iSverige. Den uppmätta»lyckonivån« i en mängdländer planar snabbt ut närFigur 18. Livstillfredsställelse och inkomst i olika länder. Y-axeln visarlivstillfredsställelse, X-axeln BNP/capita i US $. Källa Diener 2004.den ställs mot BNP/capita.Efter ca $10.000 (75 000kr/år) ger ökad inkomstingen nämnvärd effekt påden genomsnittliga livstillfredsställelsen.Dennainkomst uppnåddes i Sverigepå 50-talet; idag är BNP/capita över 250 000 kr.Denna tredubbling tycks hahaft liten betydelse för vårtillfredsställelse med livet.Därmed kan man ocksåfråga sig varför inte deökade resurserna använts påannat sätt, t ex till mer fritid.En rad andra personliga förhållanden– en allmänt positivhållning till livet, socialarelationer, hälsa och arbetsförhållanden– visar sig hastörre betydelse än materiellstandard. Det är också viktigtför lyckonivån att man uppfattarsig leva i ett rättvistoch demokratiskt land.Föga förvånande är högreinkomsttagare mer intresseradeav kortare arbetstid men detta ärinte den tydligaste skiljelinjen.Viktigare är att intresset är störrebland kvinnor (vilket kan beropå deras livssituation i sin hel-het) och bland tjänstemän (somhar en mer individuell hållningtill sitt arbetande). På frågan»varför vill du inte förkorta dinheltid?« (vilket är en tveksamintervjufråga eftersom de svarandesannolikt inte har övervägtden så noga) svarar man iallmänhet både »inkomsten«och »arbetet/arbetsgivaren kräverdet«. Ju högre inkomst manhar, desto oftare hänvisar mantill arbetet snarare än inkomsten.arbetstid,produktivitet och bnpSambanden mellan de begreppsom diskuterats här kan skrivasBruttonationalprodukten (BNP) =arbetad tid x arbetsproduktivitetÖkad (arbets)produktivitet kanöka BNP, dvs leda till tillväxt.Detta är innebörden i s k »joblessgrowth«: företagen väljeratt investera mer kapital i effektivaremaskiner framför attanställa fler personer. Dessutomkan ekonomisk tillväxt (ökadBNP) uppstå genom fler arbetadetimmar, antingen genomfler i arbete eller genom flertimmar per arbetande.Tillväxtkraven står alltså i motsatstill önskemålen att minskaarbetstiden vilket förklarar»etablissemangets« motståndmot arbetstidsreformer.Däremot ses det som positivtatt fler arbetar, särskilt som detockså ökar försörjningskvoten.Att öka produktiviteten ärockså en okontroversiell väg tilltillväxt under förutsättning attdet finns människor som klararatt arbeta och att ökad produktivitetinte leder till stress,utslitning och andra negativaeffekter. Men ökad (arbets)produktivitetskapar ocksåutrymme för kortare arbetstid.Detta illustreras av figur 19 därutgångspunkten är 1973 då40-timmarsveckan blev allmän.55tim/veckaprocent5045403530kapitalandel av förädlingsvärdetkortare arbetstid motsvarandehalva löneökningen251973 1978 1983 1988 1993 1998 2003Figur 19. Analys av möjlig arbetstidsförkortning. Den neråtgående kurvanvisar hur mycket arbetstiden hade kunnat förkortas (från 40 timmar 1973)om hälften av löneökningen hade använts för detta. Den övre kurvan visarkapitalets andel av förädlingsvärdet (procent). Triangel och kvadrat: se text.Källa: egna beräkningar efter offentlig statistik.36 37