vägskador (vågbildning och stripping) orsakade av vägsalt. Effekt<strong>en</strong> av tillsatsersåsom vidhäftningsbefrämjande medel eller inverkan av dåligt st<strong>en</strong>material vidolika hålrumshalter framgår tydligt av d<strong>en</strong>na provningsmetodik. Äv<strong>en</strong> saltetsbetydelse kommer med i provning<strong>en</strong>.Mot d<strong>en</strong>na bakgrund har några provserier med kalla återvinningsmassor testats.Proverna har preparerats <strong>en</strong>ligt VTIs standardförfarande för kalla och halvvarmamassor. Granulatet kom från Vällsta (liknande ABT) och hade <strong>en</strong> bindemedelshaltpå 5,6 %. Ing<strong>en</strong> st<strong>en</strong>materialinblandning förekom vid tillverkning<strong>en</strong> av massan.Emulsion<strong>en</strong> som användes var BE60M/2000 och d<strong>en</strong> tillsatta mängd<strong>en</strong> var 2,0,3,0 och 4,0 vikt-% emulsion. D<strong>en</strong> totala bindemedelshalt<strong>en</strong> i prov<strong>en</strong> var således6,8, 7,4 och 8,0 vikt-%. Bindemedelshalterna var alltså relativt höga.Det konditioneringsförfarande som användes följer i princip ett nyutvecklatkonditioneringsförfarande kallat ”osmotisk konditionering”. Avsikt<strong>en</strong> med deinledande studierna var att se om <strong>en</strong> liknande konditionering var möjlig att utförapå prover av kall återvinningsbeläggning. Konditionering<strong>en</strong> vid detta försök gicktill <strong>en</strong>ligt följande.1. Vakuummättning i mättad NaCl-lösning, 3 timmar vid 6,7 kPa2. Lagring i mättad NaCl-lösning, 2 dygn vid 40°C.3. Vakuummättning i avjoniserat vatt<strong>en</strong>, 3 timmar vid 6,7 kPa4. Lagring i avjoniserat vatt<strong>en</strong>, 2 dygn vid 40°C5. 7 frys-töcykler i klimatskåp, temperaturväxlingar –20/+20°C6. Temperering till 10°C och undersökning av pressdraghållfasthet<strong>en</strong> (vått)På prov från samma serie undersöktes också pressdraghållfasthet<strong>en</strong> ochvatt<strong>en</strong>känslighet<strong>en</strong> <strong>en</strong>ligt det förfarande som normalt används vid kallaåtervinningsmassor (VTIs metod).100 VTI notat 1-2001
Pressdraghållfasthet, kPa8007006005004003002001000BE60M/2000Torra proverVåta proverVåta prover (osm.)2,0 3,0 4,0Emulsionstillsats, %Vidhäftningstal, %1009080706050403020100Normal kond.Osmotisk kond.BE60M/20002,0 3,0 4,0Emulsionstillsats, %16,014,0BE60M/2000Hålrumshalt, %12,010,08,06,04,02,00,02,0 3,0 4,0Emulsionstillsats, %Figur 96a-c Inverkan av emulsionskvot<strong>en</strong> på beständighet<strong>en</strong> bestämd g<strong>en</strong>om”osmotisk” konditionering på provkroppar av kalla återvinningsmassor.Som jämförelse har vidhäftningstalet <strong>en</strong>ligt VTIs standardmetodför kalla massor tagits med. Granulat från Vällsta.Komm<strong>en</strong>tarerSamtliga provkroppar höll ihop under testet m<strong>en</strong> de var mjuka och ömtåliga efterfrys-töcyklerna m<strong>en</strong> ändå provningsbara. Av de olika konditioneringsförfarand<strong>en</strong>som ingått i undersökningarna är d<strong>en</strong>na variant d<strong>en</strong> strängaste. Ett tydligt resultatär att beständighet<strong>en</strong> förbättras med ökad bindemedelsinblandning m<strong>en</strong> justrängare test<strong>en</strong> är desto relativt större effekt får mängd<strong>en</strong> emulsion förhållbarhet<strong>en</strong> hos provet. Vid svåra förhålland<strong>en</strong>, t.ex. mycket saltning, fuktigt lägeoch mycket frys-töväxlingar bör extra mycket bindemedel inblandas. För att klarastabilitet<strong>en</strong> kan st<strong>en</strong>material och/eller <strong>en</strong> mindre mängd cem<strong>en</strong>t tillsättas.Enligt resultat<strong>en</strong> erhölls låga värd<strong>en</strong> på pressdraghållfasthet<strong>en</strong> (80-170 kPa) ochvidhäftningstalet, 11-40 % och markant lägre än vid bestämning av vatt<strong>en</strong>känslighet<strong>en</strong>.Förhållandet mellan provblandningarna stämmer <strong>for</strong>tfarande välöver<strong>en</strong>s äv<strong>en</strong> om betydels<strong>en</strong> av högre bindemedelinblandning blir större vidosmotisk konditionering.För att särskilja på effekterna (påverkan) från salt- och vatt<strong>en</strong>mättning<strong>en</strong> samtfrys-töcyklerna bör <strong>en</strong> förnyad provning göras där hållfasthet<strong>en</strong> bestäms eftervarje delmom<strong>en</strong>t i konditionering<strong>en</strong> (kräver fler provkroppar). Enligt resultat<strong>en</strong>verkar saltet ytterligare ha reducerat pressdraghållfasthet<strong>en</strong> hos provkropparna.Sammanfattningsvis har konditioneringsförfarandet stor betydelse för provningsresultatetm<strong>en</strong> förhållandet mellan de olika provblandningarna påverkas inte såmycket utom vid strängare konditionering där prov<strong>en</strong> med högst mängd emulsionrelativt sett erhåller det bästa resultatet. Följande rekomm<strong>en</strong>dationer kan ges förde metoderna:VTI notat 1-2001 101
- Page 3 and 4:
INNEHÅLLSFÖRTECKNINGSAMMANFATTNIN
- Page 6 and 7:
• Granulatkurva• Bindemedelshal
- Page 8 and 9:
Inledning och syfteFör att belägg
- Page 10 and 11:
Asfaltåtervinning - allmäntAsfalt
- Page 12 and 13:
Halvvarm återvinning vid verkVid h
- Page 14 and 15:
AsfaltgranulatAsfaltgranulat är be
- Page 16 and 17:
Karakterisering av returasfalt elle
- Page 18 and 19:
Faktorer som påverkar bindemedelsh
- Page 20 and 21:
Passerande mängd, vikt-%1009080706
- Page 22 and 23:
Penetration (0,1 mm vid 25°C)12010
- Page 24 and 25:
Fraass brytpunkt, °C0-5-10-15-20y
- Page 26 and 27:
konsisten och hanterbarhet. Metoden
- Page 29 and 30:
Passerande mängd, vikt-%1009080706
- Page 31 and 32:
Skrymdensitet, g/cm 32,52,42,32,22,
- Page 33 and 34:
Skjuvmotstånd, kN/m 2Skjuvmotstån
- Page 35 and 36:
Skjuvmotståndet (G) i massan påve
- Page 37 and 38:
Proportionering, mekaniska egenskap
- Page 39 and 40:
aka ihop och bli hårt. Klumpar av
- Page 41 and 42:
Tillverkningen av prov i marshallut
- Page 43 and 44:
Vidhäftningstal, %1601401201008060
- Page 45 and 46:
Bild 9Provpreparering genom statisk
- Page 47 and 48:
Vidhäftningstal, %1601401201008060
- Page 49 and 50: Packningsinsats• 4, 5, 5,6, 6, 7
- Page 51 and 52: 12Hålrumshalt, %1086420Figur 427 d
- Page 53 and 54: Hålrumshalt, %14,012,010,08,06,04,
- Page 55 and 56: Ett metodförfarande för kalla och
- Page 57 and 58: KommentarerHålrumshalten påverkad
- Page 59 and 60: KommentarerSom det framgår av figu
- Page 61 and 62: Försöken visar att 7 dygns lagrin
- Page 63 and 64: moduler på 3500-6000 och pressdrag
- Page 65 and 66: Nyrecmassorna erhöll högre stabil
- Page 67 and 68: KommentarerHållfastheterna påverk
- Page 69 and 70: Vällsta) medan det andra granulate
- Page 71 and 72: vägen bör en försegling eller yt
- Page 73 and 74: HålrumshaltI detta avsnitt ges en
- Page 75 and 76: Hålrumshalt, %20181614121086420Nyr
- Page 77 and 78: Pressdraghållfasthet, kPa900800700
- Page 79 and 80: StyvhetsmodulProvning vid 10°CI de
- Page 81 and 82: KommentarerDet finns en svag tenden
- Page 83 and 84: Styvhetsmodul, MPaStyvhetsmodul, MP
- Page 85 and 86: Marshallstabilitet, kNMarshallstabi
- Page 87 and 88: innehållande BE60M/10000 eller Nyr
- Page 89 and 90: Marshallstabilitet, kN141210864M-st
- Page 91 and 92: B. Vattenlagring (vacuummättning)
- Page 93 and 94: Vidhäftningstal, %1009080706050403
- Page 95 and 96: Inverkan av vattenmättning och vat
- Page 97 and 98: D. Utvärdering11. Vattenupptagning
- Page 99: Pressdraghållfasthet, kPa100090080
- Page 103 and 104: Sammanfattande kommentarer - kalla
- Page 105 and 106: vatten) riskerar massan av få vatt
- Page 107 and 108: ProvprepareringTemperatur på massa
- Page 109 and 110: Proportionering av halvvarma återv
- Page 111 and 112: kornstorleksfördelningen. Som vidh
- Page 113 and 114: Hålrumshalt, %20181614121086420MB
- Page 115 and 116: Hålrumshalt, %1098765432100,0 0,5
- Page 117 and 118: står i motsattförhållande till v
- Page 119: Viman L. Gyratorisk packning. Inled