Resurs- och miljööversikt 2008 - Havs- och vattenmyndigheten

Resurs - och miljööversikt 2008Sik- Coregonus lavaretusUTBREDNINGSOMRÅDEBottenviken, Bottenhavet och egentliga Östersjön, samti anslutning till sötvatten längs västkusten. Sötvattensområdeni Norrland, Svealand och östra Götaland.LEKOMRÅDELeken sker vanligen under hösten, i älvar eller vidstränder. Rommens överlevnad är bäst på grus- ochsandbottnar.VANDRINGARSikens beteende är variabelt och vissa bestånd vandrarupp i älvar för att leka medan andra leker längs kusten/stränderna. Siken vandrar mot djupare, kallare vattenunder sommarhalvåret.ÅLDER VID KÖNSMOGNAD3-5 år.MAXIMAL ÅLDER OCH STORLEKSiken kan bli upp till 25 år. I vissa bestånd blir individernaaldrig större än cirka ett halvt kilo, medan de i andrabestånd kan nå en vikt upp emot 5-6 kilo.BIOLOGISik uppvisar ett stort antal ekologiska former och genetisktåtskilda bestånd som har olika födoval, tillväxthastighet,lekbeteenden och utseende. Dessa indelasöversiktligt i vandringssik, som vandrar till älvar för lek,och stationär sik som leker i havet eller insjöar. Vissaär planktonätare medan andra främst äter bottendjur.Siken kräver kallt och förhållandevis syrerikt vatten.Egentliga Östersjön och Bottniska vikenYrkesfiskets fångster av sik är minskandeoch ligger för närvarande på omkring 150 tonper år och är av mindre omfattning än fritidsfisket,vars totala fångster uppskattades till411 ton år 2006. Fångsterna av sik är högsti Bottniska viken, där nästan 70 procent avyrkes- och fritidsfiskets landningar sker.Yrkesfisket efter sik sker främst medbottensatta kombifällor och garn i Bottniskaviken. I egentliga Östersjön sker fisket framförallt med garn och ryssjor primärt riktademot andra arter. Fångsterna halverades undermitten av 1990-talet och har därefter varitrelativt oförändrade i egentliga Östersjön menfortsatt minska i Bottenhavet och Bottenviken.I Bottenviken var fångsterna under 2007de lägsta sedan mätseriens början år 1994.Fisket efter sik försvåras kraftigt av störningarfrån säl, vilket gör trenderna i yrkesfisketslandningar och redskapsanvändning svårbedömda.Provfisken visar på minskande förekomsterav sik i Upplands skärgård fram till år 2001och en fortsatt låg förekomst under 2000-talet.Inga provfisken har ägt rum i Bottniska vikenunder 2000-talet. Fångst per ansträngningbland journalförande fiskare vid Smålandskustenhar varit oförändrade under densenaste tjugoårsperioden. Sikens medelvikti det fisket har ökat under 2000-talet, menvar cirka 10 procent lägre än under början av1980-talet.BeståndsstatusTillståndet för sik är svårbedömt eftersom detsaknas tillförlitlig dokumentation av beståndetsutveckling över tid. Det gäller framför alltBottniska viken, där huvuddelen av fisketsker. Kontinuerligt minskande fångster inomyrkesfisket antyder att bestånden har minskat.Biologiskt rådSikbestånden i egentliga Östersjön bör tålaett oförändrat fisketryck. Råd för Bottniskaviken kan inte lämnas utifrån tillgängligadata.Vänern, Vättern, Mälaren och HjälmarenSik fiskas huvudsakligen i Vänern ochVättern. Arten förekommer dock även iMälaren och Hjälmaren, där fångsten kanvara några hundra kilo per år. Dessa sjöar ärför varma och näringsrika och har dessutomför många andra fiskarter för att siken skallkunna hävda sig konkurrensmässigt.Fångsterna i Vänern har ökat sedan börjanav sjuttiotalet, då drygt 20 ton fångades årligen,till en toppnotering år 2000 då 127 tonfångades. Därefter har de gått ned något ochår 2007 fångades 111 ton. I Vättern pendladefångsterna mellan 40 och 50 ton fram till68