Resurs- och miljööversikt 2008 - Havs- och vattenmyndigheten

Resurs - och miljööversikt 2008RekryteringStora variationer i rekryteringsframgång mellanolika år är vanliga hos fiskbestånd i såvälkust som utsjö. Hur stark en årsklass blir ärberoende av att miljöförhållandena är fysiologisktlämpliga för äggens och ynglens överlevnad.Framför allt har temperatur, salthalt ochsyrgashalt en stor betydelse för hur stark enviss årsklass kommer att bli.Vid kusten är avsnörda havsvikar ochmynningsområden för vattendrag särskiltviktiga lek- och uppväxtområden för kustnäraarter som gädda och abborre, genom attdessa områden värms upp tidigt om våren ochhåller höga tätheter av djurplankton. Sådanagrunda områden är dock ofta kraftigt påverkadeav såväl övergödning som fysisk exploatering,bland annat utdikningar, muddringar,båttrafik och bebyggelse. I flera områdenlängs egentliga Östersjöns kustområden är ettutökat naturskydd och i många fall även restaureringav förstörda lekmiljöer av stor viktför att säkerställa en fortsatt reproduktionav kustnära arter. Även storskaliga processerkan påverka rekryteringen. Till exempel haryngel av abborre och gädda haft stora problemmed överlevnaden i vissa delar av egentligaÖstersjön under de senaste åren. Effektenhar varit starkast i yttre skärgårdsområdenmedan rekryteringen i de mer skyddade, inredelarna har fungerat normalt. Den geografiskafördelningen antyder att dessa rekryteringsproblemsnarare kan sammankopplasmed händelser i utsjön än med påverkan frånkusten.GotlandsbassängenGdanskbassängenBornholmsbassängenUtvecklingen av torskens reproduktionsvolym (blått ibilderna) i Östersjöns tre djupbassänger från 1980 fram tillidag. Gotlandsbassängen och Gdanskbassängen har idagingen eller obetydligt funktion som reproduktionsområde.Reproduktionsvolymen i Bornholmsbassängen har varitlåg under den senaste treårsperioden, och en tillräckligsalthalt återfi nns här framför allt under 60 meters djup.Reproduktionsområdets utbredning mot botten begränsas avsyrehalten, som bör vara över 2 ml/l.Vattnets siktdjup kan användas som en generell indikatorför övergödning. I Östersjöns kustområden minskadesiktdjupet under 1970- och 80-talet, men minskningen harsenare stagnerat, och i vissa fall ökat något. Figurernavisar data från några av Fiskeriverkets provtagningar underreferensmånaden augusti, och för Kvädöfjärden även somett medelvärde för hela tillväxtsäsongen. Tendensen ärlikartad i Egentliga Östersjön (nederst) och Bottniska viken(överst).124