Jobba för livet - Cogito

10090807060504030201001. Hur mycket producerar vii (förvärvs)arbetet?Lön för industriarbetare1900 1920 1940 1960 1980 2000Figur 1. Industriarbetarlönen 1900-2000. Index 2000=100.Bearbetning av offentlig statistik.VI PRODUCERAR STÄNDIGTmer, framför allt tack vareökad produktivitet (se rutanedan). Detta avspeglas i ökadelöner. Figur 1 visar hur industriarbetarlönenutvecklats under100 år (inflationen borträknad).Andra löner har ökat iungefär samma mån.Därigenom har också konsumtionenökat, i fast penningvärdetre gånger de senaste 50 åren.Vi har alltså råd att skaffa ossmer och göra mer: prylar,bostad, resor etc – allt som räknassom (materiell) levnadsstandard.Eftersom priserna påvaror och tjänster kan ha sjunkiteller stigit av olika skälavspeglar konsumtionsökningen– som räknas i pengar – intedirekt vad vi kan kosta på ossmen det är ett bra riktmärke.produktivitetAtt produktion, löner ochkonsumtion kunnat ökaberor framför allt på att viblir allt effektivare på attframställa varor och tjänster.Effektivare innebär då i förstahand att det behövs mindremänskligt arbete. (Arbets)-produktiviteten kan mätas påflera sätt, alltid som en kvotmellan resultat och insats:1. i konkreta termer: meter grävtdike per timme och grävare(eller grävmaskin), antal starroperationerper vecka och vårdteam,antal skrivkunniga barnper lärarår etc.2. i ekonomiskt värde: intjänatbelopp per arbetstimme. Förvaror och tjänster som inte säljs,t ex offentliga tjänster, används istället ofta lönekostnaden.Det senare leder till en avfallgroparna med mätningarav produktivitet. Ettlågavlönat sjukvårdsbiträdeblir definitionsmässigt»lågproduktiv«. En lyckosamaktiemäklare kan däremotbetecknas somextremt högproduktiv.Detta visar att begreppet ärladdat; om sjukvårdsbiträdetslön skulle fördubblasskulle hon plötsligen räknassom dubbelt så produktiv.Produktivitet kan ocksågälla andra insatser i produktionen,t ex råvaror ellerenergi. Eftersom arbetskraftenär dyr köper vi oftahögre arbetsproduktivitettill priset av en lägre energiproduktivitet.Detta är ennegativ miljö/resursaspektav utvecklingen och den ärmycket påtaglig. Jordbruketanvänder t ex ungefär tiogånger mer energi (fossilbränslenmm) än detproducerar i form av matenergi.Man talar om attvårt moderna välstånd vilarpå 20 »energislavar« somarbetar åt var och en av oss.Bruttonationalprodukten(BNP), det vanliga statistiskamåttet för att mäta ett landsproduktion, har också tredubblatspå 50 år. BNP betyder juvärdet av alla varor och tjänstersom marknadsförs under ett årmen det kan också beräknasfrån lönesumman.tillväxt och bnpTillväxt har blivit ett mantrai samhällsdebatten menanvänds inte alltid i enprecis mening. När manavser ekonomisk tillväxt(ursprungligen talade manmest om tillväxt för skogeneller t ex barns tillväxt) såär definitionen »årligökning i BNP«. Det finnsinget begrepp för enminskning av BNP; iblandhör man »negativ tillväxt«(och detta är en realitet påmånga håll, främst för fattigaländer).12 13